Yoga, training and health inspiration for you

Ulrica Norberg har alltid varit nyfiken på livet, men kvävde upptäckarlusten för att passa in. Nu har hon djupdykt i forskningen som både visar hälsofördelar med att vara nyfiken – och hur det hänger ihop med intelligens. Läs första delen av intervjun med Ulrica och ta del av hennes onlinekurs samt innehåll i audio- och videobiblioteket inom nyfikenhet här. 

Nyfikenhet – livsviktig vetgirighet bakom all utveckling

Detta är Del 1 av 2 i intervjuserien om nyfikenhet med Ulrica Norberg. 

– Nyfikenhet är en av våra grundkänslor och den ligger bakom all form av utveckling och är därmed livsviktig för oss, säger Ulrica Norberg som har skrivit en bok om förmågan som dessutom kopplas ihop med intelligens, Nyfiken – Väck ditt inre geni.

Ulrica beskriver nyfikenhet som ett vakuum som skapar en förundran, och ur den en vilja att ta reda på saker, vara innovativ, arbeta med vår befintliga kunskap och kunna ta in ny kunskap.

– Jag har alltid varit väldigt nyfiken som person, rätt så vetgirig som barn, väldigt undersökande och tycker att det är spännande att lära mig nya saker och försöka förstå hur grejer fungerar. Alltid varit intresserad av livsåskådningsfrågor, kultur, mat, resor, alla möjliga saker, så jag försöker att undvika att censurera min nyfikenhet, säger Ulrica Norberg.

Intresset för att lära mer och förstå, både världen runt henne och inuti, fick henne att ställa många frågor, söka svar och hon hade ett utforskande förhållningssätt till det mesta.

– För mig personligen är det löftena om upptäckterna som gör att jag ställer frågor. Jag tycker att det är roligare att upptäcka saker. Vad är det jag är ute efter? Ibland handlar det mer om att lyssna, vad sägs och vad sägs inte, snarare än att ställa massa frågor, säger Ulrica.

Tryckte ner sin egen upptäckarlust för att passa in i normen

Men hon kvävde den här vetgirigheten och upptäckarlusten efter att ha fått uttalade eller symboliska signaler om att "måste du undra så mycket". Hon försökte passa in i mallen, tänkte att det var fel på henne och försökte spela enligt alla givna yttre spelregler.

– Men så blev jag mamma för snart 16 år sedan och då blev det som att allting fick en ny vändning i mig. Jag stannade upp en stund och frågade mig, vem lever jag livet för och enligt vem? Och vem ska få ha åsikter om min identitet? säger hon och fortsätter:

– Jag blev så otroligt inspirerad av det här lilla livet. Hon struntade i hur andra såg på henne och kompromissade inte med sin utforskarlust. Jag tänkte, gud vad häftigt det vore att kliva in i hennes värld och se världen utifrån hennes perspektiv. Så jag började göra det. Det blev otroligt lustfyllt och lekfullt och det här tangerade mer och mer nyfikenhet över hur hade jag hamnat här, och fler med mig?

Bättre intelligens, IQ och kreativitet med en balanserad nyfikenhet

Ulrica undrade varför man i vissa kulturer (länder, sociala sammanhang eller arbetskulturer etc) ser nyfikenhet som barnsligt, medan i andra uppmuntras det och ses som grundförutsättningen för att utveckla sin egen förmåga, kompetens och identitet.

Hon började se på vilken forskning som kretsade kring nyfikenhet och såg att förmågan inte bara var viktig för kreativitet och nya upptäckter, innovationer och för att nå vetenskapliga framgångar, utan även hör ihop med intelligens ur ett vidare perspektiv.

– Vi kan via nyfikenhetsträning utveckla högre förståelse, skärpa och klarhet. Tidigare trodde man att man föds med en viss IQ. Men hjärnforskningen visar att den går att påverka, säger Ulrica.

Hon utsatte sig själv för intelligenstester och insåg dessutom att när hon släppte prestationen och identifieringen vid intelligens "svarar jag rätt, är jag intelligent nu", och mer gick på intuition och vad som kändes rätt blev resultatet mycket bättre.

Trygghet är viktigt för att kunna vara kreativ brukar man säga, och det visar sig även vad det gäller nyfikenhet och intelligens, Det lugna, öppna förhållningssättet tycks vara nyckelkomponenter för att locka fram nyfikenheten, och inte låsa sig vid resultat eller bedömning. Mod behövs också för att våga se på saker på nya sätt.

– Nyfikenhet behövs alltid i tider av förändring, och där är vi ju egentligen hela tiden. Nyfikenheten är biologiskt betingad och forskningen visar också att den är individuell. Du har din repertoar där din nyfikenhet kommer bäst till hands. Vi har alla ett behov av att veta och få svar, men vi behöver det på ett individuellt sätt, säger Ulrica.

Vad tar du med dig från bokskrivandets gång?

