Yoga, training and health inspiration for you

Tidigare har man spekulerat i om utbrändhet är en form av depression, eller om det överhuvudtaget är en diagnos? En svensk avhandling visar däremot att samhällsproblemet utbrändhet kan ge riktiga och mätbara hjärnskador.

---

Är utbrändhet eller utmattningssyndrom ett verkligt sjukdomstillstånd, en form av depression eller är det till och med så att det handlar om bristande arbetsmoral? Idag tror knappast någon på de sistnämnda alternativet, men tidigare har diskussionerna gått heta kring vad utbrändhet egentligen är. Enligt psykologen Agneta Sandströms doktorsavhandling är utbrändhet, eller utmattningssyndrom, i högsta grad en diagnos, och den kan till och med orsaka mätbara fysiska skador på hjärnan.

I en artikel i Östersunds-Posten säger Agneta Sandström att utbrändhet är den diagnos som ökat mest bland sjukskrivna i Sverige och att kvinnor är överrepresenterade. Enligt henne hävdade Karolinska institutet att utbrändhet egentligen handlar om depression, medan hon inte tyckte att det verkade så – så med sin bakgrund inom neuropsykologi startade hon en omfattande neurologisk utredning.

Så här gick studien till

I studien deltog en grupp kvinnor som alla drabbats av utmattningssyndrom. De fick genomgå en rad neurologiska tester, först tester där de kunde förlita sig på tidigare kunskaper, vilka de klarade med goda resultat. När testerna däremot handlade om koncentration, planering och arbetsminne i en pågående situation blev resultaten sämre. 

Deltagarna fick även göra ett bildminnestest som gick ut på att kopiera komplexa bilder ur minnet. Man scannade även kvinnornas hjärnor med magnetkameror i samband med övningarna.

Resultat

Under studiens gång upptäckte Agneta Sandström ett mönster i deltagarnas funktionsnedsättning. Kvinnorna hade många saker gemensamt: som dåligt minne och svårt att sova. De var otroligt trötta och hade svårt att få ihop tankarna. De flesta av dem var högpresterande med prestationsinriktade personligheter. De hade högre IQ och längre utbildning än den genomsnittliga befolkningen och var väldigt engagerade i sina jobb, och mycket aktiva och ordentliga både i hem och föreningar.

Resultaten från bildminnestesten blev fruktansvärt dåliga, vilket tyder på att hjärnans frontlob inte fungerar som den ska. Genom hjärnscanningen med magnetkameror framträdde ytterligare resultat: deltagarna hade en tydligt nedsatt funktion i pannloberna jämfört med friska människor, och även en förändring i hur hjärnan utsöndrar stresshormonet kortisol.

Förändra synen på samhällsproblem
Enligt Agneta Sandström handlar det alltså om verkliga hjärnskador. Och det finns inga bevis för att man kan återhämta sig ifrån dessa. 

– Får du en kula i huvudet eller slår huvudet i en tall, kan du få beständiga hjärnskador som förändrar din personlighet och det är det ingen som ifrågasätter. Samma sak är det med utbrändhet.

Hon tror att hennes avhandling kan förändra synen på detta stora samhällsproblem:

– Arbetsplatser skulle exempelvis tvingas ta större hänsyn till hur hjärnan fungerar och inte bara tänka på fysisk ergonomi. Och vi kanske skulle sluta att hylla dem som kliver upp i svinottan och jobbar som idioter, eller att se lathet som en dödssynd, säger Agneta Sandström i ÖP-artikeln.

Länktips

• Tips på övningar vid utmattning, av Emma Öberg.
• Mitt möte med yoga – Jag är en krigare, av Maria Möhring. Om utmattning och hur yogan hjälpte henne på rätt köl.
• Nyfiken på att få guidning under en hel månad? Följ vårt program för 30 dagar de-stress här.

Prova Yogobe gratis

Är du ny till Yogobe kan du prova gratis i 3 dagar för att ta del av hela vårt videobibliotek. Väljer du att sedan betala för en månad eller fler gör du detta helt utan bindningstid. Registrera dig här! Om du inte är betalande medlem kan du endast se en minut av våra videor. 

Läs mer om doktorsavhandlingen här!

Visst är det härligt med semester? Men visste du att forskning visar att regelbunden meditation kan ge större hälsofördelar än den temporära avslappning som semester ger? Så njut av din semester, men testa att logga ut från allt annat och pausa med meditation ibland. Vem vet, kanske livet förändras? Läs mer här!

