Yoga, training and health inspiration for you

I år gör vi det igen! Häng med oss på Yogobe tillsammans med Allt för Hälsan på höstens härligaste yoga- och träningskonvent på Stockholmsmässan. För andra året i rad går Yogomove av stapeln, en helg fulladdad med energigivande, lugnande yogaklasser blandat med svettiga, glädjefyllda träningsklasser tillsammans med inspirerande lärare och instruktörer. Det här är helgen du inte vill missa!

Detta är konventet för gemenskap och rörelseglädje för alla! Umgås, hitta närvaron i kroppen, låt musklerna såväl som smilbanden få jobba och svetten lacka, flåsa och hitta andningen, lugna sinnet och stanna upp, få och dela med dig av din energi. Helt enkelt - ge dig själv några timmars med en härlig kombination av träning och yoga där kropp, sinne och själ alla får sitt. Låt oss tillsammans sprida yoga- och träningsglädje till fler! Bjud in dina vänner, köp biljett och få all info inför helgen här!

Datum & tider

Du köper din biljett till en eller båda heldagarna, lördag och/eller söndag. Klasserna under de två olika dagarna skiljer sig, men gemensamt är att varje heldag består av två träningsklasser samt två yogaklasser. Fyra härliga klasser per dag och då har du dessutom gott om tid i lunchpausen och efter att konventdagen avslutats att utforska mässorna - Allt för Hälsan, Sthlm Food & Wine samt skönhetsmässan Acadermia .

• Lördagen den 11 november
  • Klockan 08.30-15.45
• Söndagen den 12 november
  • Klockan 08.30-15.45

Priser

Välj att köpa biljett till en eller båda dagarna. Köp dina biljetter innan 30 september 2017 till rabatterat pris (early bird).

• Lördag eller söndag:
  • 1 dag, early bird: 699:-
  • 1 dag, ordinarie pris: 899:-
• Lördag + söndag:
  • 2 dagar (lör + sön), early bird: 1099:-
  • 2 dagar (lör + sön), ordinarie: 1399:-

Detta ingår

Biljetten är en endagsbiljett och ger tillträde till:

• Två träningsklasser på Yogomove
• Två yogaklasser på Yogomove
• Entré till Allt för Hälsan
• Entré till Stockholm Food & Wine
• Entré till skönhetsmässan Acadermia

På Allt för Hälsan kan du även prova kortare yogaklasser i Yogastudion, mitt i mässhallen, lyssna på mängder av inspirerande föreläsningar, boka en massage samt många andra aktiviteter. 

Presentatörer

Låt dig guidas av några av de mest inspirerande och erfarna lärarna och tränarna. Du kommer känna igen presentatörerna från Team Yogobe och yogastudios runt om i Sverige - en grym samling helt enkelt. Vi är så glada att kunna presentera följande inspiratörer och klasser på scenen:

Lördag

• 08.30-09.45 Yinyoga för matsmältningen - Jennie Liljefors
• 10.15-11.15 Urban Move - Elin Wennman
• 11.15-13.00 PAUS
• 13.00-14.00 Soma Move - Magnus Hagström
• 14.30-15.30 Yoga för dig som tränar - Monika Björn

Söndag

• 08.30-09.45 Free Flow Yoga - Josefine Bengtsson
• 10.15-11.15 Total body & core - Katarina Woxnerud
• 11.15-13.00 PAUS
• 13.00-14.00 Urban Move - Elin Wennman
• 14.30-15.45 East to West Flow Yoga - Shay Peretz

Ta del av presentationer av klasser och lärare här!

Biljetter

Så här gör du för att köpa biljett, steg för steg:

• Köp din biljett här!
• Klicka på knappen "Köp biljett till Allt för Hälsan"
• Scrolla ner till Yoga- och träningskonvent med Yogobe.
• Skriv in antal biljetter på vald dag/dagar (du kan inte välja bort entrébiljetten, den ingår).
• Fyll i samtliga uppgifter och välj betalning.

Sprid gärna Facebookeventet för att bidra till att skapa en helt magisk helg!

Hitta hit

På tio minuter tar du dig från Stockholm Central till Stockholmsmässan med pendeltåg till Älvsjö Station. Tågen avgår 8-14 gånger i timmen. Från Älvsjö Station är det tydligt skyltat till mässan. För mer info, se sl.se

Läs mer

• Allt för Hälsan
• Sthlm Food & Wine
• Acadermia

Kontakt 

För frågor är du varmt välkommen att kontakta info@yogobe.com. För frågor runt själva biljettköpet, vänligen kontakta Besökarservice på Stockholmsmässan, besokarservice@stockholmsmassan.se, telefon: +46 8 749 99 00. 

Hur kan vi kan ta hand om oss själva på bästa sätt? Skapa fred inom oss själva för att kunna sprida den i våra relationer, i gemenskapen som höjer meningen med livet. Hur kan vi leva vårt syfte och hitta den där inre freden? Det skriver Malin Rydesjö, statsvetare, yogalärare, föreläsare samt mycket mer, här. Låt dig inspireras! 