– Ju mer jag har lärt mig och hör och ser, desto häftigare är det här. Desto mer bekräftar det vilken spännande art vi människor är, och hur mycket det finns att förstå om vår egna potential. Jag har fått en starkare kärlek till mänskligheten. Jag vet att det är många som är i motsatt läge nu, men jag ser också att det här föder extremt mycket hopp. Det behövs så lite för att hitta en motivation och en tro på den egna förmågan och man kan ta enormt kloka kliv framåt även som organisation, säger Ulrica.

Hon har också blivit en bättre observatör och finner sig själv uppslukad i att betrakta sin omgivning med fördjupat intresse.

– En annan aspekt är att jag har börjat bjuda in lek allt mer, och jag bryr mig mindre om vad folk tycker och tänker om vad jag gör, för de kommer att ha åsikter om mig oavsett vad jag gör eller inte gör, säger hon med ett skratt.

Ta del av intervjuns andra del:
Nyfikenhet som mental träning – smarta upp dig och boosta din kreativitet.

Kurs: Mentalt stark genom nyfikenhet – online med Ulrica Norberg

Är du nyfiken på nyfikenhet? I Ulrica Norbergs kurs Mentalt stark genom nyfikenhet – online  får du genom föreläsningar, övningar och klasser kunskap och verktyg för att träna din nyfikenhet, vilket kan hjälpa dig att minska stress, bygga mental styrka, öka ditt välmående, träna tankekraft och känslobalans, men också öka ditt inre ledarskap, nytänkande och kreativitet. 

Köp Ulricas bok Nyfiken – Väck ditt inre geni på Adlibris!

Nyfiken på mer om nyfikenhet och Ulrica Norberg? 

• Rikta nyfikenheten inåt – utforska vad framgång är för dig
• Låt din inre nomad guida dig mot bättre hälsa, av Ulrica Norberg
• Tre frågor om återhämtning med Ulrica Norberg, av Ulrica Norberg

Övningar & klasser om nyfikenhet

Yogobe Video: 86uw Yogobe Video: 87tk Yogobe Video: d25a Yogobe Video: aw49

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Foto: Caroline Andersson

Får du till det? Med att ta hand om hälsan i vardagen alltså? Här kommer tio lifehacks för en hälsosammare och skönare vardag. Kanske hittar du ett lifehack som du behöver precis just nu!

Lifehacks är olika saker du kan göra för att vardagen och livet ska bli lite enklare, bättre och egentligen – mer effektiv. Här har vi samlat tio lifehacks för din hälsa!

Tio life hacks för bättre hälsa

• Sov gott
  De positiva effekterna av regelbunden sömn kan faktiskt inte överskattas. En god natts sömn kan hålla din hjärna vass, ditt humör stabilt och din energinivå på en bra nivå. Dessutom kan vila minska dina insulinnivåer, vilket leder till minskad stress och, på en ytligare nivå – en hud som strålar hälsosamt.

• Stå vid skrivbordet
  Att sitta vid skrivbordet i åtta timmar (eller mer) per dag sätter tryck på ryggraden, vilket leder till långsiktiga problem som kronisk ryggsmärta och i extrema fall diskbråck. Antingen kan du använda ett ställbart skrivbord, eller ställa en låda och böcker på skrivbordet för att få datorn på en högre höjd. Satsa på att stå minst hälften av din arbetsdag! Eller en minut varje halvtimme, det sägs ge positiva hälsoeffekter som minskad risk för att utveckla hjärtsjukdomar och diabetes.

• Gå upp tidigt
  Dåliga nyheter för nattugglor: Forskning tyder på att du är mer benägen att drabbas av andningssjukdom eller mag-tarmsjukdom, diabetes, depression eller ångest än dina morgonpigga vänner. Ge det en vecka och testa att gå upp tidigt om morgnarna. Här hittar du inspiration från 5 am-club! Men – vi tror också på att olika sätt passar olika människor, så gör det som känns bäst för dig.

• Meditera
  Meditation ger en bunt hälsofördelar. Det har visat sig till exempel sänka blodtrycket och lindra ångest. Dessutom behöver du bara meditera en kort stund per dag för att må bättre! Forskning visar att 15 minuters meditation kan ge samma hälsoeffekter som en semesterdag.

• Placera hälsosamma snacks mitt i kylskåpet
  Att frossa i chips och godis är ju inte helt toppen i längden. Hälsosamma mellanmål som äpplen, morötter, skivad paprika är däremot super. Placera de hälsosammare alternativen på mittenhyllan i kylskåpet, så är det mer troligt att du märker dem – och väljer att äta dem.

• Få frisk luft
  Enligt en rapport i Journal of Environmental Psychology är det direkt "förknippat med större vitalitet" att vara utomhus, även korta stunder. Med andra ord kommer lite frisk luft att ge dig energi och fylla dina dagar med mer kraft.

