Yoga, training and health inspiration for you

Upplever du mycket stress och oro i vardagen? Är du intresserad av att genomföra ett program som kombinerar psykologisk kunskap med yoga- och mindfulnesspraktik som hjälpmedel för att hantera stress och oro? Nu söker vi deltagare till en studie om Yomi yin online!

OBS! Studien är genomförd – inga deltagare sökes längre. 

Om YOMI Yin Online

YOMI Yin Online är ett program som riktar sig till dig som upplever stress och oro i vardagen och önskar strategier och verktyg för att bättre kunna hantera detta. Den tio veckor långa kursen syftar till att vara en början till eller fortsättning mot ett bättre självomhändertagande, vilket i sin tur leder till ett ökat välmående med fler strategier att hantera livets svårigheter som stress och oro.

YOMI Yin Online är utformat av två legitimerade psykologer och utbildade yogainstruktörer och kombinerar psykologisk teori med praktiska övningar i yinyoga och medveten närvaro. Programmet sträcker sig över tio veckor och består av tio kurstillfällen med olika teman.

Du kommer att guidas genom varje session av korta föreläsningar, mindfulnessövningar och yogapraktik. Varje kurstillfälle syftar till att steg för steg hitta ett nytt förhållningssätt för att på ett mer fungerande sätt hantera stress och oro samt erbjuda tid för stillhet och självreflektion.

Då kursen är internetbaserad kan du själv genomföra sessionerna när du har tid och på en plats som passar dig.

Nu söker vi deltagare till en studie av YOMI Yin Online

Du som deltagare får genomgå kursen utan kostnad. Studien kommer att mynna ut i en psykologexamensuppsats vid Lunds Universitet och resultatet kan komma att publiceras i en vetenskaplig tidskrift.

• Vi söker deltagare mellan 19-65 år som upplever daglig stress och oro och vill ha verktyg och strategier att hantera detta.

• Du får inte ha någon annan pågående psykologisk eller psykofarmakologisk behandling.

• Som deltagare i studien får du gratis tillgång till YOMI Yin Online. Du kommer i samband med detta att vid två tillfällen få besvara ett antal frågor via enkäter.

• För att medverka i studien behöver du ha möjlighet att genomföra kursen sammanhängande under 10 veckor.

Kursdeltagandet innehåller följande:

• Att titta på veckans psykologiska videoföreläsning som introducerar temat och går igenom grundläggande psykologisk teori.

• Att genomföra veckans guidade praktiska övningar i yinyoga och mindfulness på ca 30-40 minuter minst två gånger under veckan. Med hjälp av denna videosekvens får du möjligheten att praktisera yinyoga och de för temat utvalda mindfulness- och meditationsövningarna för att fördjupa din förståelse och erfarenhet.

• Total tidsåtgång per vecka är ca 1,5 h.

• Som deltagare i studien kommer du slumpmässigt bli tilldelad till att få påbörja kursen direkt eller tio veckor senare. Samtliga deltagare kommer alltså att få gratis tillgång till kursen, men vid olika tidpunkter.

För att delta kommer du först att behöva svara på ett antal frågor för att se om du uppfyller alla inklusionskriterier. Om du inte uppfyller kriterierna kan du tyvärr inte delta i denna studie. Om du uppfyller alla kriterier kommer du att lottas in i experiment- eller kontrollgruppen. Samtliga deltagare kommer att få gratis tillgång till YOMI yin-online men vid olika tidpunkter. Lottas du till experimentgruppen så får du påbörja kursen direkt. Lottas du till kontrollgruppen så får du tillgång till kursen tio veckor senare.

Ansvarig forskare är professor Lars-Gunnar Lundh, Institutionen för psykologi, Lunds universitet. E-post: Lars-Gunnar.Lundh@psy.lu.se

Läs mer om YOMI och grundarna Maria och Frida här!

Lästips

• Forskning: Förebygga utmattningssyndrom med mindfulness?
• Varför yoga och mindfulness på jobbet?

