Yoga, training and health inspiration for you

Inne i ett ekorrhjul där dagarna går i ett? Har du svårt att se hur du ska hinna leva mellan jobbet, pendlingen, hämtning och lämning, fritidsaktiviteter och den aldrig försvinnande tvätthögen? Här tar vi upp forskning kring Downshifting – att gå ner i arbetstid och konsumera mindre, för att få mer tid till annat.

---

Jörgen Larsson är tidsforskare vid sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Han har forskat kring tidsbrist i småbarnsfamiljer och menar att downshifting slagit igenom stort. Detta tror han beror på att många är missnöjda med sitt vardagliga liv. Men varför? Vi tjänar mer pengar än tidigare, har vi då inte mer frihet kan man tycka?

– Mina forskningsresultat visar att ägande och konsumtion bidrar till tidspress. Ju mer man äger ju värre blir det, säger Jörgen Larsson till SVT.

Jörgen Larsson visar i sin forskningsstudie Om föräldrars tidspress att den sammanlagda arbetstiden för en småbarnsmamma och en småbarnspappa har ökat med cirka 10 timmar per vecka de senaste 30 åren. Detta, parat med högre konsumtionsnivåer är grunden för vår växande tidspress. Problemet med att få tiden att räcka till är även det fjärde vanligaste samtalsämnet vid arbetsplatsernas fikabord.

Forskningsstudien som Jörgen Larsson utfört omfattade 1500 personer och visar att ju mer vi tjänar och spenderar, desto mer tidspressade känner vi oss. Mammors arbetstid har dessutom ökat utan att det har kompenserats av kortare arbetstid bland pappor, vilket gör att vi har mindre utrymme att få ihop alla delar av livet. 

Äger du sakerna – eller äger de dig?
Apropå konsumtion nämner Jörgen Larsson Gandhi, som föreslog att om vi äger mer än 50 saker så är det sakerna som äger oss. Jörgen själv tycker att vi behöver ifrågasätta våra egna val och prioriteringar, vilket han gjort. För han vet hur det känns att inte hinna leva. I det tidigare väbetalda och stimulerande jobbet som miljökonsult skenade tempot iväg, jobbet tog all energi och inget blev över till familjen.

Att byta livsstil var dock inte helt lätt, det krävdes viljestyrka att säga nej till tidskrävande aktiviteter. Men enträgen vinner, han växlade ner och känner nu att han lever ett mer balanserat och dessutom miljövänligt liv.

Det är dock inte bara våra egna handlingar och föreställningar som kan stå i vägen för att downshifta. Enligt Jörgens tidsforskning är det färre personer som vill gå ner i arbetstid om inte andra också gör det. För det finns en stark heltidsnorm i samhället. Allt är upplagt efter att man ska jobba 40 timmar per vecka. Bara småbarnsföräldrar ses ha rätten att gå ned i arbetstid – andra som gör det ses som avvikare.

Ifrågasätt normer och egna förväntningar
I studien Om föräldrars tidspress kan man se att den viktigaste orsaken till att växla ner är personlig utveckling och den egna hälsan. Så hur kan vi göra? Jörgen föreslår att vi ska se över våra förväntningar på vad man ska hinna med i vardagen. Och att det är bra att ifrågasätta normer! Hitta snabbare sätt att göra vissa saker, sov och motionera tillräckligt, ta hjälp av familj och vänner, och betala för vissa tjänster, så ökar vi resurserna och energin för att hinna med våra förväntningar.

I sin bok Rik på riktigt ger Jörgen Larsson tips på hur vi kan tänka för att få mer tid, kopplat till vår konsumtion.  Här kommer hans frågor att reflektera över innan du gör nästa inköp:

• Varför behöver jag det egentligen? Vilka behov fyller det?
• Är det värt pengarna? Vilka värden kan jag få tillgång till genom att köpa det? Mer mening? Mer kärlek? Glädje? Frid? Ökad vardagsmakt?
• Vad skulle jag kunna göra istället (något annat jag gärna vill) för pengarna?
• Hur många timmars jobb kostar det i praktiken?