• Ta trapporna
  Något av det enklaste du kan göra: Skippa hissen eller rulltrapporna. För det första, att gå i trappor stimulerar din cirkulation och är bra för ditt hjärta. Enligt forskare vid University of Georgia ger trappan dig samma kortsiktiga energiboost som en dos på 50 mg koffein (eller en halv kopp kaffe). Och dessutom är det en bra rumpträning – särskilt om du tar två trappsteg i taget.

• Ta en kort digital detox
  En digital detox (24 timmar utan skärmar och internet) kan vara ett magiskt botemedel för att må bättre. Det kan ge bättre hållning, minska stress, bidra till bättre sömn, öka din självkänsla och göra dig mer empatisk, fokuserad och kreativ. Så nästa helgdag eller lediga dag, detoxa digitalt!

• Testa 20-20-20-regeln
  Var 20: e minut, ta en paus på 20 sekunder och titta på något 20 meter längre bort. Det är 20-20-20-regeln, en metod för att minska belastningen på ögonen  – särskilt om du är sitter länge vid en skärm varje dag.

• Stretcha & yoga
  Det är tyvärr vanligt att få ont i nacken eller ryggen. Men testa att spendera bara en minut i barnets position – balasana, det kan göra underverk både för att förhindra smärta och för att lindra värken när den dyker upp.

Källa: Best Life

Fler lästips för en skön vardag

• Stärkande morotssoppa på ett kick, recept av Holistic Caroline.
• Hour of Power – hitta fokus & energi i vardagen, av Cecilia Gustafsson.
• Tre enkla andningsövningar att ta med i vardagen.

Videotips

Yogobe Video: hp43 Yogobe Video: 5dw9 Yogobe Video: hr62 Yogobe Video: 8g6r

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

För mig går vägen till kreativitet genom kroppen. Därför har jag skapat fyra busiga, lekfulla och kärleksfulla yogaklasser för att väcka kreativiteten inom dig. Häng på!

Ingen kreativitet utan disciplin

Kreativitet för mig är lekfullhet. Det är skapande för skapandets skull. Vad kreativitet gör för mig är att det lämnar mig tillfredsställd i slutet av en lång dag. Kontrasten är när jag har varit i prestationsmode och då lämnar det mig oftast mer med känslan av jag har varit framgångsrik. Och de här två kvaliteterna är ju precis lika värdefulla, men när de är i obalans då lämnar det en känsla av en djup hunger som jag inte kan nå. Och i dagens samhälle är min upplevelse att de flesta av oss, inte alla, men de flesta har för lite kreativitet i livet och dras mer åt prestation och framgång.

Jag tänker på min mamma, som är konstnär, när hon skulle ha en utställning en gång och behövde måla x antal tavlor till den där utställningen och jag sa till henne: “Men mamma bara öppna en flaska rött och sätt på lite bra musik”. Detta var kanske 15 år sedan och det var min bild av vara kreativ då. Hon svarade mig så här: “Tror du att det är så jävla lätt, att bara sätta på en basker eller?” Idag vet jag att kreativitet kräver disciplin.

Jag väcker min kreativitet genom att komma ner i min kropp. Jag kan inte bli kreativ genom att titta på vad andra har gjort. Det kan inspirera mig, men det väcker inte min kreativitet utan det kan snarare ge prestationsångest eller hamna i "varför ska jag göra det, alla andra har redan gjort det så himla bra". Min väg som jag guidar är genom kroppen. För kreativiteten finns i dina sinnen, att känna ditt andetag här och nu, att komma ner med uppmärksamheten i höfterna.

Yogaklasser för dig som längtar efter genuin självkärlek

Det är där vi behöver varandra, det är där jag finner att jag behöver mina lärare. Som guidar och inspirerar till disciplinen som krävs för att väcka kreativiteten.

När man är stressad så fastnar det i huvudet och där utgår vi ofta från prestation istället, att vi vill göra rätt. Att det ska bli något bra. Man kan aldrig måla en tavla och tänka att den ska bli snygg för att man vill ha den på väggen. Det blir aldrig en bra tavla!

De här klasserna är ganska busiga, de kan vara lite läskiga för dig som har ett stort kontrollbehov men de kommer också utveckla dig. De här klasserna är för dig som känner dig urlakad, känner dig trött. Till skillnad från power är de mer utav en romans med dig själv. De är djupa, ömma, de är kärleksfulla. Dessa klasser är för dig som känner dig både väldigt skör och väldigt stark. Passar dig som har en längtan efter mer självkärlek, en genuin självkärlek.

Så testa Global Yoga Kreativitet! Och i början är det ok att du har mycket motstånd, det är så ok att du inte känner för det! Men jag lovar att i slutet av klassen så kommer du bada i den här josiga tillfredställelsen av att vara i din kreativitet.

Läs mer om kreativitet, disciplin och yoga

• Nyhet! Power & Grace med Johanna Hector
• Har du disciplin för rutiner, träning & yoga?, av Linda Åslev
• Passa på – gör något kreativt!, av Cecilia Gustafsson

Övningar online – yoga med Johanna Hector

Yogobe Video: px72 Yogobe Video: 42ew Yogobe Video: af76 Yogobe Video: d5f4

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Viktigt lifehack på ingång – att få till enkel och hälsosam vardagsmat! Här kommer ett recept från Holistic Caroline på en fantastiskt god och stärkande morotssoppa som dessutom är superenkel att tillaga. 

