Yoga, training and health inspiration for you

Du är aldrig för gammal för att börja yoga! Det är verkligen 85-åriga Anna bevis på. Från att ha lidit av långvariga ryggproblem som ledde till en krokig rygg med begränsad rörlighet, till den svåra grad att hon behövde använda rullstol, kan hon nu äntligen få sträcka på sig igen. I denna video från New York Post får vi se de fantastiska effekter yoga kan ha, dess magi, helt underbart!

Anna Pesces svåra skolios gjorde att hon under årtionden gått med böjd rygg, vilket påverkat hela hennes liv. När hon av en specialist till slut introducerades för yoga, förändrades allt. Se den inspirerande videon här: 

Mer om yoga för seniorer

• Senioryoga - lär dig mer om varför yoga är så bra, oavsett ålder!
• Ta hand om dig - genom hela livet, av Lotta Ilona Bertilsson
• Att nå fram till demenssjuka genom yoga, av Eleonore Wesén
• Forskning: Yoga kan förhindra fallolyckor hos äldre

Källa: New York Post

Stress är ett problem för både arbetsgivare och samhället i stort på grund av antalet stressrelaterade sjukskrivningar. Inom forskningen finns ett ökat intresse för utveckling av metoder för att hantera stress. I enkätunderökningen i detta blogginlägg försöker vi ta reda på om det är möjligt att påverka sin upplevda stress. Vi hoppas du vill vara med och bidra genom att svara på några frågor! 

Undersökning om yrkesarbetande kvinnors stress i åldern 20-65 år
Resultatet av denna undersökning kommer att presenteras i en B-uppsats i psykologi vid Linnéuniversitetet. Studien fokuserar främst på meditation och fysisk träning.

Undersökningen består av 25 frågor och tar inte mer än 5 minuter att genomföra.
Dina svar är konfidentiella och ingen utom vi som genomför undersökningen och vår handledare kan ta del av uppgifterna. Svaren får ej användas utanför denna studie och de kommer att förstöras efter att undersökningen och analysen är klar.

UNDERSÖKNINGEN ÄR NU STÄNGD!

Resultatet kommer att presenteras i ett blogginlägg i början av 2017. 

Vi är tacksamma för din medverkan!

Varma hälsningar, 
Jessica, Salina och Denise, psykologistudenter vid Linnéuniversitetet

Lästips runt forskning och välmående

• Utbrändhet kan ge verkliga hjärnskador
• Meditation för bättre arbetsmiljö
• Forskning: Vi har bara varandra - om att forskning visar hur vi mår bättre av att vara tillsammans med andra.

Hösten är här sedan ett tag och vintern närmar sig. Det betyder ofta mörker, kyla, regn, blåst och snö. Har vi tur tittar solen fram under några timmar varje dag. Vissa av oss påverkas mycket av hösten och vintern medan andra inte känner av skiftet och årstiden lika mycket. Här ger jag dig mina bästa vintertips mot bland annat trötthet, försämrad matsmältning samt stress!

Mycket har just nu att göra med vilken dosha, vår konstitution inom ayurvedan, (vata, pitta eller kapha) vi styrs av. Oavsett vilken/vilka av doshorna du har mest av i din konstitution kan du använda dessa vintertips. De är till för alla och kan göras en i taget eller alla på en gång. Meningen med vintertipsen är att vårda och underlätta de saker som ofta hör ihop med höst och vinter. Exempelvis trötthet, tyngd, mindre lust, stelhet och krämpor, stress, ångest och oro i vissa fall en långsammare matsmältning.

Som vanligt, för att få individuell hjälp anpassad endast för dig kom på en ayurvedisk hälsorådgivning!

Trötthet och tyngd i kropp och sinne
Drick en blandning av ingredienserna nedan morgon eller eftermiddag under 100 dagar. Moroten innehåller C- och D vitamin, honungen ger energi enligt ayurvedan, när det intas i lagom mängd. Ghee ger också energi, den lättar upp och smörjer kropp och sinne.

• 1 glas morotsjuice (köpt ekologisk eller pressad själv)
• 1 tsk honungsx
• 1 tsk ghee

Matsmältning och stelhet
Svälj bockhornsklöver samt ajwain med vatten enligt nedan, utan att tugga. Bör intas efter måltiderna lunch och middag. Bockhornsklöver och ajwain är fiffiga frön då de är så mångsidiga. De hjälper inte bara matsmältning och tarmtömning, som vanligtvis blir lägre under höst och vinter, de smörjer också leder och muskler samt bidrar till att behålla cirkulation och värme.

• 1 glas vatten
• 1tsk bockhornsklöver
• 1tsk ajwain

Stress (oro, ångest)
Att ta reda på orsaken och roten till problemen är såklart bästa kuren. Men här kommer några tips du säkert känner igen, som kan hjälpa dig må lite bättre.

• Daglig Abhyanga (självmassage) med varm sesamolja: Varje morgon eller kväll, massera in varm sesamolja över huvud, ansikte och kropp. Använd dig av hela handen, mjuka och runda rörelser. Börja från toppen och arbeta dig nedåt. Använd rikligt med olja. Ta sedan en varm dusch i cirka 5 min. Kom ihåg att olja alltid appliceras först och sedan dusch och att det är en bra idé att schamponera håret innan vatten kommer på. Det gör det lättare att få ur oljan ur håret. Sesamoljan används ofta inom ayurvedan. Den ger värme, ökar blodcirkulation, vårdar leder och muskler, skador och sträckningar, skapar en hinna över kropp och sinne som är effektiv mot stress, grundar, lugnar och skapar avslappning. Den gör också huden mjuk och levande. Att ge sig själv en daglig självmassage gör under för både ångest och oro. Testa!