Lästips

• Att vara i nuet kan skapa en känsla av mer tid. Läs mer om mindfulness här!
• Följ temamånaden Skapa utrymme: meditation i vardagen.
• Läs mer om att få energi här!
• Hitta tid för din träning.

Läs mer om Jörgen Larssons forskningsstudie Om föräldrars tidspress här, samt i Driva Eget och hos SVT!

 

Forskare har lyckats bestämma strukturen på de små partiklar av äggviteämnen som orskar Alzheimers sjukdom. Jakten på botemedlet är igång och forskare tror starkt på ämnet curcumin som finns i gurkmeja.

---

Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demenssjukdom och innebär att hjärnvävnad gradvis förstörs när nervceller börjar förtvina och dö i en onormal omfattning. Sjukdomen är tuff för både patienter och anhöriga och kan orsaka stort lidande under många år. Idag finns inga läkemedel som kan bota sjukdomen, bara lindra den.

Forskare har nu lyckats bestämma strukturen på de väldigt små partiklar av äggviteämnen som orsakar Alzheimers sjukdom, i stadiet när de är som mest aggressiva.

– Våra forskningsresultat kommer att få stor betydelse för möjligheten att ta fram effektiva läkemedel. I vårt framgångsrika samarbete med professor Torleif Härds grupp från Lantbruksuniversitet i Uppsala och professor Niels Ch. Nielsens grupp från Århus Universitet i Danmark, har vi lyckats få fram hur äggviteämnet amyloidbeta ser ut i sin struktur när det är som giftigast för hjärnan, säger Oleg Antzutkin, professor inom gränsytors kemi vid Luleå tekniska universitet, i en artikel i tidningen Kurera.

Varför är då denna kunskap viktig? Den underlättar för att man ska kunna utforma läkemedlen för att träffa rätt, så att partiklarna av äggviteämnena kan förstöras – innan de orsakar Alzheimers sjukdom.

Positiva effekter på allvarliga sjukdomar
Äggviteämnet amyloidbeta är som farligast och dödar hjärnans nervceller när det når stadiet av små partiklar som kallas oligomerer, innan de klumpar ihop sig till plack i hjärnan. Då aktiviteten i våra hjärnor är störst i den del som hanterar närminnet är det där den största delen av placket hittas hos alzheimerspatienter.

Oleg Antzutkin kommer tillsammans med sina kolleger nu att testa hur curcumin, och liknande molekyler, som finns i den indiska kryddväxten gurkmeja, binder sig till oligomerer och bromsar deras toxicitet innan de skadar hjärnans nervceller.

Sedan flera år tillbaka finns forskning som tyder på att curcumin har en positiv effekt på många allvarliga sjukdomar, som till exempel cancer. Enligt provförsök som Antzutkin och hans team utfört, kan man nu se att curcuminmolekylen lätt binder sig till fosfolipid-biologiska membran, och man har därför stora förhoppningar till att curcumin även ska kunna tränga in i cellmembranet och på så sätt påverka många sjukdomstillstånd, då cellmembranet ofta blir påverkat vid sjukdom.

Användning av gurkmeja
Gurkmeja har länge använts inom indisk medicin för dess antiinflammatoriska egenskaper och  innehåller mycket kraftiga antioxidanter. 

Enligt Oleg Antzutkin har indiska gravida kvinnor en femtusenårig tradition att smörja in hela kroppen med olja baserad på gurkmeja inför förlossningen, som ett antiseptiskt skydd. I Indien använder man även gurkmeja i de flesta maträtter. Och Alzheimers sjukdom är inte alls lika utbredd i Indien som i västvärlden... 

– Det skadar inte att äta små mängder av gurkmeja med tanke på att man i Indien använder gurkmeja som krydda i princip alla rätter. Jag brukar ha drygt en halv tesked gurkmeja på filen, yoghurten eller i färdigkokade havregryn till frukost varje morgon, tipsar Oleg Antzutkin.