Recept på morotssoppa – för en enkel och hälsosam vardag

Rullar vardagen på och du vill ha god och hälsosam mat, på ett enkelt sätt? Då går det bra att dubbla eller tredubbla receptet, frysa in och ta fram vid behov.  Ett annat tips är hälla över i termos och ta med på skogsutflykten! 

Ingredienser

Soppa för två personer

• 3 st morötter (ca 250 g)
• 2-3 cm ingefära
• 1 klyfta vitlök
• 1/2 gul lök
• 1 msk kokosolja
• 4 dl vatten
• 1 dl kokosmjölk (tetra pak)
• 1 grönsaksbuljongtärning
• 1 msk citronjuice (färsk)
• citronskal av 1/2 citron
• svartpeppar, salt & chiliflakes
• färsk oregano
• pumpakärnor (utifrån önskemål)
• olivolja

Så här gör du

• Rosta pumpakärnor genom att hetta upp en stekpanna och lägg i pumpafrön. Låt rosta i ca 4 minuter under omrörning. Tillsätt lite salt.
• Skär morötterna i tunna skivor och finhacka lök, vitlök + ingefära.
• Stek i en kastrull med kokosolja på medelhög värme i ca 5 minuter. Rör om så inget bränns.
• Tillsätt därefter vattnet samt buljongtärningen och låt småkoka under lock i ca 10 minuter tills morötterna blivit mjuka.
• Häll sedan i kokosmjölken, citronskal & citronsaften och mixa allt med en stavmixer tills soppan fått sig en len och fin konsistens.
• Salta och peppra efter smak.
• Toppa med chiliflakes, rostade pumpakärnor, olivolja och färsk oregano. Enjoy!

Receptet kommer från Caroline Flatöe – holistic.caroline, blivande holistisk hälso- & livsstilsterapeut och Yogobes nya samarbetspartner för recept och mattips. Ni kommer att få lära känna henne mer längre fram och njuta av hennes härliga recept på gluten- mjölk- och sockerfria bakverk och maträtter.

Tips på fler recept för hälsosamma vardagar

• Regnbågsbowl med fräscha smaker
• Leftover twist del 1 – burrito med filodeg
• Krispig pankoblomkål – fräsch och enkel mat för hela familjen

Lyssna på en inspirerande föreläsning medan soppar kokar...

Yogobe Video: 6g3u Yogobe Video: sb79 Yogobe Video: z89a Yogobe Video: 4rf6

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Om Caroline

Caroline är en livsglad person som brinner för att inspirera andra till en hälsosammare livsstil. Hon läser till holistisk hälso- och livsstilsterapeut och har ett stort intresse för att läsa senaste forskningen kring hur livsstil, mat och hälsa hänger ihop. Under många år hade Caroline hälsobesvär så som IBS, konstant trötthet, smärtproblematik i kroppen (senare diagnostiserat som fibromyalgi) och insjuknade i sköldkörtelsjukdom. Antiinflammatorisk kost blev en av hennes nycklar till att minska smärta, känna sig piggare och få bukt med magbesvären. Mindfulness, djupandning och yoga samt att bli nyfiken på tankemönster var andra viktiga nycklar för att minska stressen i kropp och sinne. Caroline startade sitt instakonto holistic.caroline för att inspirera andra genom kost som hjälpt henne själv till en mycket bättre hälsa.

När sjukdom eller skada sätter käppar i hjulet – vad gör du då? Lyssnar in, eller kör på? MS fick mig att öva på acceptans och inse att jag var tvungen att börja om. Delta i de nya rehabklasserna och läs mer om långsam stretch, vila och rehabträning här! 

Efter skada eller sjukdom – börja om och låt kropp och själ hinna ikapp

Jag fullkomligt älskar rörelse, träning och yoga. Att dessutom träna och yoga i naturen har blivit min grej.

Träning har varit självklart för mig sedan barnsben, och när jag fick min MS-diagnos blev träningen viktigare än någonsin. Men trots mina kunskaper och erfarenheter så tränade jag fel. Jag tränade som jag gjort tidigare. Utmanande, hårt och mycket. Min kropp skrek redan av utmattning. Det hade tagit flera år innan jag fick min diagnos och min kropp och jag var totalt utmattad. Träningen för mig blev bara nedbrytande. Det tog lång tid innan jag kunde acceptera och förstå att jag var tvungen att tagga ned. Börja om från början.

Att stanna upp och börja om från början är faktiskt det bästa du kan göra. Låta hela din kropp, ditt sinne och din själ hinna med på resan. Att ge dig tid för återhämtning och vila. Att njuta av din träning och succesivt bygga upp din kropp.