Personer som lider av mental trötthet till följd av hjärnskada eller stroke kan bli hjälpta av att genomföra ett mindfulnessprogram på åtta veckor. En studie visar att de även kan genomföra programmet MindfulnessBaserad StressReduktion, MBSR, online med samma goda resultat som i traditionell gruppmiljö.

Sahlgrenska akademin har gjort en studie för att se om deltagandet i en mindfulnesskurs via internet ger lika bra resultat som i traditionell gruppmiljö. Studien är en del i akademins arbete för att utveckla behandlingsmetoder vid hjärntrötthet till följd av traumatiska hjärnskador eller stroke.

Studien visar att programmet fungerar minst lika bra online som i grupp. Det innebär att mycket fler personer kan få tillgång till programmet då geografisk plats och eventuella resor inte längre blir ett problem.

Om MBSR

MBSR, eller MindfulnessBaserad StressReduktion, är ett program som genomförs under åtta veckor. I programmet ingår meditation, undervisning och reflektion kring övningarna och relevanta ämnen. Man möts i grupp en gång i veckan men utför även övningar själv dagligen för att programmet ska få effekt. Som stöd till hemmastudierna får deltagarna guidade meditationsövningar.

– De som satsar på programmet har stor möjlighet att få lindring, säger Birgitta Johnsson vid Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs Universitet.

MBSR-programmet har funnits i över 30 år men det finns ett begränsat antal kurser i Sverige. Studien är den första som undersöker om programmet fungerar live över nätet med interaktiva möten.

Så här gick studien till

34 personer som hade någon form av långvarig mental trötthet efter en traumatisk hjärnskada eller stroke ingick i studien.
De var indelade i tre grupper:

• En grupp utförde programmet online
• En grupp utförde programmet i vanlig gruppmiljö med fysiska träffar
• En kontrollgrupp

Deltagarna i de två första grupperna utförde MBSR-programmet under åtta veckor medan kontrollgruppen tog promenader i naturen varje vecka.

Resultat

Deltagarna som genomförde programmet blev piggare, gladare och mer tillfreds med livet. De upplevde en minskning i uppfattad mental trötthet, depression och ångest. Istället fick de förbättrad uppmärksamhet enligt neuropsykiatriska mätningar.

Deltagarna i de två grupper som genomförde programmet fick stor ökning av lättnad jämfört med kontrollgruppen. Det visades ingen signifikant skillnad mellan de som gick kursen online eller i grupp.

Lästips

• Ayurvediska tips mot trötthet av Jasmin Hedlund
• Hur kan yoga hjälpa vid trötthet?
• Ett annat sätt att bemöta lidande av Pål Dobrin

Läs mer om studien här och här.

För en del känns massage som riktig lyx, för andra oumbärlig friskvård. Forskningen visar att massagen har flera goda effekter på vår hälsa, dels i förebyggande syfte men också som åtgärd vid en öm kropp och höga stressnivåer. I det här inlägget sammanfattar jag fördelarna, och förklarar varför du ska unna dig en massage – vårstäda kroppen för hälsan skull. 

Människan har använt sig av massage i flera tusen år. Redan innan vi kunde säkerställa dess effekter rent vetenskapligt ansågs det fördelaktigt att använda inför en tävling för att kunna prestera optimalt. Eller efter en strid för att återhämta sig så snabbt som möjligt. Hippokrates menade att den bästa vården, eller terapin, som kunde råda bot på flertalet skador eller olika sorters värk var en kombination av medicinska bad, massage och fysisk träning. Det är lite skillnad mot det västerländska samhället vi lever i idag, där läkemedel ses som den enda lösningen.

Det finns flera olika stilar och former av massage. Allt från ayurvedisk oljemassage, till thaimassage och den klassiska svenska massagen. Grunden till den senare nämnda, samt de flesta stilarna kallas klassisk, eller svensk, massage och utvecklades av Pehr H. Ling. Samma man är grundare till 'Svensk Gymnastik' en av grundinfluenserna till Krishnamacharyas moderna yoga, det som i sin tur är grunden till yogan som vi känner den idag. Några av de egenskaper som främst kännetecknar denna typ av massage är att det trycker ihop de mjuka delarna i kroppen, vilket leder till att muskeln kontraherar och därmed ökar blodcirkulationen. Den omfattar även de klassiska töjningarna som ger muskeln möjlighet att spänna av.