Om gurkmeja
Gurkmeja ser ut som en rot, är en ingefärsväxt och ett av de starkaste antiinflammatoriska ämnen som finns. För att ta fram det gula pulvret kokas, torkas och mals roten. Den gula kryddan är en viktig del i kryddblandningen curry. Gurkmeja har många läkande egenskaper och är en mycket kraftig antioxidant, tio gånger starkare än vitaminer. Gurkmeja kan även användas för att förstärka effekten av andra vitaminer.

Om Alzheimers
Demens innebär att man på olika sätt får svårt att minnas och att tolka sin omgivning. Alzheimers sjukdom står för cirka 60 procent av alla demensfall i Sverige. Sjukdomen gör att hjärnvävnad gradvis förstörs då nervceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Hela storhjärnan drabbas men främst hjäss- och tinningloberna.

Alzheimers har ett smygande sjukdomsförlopp, det går inte att fastställa en exakt tidpunkt för när den debuterar. Den som drabbas blir mer och mer glömsk, får svårt att planera och utföra vardagliga sysslor. Med tiden försämras spåk, tidsuppfattning och andra så kallade kognitiva förmågor. Andra vanliga symptom är oro och ångest. Även hallucinationer, vanföreställningar och beteendeförändringar tillhör sjukdomsbilden. I slutfasen får patienten även grava kroppsliga symptom.

Alzheimers sjukdom har ett utdraget förlopp under fyra till tio år, i vissa fall ännu längre. Symtomen kan lindras i ett tidigt skede, men det går inte att hejda förloppet. För den drabbade blir det allt svårare att klara det dagliga livet när en allt större del av hjärnan skadas. Sjukdomen leder till slut till döden.

Lästips

• Forskning: Mediation föryngrar hjärnan
• Kika in bland våra recept för att inspireras i din matlagning
• Läs om yoga för äldre

Läs mer om den aktuella forskningsstudien här! 

Källa: 1177 Vårdguiden, Svenskt demenscentrum

Meditera dig yngre! Ny forskning visar att personer som mediterar regelbundet inte åldras lika snabbt som andra. Detta visar en studie där man undersökt kopplingen mellan hjärnans grå materia och åldrandet. 

---

På University of California har forskare undersökt länken mellan åldrande och hjärnans grå materia. För medan vår totala förväntade livslängd ökat markant så fortsätter den mänskliga hjärnan att försämras med åldern. Redan vid 25-års ålder tappar våra hjärnor i vikt och volym och fortsätter att göra det med stigande ålder. När vi blir allt äldre ökar även sjukdomar inom demens och kognitiva funktionsnedsättningar. Att vi lever längre gör det alltså viktigt att undersöka hur vi faktiskt kan ha ett bra liv med bättre hälsa, även som gamla. Här är det värdefullt att förstå vilka mekanismer som leder till en åldrad hjärna, men också för att förstå vilka faktorer som skyddar vår hjärnas hälsa. 

Enligt forskarna vid University of California kan meditation vara en skyddande och positiv kandidat. Tidigare forskning har redan visat att meditation förbättrar många kognitiva funktioner som till exempel uppmärksamhet, minne samt konflikthantering och kreativitet.

Så här gick studien till

Forskarteamet jämförde 50 personer som mediterat länge med en lika stor kontrollgrupp. Deltagarna hade en snittålder på 50 år med åldersspannet 24-77 år. Studien gick ut på att mäta deltagarnas grå materia i hjärnan, genom hjärnskanning.

Resultat

När man undersökte kopplingen mellan hjärnans grå materia och ålder, kunde man se att den grå materian minskade med stigande ålder i både kontrollgruppen och den mediterande gruppen. Dock var den nedåtgående kurvan betydligt brantare hos kontrollgruppen än hos personerna som mediterade regelbundet. Även om äldre meditationsutövarna hade tappat lite volym grå materia jämfört med de yngre utövarna så var den inte lika märkbar. 