Så här gick studien till

Studien utfördes på en resort i södra Kalifornien med 91 kvinnliga friska deltagare. Vistelsen var ett veckolångt meditations- och yogaretreat under, med tolv timmar meditation, nio timmar yoga samt övningar med självreflektioner under veckan. Deltagarna delades in i tre grupper med cirka 30 personer i varje; erfarna mediterare, kvinnor som aldrig tidigare mediterat, samt en kontrollgrupp med kvinnor som endast var där på semester.

De 60 deltagarna i meditationsgrupperna deltog i alla mediations- och yogatillfällen samt övningar. De 30 semesterfirarna lyssnade endast på hälsoföreläsningar samt deltog i utomhusaktiviteter under en vecka. 

Resultat

Alla tre grupperna visade signifikanta förbättringar vad gäller stress- och depressionsnivåer, vilket mättes genom enkäter. Om man stannar här så verkar det onekligen som att semester är lika bra som meditation och yoga när det kommer till att reducera stress och förbättra humöret.

Men, det som gör studien intressant är resultaten från testerna 10 månader senare: den erfarna medititerargruppen visade fortfarande stora förbättringar i sina tester, och nybörjarmediterarna hade ännu högre poäng denna gång. De vanliga semesterfirarna var dock tillbaka på sin ”normalnivå”.

Forskarna tog även blodprover från deltagarna precis före och efter den veckolånga studien. Alla tre grupper visade signifikanta positiva förbättringar vad gäller immuna funktioner.

Givetvis behövs fler studier på området, detta var en liten studie och deltagarna var alla var kvinnor. Men resultaten ger stöd till tesen att semester har hälsosamma fördelar, dock temporära sådana, och att mindfulnessmetoder har mer långvariga fördelar för hälsan. Pepp till dig som inte kommer iväg på någon sportlovsresa! :)

Lästips

• Forskning: Få ett friskare liv med meditation.
• Forskning: 8 skäl att äta ingefära.
• Nyfiken på att läsa mer om meditation? Klicka här!

Källa
Här kan du läsa mer om studien i Harvard Health Publications.

Tidigare har man trott att hjärnan vilar som mest när vi är ensamma och utan stimuli. Nya teorier visar istället att hjärnan vilar mest när vi är tillsammans med nära och kära – och ju närmare relationer, desto mindre energi gör hjärnan av med.

Hjärnan sparar energi i trygg gemenskap

Enligt de nya hypoteserna gör hjärnan hela tiden en bränslekalkyl, med tillgång, åtgång, sparmöjlighet, och arbetar sedan för att dra så lite energi som möjligt. Men vad drar minst energi? Att omge sig med människor som du håller kära, som du litar på.

Psykologiprofessor James Coan menar att tillgången på sociala resurser verkar ha en energisparande funktion, vilket verkar vara en förutsättning för den mänskliga hjärnan. I en artikel i Svenska Dagbladet berättar han om en ny teori för hjärnans egentliga viloläge:

– När vi är ihop med andra minskar hjärnan dramatiskt energin som den lägger på att lösa problem. Mänsklig gemenskap signalerar till hjärnan att den kan återgå till, eller vara kvar i vila.

James Coan och hans forskarkollegor menar att detta utgångsläge, eller baslinjen, är mer sannolikt än ”the individual baseline” som man tidigare trott på: att hjärnan är minst aktiv om vi är ensamma och utan stimuli. Coans studier visar istället att fungerande sociala sammanhang – med samspel, ömsesidigt beroende och gemensamma intressen – gör hjärnan sparsam med sin energi. De kallar hjärnans viloläge för ”the social baseline theory”.

Håll handen och bli lugn

Sedan 1990-talet har James Coan forskat på vad fysisk närhet och kärleksfulla förhållanden gör med våra hjärnor. Deltagare har till exempel fått små elstötar medan deras hjärnor avbildats i en scanner. Vid vissa tillfällen förvarnas de med ett rött kryss. Om de ser en blå ring är det lugnt. Vid dessa signaler avbildas sedan hjärnans aktivitet i tre olika situationer: Ensamma, med en främling respektive deras partner att hålla i handen.

– När de är ensamma blir hjärnan väldigt aktiv. Inte i någon enstaka nervkrets, utan överallt. Den verkar ha mycket att göra, berättar James Coan.

Resultat från andra handhållarstudier visar samma sak: När vi är ensamma, tror hjärnan att den måste lösa alla problem på egen hand. När vi håller någon okänd i handen finns vissa hjärnaktiviteter kvar. Men tillsammans med våra närmaste sjunker stresspåslagen i hjärnan helt och hållet.