Massagens effekter 
Massage leder till ökad blodcirkulation vilket bland annat ger ökad syretillförsel, ökad lymfcirkulation och ökad syretillförsel, vilket snabbar på reningen i kroppen, det vill säga att kroppen rensar ut slaggprodukter snabbare. Massage sänker blodtrycket och därmed även hjärtfrekvensen, dels då patienten ligger ner och vilar, men även som följd av den ökade blod- och lymfcirkulationen.

En sökning i databasen CINAHL på “massage + effect” ger 194 träffar. De artiklar som kommer upp visar på studier som gjorts för att undersöka massagens effekter. En studie (1) visade att massage på för tidigt födda barn ökade funktionen i det autonoma nervsystemet. En annan studie (2) har undersökt effekterna av att ge patienter med hjärtsvikt, samt kände ångest till följd av det, massage. Studien visade att det systoliska blodtrycket sjönk och att den upplevda ångesten minskade. Flera studier visar på just den kombinerade effekten av minskad smärta samt minskad ångest eller stress (3), (4), (5) och (6). Dessa effekter anses bland annat uppstå eftersom blodtillförseln ökar men även för att massage frigör hormonet oxytocin.

Oxytocin – kärlekshormonet
Oxytocin är ett hormon som utsöndras från hypofysen, i folkmun kallat “må-bra-hormonet” eller “kärlekshormonet”. Oxytocin är det hormon som gör att livmodern aktiverar förlossningen (oxytocin är grekiska för hastig förlossning) och det frigörs även vid amning. Flera studier visar att det även utsöndras vid beröring och värme. Oxytocinet ses som en bidragande faktor till att bilda sociala relationer till medmänniskor och att vid beröring, inte enbart massage, utsöndras hormonet och ökar då vår lust och förmåga till sociala band. En studie (7) visar att oxytocinnivån höjs efter massage, och en annan( 8) visar att det finns en skillnad i oxytocinfrisättningen vid klassisk svensk massage och “light touch”, där den klassiska svenska massagen frigjorde en större mängd oxytocin.

Massage...

• kan användas för att minska smärta men även med det specifika syftet att öka blodflödet inför en tävling. Mer känt som idrottsmassage.
• kan användas för att minska muskelförtvining och ärrbildning efter skador. Även för att hjälpa/påskynda frakturläkningar, tack vare en ökad cirkulation.
• har även psykiska effekter såsom sänkt puls och blodtryck, aktivering av mag- och tarmkanalen samt dess hormon och ökad smärttolerans.
• gör spända muskler blir mjuka och elastiska. Immunförsvaret stärks. Kroppskännedom förbättras. Ökad koncentrationsförmåga. Ökat välbefinnande.

Lästips

• Forskning: Närhet är bästa vilan för hjärnan.
• Se dig själv genom din konstitution, av Jasmin Hedlund från Health by Jasmin.
• Prana – does it really exist? by Simon Krohn.

Referenser

(1) Smith, S, L, , R Lux, , S Haley, , H Slater, , J Beechy, and , L, J Moyer-Mileur. (2013). The effect of massage on heart rate variability in preterm infants. Journal Of Perinatology, 33(1), 59-64. doi:10.1038/jp.2012.47

(2) Chen, W., Liu, G., Yeh, S., Chiang, M., Fu, M., & Hsieh, Y. (2013). Effect of Back Massage Intervention on Anxiety, Comfort, and Physiologic Responses in Patients with Congestive Heart Failure. Journal Of Alternative & Complementary Medicine, 19(5), 464-470. doi:10.1089/acm.2011.0873

(3) Maryami, Z., Modarres, M., Taavoni, S., & Rahimi Foroushani, ,. (2013). Effect of Foot Massage on Pre- and Post Hysterectomy Anxiety [Farsi]. Hayat, 19(1), 1-11.