Medvetenhet i tanke och handling

Vi pratade om döden mamma och jag. En av hennes bästa vänners man dog i cancer på två veckor. Lite ont i magen. Till sjukhuset efter en Kretaresa. Skulle snart fylla 70. Hur pigg som helst. Chock!

Mamma visade pärmen där hon skrivit hur hennes begravning ska vara. Det ska vara fest. Hemma. God mat, go musik, hinna prata om allt man upplevt. En bild på henne så hon får vara med. Inget tal från nån som inte känner henne, utan på riktigt.

"Nu är jag dö" ska det stå i tidningen.

Jag påminns om livets nu, att inte skjuta upp, att ta kontakt med de som är viktiga, även de jag ännu inte mött!

Att leva sitt syfte, njuta, flippa ur, släppa taget, mysa och kvittra.

För det är nu vi har en kropp. Använd den. Njut av den. Var i den. Sök kontakt och bli kompis med den. Lyssna på den, ge den tid, lär dig kroppens språk och prata ut. Använd din observation och hör vad den har att förmedla.

Stretcha den, träna den, vila den, berör den, olja in den och låt den skaka och hoppa, flyga och stroppa. Den är ju trots allt vårt färdmedel genom detta liv som hjälper oss att känna, uppleva, växa, krympa, resa, älska, prestera och skapa, göra om och göra rätt, bidra och connecta. Det är helt makalöst att det bara funkar, så varför inte leva när vi lever…

Åsså livet och människorna i det.

Är det inte gemenskap med andra som höjer meningen med livet så säg. Visst är det helt underbart att sitta där vid tjärnen en sommarkväll i skymningen helt själv. Visst är det härligt att ha sin egen yogastund på mattan, att kunna styra sin tid helt själv och känna sig självständig.

MEN är det inte så att vikten av egentiden ändå förhåller sig till att det finns ett nätverk runt om en där man kan dela alla de där upplevelserna om man vill!?

Åtminstone tycker jag det. Att få möta en människa som delar sig med mig och som tar emot mig såsom jag är. En människa som ger mig av sin tid, sina tankar, känslor, energier och som kan finnas där för mina. Det är stort och helande och vackert.

Jag tänker att allt någonstans handlar om våra relationer. Till oss själva och varandra. Hur vi tar hand om dem påverkar freden runt oss och i världen.

Freden börjar i relationen till mig själv. Till dig själv. När vi skapar fred i oss själva blir livet mer levande, kärleksfullt och mjukt. Då vibrerar de frekvenserna automatiskt ut till vår omvärld. Hur flummigt det än låter så är det ju så enkelt.

Hur gör vi det då?
Det är så lätt att säga när vi har ett bagage av ilska, oförätter, omedvetna beteenden, tankar och känslor som ju också skapar vår verklighet och våra tankar?

Det är ju därför vi har yogan! Yogan hjälper oss att balansera upp våra nedre chakran. När vi befinner oss i 1:a, 2:a och 3:e chakrat skapas tankar därifrån. Dessa tankar är inte speciellt höga utan har en låg frekvens. Denna frekvens blir det ofta rundgång på och det är så vi skapar vår verklighet. Så vi måste komma ur och höja frekvensen, speciellt i dessa tider av dualism, miljöförstöring, extremt många beslut att fatta, stress och måsten.

Allt börjar med att ge tid med sig själv och varje dag skapa fred inuti, höja frekvensen och skapa medvetenhet i tanke och handling.

Så kan vi skapa fred inuti och ut på jorden.

Vill du jobba med detta är du välkommen till en workshop i ”Lev Livet Levande” där vi också jobbar en del med stress (Ur utbildningen ”Den personliga stressrevolutionen”) den 10 oktober kl. 10-16 på Touch Center. Pris 1300 kr, läs mer här eller maila info@livelifealive.se för mer information.

Lästips

• Ur ekorrhjulet in i det nya livet, av Malin Rydesjö
• När skalet håller oss hårt, av Linda Åslev
• Note to self - I love you, av Anna Gordh Humlesjö

Yoga för self-compassion, för fred inuti

Yogobe Video: 87gz Yogobe Video: h49p Yogobe Video: u28a Yogobe Video: 9ts8

Om Malin

Malin Rydesjö är statsvetare och har arbetat med folkhälsa på statens folkhälsoinstitut. Hon är även yogalärare, yogaterapeut, ayurvedisk massör, inspiratör och föreläsare och VD för Yogacentralen. Malin arrangerar retreat runt om i världen, coachar och behandlar ledare, medarbetare och medmänniskor att nå balans och frigöra sin inre potential. Läs mer om henne här!

Foto: Jan Malmström

Kan kroppsmedvetenhet vara en nyckel till minskad mobbning? En viktig del i debatten kring skolan och dagens ungdomar är en upplevd minskad empati hos våra ungdomar och en ökad kultur med egoism och narcissistiska beteenden. Läs och diskutera – vad finns det för samband mellan kroppsmedvetenhet, empati och mobbning?