– Vi förväntade ganska små och distinkta effekter i hjärnområden som tidigare har kopplats samman med meditation Istället kunde vi se en övergripande effekt som gick igenom områden över hela hjärnan, säger Florian Kurth, en av forskarna bakom studien.

Lär dig meditera!
Häng på vår temamånad om meditation! Meditationsläraren Jessica Agert guidar oss genom fyra veckor fulla med inspiration och kunskap för att skapa utrymme för meditation i vardagen här på Yogobe! 

Lästips

• Läs mer om meditation här.
• Forskning: Hjärnan växer av meditation

Läs mer om studien här!

Varför är vissa människor mer oroliga än andra? Vad orsakar oro och ångest egentligen, och hur minskar vi den? Här tar vi upp åtta nya forskningsstudier på ämnet.

---

1. Var snäll mot andra och minska din ångest
Att utföra vänliga handlingar mot andra människor kan hjälpa den som lider av social ångest att lättare umgås med andra. I en studie delades deltagarna in i tre grupper. Den ena gruppen fick göra snälla saker mot andra, som att diska åt sina rumskompisar. Den andra gruppen fick vara med i olika sociala situationer utan att utföra några särskilda vänliga handlingar. Den tredje gruppen fick agera kontrollgrupp. Studiens resultat visade att de som kände sig mest bekväma i sociala situationer var de som utfört vänliga handlingar mot andra.

2. Varför ångest skapar isolering
Forskning visar att ångest gör att vi fokuserar mer på oss själva vilket minskar vår empati för andra människor. Detta leder också till att vi har svårt att se saker och ting från andra människors perspektiv. Detta sammantaget kan bidra till varför ångest känns isolerande.

3. Du kan ärva ångest
Ett överaktivt nätverk i hjärnans områden kan påverka hur barn ärver ångest och depression från sina föräldrar. Det handlar om tre områden i hjärnan som samarbetar för att kontrollera vår reaktion på rädsla. En studie visar att hela 35 procent av skillnaderna i ångest kunde förklaras av familjehistoria.

4. Stillasittande är kopplat till ångest
Lågenergiaktiviteter som att titta på tv, jobba vid en dator eller att spela tv- eller dataspel kan alla vara kopplade till ångest. En ny studie visar nämligen att stillsittande kan öka din ångest. Orsakerna bakom kopplingen tros vara att du kan få en störd sömn, lägre ämnsomsättning och bli socialt tillbakadragen.

5. Social ångest hör ihop med högre serotoninhalter
Tidigare har man trott att social ångest kan kopplas till lägre serotoninhalter i hjärnan, men det är snarare höga halter man nu håller utkik efter. Serotonin är en signasubstans som bland annat påverkar vårt humör och vår sinnesstämning. Människor med social ångest tenderar att producera mer av neuotransmittern serotonin. Och ju mer serotonin som produceras, desto mer ångest skapas.

6. Fermenterad mat kan minska ångest
En studie visar att människor som äter mer fermenterad, alltså syrad, mat har mindre social ångest. Fermenterad mat innehåller mjölksyrabakterier, probiotika, och kan till exempel vara syrade grönsaker, filmjölk, yoghurt och den asiatiska drycken kombucha.

7. Ångest smittar
Studier visar att ångest är ”smittsamt” och kan gå från föräldrar till barn och vice versa. Ångestens smittande natur finns oberoende av den genetiska faktorn.

8. Hur träning och avslappning minskar ångest
Ny forskning visar att avslappningstekniker och träning kan hjälpa mot ångest eftersom de ändrar vårt sätt att uppfatta världen. Efter att ha tränat eller slappnat av är vi mindre benägna att uppfatta neutrala signaler som hotande, eller negativa, vilket vi däremot gör när vi har ångest och känner oss oroliga.