(4) Büyükyılmaz, F., & Aştı, T. (2013). The Effect of Relaxation Techniques and Back Massage on Pain and Anxiety in Turkish Total Hip or Knee Arthroplasty Patients. Pain Management Nursing, 14(3), 143-154. doi:10.1016/j.pmn.2010.11.001

(5) Engen, D. J., Wahner-Roedler, D. L., Vincent, A., Chon, T. Y., Cha, S. S., Luedtke, C. A., & ... Bauer, B. A. (2012). Feasibility and effect of chair massage offered to nurses during work hours on stress-related symptoms: A pilot study. Complementary Therapies In Clinical Practice, 18(4), 212-215. doi:10.1016/j.ctcp.2012.06.002

(6) Kassolik, K., Kurpas, D., Andrzejewski, W., Wilk, I., & Swiatek, M. (2013). The Effectiveness of Massage in Stress Urinary Incontinence-Case Study. Rehabilitation Nursing, 38(6), 306-314. doi:10.1002/rnj.91

(7) Morhenn, V., Beavin, L., & Zak, P. (2012). Massage increases oxytocin and reduces adrenocorticotropin hormone in humans.Alternative Therapies In Health & Medicine, 18(6), 11-18.

(8) Rapaport, M., Schettler, P., & Bresee, C. (2010). A Preliminary Study of the Effects of a Single Session of Swedish Massage on Hypothalamic-Pituitary-Adrenal and Immune Function in Normal Individuals. Journal Of Alternative & Complementary Medicine,16(10), 1079-1088. doi:10.1089/acm.2009.0634

För första gången på decennier ökar insjuknandet i livmoderhalscancer i Sverige. Under den senaste tvåårsperioden har ungefär 20 procent fler fall än tidigare upptäckts och i sju landsting har insjuknandet ökat kraftigt de senaste tio åren. 

I Sverige har 450 – 500 fall av livmoderhalscancer upptäckts varje år de senaste årtiondena. Förekomsten har mer än halverats sedan 1970-talet. Man tror att en förklaring kan vara satsningen på regelbunden gynekologisk cellprovtagning – det nationella screeningprogrammet som ger möjlighet att upptäcka och behandla cellförändringar som annars riskerar att leda till livmoderhalscancer.

Nu ökar insjuknandet för första gången på flera decennier. Statistiken kommer från den senaste årsrapporten från Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention. Och ökningen är stor: cirka 20 procent eller ungefär 100 ytterligare fall under åren 2014 och 2015, jämfört med tidigare år. Ökningarna är stora i främst sju landsting: Östergötland, Jönköping, Blekinge, Halland, Värmland, Örebro och Dalarna. Inget av de tre största landstingen bidrar till ökningen.

Oklart vad ökningen beror på
Vad ökningen beror på är inte fastställt än, men arbete pågår med att försöka hitta orsakerna. Annika Lindström, medicine doktor och överläkare vid Centrum för klinisk forskning i Dalarna säger till Svenska Dagbladet:

– Det kan handla om att vi inom vården inte följer upp tillräckligt bra när vi hittar cellförändringar.

Ökningen förklaras inte av minskat deltagande i screeningprogrammet, det har tvärtom ökat över tid. Men då det finns stora regionala skillnader kan förklaringen vara kopplad till det cancerförebyggande arbetet i respektive landsting.

I Sverige har screening för livmoderhalscancer, gynekologisk cellprovskontroll, pågått sedan 1960-talet. Syftet är att förhindra att livmoderhalscancer utvecklas genom att upptäcka och behandla cellförändringar som annars kan leda till cancer. Ibland upptäcks även invasiv, utvecklad, livmoderhalscancer i screeningen, men det sker då oftast i ett tidigt stadium av sjukdomen, vilket kan vara livräddande. Hos unga kvinnor kan tidig upptäckt också möjliggöra fertilitetsbevarande behandling.