I våra tidigare artiklar har vi konstaterat att mängden distraktioner aldrig förut varit så stor, tempot i samhället så intensivt, våra uppmärksamhetscykler så korta och våra behov av snabba belöningar så starka. Kan detta ha ett samband med minskad empati? De flesta av oss är förhoppningsvis överens om att empati är en av samhällets grundstenar. Nästa fråga blir i så fall naturligt: hur kan vi hjälpa våra ungdomar stärka och utveckla denna färdighet?

Empatin, mobbningen, kroppsmedvetenheten och hjärnan

Det här är den tredje delen i artikelserien om Medveten närvaro i skolan. Läs första delen här! I denna artikel tittar vi på sambandet mellan kroppsmedvetenhet, empati och mobbning.

Ett pedagogiskt exempel
Psykiatriprofessorn Daniel Siegel från Harvard är känd för sina pedagogiska förklaringar kring hur hjärnan fungerar, han ger följande exempel av en scen på skolgården som illustrerar vikten av kroppsmedvetenhet.

Tänk dig att en elev, låt oss säga att det är din dotter, möter en annan elev på väg hem från skolan. Eleven berättar för henne att han blivit illa behandlad av sina klasskompisar. När ditt barn får se och höra kamraten berätta om mobbningen denne blivit utsatt för – speglas automatiskt upplevelsen i hennes egen kropp. Lidandet, det vill säga rädslorna, sorgen och kanske ilskan speglas i den egna kroppen i takt med att hon får höra om knuffarna, förnedringen och de hårda orden. På så sätt blir upplevelsen av smärta, utsatthet och utanförskap hennes egen.

Den starka uppfattningen om att detta inte är ok och det naturligt efterföljande beslutet att informera lärare eller konfrontera mobbarna - kommer från att faktiskt ha känt och upplevt lidandet i sin egen kropp, inte från en intellektuell förståelse eller från att ha blivit tillsagd att man bör vara snäll mot andra.

Hemligheten bakom denna delade upplevelse är hjärnans spegelneuroner. Naturen har ordnat det så finurligt att upplevelsen, känslan, hos den som berättar överförs till den som ser och lyssnar. När du till exempel ser någon ramla och slå knät i en trottoarkant, kan det för en sekund vara som om du själv upplever smärtan. Du vill instinktivt hålla om ditt knä. Ditt ansikte kanske spontant tar uttrycket av att uppleva smärta och din mun formar ett Aj! Det är empati.

En förutsättning för att exemplet med mobbning ovan skall resultera i en stark övertygelse om att det inte är ok att mobba, är alltså att ditt barn lärt sig vara uppmärksamt på och kan identifiera vad som händer i den egna kroppen.

Fem domäner av medvetenhet
Daniel Rechtschaffen uttrycker det väl i boken Den medvetna undervisningen: “det handlar om att lära sig tyda kroppens språk - förnimmelserna.” Daniel har med hjälp av bland annat Daniel Siegel och Linda Lanttieri tagit fram en utbildning för att förändra skolor inifrån, genom att kultivera välmående hos både lärare och elever. Ett av de mest geniala greppen i den är det pedagogiska steg-för-steg-utvecklandet av inre färdigheter. Det handlar om fem domäner av medvetenhet som successivt bygger på varandra för att skapa en naturlig utvecklingskurva med slutmålet välmående, ansvarstagande och trygga elever. Förberedda för att gå ut i världen och ta itu med orättvisor och hållbart samhällsbyggande på alla plan. Den första domänen är kroppsmedvetenhet – att lära elever bli trygga i sina kroppar genom avslappningsövningar och medveten rörelse. Först när eleverna lärt sig lugna ned sig och blivit bekväma i sina kroppar går man vidare till Mental Medvetenhet, följt av Känslomässig Medvetenhet, Social Medvetenhet och Global Medvetenhet. Mer om de andra domänerna i kommande artiklar. Låt oss först titta närmare på relationen mellan hjärnan och kroppsmedvetenheten.

Hjärnan, kroppsmedvetenhet och tidens anda
Det är främst genom ett område kallat Insula som hjärnan uppfattar signaler från kroppens olika delar. Ju mer frekvent vi riktar uppmärksamheten mot kroppen, desto större växer sig insula och desto tydligare uppfattar vi i sin tur kroppens språk. Vi tränar oss att vända uppmärksamheten inåt och vara medvetet närvarande inom ramen för kroppen, ögonblick för ögonblick, vaksamt uppmärksamma på förnimmelserna som uppstår till följd av kroppens eller andningens rörelse för att kunna uppfatta och arbeta med kroppens språk.

Vi gissar att samhällets tempo, teknologi, filmer och alla de andra anledningarna vi nämnt tidigare är starka faktorer bakom den mer utmanande verklighet skolor och unga står inför. Rastlöshet, oro och korta uppmärksamhetscykler borde vara en naturlig konsekvens av att ha vant sig vid en iPad med spel eller film så snart en paus uppstår och vi föräldrar behöver fokusera på annat. Det finns helt enkelt så mycket att göra, så mycket stimuli tillgängligt att barnen inte hinner ha tråkigt och känna efter så ofta. Oavsett anledningen till de ökade utmaningarna i klassrummen så är övningar i kroppsmedvetenhet som att släppa en iskub i ett glas varmt vatten, nedkylningseffekten är omedelbar.