Lästips

• Avslappning hjälper oss slappna av och må bättre - läs mer om avslappning här.
• Läs mer om meditation, detta effektiva verktyg för balans i livet.
• Forskning: Yoga hjälper vid depression & ångest.
• Prana – vår livskraft, om vad som ger oss energi.

Läs mer om studierna här.

Vi skrattar när någon annan skrattar och gäspar när någon annan gäspar – på grund av empati. Men empati är inte konstruktivt enligt professor Tania Singer. Det innebär till exempel att många som arbetar inom vården sjukskrivs. Hon menar att vi istället behöver träna oss på medkänsla.

---

Professor Tania Singer är psykolog och neuroforskare vid Max Planck Institute for Human Cognitive and Brain Science i Leipzig, och är en av världens ledande forskare om hjärnan och känslor. Hon har tagit sig an uppgiften att kartlägga vad som händer i hjärnan när vi känner empati.

Så här gick studien till

Deltagarna bestod av par som kallades till ett labb. Där fick den ena partnern lägga sig i en magnetkameras tunnel, medan den andra partnern fick sitta strax utanför. Partnern utanför fick ett ofarligt, men obehagligt, stick. När denne sedan kände smärta reagerade partnerns smärtnätverk, men också den del av hjärnan, insulan, som har med uppfattning av kropp och känslor att göra.

I nästa steg av studien ville man undersöka om vår empati gäller alla människor eller bara vissa. Deltagarna fick då föreställa sig att de höll på fotbollsklubben FC Basel. De presenterades sedan för två personer där den enda påstod sig hålla på samma lag, medan den andra var supporter till FC Zürich.

Resultat

När Basel-supportern blev stungen flödade empatin hos de flesta försökspersonerna. Men när Zürich-supporterna fick ont, märktes hos de flesta mycket svagare reaktioner i de celler som har med smärta och känslor att göra.

Tania Singer blev oroad av resultaten. Om vi påverkar varandra känslomässigt på cellnivå, på samma gång som vi är genetiskt programmerade för att känna mer för vår egen grupp – är mänskligheten då illa ute, i denna globaliserade värld? Tania ville ta reda på om det gick att använda hjärnas plasticitet för att utveckla vår empati. Hon ställde sig frågan: Går det att träna sig att bli mer medmänsklig?

Tania Singer kom i kontakt med buddhistiska munkar som tränat sig i det man på engelska kallar compassion. När hon undersökte en av dem, Ricard Matthieu, genom magnetkamera, upptäckte hon något märkligt. När Ricard tänkte på en person som led, och riktade sin medkänsla mot denna, var det helt andra delar av hans hjärna som aktiverades. Att tänka på en person som far illa engagerade alltså inte delarna i hjärnan som indikerar smärta, utan ventrala striatum, som har med positiv belöning att göra.

Flera olika steg av empati
Enligt Tania finns alltså flera sätt att känna med andra människor: Det första är det automatiska, reflexmässiga, som gör att gäspningar smittar. Här finns ingen medvetenhet, och ingen oro över att den andra personen är trött. Det är bara två kroppar som härmar varandra, vilket finns hos människan från födseln.

I steg nummer två, det Tania kallar empatin, behövs en viss medvetenhet. Den här empatin föds först när vi insett att vi är enskilda individer. Jag ser att den andra personen lider, och jag känner det.

I det tredje steget, det Tania Singer kallar compassion, medkänsla, finns inget medlidade, utan bara omsorg. Skillnaden är viktig, för empatin är slitsam och inte alltid så konstruktiv, menar Tania. Hon tror att orsaken till att många som arbetar inom vård och omsorg blir sjukskrivna finns här. Medkänslan, som munken Ricard upplevde, ger istället positiv energi på hjärnnivå. Du får samtidigt som du ger.