– Min mamma säger ’Det där visste jag redan, varför ringde du inte mig?’. Och själv ser jag samma effekt när min fyraåriga dotter ska vaccineras och vill hålla handen. Hon vet också att det hjälper. Men som forskare vill jag ju undersöka mekanismerna: Hur tar hjärnan en hand, och översätter det till att gå in i lägre stress-aktivitet?

James Coan är säker på att hjärnan är gjord för att ha folk omkring sig. Det är som om den ”vet” att våra närmaste kan dela på omvårdnadsbehov, har gemensamma intressen och är ömsesidigt beroende.

– Hjärnan tror att det är färre problem som ska lösas när det finns människor i ens närhet – och tvärtom om man är ensam. Då är det som att gå med tung ryggsäck inför vilken ansträngning som helst.

Vi delar den här världen tillsammans. Håll dina kära nära!

Läs mer om ensamhet, gemenskap och self-compassion

• Forskning visar att ensamhet påverkar hjärnan
• Self-compassion förändra mitt liv, av Anna Gordh Humlesjö.
• Bli en stark tillgång – Tillåt dig landa i höstmörkret, av Erika Kits Gölevik

Yoga och massage online – för lugn eller lekfullhet tillsammans

Yogobe Video: 96kc Yogobe Video: a82k Yogobe Video: ex9o Yogobe Video: 9sh7

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Läs mer om den spännande närhetsforskningen här! 

Forskning visar att yoga kan vara lika bra för hjärtat som att ta en cykeltur eller en rask promenad. Enligt flera studier kan yoga leda till sänkt blodtryck, sänkt kolesterol, sänkt hjärtfrekvens och minskade andra kardiovaskulära riskfaktorer som är jämförbara med de vid aerob träning. Läs resultatet från en studie från Harvard University i Cambridge, Massachusetts här!

---

Så här gick studien till

2768 personer med en medelålder av 50 år deltog i 37 olika studier. Under allt från 12 veckor till ett år följde man deltagarna och jämförde dem med kontrollgrupper som inte utövade någon träning alls samt en grupp som utövade aeroba övningar. Fokus låg på yogans effekter relaterade till hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, högt blodsocker, överskott av bukfett och onormala kolesterolvärden – som alla kan leda till hjärtsjukdomar och diabetes.

Resultat

De som gjorde yoga hade betydande förbättringar inom en rad riskfaktorer. Till exempel sjönk deras systoliska blodtryck med i genomsnitt 5,21 mm hg, och diastoliskt tryck med 4,9 mm hg. LDL, det "onda" kolesterolet sjönk med i genomsnitt 12.14 mg/dl och HDL " goda " kolesterolet ökade med i genomsnitt 3,20 mg/dl. Yogautövarnas snittpuls var lägre med drygt fem slag per minut och man kunde även se en viktminskning hos yogisarna på ett genomsnitt över 2 kilo.

Kombinera din vanliga träning med yoga! De gånger du inte känner för att dra på dig gympaskorna, sticka till gymmet eller gå den där promenaden – ta fram yogamattan, sätt på Yogobe och välj en yogasekvens utefter hur mycket tid du har. Börja med 10 minuter. All yoga och rörelse är bra!

Läs mer om studien här: The effectiveness of yoga in modifying risk factors for cardiovascular disease and metabolic syndrome: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials

Lästips – Yoga och träning

• Kom igång med yoga och träning
• Yoga för nybörjare

När vi har empati inför andra människors upplevelse av smärta och ångest kan vi uppleva deras lidande inom ramen för våra egna kroppar. Larmrapporter om människor inom vård, skola och serviceyrken som drabbas av känslomässig utmattning har förekommit under en längre tid. Finns det kunskaper att hämta från österländska kontemplativa traditioner som kan skydda oss mot empati-trötthet?

Risken med empati och känslomässig smitta

Att känna med andra och vara närvarande när vi bevittnar deras lidande är en fin egenskap. Många av oss har säkert upplevt och uppskattat vännen som fanns där för oss när vi mådde som sämst. Vännen som lyssnade på oss när allt var mörkt, som gav oss sin fulla uppmärksamhet och faktiskt delade vårt lidande. Det finns något läkande i den medvetna närvaron i mötet mellan människor. Det skapar starkare band och bygger vänskap.