Rehabträning för att bygga upp kroppen

Efter en skada eller sjukdom så ta den tid du behöver för att bygga upp din kropp igen. Du behöver inte träna långa pass. Du behöver inte träna så att du får blodsmak i munnen. Börja långsamt. Rehabträning behöver inte vara tråkigt. Det finns så mycket att göra. Det bästa av allt är att du kan få in en ny vana eller börja träna något nytt. Många skador relaterade till träning är på grund av för ensidig träning. Så tänk att få in rehabträning, rörelse, rotationer, stabilitet, balans, styrka och kondition.

Efter min diagnos, när min kropp var helt slut, så började jag att stretcha för jag var extremt stel. När jag hade sprungit eller gått en promenad gav jag tid åt långsam stretch och vila. Skillnaden var enorm och min kropp började svara på träningen. Jag blev nyfiken och började med yoga regelbundet. Jag lade även in lite styrke- och stabilitetsövningar. Inget märkvärdigt men långsamt och inkännande. Jag ville känna mig stark igen. Inifrån och ut. Jag ville ha kontroll över min kropp och kunna använda den en lång tid framöver.

Kolla gärna in mina klasser för rehabträning och träning för nybörjare på Yogobe!

Kram J

Playlist - rehab för helkropp, överkropp och underkropp

Delta i alla Jenny Ströms rehabklasser: Rehabträning för hela dig, som ger dig vägledning för att på ett hållbart sätt komma igång med rehabträning vid bland annat stressrelaterade problem, smärtproblematik eller skador.

Läs mer om skonsam träning och hälsa 

• Tillbaka till vardagen – prioritera dig själv och din hälsa, av Jenny Ström
• Träna med motståndsband – skonsamt, effektivt och enkelt, av Julia Glutz
• Från skador till återgång i rörelse, av Rebecca Carlowitz

Rehabträning online med Jenny Ström

Yogobe Video: d34c Yogobe Video: 4sh2 Yogobe Video: 8ur3 Yogobe Video: x54g

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Ibland får inte livet plats i kroppen, känslorna överväldigar och vi får skenande ångest eller ilskan väller över, vi börjar gråta eller tankarna löper amok. Vad kan vi göra i de här situationerna? I denna del av vår serie om överväldigande känslor tar vi reda på vad trauma och ptsd/ptss är med hjälp av Josefin Wikström – och vad du kan göra både förebyggande och mitt en traumatrigger.

Vår serie om överväldigande känslor

I vår serie om känslor pratar vi om när känslorna blir så starka att vi inte vet hur vi ska hantera dem. Vi undersöker hur vi kan hjälpa oss själva (i komplement med professionell hjälp när det behövs såklart), med hjälp av psykologi och kroppsbaserade metoder, mindfulness och yoga. I denna del har vi tagit hjälp av Josefin Wikström. Övriga delar: 

• Sorg och depression
• Förstå och hantera starka känslor
• Krishantering
• Oro & ångest

Trauma – en överväldigande händelse

Ett trauma kan vara en enskild dramatisk händelse såsom vid stora olyckor och katastrofer, men också en del av ett återupprepat mönster av traumatiska situationer, så som misshandel i hemmet eller brist på närhet och uppmärksamhet som barn. Gemensamt är att de är överväldigande och inte går att hantera eller kontrollera för individen. Upplevelsen av händelsen är individuell, det som är traumatiskt för mig behöver inte vara traumatiskt för dig.

Vanligaste reaktionerna vid upplevd fara kallas för ”fight/ flight”-responsen som innebär att vi fysiskt tar oss ifrån faran, i vissa fall kan vi även gå in i en frysrespons som gör att vi blir oförmögna att röra oss – den här responsen kan vara svårare att hantera efteråt. Den naturliga responsen vid stress och fara är rörelse och samvaro med andra. Blir detta hindrat ökar riskerna för ohälsa och mer långvariga konsekvenser.

Hur påverkas vi av trauma och när blir det PTSD?

Vi klarar i de allra flesta fall av att hämta sig efter en traumatisk händelse. Det är kombinationen av traumatisk stress, uppväxt, genetik, situation i livet och brist på gemenskap, anknytningspersoner eller/och ett sviktande stöd som gör situationen outhärdlig att hantera. När vi inte klarar av att reglera vår stressrespons efter händelsen riskerar vi att utveckla diagnosen PTSD, Posttraumatiskt Stressyndrom. Vid PTSD och kronisk stress utvecklas en obalans i vårt autonoma nervsystem, vårt endokrina system och våra hormonbalanser.

Efter en tid utvecklas även strukturella förändringar i hjärnan, bland annat med:

• en hypersensitiv amygdala som är hjärnans ”alarmsystem”
• och en mindre aktiv frontallob vilket innebär att vi lättare upplever situationer som hotfulla, får svårt med minnet, det logiska tänkandet och att koncentrera oss.