Medvetenhet minskar risken att falla för grupptryck
Tillbaka till skolgården och Professor Siegels exempel. Kroppsmedvetenhet är inte bara grunden för empatisk känslighet inför klasskamraternas orättvisa behandling och viljan att stå upp mot orättvisor. Informationen från kroppens språk kan över tid hjälpa oss att tydligare se och lära från sambanden mellan olika situationer och vår inre upplevelse av dem. Med kroppsmedvetenhet ökar med andra ord vår självkännedom. Det är också en viktig pusselbit på vägen mot att lära sig vad man själv står för och kan acceptera, i motsats till att låta sig styras och påverkas av grupptryck eller en överdriven viljan att vara andra till lags. Med denna typ av självkännedom minskar risken att våra barn och unga låter sig ledas in i saker som inte är bra för dem. Att samtidigt träna och växa i självmedkänsla och den trygghet det medför, gör att de kan bygga upp styrkan att våga säga ifrån, hävda sig själva och inte gå med på att göra saker de innerst inne inte vill. Med ökad kroppsmedvetenhet känner de signalerna i kroppen och lär sig lyssna på sin intuition och inre kompass.

Stress minskar empati och kroppsmedvetenhet
Stress vet vi också minskar empati. Dels beror det på utsöndringen av kortisol som bland annat ökar vårt tunnelseende och vår lättretlighet. Kanske beror det också på att vi sällan vänder uppmärksamheten inåt när vi är stressade. Stress, rastlöshet och oro är inte behagligt i kroppen. Det är mycket behagligare att undfly upplevelsen genom att vända uppmärksamheten utåt. Vid trauma och PTSD sker det automatiskt, kallat dissociation. Förmågan att uppfatta förnimmelser i den egna kroppen stängs ned av hjärnan som en självförsvarsmekanism. Det är en verklighet för många unga, både de som varit med om tuffa upplevelser i sin uppväxt här hemma, och inte minst de som kommer hit som flyktingar med hemska upplevelser av krig och förtryck i bagaget. Även mindre dramatiska men under lång tid pågående upplevelser kan få effekten av trauma.

Att känna in vad den andre känner och kunna relatera detta till hur man själv hade känt i samma situation och samtidigt ha förmågan att avgöra vilket agerande som på bästa sätt hjälper kamraten är en förmåga alla unga borde få chansen att utveckla.

Om den empatiska känsligheten sedan kombineras med viljan att stoppa eller mildra lidandet vi uppfattar hos andra (eller oss själva) så kallas det för medkänsla. Och det är precis vad vi alla och världen i stort behöver.

Vad tror du, kan det ligga något i vår gissning om att det finns ett samband mellan kroppsmedvetenhet och mängden yttre stimuli och distraktioner?

Tips på videor för medveten närvaro

Yogobe Video: 48xg Yogobe Video: x2k8

Övriga delar i artikelserien

• Medveten närvaro i skolan – Del 2
• Medveten närvaro i skolan – Del 4
• Medveten närvaro i skolan – Del 5
• Medveten närvaro i skolan – Del 6

Lästips

• Här hittar du Del 1 och Del 2 i artikelserien Medveten närvaro i skolan!
• Läs mer om mindfulness här.
• Nyfiken på mindfulness för ungdomar? Här hittar du Påls alla Time-in sekvenser online.

Vår hjärna påverkas i stor utsträckning av stress. Men vad händer egentligen i resten av kroppen? I den här videon från Ted Ed får du lära dig mer om hur stress påverkar hela dig. Ta hand om dig!

---

Lästips

• Meditate to elevate - Mer om hur stress påverkar oss, och hur meditation kan hjälpa oss må bättre.
• Läs om meditation, ett fantastiskt verktyg för din vardag.
• Skippa prestationen - du är bäst som du är, av Emma Öberg.

Sänk stressen med en meditationskurs online

Lär dig meditera på 12 veckor genom vår uppskattade mediationskurs online! I kursen ger Ulrica Norberg dig möjligheten att fördjupa dig i meditation som ämne, få kunskap om olika meditationstekniker samt lära dig andningsövningar, förberedande yogapositioner och sittande meditation (sittande på golv eller stol) på daglig basis. Efter kursen är du redo att ta din praktik vidare på egen hand och göra meditation till en del av din vardag. Läs mer om kursen och kom igång redan idag!

Hur kan du behålla, eller skapa, goda vanor inför hösten – när semestern är över och vardagen tar över? Här vill vi inspirera dig till att faktiskt ta kommando över de timmar du har till ditt förfogande. 

Hur ska du fortsätta att ge näring till själen när vardagen rullar på efter sommaren? Fördelen med att återgå till rutiner efter sommar och semester är att vi ofta har med oss enormt mycket energi från sommarens långa och ljusa dagar, energi som vi kan föra med in i vardagen och skapa utrymmen för goda vanor som fyller på.