Ibland kan det dessvärre bli lite för mycket. Delar vi andras lidande och starka känslor under en längre tid finns risk för att det påverkar oss negativt, det kan göra oss känslomässigt utmattade, även kallat empati-trötthet.

Läkare till exempel har fått kritik för bristande empati. En undersökning har till och med visat på hur empatin hos läkarstudenter successivt minskar under utbildningen. Det kanske har setts som en nödvändighet, en form av självförsvar, att avskärma sig känslomässigt från patienterna. Samtidigt så finns det uppgifter som visar på att de patienter som har en läkare som visar empati faktiskt tillfrisknar snabbare.

Kunskaper från österländska kontemplativa traditioner

Enligt en banbrytande studie kallad “När vi delar andras lidande för mycket, ökar våra negativa känslor. Det innebär en risk för känslomässig utmattning” som publicerades i tidsskriften Cerebral Cortex, kan vi lära oss att bemöta lidande med omtänksamhet och värme utan att överväldigas av negativa känslor.

I studien, (av Olga Klimecki vid Max Planck Institute for Human Cognitive and Brain Sciences) fick deltagarna först titta på olika filmer med mänskligt lidande, till exempel någon som satt gråtande utanför sitt översvämmade hem. När deltagarna tittade på filmen kartlades aktiviteten i deras hjärnor med hjälp av fMRI och efteråt fick de svara på en enkät med frågor.

Därefter fick deltagarna genomgå en heldagsutbildning i österländsk filosofi och lära sig meditationstekniker för kärleksfull vänlighet och medkänsla. De fick lära sig att avsiktligt generera tillstånd av värme och omsorg inom sig själva och inför en successivt allt vidare cirkel av personer: familj, vänner, bekanta, människor som befinner sig i svårigheter och främlingar.

En vanlig definition av medkänsla är: En känslighet inför eget och andras lidande tillsammans med en önskan om att vilja lindra eller mildra det.

När deltagarna återigen fick titta på filmer som visade människor i nöd visade det sig att helt andra regioner i hjärnan aktiverades. Deltagarna upplevde betydligt mer positiva känslor när de såg plågsamma videoklipp. Med andra ord, de verkade kunna hantera stress bättre än innan utbildningen. Den mer positiva känslomässiga inställningen åtföljdes av en förändring i mönstren för hjärnans aktivering:

Före utbildningen visade deltagarna aktivitet i ett “empatiskt "nätverk i hjärnan som förknippas med upplevelser av smärta och obehag. Efter träningen hade aktiviteten förflyttats till ett "medkännande" nätverk som förknippas med kärlek och tillhörighet.

Vi kan alltså öka vår motståndskraft och lära oss att närma oss stressfyllda situationer med mer positiva känslor. Nyckeln till detta är neuro-plasticitet, att hjärnan är formbar till följd av våra upplevelser.

Hjärtats förmågor

Teknikerna Kärleksfull vänlighet och Medkänsla utgör de första två av vad som kallas Hjärtats 4 förmågor. Dessa förmågor lärs inom Buddhismen ut systematiskt i följd. Kärleksfull vänlighet inom oss själva är grunden. Därefter ger vi oss på medkänslan och riktar vår uppmärksamhet mot lidande, vårt eget och andras. Istället för att överväldigas av de starka känslorna – som kan ske med empati – har vi tillståndet av kärleksfullhet som grund. Lite som att ha en regnjacka vid oväder. Vi flyr inte undan ovädret, vi ryggar inte undan och stänger in oss. Vi går rätt ut i stormen – trygga i vetskapen om att vi är varma på insidan.

Det spelar teoretiskt sett ingen roll om det gäller en vän som befinner sig i livskris, om det är stress, depression och sjukdom hos människorna vi kommer i kontakt med genom vår yrkesroll. Förhållningssättet är nyckeln till att inte påverkas negativt.

Den viktigaste lärdomen vi kan dra från detta är att vi kan forma våra egna känslomässiga reaktioner, och att vi kan ändra hur vi känner och svarar på specifika situationer. Medkänslan ger oss möjligheten att kunna finnas där för varandra i större utsträckning.

Detta är tekniker som många olika branscher kan ha nytta av: inom vården, skolan, alla former av serviceyrken där personalen kommer i kontakt med många människor. Framförallt så hjälper det oss i våra nära relationer. Tänk om vi alla kunde lära oss dessa förmågor - vilket samhälle vi skulle kunna bygga.

För den som visas medkänsla är vinsten total, har du något tillfälle då någon visat dig medkänsla? Dela gärna i kommentarsfältet!