Räddar 30 liv per år
År 2015 kom Socialstyrelsen med nya rekommendationer för screeningen av livmoderhalscancer. För en majoritet av kvinnorna ska nu cellprovet analyseras för HPV-infektion i stället för cytologisk analys av cellförändringar. Prover som visar förekomst av HPV-infektion ska också analyseras för cellförändringar. Enligt Socialstyrelsen medför det nya screeningprogrammet 60 färre fall av livmoderhalscancer och att nära 30 fler liv kan räddas per år!

Provtagningen kommer att gå till som förut – den som tagit prov tidigare kommer att känna igen sig – men riktlinjerna för åldersintervall och hur provet ska analyseras förändras med de nya rekommendationerna.

År 2017 beslutade regeringen även att cellprov tagna inom det nationella screeningprogrammet blir avgiftsfria under 2018. Tidigare har kvinnor i vissa landsdelar behövt betala för provtagningen.

Ytterligare studier väntar nu för vad som faktiskt ligger bakom den aktuella ökningen.

– Om det behövs insatser för att stävja det så är det jätteviktigt att man gör det snabbt. Det viktiga är att man är på tårna nu och verkligen tar det på allvar och går till botten med det. Det är det vi vill uppmana alla landstingspolitiker och ansvariga i vården att göra, säger Ulrica Sundholm på Cancerfonden till Svenska Dagbladet.

Så gå på dina cellprover! Och prata med varandra om hur viktigt detta är!

Lästips

• Låt inte oupptäckt cancer gå för långt, av Qaroline Nähl.
• Därför kan träning skydda mot bröstcancer.
• Vi lever i ljuset av varandra, av Carolina Molse.

Läs mer om rapporten här och här!

Källa: Cancerfonden.se

Hur kan vi fatta mer genomtänkta beslut? Beslut som hjälper oss bli mer effektiva, inte minst på arbetet, men även privat. Eva Hamboldt, coach, utbildare och föreläsare inom neuroledarskap, berättar om modellen COST™ och hur den kan hjälpa dig bli chefen över dina beslut, snarare än att dina vanor blir det. 

Hur genomtänkta är dina beslut egentligen? Om du är som de flesta så är din upplevelse förmodligen att besluten du fattar överlag är väl genomtänkta och objektiva. Men om du inte stannar upp och aktivt säkerställer att du har tagit all tillgänglig information i övervägande så finns det en risk att det faktiskt är dina vanor som sitter i förarsätet. Det finns en risk att du rekryterar någon som liknar dig snarare än den mest kvalificerade kandidaten och att företaget exemplevis missar affärsmöjligheter eftersom organisationen inte känner igen dem som just ”möjligheter”.

För att fatta effektiva och lönsamma beslut behöver vi koppla på vår kognition, tänka långsammare och ta oss an utmaningar utifrån andra perspektiv. En kvalificerad gissning från mig är att processer för att varsebli och bryta sig loss från bias kommer att vara en självklarhet inom några år. Om vi ska överleva i den snabba förändringstakten så har vi inte råd att fastna i gamla hjulspår.

Dr. David Rock och hans kollegor har tagit fram en modell som ni kan använda i er organisation för att skapa en process för att undvika ”bias” i viktiga beslutsprocesser och som ger en överskådlig bild av hur våra fördomar kan lura oss. Bias kan ses som de undermedvetet styrda tankebanor som uppstår när vår hjärna snabbt reagerar på omvärlden, och som då riskerar styra våra beslutsprocesser. Det vill säga alla tillfälliga, oavsiktliga, subtila och helt undermedvetna val vi alla gör, om och om igen.

1. Acceptera
Börja med att acceptera att du och alla andra har fördomar även om ni inte kan se dem själva. Det finns forskning som visar att varken intelligens eller erfarenhet betyder att vi är immuna. (Så det gäller alltså även dig! :-)) Var också öppen för att du just vid det här tillfället faktiskt kan styras av bias, och att det inte bara är något som hände dig en gång för länge sedan.

Var också medveten om att det är obehagligt att ha fel. När vi har fel aktiveras faktiskt samma områden i hjärnan som när vi upplever fysisk smärta. Det innebär att vi kommer undvika att ha fel även när det inte får några konsekvenser för oss. ”Att något känns bra” är med andra ord ingen garanti för att du fattar ett informerat och genomtänkt beslut.