Det här är ett smart sätt av kroppen att omstrukturera sig för överlevnad, det är inget som är fel på dig, snarare tvärtom. Man kan uppleva symptom och reaktioner som panik, reaktivt beteende, flashbacks, ångest, starka känslomässiga svängningar, försämrad sömn, depression, utmattning och känslor av hjälplöshet. Det kan även vara en underliggande orsak till många diagnoser inom psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och missbruksproblematik. Hör Josefin prata om vad trauma är här.

Att genomleva ett trauma och återhämta sig från PTSD kan också ge en oerhörd kraft, kreativitet och inspiration för att finnas där för andra som gått igenom svåra upplevelser.

Hjälp dig förebyggande för att balansera nervsystemet

På samma sätt som kroppen omstrukturerar sig för överlevnad under hot så kan vi stärka motsatta system som är aktiva vid återhämtning och självläkning. Yoga, fysisk träning, mindfulness och avslappning är bra metoder för att stärka det parasympatiska nervsystemet –som är kroppens ”lugn och ro”-system och på så sätt stödja andra behandlingsinsatser som är nödvändiga om du utvecklat PTSD.

Prova att skapa en daglig rutin, försök att ägna minst tio minuter om dagen till att djupandas. Försök även att röra på dig för att få upp pulsen och blanda aktiva och passiva övningar för att milt höja och sänka pulsen under dagen, andas gärna med samma rytm på andningen. Du kan räkna till fyra eller fem på in- och utandning för att höja din HRV – Hjärtrytmsvariation. Ett starkt och flexibelt HRV bidrar till ett starkare autonomt nervsystem och ökar din motståndskraft mot stress.

Självregleringstekniker vid traumatrigger och ptsd/ptss

En traumatrigger är en stark stressrespons, med följder som oro, ångest, sorg, skam, ilska, flashbacks panikångest eller andra överväldigande känslor. Det är nervsystemet som går på högvarv vid minnen (som kan vara tankar men också känslominnen eller sinnesintryck som får kroppen tillbaka till en fara som varit fysisk eller emotionell/överlevnadsrelaterad. Man kan uppleva sig övergiven eller rädd för detsamma). Tips från Josefin Wikström mitt i triggern:

• Safe smell kallar Josefin det och handlar om att lukta på någonting som känns tryggt för just dig. Du kan ha med dig en handkräm som doftar gott, då får du dessutom effekten av att massera in händerna vilket ytterligare lugnar. Eller en parfym eller eterisk olja etc.
• Aktivera dina muskler för att få utlopp för kroppens stressrespons. Finns inte utrymme för kraftfullare rörelser som stolens position eller att göra en yogasekvens kan du spänna och släppa i armarna om vartannat eller trycka ner dina fötter i golvet. Just fötterna är lugnande, så du kan också massera dina fötter eller gå långsamt.
• Träna djup magandning när du inte har panikångest, och när du känner att det är på gång, kan du börja andas djupare. Observera att för en del kan andningen vara triggande, se vad som fungerar för dig.
• Rikta fokus på omgivningen, för att omdirigera tankarna, rädslan och stressresponsen som satts igång. Det som händer i dig är minnen eller oro för framtiden, så genom att se och höra och känna det som är runt dig kommer du tillbaka till här och nu.
• Kallt vatten kan minska ångest, till exempel att spola kallt vatten på ansiktet.
• Hitta en trygg plats som du kan återknyta till när du känner starka känslor. Det kan vara rent fysiskt att ta dig till en miljö, ett djur eller en person. Men också att sluta dina ögon och se den här platsen framför dig. Hör Josefin berätta mer här.

Yoga som stöd vid trauma

Josefin såg att yoga och dans, samt stöd från familj och vänner, hjälpte henne med sin PTSD efter traumatiska upplevelser i barndomen. Hon märke att det inte var all yoga som hjälpte, utan att vissa yogaövningar och yogaformer gav mer ångest och ibland en försämring av hennes symptom, något som hon också märkte i de många deltagare som hon arbetade med. Hon började studera vad det är som hjälper i yogan och fann psykiatrikern Bessel van Der Kolk som forskar på trauma. Vad hon såg är att passen bland annat behöver:

• Vara trygga.
• Öka känslan av egenmakt (det vill säga inga krav eller att man pushar över gränser).
• Balansera nervsystemet genom att varva rörelser som får utlopp för stressresponser i kroppen blandat med lugnande övningar.
• Beroende på följdsymptom så som depression eller ångest, kan man behöva anpassa övningarna.
• Yogan hjälper oss också att bli mer mottagliga för andra stödinsatser så som samtalsterapi.

"Yoga har påvisat bättre resultat vid svårbehandlad PTSD än någon medicin som någonsin provats." – Bessel van Der Kolk M.D, professor i psykiatri, Boston University

Något som kan vara bra att ha i åtanke är att yoga kanske inte passar alla och att vi behöver vara så oerhört öppna inför dem som vi möter, alla är unika och en kombination av insatser oftast är det som fungerar mest effektivt. Lyssna när Josefin pratar om hur yoga kan hjälpa vid trauma här.