Alla människor har 24 timmar om dygnet, det är det mest rättvisa mänskligheten har. Däremot skiljer det sig ganska mycket hur vi lägger upp dagens alla timmar. Om vi vill behålla goda vanor eller skapa nya inför hösten kan det vara så att du behöver prioritera bort något annat. För det går inte bara att fylla på sin bägare och hoppas att den kommer att hålla, för till slut rinner vattnet över eller så spricker bägaren.

Vad skulle du vara villig att prioritera bort för att behålla en god vana till hösten? Möjligen mindre tid framför telefonen och mer umgänge med nära och kära? Eller lägga dig lite tidigare så att du kan kliva upp 10 minuter tidigare för att möta dig själv innan du möter världen? Eventuellt stänga av tv:n tidigare och avsluta dagen med 15 minuters yinyoga och återhämtning för att hinna landa i det som hänt under dagens gång?

Eftersom allas liv ser olika ut måste du undersöka vad som ger sin själ näring, vad du behöver för att själen ska finna ro bland alla vardagliga rutiner. Och även se med klara ögon på vad du är villig att ta bort för att fylla på med det nya.

Kom ihåg, alla har 24 timmar och det är du som bestämmer vad du gör av dina!

Lästips

• Återhämtning i naturen, av Yogaretreats Norrland
• Längtan efter lugn, av Anna Fannberg
• Bättre kroppsideal och ro i sinnet med yoga, av Therese Lögdahl

Hur påverkar stressen i skolan barnen? Och kan medveten närvaro hjälpa? Det pågår en tyst revolution inom skolan, en process som drivs på underifrån av en mängd eldsjälar. Allt fler initiativ som involverar Socialt och Emotionellt Lärande (SEL), samt medvetenhetsträning såsom mindfulness och yoga dyker upp i våra klassrum. Varför händer detta, och varför är det viktigt med träning av inre färdigheter i skolan idag? Läs första delen i denna artikelserie om Medveten närvaro i skolan!

Stressen och skolan

I denna artikelserie i sju delar presenterar meditationsläraren, kris- och konflikthanteringsspecialisten och redskapsutvecklaren Pål Dobrin från Empaticus sina tankar, lite forskning, en uppsättning potentiella inlärningsmål för den medvetna undervisningen samt några tekniker som kan användas i skolan. Läs Del 2 här!

Utmaningen i att sitta still och vara med sina tankar
De flesta lärare vet hur distraherande en enda orolig elev kan vara i en klass. Det är lätt att tänka att vi inte har tid att skapa ett närande och understödjande klimat i klassrummet, att tiden i skolan istället bör ägnas åt ämnesundervisning. Å andra sidan så blir försöken att om och om igen styra tillbaka uppmärksamheten till det aktuella ämnet för lektionen i en orolig klass både tidskrävande och snabbt påfrestande. Tiden det skulle ta att stabilisera och grunda våra studenter, även om det skulle ta halva lektionen, är med andra ord väl värd mödan.

I en studie utförd av psykologer vid University of Virginia och Harvard lät man intet ont anande deltagare sitta ensamma på en stol i ett tomt rum. Uppgiften varade i sex till femton minuter. När man sedan intervjuade dem om deras erfarenhet beskrev majoriteten det som en obehaglig upplevelse. I en uppföljning med samma upplägg gavs deltagarna även möjligheten att administrera sig själva en mild elektrisk stöt.

“Vad som är slående är att det uppenbarligen var så obehagligt att vara ensamma med sina tankar att det drev många deltagare till att självadministrera en elektrisk stöt, vilket de alla tidigare uppgett att de var villiga att betala för att undvika” skriver forskarna bakom studien i tidningen Science. Att vara ensam med sin inre värld, om så bara för en kort stund, är påfrestande och obehagligt för många vuxna människor.

Det stressade samhället
Om vuxna människor knappt klarar av att sitta tysta i ett rum i 6-15 minuter utan att känna obehag, hur kan vi då begära att skolbarn skall klara av det och dessutom prestera och lära sig ett innehåll som inte alltid känns relevant eller begripligt? En av orsakerna till att vi har så svårt att sitta still, och upplever det som obehagligt är sannolikt inre stress och laddade negativa tankar.

En stor del av stressen i dagens samhälle bygger på stressorer som inte fanns för 20 år sedan. Osäkerheten inför framtiden, miljön, vår ekonomi, medias framställning av kriser och terrorhot, de medryckande och beroendeframkallande och psykologiska aspekterna kring mobil teknologi och sociala media, de upplevda kraven på ett perfekt liv, att vara lycklig - listan på stressfaktorer kan göras lång. Skulle koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetsproblem och hyperaktivitet hos barn och unga kunna ha med vår ökade samhälleliga stress att göra?