2. Etikettera
Dr. David Rock och hans kollegor har identifierat 150 olika sorters fördomar och skapat en modell, COST™, där de delas in i fyra kategorier.

• Corner-Cutting är mentala genvägar som hjälper oss att fatta snabba och effektiva beslut. Ett exempel på en mental genväg kan vara att fatta ett beslut utan att ifrågasätta om vi behöver ytterligare information.

• Objectivism handlar om att vi utgår ifrån att det vi ser, tror, förstår och upplever själva är en objektiv sanning. Det är enkelt för oss att se hur andras tänkande är färgat av exempelvis deras erfarenhet eller den kultur som de växt upp i, men det är svårt att ta samma metaperspektiv på sig själv.

• Self-Protection handlar om att vi vill känna oss nöjda med oss själva och den grupp vi tillhör. Här är det vanligt att vi har en överdrivet positiv syn på dem som liknar oss och en negativ förväntan på dem som vi upplever tillhör en annan grupp. Det vill säga ett ”vi och dom”- perspektiv.

• Time & Money. Vi lägger större vikt vid negativ information än positiv och vi värderar saker högre om de på något sätt ligger närmre oss. Ett exempel är att vi föredrar att få en liten belöning nu istället för att avvakta en större belöning i framtiden.

3. Mitigera (Mildra)
I COST-modellen som beskrevs ovan finns även exempel på hur man mildrar effekten av bias. Det visar vad du som individ kan göra men kan självklart också användas för att ni som organisation ska kunna skapa processer för att undvika att beslut fattas utifrån bias.

• Corner-Cutting: Motivera den som ska fatta ett beslut att koppla på kognition så att vederbörande tar in all information och inte bara den som ligger närmst till hands.

• Objectivism: Be om en objektiv åsikt från en vän eller kollega, eller försök att titta på informationen från ett annat perspektiv, eller genom någon annans ögon.

• Self-Protection: Försök undvika att gå in i försvarsställning genom att boosta dig själv. Minimera risken för hot från andra genom att fokusera på gemensamma värderingar och mål. Försök mobilisera nyfikenhet kring vad du kan lära av situationen.

• Time & Money: Fatta beslut på ett sätt så att de inte ligger så nära dig själv. Föreställ dig att du är någon annan som ska fatta beslutet eller att det redan har hänt.

Hör gärna av dig om du vill veta hur ni kan arbeta för att skapa en kultur som kännetecknas av öppenhet för nya möjligheter och smarta beslut.

Hälsningar, 
Eva

Lästips

• Hoppa på tåget eller ej? Tryck på paus före ditt beslut, av Camilla Oldberg
• Tänd motivationens gnista, av Eva Hamboldt
• Läs om Yogobe Företag samt Pausa Smart, vår tjänst för organisationer som hjälper medarbetarna att ta pauser som bidrar till att öka välmåendet och effektiviteten.

Om Eva

Eva Hamboldt arbetar som coach, utbildare och föreläsare inom neuroledarskap. Hon har en fil kand. i kommunikationsvetenskap och beteendevetenskap och en Master i Neuroledarskap från Neuroleadership Institute i New York. Eva är även certifierad UGL-handledare via Försvarshögskolan och certifierad Klart Ledarskap-instruktör av Provins fem. Läs mer om Eva och hur hon arbetar på neuroledarskapipraktiken.se

Landa och få hjälp i beslutsfattandet

Yogobe Video: a52z Yogobe Video: 65553533 Yogobe Video: t89u Yogobe Video: 92zd

Vad känns bra när du har pms och mensvärk egentligen? Choklad och att ligga i soffan? Kanske, men forskning visar att yoga istället kan lindra dina symptom. Så testa att ta dig till mattan nästa gång!

Deppigt och ont i magen – känns det igen under mens? Mensvärk och pms kan verkligen få en att vilja krypa ihop under en filt. Men testa att ta dig till yogamattan nästa gång du får ont. Flera  forskningsstudier visar att yoga hjälper mot mensvärk och pms!