Yogaprogram online för trauma och PTSD 

Läs mer om Traumaanpassad yoga här och ta del av vårt yogaprogram nio veckor traumaanpassad yoga här! Här vill vi särskilt lyfta vecka fyra & fem som handlar om andning, grund & rörelse, samt samling & stabilitet.

Del ett baseras på följande inlägg: Traumaanpassad yoga - lindring på vägen och Trauma och tiden just nu. Samt videon om överväldigande känslor. Josefin har också faktagranskat texten.

Läs mer om självreglering vid starka känslor

• Yoga för frihet på insidan, av Josefin Wikström
• Behandla posttraumatisk stress med Yoga Nidra
• Våga möta svåra känslor, av Mona Drar

Traumaanpassad yoga med Josefin Wikström online

Yogobe Video: c7p3 Yogobe Video: 6t8p Yogobe Video: 6ts9 Yogobe Video: sx62

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Vad beror din huvudvärk på och hur kan du lindra den? Att bita ihop käkarna är en naturlig reaktion på stress, likaså att spänna nacke/axlar. Spända käkar och axlar samt dåliga mantran hänger i sin tur ofta ihop med huvudvärk. Läs mer och få tips! 

Ont i huvudet ? Spänningar i käkarna kan vara orsaken 

Vaknar du med trötthet i käkarna, lite svårt att gapa på morgonen, kanske tandläkaren säger att du biter ner tuggytorna på dina tänder? Att bita ihop käkarna är en naturlig reaktion på stress. Vårt primitiva reaktionsmönster vid stress innebär många gånger att vi gör oss redo att fly eller kämpa, och att då till exempel knyta nävarna, dra upp axlarna och bita ihop käkarna är ett vanligt mönster.

Dessa mönster handlar ju i grunden om överlevnad, men när vi spänner käkarna på natten handlar det om att vi inte har släppt dagens stressmönster utan i stället tagit med dem in i sömnen. Kanske vi även har en dålig sömnkvalitet på grund av dessa spänningar och mönster. Ibland är det även på dagen som vi biter ihop käkarna, framför datorn, när vi är stressade, i besvärliga möten. En del har fastnat i ett mönster där vi även är spända när vi tittar på film, promenerar och gör alldagliga vardagssysslor. Spänningen och huvudvärken har blivit vardag och ibland händer det att man allt oftare tar receptfria läkemedel för att lindra smärtan. Förpackningen med Alvedon tar slut alltför fort och den står numera på inköpslistan varje vecka.

Kanske du har fått en bettskena mot ditt nattliga bettmönster. Eventuellt har den haft en positiv effekt och käkarna är bättre och du vaknar avspänd, utvilad och leende. Eller inte? Kanske du på grund av din frekventa huvudvärk varit hos läkaren och fått diagnosen spänningshuvudvärk.

Stress och spända axlar kan också orsaka huvudvärk

Kanske du inte har speciellt spända käkar, men spända axlar som orsakar huvudvärken. Att säga till sig själv att smärtan beror på stress, och sedan likt ett mantra för dig själv upprepa ”jag är så stressad, jag är så stressad...” bekräftar och fördjupar bara känslan av stress och kanske till den adderar ett lager av hjälplöshet. Kanske även förklaringen som ges ovan att spända käkar och skuldror är ett naturligt stressmönster också gör att det känns som om det mönstret då inte går att ta sig ur.

Men vi kan ju bryta våra mönster, vi kan lära om, göra annorlunda, kontrollera det som går att kontrollera.

Tips vid spända käkar och axlar

• Det finns många övningar som ökar cirkulationen i nacke och skuldror, såsom:
  • Andningsövningar
  • Axelrullningar
  • Nackrörelser
  • Styrketräning
  • Yoga

• Eller varför inte tokdansa en stund, vilket ju är ett fantastiskt härligt sätt att reducera stress och spänningar.

• Tekniker och övningar för att bli medveten om spänningar i till exempel käkar samt arbeta med att släppa dessa spänningar och på sikt förändra dina mönster.

Här på Yogobe har jag en video med övningar som är bra vid huvudvärk och spända käkar. Kika in och se om de är något för dig, kanske du kan minska dina spänningar och genom det faktiskt reducera din inre stress – ja, det fungerar åt det hållet också att spänningar och spänningsmönster ökar känslan av upplevd stress.

Det är dags att byta mantrat ”jag är så stressad” till ett mer positivt klingande mantra.

Namaste,
Hillevi

Läs mer om värk, avslappning & rörelse

• Jag och min migrän, av Per Söder.
• Artros? Då är receptet rörelse! av Hillevi Borga.
• Hitta balansen – kombinera fysisk träning med meditation och avslappning, av Josefine Bengtsson & Karl Dyall

Videotips med övningar mot huvudvärk

Yogobe Video: u4w8 Yogobe Video: f6w4 Yogobe Video: pf54 Yogobe Video: 45ae

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Hur ser dina mål ut? Att få till en varaktig förändring kan vara lättare sagt än gjort. Här får du forskningsbaserade tips på hur du ökar chansen att nå dina mål! 