I den bästa av världar sker överföringen av tekniker för självreglering som att kunna lugna ner sig hemma och förhoppningsvis läggs även grunden för känslofärdigheter i hemmen. Men med tanke på den generellt höga stressnivån i samhället och den verklighet vi lever i - där långt ifrån alla får växa upp i trygga stabila familjekonstellationer - kanske vi bör acceptera att det inte alltid fungerar så. Många föräldrar arbetar allt fler timmar och tillåter (eller tvingas tillåta) sitt arbete att inkräkta på sina liv när och var som helst. Det är en av baksidorna med dagens samhälle och modern teknologi. Oavsett orsakerna så är situationen idag att barn ofta kommer till skolan både kognitivt och emotionellt oförberedda för lärande.

Trygghet i den egna kroppen första prioritet?
Ständig stress, oro, otrygghet och konstant tillgänglighet och med jakt på snabba belöningar sätter spår. I de tillstånden, när det sympatiska nervsystemet är aktiverat för kamp eller flykt är lärande och upprätthållande av fokuserad uppmärksamhet svårt och många gånger helt omöjligt.

Skulle det i dagens samhälle kunna vara skolans prioritet nummer ett att hjälpa våra elever att känna sig trygga och säkra i sina egna kroppar och medvetna om sina tankar och känslor (även de oroliga, självkritiska och jobbiga) så att de kan välja sina beteenden snarare än att blint reagera på varje impuls? Vi kan förbereda dem för en oviss framtid genom forskningsbaserade färdigheter för självkännedom och tekniker för självreglering, kunskaper som många av oss vuxna aldrig blivit undervisade i, utan fått försöka utveckla bäst vi kunnat på egen hand i livets olika faser.

Sambandet mellan vuxnas, lärares och barns stress
Förutom att barnen direkt utsätts för flera av de stressorer som påverkar oss vuxna och det ställs allt större krav på barnen i allt yngre åldrar på ett sätt som äventyrar deras barndom så har det även visat sig att om föräldrarna är stressade, blir barnen känsligare för stress. Det finns studier som visar på starka samband mellan stressade lärare och stressade elever. I andra studier har man sett förbättrade klassrumsklimat till följd av att lärarna tränas i SEL (Socialt och Emotionellt Lärande) eller mindfulness. Lärarens ökade självkännedom och förmåga till självreglering förbättrade inte bara deras egen stressnivå utan hela gruppens klimat.

Om nu förutsättningarna för barn och ungdomars lärande är tuffare, det moderna samhället innehåller fler riskfaktorer och lärares välmående påverkar elever och vice versa - skulle det väl vara en bra idé att prioritera att hjälpa såväl lärare som elever att utveckla den motståndskraft och de skyddsfaktorer som gör att de kan vara mer tillfreds och medvetet närvarande?

Några av skolans viktigaste uppdrag är att överföra värden, förmedla kunskaper, förbereda individer för att arbeta och verka i samhället och stärka grunden för ett livslångt lärande. I läroplanen kan vi läsa att det är skolans skyldighet att låta varje elev utveckla sin kreativitet, nyfikenhet och självförtroende. Skolan ska helt enkelt förbereda för livet efter skolan och lära för livet. Gör vi detta i dagens skolsverige eller kan träning i inre färdigheter bidra med något som skolan idag inte uppfyller?

Tills dess att våra beslutsfattare ser vikten av ovanstående kommer den tysta revolutionen sannolikt att fortsätta, pådriven av modiga skolchefer, rektorer och lärare som själva förstått vikten av inre färdigheter i en turbulent värld.

Tips på videor för medveten närvaro

Yogobe Video: tz47 Yogobe Video: 6c9p

Övriga delar i artikelserien

• Medveten närvaro i skolan – Del 2
• Medveten närvaro i skolan – Del 3
• Medveten närvaro i skolan – Del 4
• Medveten närvaro i skolan – Del 5
• Medveten närvaro i skolan – Del 6

Länktips

• Nyfiken på mindfulness för ungdomar? Här kan du se alla Påls Time-in-sekvenser online.
• Vill du läsa mer om mindfulness? Klicka här.

Läs mer om forskningen här!

Kraftfull ashtangayoga. Lugn och stilla meditation. De två kan kännas långt ifrån varandra, men genom att kombinera de båda har jag själv kunnat fördjupa min praktik, och gå djupare in i mig själv. Likaså ser jag hos mina elever att det efter ett tag behövs något mer än bara yogapositioner. Här delar jag med mig av min egen resa och hur yogan och meditationen är det bästa av två världar. 

Vad sysslar du med, hjälper det?
Hannu påstod att det var yoga han höll på med och han var känd för att vrida sig i konstiga positioner före starten. Han var klart bättre än jag i tävlingssimningens 14-års klass, så jag beslöt mig för att också pröva på yogan för att se om den kunde förbättra mina resultat. Jag sökte mig till biblioteket och hittade ”Yoga och idrott”, namnet bådade gott, och satte igång med övningarna. Tyvärr hjälpte yogan mig inte till bättre resultat så jag lade den på is de kommande 26 åren.