Så här gick studien till
I studien vid Florence Nightingale Faculty of Nursing & Midwifery på King's College i London, gick man igenom resultaten från 15 studier i 18 rapporter – som undersökte hur en vanlig yogapraktik påverkar kvinnors upplevelse av bland annat mensvärk, PMS och POS (polycystiskt ovariesyndrom, som till exempel kan orsaka utebliven mens eller oregelbundna mensperioder).

Studierna innehöll olika typer av yoga och intensitet, men de flesta handlade om daglig eller varannan-dag-utövande av yoga. Vissa studier använde en kombination av fysiska positioner, andningsövningar och avslappningsövningar eller meditation.

Resultat
Alla studierna visade att yoga kunde kopplas till minskade symptom och minska smärta under pms och mens. Vissa studier visade även en minskning vad gäller till exempel ömhet i brösten, och deltagarna rapporterade mer regelbunden menscykel, bättre humör och koncentration.

– Författarna till studierna menar att yoga kan påverka våra stressreaktioner och hur smärta upplevs, säger studieförfattaren Jennifer Oates vid King’s College i London.

Dock behövs mer forskning på hur yoga kan påverka symptom under mens och pms för att kunna fastställa mer praktiska råd. Men varför inte testa att röra på dig på mattan nästa gång du har mens?

Lästips

• Yoga eller inte vid mens? av Veronica Jäderlund.
• Livmoderns blodiga tårar, av Emma Öberg.

Läs mer om forskningen här!

Yoga för att lindra mensvärk & PMS

Yogobe Video: og5f Yogobe Video: k5pt Yogobe Video: 84849368 Yogobe Video: 6ur5

Jag tar det imorgon, jag gör det senare... Alla har vi väl varit där, att inte riktigt ta tag i det vi faktiskt behöver få gjort. Detta kan många gånger leda till en inre stress som kan vara svår att hantera. En studie visar att prokrastinering , ett så kallat uppskjutarbeteende, och stress hänger samman med hur snälla och förlåtande vi är mot oss själva.

---

Hantera prokrastinerin genom att vara snäll mot dig

Det är lätt att vara hård mot sig själv och lägga fokus på det negativa istället för att bli mer öppen för vad vi faktiskt gjort bra. Många tekniker som används för att hantera prokrastinering handlar om att komma igång och få saker gjorda. I en studie från kanadensiska Bishop's University, Sherbrooke, har man istället fokuserat på hur vi kan vara mer snälla mot oss själva och därmed få saker gjorda.

Så här gick studien till

Över 750 personer deltog i studien som undersökte kopplingen mellan medkänsla för sig själv, self-compassion eller självmedkänsla, och prokrastinering (att skjuta saker på framtiden) samt stress. Majoriteten av deltagarna var universitetsstudenter medan 94 av dem var vuxna från samma region.

Deltagarna fick fylla i ett formulär där deras självmedkänsla, och dess olika delar mättes. Det handlade bland annat om i vilken utsträckning deltagarna gav sig själva vänlighet och förståelse när de gjort ett misstag, hade förståelse för att de inte är ensamma om att skjuta upp saker (och därmed känner sig isolerade) samt att de tydligt kunde se problemet ur ett bredare perspektiv snarare än att överanalysera situationen, vilket resulterar i en försämrad självbild. Deltagarna fick även uppge i vilken grad de skjuter saker på framtiden samt hur stressade de känner sig.

Resultat

Studien visade tydliga samband mellan ett uppskjutarbeteende och låg självmedkänsla samt höga nivåer av stress. Personer som tenderar att skjuta på saker hade lägre självmedkänsla, och högre nivåer av stress. Att skjuta upp saker visade sig också kunna öka stressnivåerna, främst bland personer med låg självmedkänsla. Vilket i sin tur leder till ett försämrat välmående.

Var snäll och förlåtande mot dig själv
Genom att ha en mer öppen och vänlig inställning till oss själva skulle vi kunna minska negativa tankar och stress – och därmed få saker gjorda på en gång istället för att skjuta på dem. Det ger oss en känsla av inre välmående som tillåter oss att i större utsträckning riskera att misslyckas och ta tag i saker.