Sätt inre mål som är viktiga för DIG

Enligt psykologiprofessorn Richard Koestner är det ofta en ganska dålig idé att göra en lista med mål om man vill göra förändringar i sitt liv, dels eftersom målen ofta blir oklara och för svåra, dels eftersom vi ofta missar att göra en plan för hur vi ska nå våra mål. Inte minst missar vi ofta att fundera kring varför de mål vi sätter är viktiga för oss. Mål som framförallt sätts utifrån ett yttre tryck, till exempel omgivningens förväntningar på oss, tycks svårare för oss att nå än mål som sätts utifrån våra egna värderingar.

Psykologerna Alexander Rozental, Per Carlbring och Martin Oscarsson har genomfört en av de största forskningsstudierna någonsin på nyårslöften. De fann i sin studie att de flesta nyårslöften som avges handlar om fysisk hälsa (till exempel: ”Jag ska börja träna”), att gå ner i vikt eller ändra sina matvanor. Vanligt är också löften som på ett eller annat sätt rör självutveckling eller psykisk hälsa. 

Så håller du fast vid dina löften

Vad säger forskningen att vi kan göra för att öka chanserna att hålla fast vid våra löften och visioner? Här följer tips från studien:

• Sätt ett Närmandemål istället för ett Undvikandemål                                                                                  
  De mål vi sätter handlar oftast antingen om något vi vill göra mer av eller något vi vill undvika eller göra mindre av. Exempel på ett närmandemål är ”Jag vill meditera 20 minuter varje dag”, medan ett undvikandemål kan vara ”Jag vill sluta stressa”. Problemet med undvikandemål är att de fokuserar på vad vi inte ska göra, istället för vad vi ska göra. Du kan säkerligen själv känna igen dig i att när vi ska sluta göra något så måste vi ersätta det med något annat – så, om du vill sluta stressa, vad är det då du vill göra mer av och komma närmare?

• Formulera ditt löfte som ett SMART mål                                                                                                
  Ett SMART mål är ett mål som är Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsbestämt. Ju fler av dessa fem kriterier ditt mål uppfyller desto smartare är det. Med det sagt är det inte alla mål som kan uppfylla alla kriterier, men akronymen kan vara en hjälp att göra våra mål tydligare, mer avgränsade och enklare för oss att följa upp. Om du till exempel har en önskan om att komma i form är ett mer specifikt mål att praktisera yoga två gånger i veckan under tio veckor. Att praktisera yoga två gånger i veckan är dessutom ett mål som vi kan mäta och följa upp, som för många faktiskt är realistiskt att genomföra och som ligger i linje med det som är viktigt för dig i livet. Det sista kriteriet, att tidsbestämma målet, handlar om att sätta en deadline för när du vill vara färdig med ditt mål. Det innebär inte att du efter tio veckor ska sluta yoga, utan att du efter tio veckor har en bestämd punkt då du kan utvärdera och bestämma dig för hur du önskar gå vidare.

• Dela upp större mål i delmål                                                                                                                                  
  Mål som är stora, kräver mycket ansträngning och har ett långt tidsperspektiv är klurigare för oss att ta tag i. När belöningen av våra ansträngningar ligger för långt fram i tiden ökar risken att vi börjar prokrastinera – skjuta upp – det vi har föresatt oss att göra. Ett trick för att komma runt detta är att bryta ner målet i delmål. Om ditt löfte till exempel är att springa ett maraton kan ett första delmål vara att springa en mil. Utifrån det kan ett minimål – ett första steg – bli att gå ut och springa i 20 minuter. Att springa ett maraton kan kännas oöverstigligt, men att springa i 20 minuter känns för de flesta av oss någorlunda hanterbart.

YOMI-kurser online – psykologi, yoga & mindfulness

I YOMI som jag och min kollega Maria jobbar med, funderar vi mycket på hur vi kan hjälpa människor att förändra sina vanor för att må bättre och öka sitt självomhändertagande. Alla våra kurser kombinerar den rikedom och kunskap som psykologi, yoga och mindfulness erbjuder. Här kan du läsa mer om att välja bland våra YOMI-kurser online!

Lycka till!

/Frida Hylander, leg. psykolog, yogalärare och medgrundare av YOMI

Fler tips finns i boken ”Tio i tolv” skriven av Alexander Rozental, Per Carlbring och Martin Oscarsson som tipsen ovan är hämtade från.

Lästips

• Här hittar du alla YOMI-kurser i Yogobes kursutbud online!
• Intervjuserie med Micael Dahlen – Del 1: Hur vi skapar nya vanor.
• Rikta nyfikenheten inåt – utforska vad framgång är för dig, av Titti Pauler Reenstierna.

Videotips – yoga och övningar för att nå dina mål

Yogobe Video: t5c7 Yogobe Video: 8ts3 Yogobe Video: 4ar3 Yogobe Video: 45pb

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!