Vart tog mantrat vägen?
När jag gick i gymnasiet prövade jag även på TM-meditation (transcendental meditation) för att se om det kunde förbättra min koncentration inför tävlingsstart. Det gick inte speciellt bra. Min koncentration var så dålig att jag efter grundkursens första dag redan hade glömt mitt mantra.

Långt senare
Så tar vi fast forward och jag fyller redan fyrtio år. Jag har avslutat min danskarriär och kroppen känns som om bäst-före-datumet redan har gått ut. På omvägar kom jag slutligen in på ashtangayogan. Jag gav den lillfingret och den svalde mig med hull och hår. Äntligen hade jag hittat något som tog min in på djupet samtidigt som den tog hand om min fysiska hälsa. Min första lärare Frank var även intresserad av vipassanameditation och det tog inte lång tid förrän jag och min hustru Riitta befann oss på vår första tio dagars vipassanaretreat. Det har nu gått sjutton år sedan jag började med ashtangan och nästan lika länge har vi båda två utövat vipassana.

En kraftig asanaträning och en stillasittande meditation är som myntets två sidor. I båda övningarna förnimmer vi oss själva inifrån men förnimmelserna är av olika grader. I asanaträningen flödar det kraftiga förnimmelser som är mycket tydliga till sin karaktär medan förnimmelserna i en stillasittande meditation är mera subtila till sin natur.

Jag har märkt hos mina elever, och även hos mina lärarkolleger, att det kommer ett skede i livet då enbart asana inte räcker till, det behövs även någonting subtilare för att kunna dyka ännu djupare. En del väljer att komplettera med pranayama (andningsövningar) eller någon form av meditation. Själv hör jag till dem vars intensivaste träning sker stillasittande på en kudde.

Det är inte fråga om ett antingen eller där någondera skulle vara värdefullare än den andra, utan snarare en form av både och, där man inte kan lämna bort någondera. Ashtanga hjälper mig att dyka djupt in i psyket medan vipassana är en mycket kroppslig upplevelse. Jag kan inte säga vilken av dem som för mig djupare in i mig själv.

Jag varken kan eller vill överge någondera!

Lär dig mer

Är du nyfiken på ashtangayoga och vill lära dig mer? Läs mer här och kolla in våra videor.

Vill du lära dig meditera, eller fördjupa din befintliga praktik? Då kan du dels läsa mer om meditation här eller ta del av våra videor om meditation i videobiblioteket. Du kan även djupdyka rakt in i vår 12-veckors meditationskurs online med Ulrica Norberg för att få extra vägledning, läs mer om den och våra andra kurser här!

Videorekommendationer

Yogobe Video: g7a8 Yogobe Video: 2pg6 Yogobe Video: 87gz Yogobe Video: x67g Yogobe Video: u5ge Yogobe Video: s48b

Om du talar finska kan du ta del av Magnus videor här!

"Den inre upplevelsen av att frigöra den slöja som ligger över människan och befria henne från sömnen och lättjan. Ge henne mod att släppa taget och öppna blicken in i ljuset och verkligheten." Malin Rydesjö, statsvetare, yogalärare, föreläsare samt mycket mer, skriver om att hitta "det nya livet" i vardagens ekorrhjul. 

Blicken in i ljuset och verkligheten

Hur börjar man berättelsen om sig själv? Börjar det med stilla simtag i den tysta svarta tjärnen i Värmland en augustikväll av många som tonåring, eller med stående ovationer i Rosenbad efter att ha arrangerat ministermöte för de 52 länderna i WHO regionen? Eller börjar det när mitt virvelmarsvin Drutten hoppade nerför grannens axel, bröt benet och dog. Eller börjar den här, där jag går längs vattnet över Stockholms ström på väg från SVT till söder mellan två yogapass? Eller yogapass och yogapass…

Verktygen för att lägga livspusslet har varierat kraftigt, men mänskliga rättigheter, fred och hållbarhet inifrån varje människa och ut i världen ligger som ett pulserande hjärta där inne och ibland känns det som något övernaturligt självklart änglaspel som bara har satt mig i den här formen, i den här miljön, med den här drivkraften för att jag själv ska vara själva verktyget. Oifrågasatt. Oavsett vad jag anser om det. Som en Jeanne D'arc. Hennes väsen kommer till mig i mina drömmar och jag känner igen mig i hennes ståtliga hållning, hennes totala övertygelse om att befria folket, fri från rädsla, även om det kanske kostar henne livet. Inget är viktigare. Den inre upplevelsen av att frigöra den slöja som ligger över människan och befria henne från sömnen och lättjan. Ge henne mod att släppa taget och öppna blicken in i ljuset och verkligheten. Precis som Jeanne D'arc som pånyttfödde Frankrikes själ och ville skapa ett nationellt självmedvetande.

Men här där jag går är väl där det börjar! Nuet som speglar allt vi varit med om. Att få rätsida på vad som påverkar vad och hur vi utvecklar de olika personligheterna och egenskaperna vi har, att pussla och förstå, kontrollera och släppa kontrollen och skala av löken och så landa in i sin essens. Det pusslet har jag ägnat många timmar åt, eller livet faktiskt. Det har kommit att bli ett program jag kallar för ”Lev Livet Levande” som finns i alla former. Allt från föreläsningar och utbildningar till rent konkret arbete på bänken.