Att öva upp vår självmedkänsla och förmåga att tänka positiva tankar är något vi bör ta med oss i livet i allmänhet, och nu visar det sig även att det hjälper oss att minska på stress. Genom att praktisera meditation kan du öka din självmedkänsla och därmed må bättre. 

Lästips

• Lär dig mer om meditation
• Lär dig mer om mindfulness
• Ett frigörande förlåt - om att förlåta sig själv och andra,  av Linda Åslev.

Läs mer om studien här! 

Foto: yogahverdag.no

Unga känner inte att de blir lyssnade på eller tagna på allvar, varken av vuxna i sin närhet eller av samhället. Vad blir konsekvenserna av det? En studie av Ungdomar.se visar att fyra av tio unga saknar en vuxen att prata med.

Enligt Karin Jordås, generalsekreterare på Mentor Sverige, och Kim Waller, vd på Ungdomar AB, finns en direkt koppling mellan ohälsan hos yngre och de eskalerande sjukskrivningarna bland vuxna kvinnor.

I en debattartikel i Dagens Samhälle skriver de:

”Flickor och kvinnor i alla åldrar har problem med den psykiska hälsan. Enligt Försäkringskassan står psykiska sjukdomar för hälften av samtliga sjukskrivningar bland kvinnor. Över 60 000 kvinnor kan i dag inte sköta sitt jobb på grund av psykisk ohälsa (motsvarande siffra för män är 23 000). Den siffran riskerar att stiga när de unga tjejer som redan i dag besväras av ångest kommer ut på arbetsmarknaden. ”

Karin Jordås & Kim Waller frågar sig vad den psykiska ohälsan beror på. De tar upp fortsatt bristande jämställdhet och höga krav från omvärlden som två tydliga anledningar.

Så här gick studien till

Undersökningen Unga röster 2016 genomfördes digitalt på sajten ungdomar.se under en femveckorsperiod. 2438 ungdomar mellan 13-24 år, från hela landet, svarade anonymt på 16 frågor.

Resultat

Ett av rapportens viktigaste och mest oroväckande resultat är det om ungdomars framtidstro. Nästan hälften av Sveriges unga (48 %) känner sig antingen oroliga och ångestfyllda eller ledsna och nedstämda vid tanken på framtiden. Fyra av tio unga saknar dessutom en vuxen att prata med.

• 70 procent säger att de hade önskat mer stöd av en vuxen under sin skolgång.
• Endast 24 procent upplever att de blir lyssnade på och tagna på allvar i samhället.
• 70 procent av Sveriges unga känner dessutom att de inte fått tillräcklig kunskap om arbetsmarknaden.

SCB:s studier över svenskarnas tidsanvändning visar att vuxna lägger allt mindre tid på social samvaro med barnen. Samtidigt är ungdomar i allt större behov av att ventilera och få råd då viktiga beslut flyttas ned i åldrarna och valmöjligheterna blir fler. Jämför man unga tjejer och killar har tjejerna generellt sett också högre krav på sig; flickor i åldern 15–19 år lägger till exempel dubbelt så mycket tid på hemarbete, som städning och matlagning, jämfört med pojkar i samma ålder enligt SCB, samtidigt som de presterar bättre i skolan.

Undersökningen från ungdomar.se visar att unga oroar sig över både konkreta problem och abstrakta frågor; över att inte veta hur man skriver en jobbansökan och över att aldrig någonsin uppnå lycka i livet. Undersökningen är från 2016, men frågorna är högst aktuella idag.

Vi vuxna behöver lyssna och ge av vår tid, vara förebilder, men också ta ungdomars tankar och frågor på allvar. Vad och hur kan just du göra?

Länktips

• Lyssna utan att försöka lösa ett problem, intervju med Lotta Zetterqvist på Tjejzonen.
• Läs mer om Ungdomar.se och Mentor Sverige!
• Läs om yoga för och med ungdomar här!