Nästan alla däggdjur visar någon form av empati. Anledningen tros vara att vi däggdjur tar hand om vår avkomma efter födseln. Det som är speciellt för oss människor är att vi har en unik förmåga att samarbeta och vilja utvecklas tillsammans med andra människor. Empatin hjälper oss att se andra individer som skilda från oss själva och som källor till kunskap. När vi använder oss av det kan vi faktiskt utvecklas mer än vad vi skulle göra själva. För att kunna samarbeta behöver vi också förstå en annan persons behov, känslor och avsikter, vilket är väldigt mycket lättare med en dos empati i bakfickan.

Meditation och mindfulness är fina verktyg för att utveckla vår medkänsla. Läs gärna mer om detta här nedan och testa en meditation för medkänsla online!

Lästips

• Hjärnan växer av meditation
• Läs mer om mindfulness
• Läs mer om meditation

Videorekommendationer

• Meditation för medkänsla för oss själva med Pål Dobrin, 15 min – En uppriktig önskan för ditt eget väl.
• Mediation för medkänsla med Pål Dobrin, 20 min – Finn en ömsint hållning till dig själv.
• Mindfulnessmeditation för dig, för någon nära, för alla varelser med Milla Floryd - 5 min – För mod, omtanke och medkänsla till oss alla. 

Läs mer och studierna här och här!

Sara Lazar, vid Massachusetts General Hospital och Harvard Medical School, har gjort flera studier på hur meditation påverkar hjärnan. Studierna visar att meditationsutövande inte bara stimulerar aktiviteten i hjärnan, utan faktiskt även påverkar dess fysiska struktur. 

---

Forskaren bakom denna studie, Sara Lazar, tränade för Boston marathon när hon blev beordrad att fokusera på att stretcha av sin sjukgymnast. Hon testade yoga och började efter ett tag att notera en hel drös positiva effekter.

– Yogaläraren påstod saker som att yoga och meditation kunde öka min medkänsla och öppna mitt hjärta, säger Sara Lazar. Jag tänkte ”säkert”. Men så småningom började jag faktiskt se att jag blivit lugnare, och bättre på att hantera svåra situationer. Jag hade också blivit mer öppenhjärtlig och kunde lättare se saker från andra människors perspektiv. Så jag blev intresserad av att se hur det faktiskt fungerar.

Så här gick studien till

I en första studie jämfördes 20 personer som var vana vid att meditera, med en kontrollgrupp. Man upptäckte då att personerna som mediterat mycket hade en ökad mängd grå materia, eller grå hjärnsubstans – en stor del av det centrala nervsystemet som behandlar mycket av den information vi tar in, i insulära loben och i den auditiva och sensoriska hjärnbarken. Kanske inte så förvånande, eftersom när du befinner dig i full närvaro uppmärksammar din andning, ljuden runt omkring och stunden du är i. Man fann också att de som var vana vid att meditera hade mer grå materia i främre hjärnbarken, som hör ihop med arbetsminne och beslutsfattande.

Vi vet att vår hjärnbark krymper när vi blir äldre – det blir till exempel svårare att komma ihåg vissa saker. Men, enligt studien hade 50-åriga mediterare lika mycket grå materia i hjärnbarken som 25-åringarna.

I en andra studie ville man ta reda på om personerna med mer grå materia hade det innan de började meditera. I studien deltog endast personer som aldrig tidigare mediterat. De delades upp i två grupper, en kontrollgrupp och en grupp som fick genomgå ett åtta veckors mindfulnessprogram. Personerna i mindfulnessgruppen fick gå en meditationsklass per vecka. De uppmanades även att meditera hemma varje 40 minuter dag, med hjälp av en ljudfil.

Resultat

Efter åtta veckor kunde forskarna se förändringar i fem olika områden i hjärnan. Hos personerna i minfulnessgruppen såg man att hjärnans volym växt i fyra områden. Den största skillnanden syntes i bakre gördelvindlingen i hjärnans mellersta del, som tar emot signaler från limbiska systemet för känslor, värdering och motivation. Vänstra hippocampus, som hjälper till vid inlärning, kognition, minne och känslomässig regulation, hade också blivit större. Så även områden som associeras till perspektivtagande, empati, medkänsla samt ett område i hjärnstammen där en mängd reglerande neurotransmittorer produceras.