Lästips om medkänsla

• Konsten att ta hand om sig, av Anna Gordh-Humlesjö
• Vad är lycka egentligen? av Pål Dobrin

Videor om självmedkänsla, loving-kindness & compassion

Yogobe Video: 6fa2 Yogobe Video: x59z

Yogobe Video: 9ts8 Yogobe Video: h2u3

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

I stunder då familjer samlas och gemenskapen känns som viktigast blir ensamheten som tydligast. För ensamma människor hamnar snabbt i utkanterna av sociala nätverk. Dessutom visar forskningen att ensamheten påverkar våra hjärnor – den gör oss mer vaksamma och defensiva. 

---

John Cacioppo har i en tidigare studie visat att ensamma människor tenderar att dra sig mot utkanterna av sociala nätverk. Där i periferin har de färre vänner, ändå får ensamheten dem till att förlora de få sociala band de har. Det här indikerar att vårt socialt liv lättare trasas sönder när vi befinner oss i utkanterna, precis som tyget i ärmmudden i en utsliten tröja trasas sönder lättare.

I en nyare studie, tidigare publicerad i tidningen Cortex, undersökte professor Cacioppo och hans forskarteam hur hjärnan påverkades av ensamhet.

Så här gick studien till

Studien gick ut på att jämföra hjärnan hos ensamma och icke-ensamma personer. Deltagarna delades upp i två grupper där båda sedan kopplades upp till en EEG-maskin för att mäta den elektriska aktiviteten i hjärnan. Deltagarna fick sedan se en serie med ord.

Resultat

Hos ensamma personer visade sig hjärnan vara snabbare på att upptäcka ord som var relaterade till sociala hot – som till exempel ”fientlig” – än hos icke-ensamma personer. De ensamma var till och med benägna att leta efter ord med en negativ klang.

Det här kan bero på en urgammal försvarsmekanism för att hjälpa oss att överleva, säger John Cacioppo.

– Fiskar i utkanten av en grupp löper större risk att bli attackerade av rovdjur, inte på grund av att de är långsammast eller svagast, utan för att de är lättare att isolera och jaga då de befinner sig i utkanten av gruppen. Som ett resultat av dettta har fiskar utvecklats till att simma in till mitten av gruppen när ett rovdjur attackerar.

Forskarteamet bakom studien hävdar även att det bakom detta finns en evolutionsteori som visar att det inte bara är ledsamt att vara i utkanten av den sociala kretsen, det är till och med farligt.

Så om vi alla ser till människorna i vår omgivning i jul för att värna lite extra om de som är ensamma – så kanske vi kan hjälpa någon att komma närmare, in i det sociala nätverket.

Läs mer om studien här.
 

Lästips
 

• Läs fler forskningsinlägg här!
• Blogginlägg: Ge barnen en inre trygghet.
• Blogginlägg: Prana – vår livskraft.

Alla som vill hålla sig friska i höst räcker upp en hand! Här kommer forskningen som visar vilken mat och vilka vanor som kan stärka ditt immunförsvar.

Håll förkylningarna borta!

Influensa och förkylningar sprids snabbt under den mörkare årstiden, dels för att vi håller oss mer inomhus där vi lätt smittar varandra, och dels för att vi inte får lika mycket ljus som på sommarhalvåret – och kanske för att vi faktiskt även stressar mer då vi jobbar mer. Så försök få till vila, lite dagsljus varje dag och ät så bra du kan, så kanske du kan minska ner på sjuk- och vabdagar i höst!

Mat & vanor för starkare immunförsvar – enligt forskningen

• Motion
  Motion får oss att må bra i både kropp och knopp och stärker immunförsvaret. Så gör något som du tycker är roligt! Det kan handla om allt från promenader till dans, fotboll eller yoga. Slå två flugor i en smäll och rör på dig utomhus, så har du fått lite dagsljus, frisk luft och kanske lite D-vitamin på köpet.

• Vitlök
  Vitlök är en riktig antioxidantbomb och en klassiker för att bekämpa förkylningar. En brittisk studie visar att personer som äter vitlök löper 60 procent lägre risk att drabbas av förkylning. Så i med vitlök i maten, och känner du dig lite mer hardcore kanske du kan pressa lite vitlök direkt på frukostmackan. Varning för spännande andedräkt dock.

• Te
  Mysigt, värmande och gott – te är en kändis i influensatider, och särskilt grönt te sägs lindra och hindra förkylningar och influensa. Teet är även fullproppat med antioxidanter som polyfenoler och flavonoider. Dessutom stimuleras hårsäckarna i näsan när vi andas in ångorna från den varma drycken – vilket får bakterier att lättare ta sig ut.