Det börjar konkret med statsvetenskapen, socialantropologin och kartläggandet av de olika dimensionerna av människan och allt levande, men också hur vi människor blir som vi blir och vilka samhällen vi skapar.

Spännande frågor och beslut i ryggsäcken
Innan jag började arbeta på Folkhälsoinstitutet ville jag och en kompis, som precis som jag arbetade inom psykiatrin, starta utbildning för föräldrar. Vi ställde frågan; varför tar man körkort för bil, men inte för att få barn? Vi åkte runt och intervjuade Sven Bremberg på Folkhälsoinstitutet, människor som arbetade med emotionell intelligens och satte oss in i barnrättsfrågor, skolfrågor och psykologi. Samtidigt var vi aktivt engagerade i olika fredsrörelser. Jag var med när resolution 1325 blev till, med Maj-Britt Theorin och OSSE-nätverket i spetsen. En resolution som ger kvinnor beslutsrätt i krigssituationer. Bara tanken på att kvinnor inte haft det är ju makalöst! Speciellt med tanke på hur utsatta de blir i just krig och faktiskt även i fredsbevarande miljöer. I samband med det jobbade jag också för lätta vapen-problematiken i Latinamerika och att få till en lag som hindrar vapen att komma i händerna på civila. Ett gediget arbete med både FN i Latinamerika, Sveriges regering och NGO's i Sverige.

När jag sedan började arbeta på Folkhälsoinstitutet blev barns uppväxtvillkor, arbetsmiljö, folkhälsa och kommuners arbete mer konkret. Här fick jag också skriva regeringsrapporter om HBTQ-personers hälsa.

När jag precis skulle få mitt andra barn skulle Folkhälsoinstitutet flytta till Östersund och jag bestämde mig för att hoppa av karusellen, som trots allt fantastiska innehåll ändå speglade samhällstempot. Ökad press, konkurrens istället för genuint samarbete, osäkerhet och kompetensjagande.

Jag kände det i de runda rummen hur bristen på lyssnande och närvaro skapade felaktiga och kortsiktiga beslut och jag ville inte längre vara en del av det. Så jag hoppade av. Trots min längtan efter att via statsvetenskapen förändra samhällsstrukturen för att gynna freden.

Det nya livet
Plötsligt stod skylten där.
YOGA.

Jag hade ju givetvis gått förbi den många gånger innan, men du vet hur det kan vara. Man är gravid och plötsligt är alla gravida. Nu kallade den på mig, jag började en kurs och efter en månads beslutsångest och livskris valde jag att byta karriär och bli yogalärare. För det hände något i det där rummet. Alla bitar föll på plats. Här fanns personlig utveckling, gemenskap, fred, chanting, andlighet, träning, öppenhet, återhämtning, struktur, verktyg för att släppa rädslor och kontroll och växa som människa. Och baksidorna på mina anteckningar på universitetet då jag pluggade statsvetenskap kom väl till pass. Där hade jag parallellt studerat chakrasystemet, yoga och meditation. Jag fastnade totalt.

Sedan dess har livet gått allt mer från frivilligorganisationer och yttre fredsarbete till inre. Psykisk hälsa, stress och livsstil, andliga discipliner och healing har varit mitt huvudintresse på heltid i 11 år. Både att praktisera själv och gå kurser, utbildningar och retreats, men också att lära ut. I ”Lev Livet Levande” har jag sammanställt forskning och erfarenhet och skapat ett multimodalt program som ska väcka människan och ge henne verktyg för självledarskap och självläkning. Det förmedlas via föreläsningar, utbildningar och rent konkret på bänken för att hjälpa människor att leva mer levande, att utveckla sitt självledarskap och självläkning. Mer om detta nästa gång vi hörs.

Glad sommar!
Malin

Länktips

• It's all about love, om anknytningsteorin och varför vi är som vi är, av Pia Wallberg
• Hur påverkar egentligen stress vår hjärna?
• Videor med yoga för stresshantering

Utbildning Din personliga stressrevolution

I september startar Yogacentralens nästa utbildning Lev Livet Levande. Vi tar oss an helheten med ökad förståelse, insikt och kraftfulla tekniker för att leva livet mer levande, det vill säga rehabilitera oss och andra från obalans, öka vårt självledarskap och komma hem. Dessutom blir du stresshanterare och kan dela med dig av dessa verktyg på jobbet och till dina medmänniskor. Läs mer om utbildningen och anmäl dig här!

Om Malin

Malin Rydesjö är statsvetare och har arbetat med folkhälsa på statens folkhälsoinstitut. Hon är även yogalärare, yogaterapeut, ayurvedisk massör, inspiratör och föreläsare och VD för Yogacentralen. Malin arrangerar retreat runt om i världen, coachar och behandlar ledare, medarbetare och medmänniskor att nå balans och frigöra sin inre potential. Läs mer om henne här! 

Foto: Jan Malmström