Även amygdala, fight or flight-delen av hjärnan, som är viktig för ångest, rädsla och stress i allmänhet, förändrades hos gruppen som mediterade – den krympte.

Lästips

• Läs mer om meditation.
• Läs mer om mindfulness.
• Ta del av ett program för mental energi.

Läs mer om studierna här!

Bröstcancerpatienter kan bli hjälpta av yoga, meditation och samtalsgrupper – ända ner på cellnivå. Det visar en studie från universitetet i Calgary där de positiva effekterna avspeglas på kromosomernas ändor.

---

Förenklat kan man säga att telomerer är kromosomernas ändor och fungerar som ett skydd för kromosomerna. Kortare telomerer hör samman med sjukdomar, medan längre telomerer sägs hjälpa till att skydda kroppen. 

Telomererna är viktiga, för de skyddar våra genetiska data, gör det möjligt för celler att dela på sig och gömmer hemligheter om hur vi åldras. Ungefär som plastbiten i slutet av skosnöret skyddar telomerer kromosomerna från att gå isär och klistra ihop sig i varann, vilket skulle förstöra vår genetiska information.

Om studien

Studien från Tom Baker Cancer Centre i Alberta, USA och University of Calgary visar att telomererna behåller sin längd hos de bröstcanceröverlevare som fått någon form av psykologisk hjälp. Telomererena blev däremot kortare hos kvinnorna som inte varit involverade i liknande aktiviteter.

– Det är viktigt för människor som behöver hantera svåra och tunga känslor, att hitta ett sätt att processa dem på ett hälsosamt sätt. Om det sedan sker genom stressreduktion och avslappning, mindfulness, eller genom att prata med andra överlevare och uttrycka känslor i professionellt forum, kan det vara fördelaktigt inte bara för deras psykologiska välbefinnande, utan även för vad som händer i kroppen, säger Linda E. Carlson, forskare vid Tom Baker Cancer Centre i Alberta.

Så här gick studien till

88 bröstcanceröverlevare med en genomsnittsålder på 55 år deltog i studien. Många av dem hade avslutat sin cancerbehandling två år tidigare och samtliga deltagare visade höga nivåer av känslomässig stress.

Deltagarna delades slumpmässigt in i tre grupper över en tre månaders period. Man analyserade blodprover från varje person samt mätte längden på deras telomerer före och efter studien.

I den första gruppen, mindfulnessgruppen, fick kvinnorna varje vecka delta i en 90-minuters session med meditation och hatha yoga under sex veckor. De uppmanades även att meditera och yoga hemma i 45 minuter per dag. I den andra gruppen, stödgruppen, träffades kvinnorna under 12 veckor för 90 minuters samtal för att prata om deras oro och känslor. Under dessa tillfällen fick deltagarna tillfälle att uttrycka sina känslor istället för att undertrycka dem. Kvinnorna i den tredje gruppen, kontrollgruppen, deltog i ett sex timmars stresshanteringsseminarium, men fick ingen annan behandling.

Resultat

– Vi såg att kvinnorna i grupperna där de fick utöva meditation och yoga, eller deltog i stödgrupp, behöll längden på sina telomerer så att de i princip var oförändrade. Kvinnorna i krontrollgruppen fick däremot kortare telomerer, säger Linda E. Carlson.

Studien visar på kortvariga effekter för bröstcanceröverlevare, men enligt Linda E. Carlson behövs mer forskning på ämnet för att se om effekterna är långvariga och om de även kan appliceras på andra cancerformer.

Lästips

• Nyfiken på att läsa mer om forskning kopplat till yoga & meditation? Klicka här!
• Läs mer om mindfulness och meditation.

Källor

• Nationalpost.com
• Learn.Genetics

Läs mer om studien här!