• Grönkål
  Den mörkgröna kålen är fylld till bredden av näring och stärker immunförsvaret. Den verkar också skydda mot både virus och bakterieinfektioner. Grönkål innehåller dessutom massor av järn, som kvinnor behöver lite extra av.

• Honung
  Honung har antibakteriella egenskaper och och kan lindra halsont. Om du är ute efter att lindra en förkylning så undvik att hetta upp honungen, annars kan de fina enzymerna i honungen bli förstörda. Honung innehåller också mjölksyrabakterier som i sin tur skapar ämnen som kan trigga vårt immunförsvar.

• Broccoli
  Broccoli innehåller en bunt näringsämnen som skyddar kroppen, bland annat vitaminerna A och C samt antioxidanten glutation. Broccoli innehåller också en flera mineraler som järn, zink, magnesium och kalcium, som har en stärkande effekt på immunförsvaret.

• Fläder
  Ett glas fläderblomssaft för att bota förkylningen? Studier har visat att fläderblomsextrakt tycks kunna blockera influensavirus, samt att fläderbär kan skynda på tillfrisknandet. Fläder innehåller också kraftiga antioxidanter som kan verka inflammationshämmande.

• Citrusfrukter
  Apelsiner och andra citrusfrukter innehåller mycket c-vitamin som är en riktig kick för immunförsvaret. De motverkar virusinfektioner, så fram med till exempel citron vid minsta tecken på förkylning! Eller inför rutinen att dricka kokt, varmt vatten med en citronskiva i på morgonen. Piggar upp och kanske förhindrar en begynnande förkylning. C-vitaminet ökar också upptaget av järn, folsyra, kalcium och antioxidanter i kosten.

Lästips

• Få inspiration till att laga hälsosam mat i höst, kika runt bland alla recept här!
• Peppa för en pigg höst, kom igång med din yoga & träning idag!
• Våga stanna upp – ladda för nästa utmaning, av Emma Öberg.

Yogobe Video: 8b3e Yogobe Video: fk94 Yogobe Video: t95u Yogobe Video: 72hc

Källor:

• University of Maryland
• Science direct
• Science Daily – Honey as an antibiotic
• WebMD
• SvD – 10 livsmedel som stärker immunförsvaret

Med stigande ålder ökar risken för att vi ska råka ut för fallolyckor. Det här är inte bara kämpigt för de berörda, det resulterar även i dyra sjukhusräkningar för samhället. Nu visar australiensisk forskning att yoga kan minska risken för fallolyckor hos äldre. Mer balans åt folket!

Ju äldre vi blir desto lättare är det att tappa balansen och ramla. Rädslan för fallolyckor och risken att faktiskt råka ut för en fallolycka är båda faktorer som kan begränsa dig som blivit äldre. En tredjedel av alla som är 65 år och äldre ramlar en eller flera gånger per år. Fallen kan resultera i skador, förlorat självförtroende och att man inte blir lika benägen att delta i fysiska aktiviter, eller andra aktiviteter för den delen.

Forskning från The George Institute for Global Health i Australien visar nu att yoga kan bidra till att minska risken för fallolyckor hos äldre, och samtidigt öka känslan av oberoende.

Anne Tiedemann vid The George Institute for Global Health och University of Sydney menar att yoga kan vara viktigt del när man ska engagera äldre personer i att underhålla sina fysiska förmågor som är kopplade till balansen.

I en forskningsammanställning av olika studier visar Anne Tiedemann att träningsprogram med yoga generellt är både säkert och resulterar i förbättrad balans för de äldre. I sammanställningen kunde man se att äldre som utövade bland annat yoga blev bättre på att stå på ett ben och att på ett stadigt sätt ställa sig upp och röra sig från stillasittande.

Anne menar att ett komplement av yoga till befintliga balansträningsprogram skulle kunna uppmuntra äldre att träna kontinuerligt och på det viset höja livskvaliteten.

Fallolyckor försämrar inte bara livskvaliteten hos äldre, de kostar även samhället stora summor. Det är alltså flera orsaker som gör det viktigt att motivera äldre att röra på sig och träna sin balans!

Lästips

• Forskning: Yoga mot hjärtflimmer.
• Få ett friskare liv med meditation!
• Yoga för barn med särskilda behov, av Elena Malfert.

Läs mer om forskningen här och här!