• Värmande och lugnande dryck: Värm upp 1 glas mjölk i kastrull. Häll på kanel och hackade mandlar (utan skal) efter smak. Drick medan det är varmt. Gärna varje kväll innan läggdags. Varm mjölk kan vara något vi kommer ihåg från barnsben. Det ger verkligen en värmande och trygg känsla. Kanelen värmer kroppen, hjälper matsmältningen och grundar. Mandel ger lite konsistens och mycket energi (dock inte så att sömnen påverkas).

Läs mer om ayurveda

• Vad är ayurveda? Läs mer och inspireras till att hitta mer balans i livet.
• Vilken/vilka doshor domineras du av? Gör ett test här!
• Må strålande med ayurvedans morgonrutin, av Jasmin Hedlund
• Alla blogginlägg om ayurveda hittar du här!

Välkommen tillbaka till ett utforskande kring kroppsbild, rörlighet och yoga. I föregående del gick vi in i detalj kring vad kroppsbild och rörlighet kan innebära i relation till yoga och hälsa. Här kommer vi grotta vidare kring detta i relation till exempelvis yogans positioner och hypermobilitet.

Detta är del 2 på temat Kroppsbild, rörlighet och hypermobilitet, läs del 1 här!

Exempel från verkligheten
Jag deltog i en workshop nyligen där vi deltagare fick frågan: “är det någon som känner sig tight i hamstrings här?” av läraren. Upp åkte en massa händer till följd av denna fråga. Personen som till slut fick komma upp och vara demonstrationskropp ombads göra en stående framåtfällning - positionen uttanasana. Personen ifråga fällde sin överkropp framåt och placerade sina fingertoppar, ganska obesvärat om du frågar mig, på golvet nedanför. Läraren ställer några följdfrågor om hur det känns och så vidare och sedan kommer en förklaring kring vad en vanlig orsak till “tighta hamstrings” kan vara och så fortsätter vi därifrån.

Det här är bara ett exempel av många liknande jag har varit med om på workshops, utbildningar och kurser där vi tangerar kroppsbild och rörlighet. Frågan som jag ställer mig om och om igen är:

Hur kan upplevelsen vara att ha “tighta hamstrings” om du till synes enkelt kan placera händerna på golvet i uttanasana?

Som du kanske märkt hittills har jag använt citationstecken över uttrycket “tighta hamstrings”. Definitionen av “tighta hamstrings” är en lång, krokig och en helt annan diskussion, som vi förhoppningsvis kan ta en dag. Så…. tillbaka till resonemanget. Vi kommer alla uppleva ett stopp någonstans när vi fäller vår överkropp framåt i ett försök att placera händerna nedanför oss, frågan är bara vart. Det som är slående för mig i denna situation är att en person som i mina ögon är rörlig upplever sig själv, i denna situation, som relativt icke-rörlig. Denna person skulle i ett helt annat sammanhang anses vara en person med extremt stor rörlighet. Här börjar mina tankar gå igång kring yoga, kroppsbild och rörlighet.

Yogans kroppsbild och rörlighet
Vad är det yogan kräver av oss i rörlighet? Självklart beror detta på situationen och yogaläraren som lär ut en sekvens eller en position. Men om vi tittar närmre på dessa tidigare nämnda visuella “yogakroppar” och bilder som florerar (både nyare och äldre) så är ett exempel på en typ av position just framåtfällningar som uttanasana, där händerna ofta är placerade i marken eller på golvet. Eftersom yoga ofta förknippas med hälsa och vad som är hälsosamt skapar vi på så sätt även ett samband mellan dessa bilder av “hur en position ska se ut” och vad som är hälsosamt i rörlighet. För mig skapar detta lite gnissel och krångel när vi pratar om just hälsa, för vad är en hälsosam rörlighet?

Låt oss ta ett exempel på något som definieras som möjligt ohälsosamt: hypermobilitet.

Hypermobilitet
Hypermobilitet innebär en överrörlighet i kroppens leder. Det är förknippat med en ökad risk för skador och kan exempelvis vara relaterad till olika typer av sjukdomar där kollagenet i kroppens vävnader får en “förslappad” kvalité (engelskans laxity). Människor med hypermobilitetssyndrom uppger bland annat oftare problematik med åkommor i skelettmuskulaturen som är kroniska eller svåra att förklara uppkomsten kring. Det har även visat ha association till åkommor som karpaltunnelsyndrom, osteoporos, kronisk smärta och fibromyalgi. För att ta hand om och behandla hypermobilitetssyndrom används ofta styrke- och proprioceptionsträning samt olika typer av terapeutisk träning. I studier har detta visat goda effekter, dock är den forskningen så pass begränsad att det utifrån de resultaten är svårt att dra några fullständiga slutsatser. (Wolf mfl, 2011)

Ett standardiserat test för hypermobilitet som har kommit att bli ett av de mest frekvent använda är Beighton’s score (Wolf mfl, 2011). Det testar nio olika leder i rörlighet: höger och vänster lillfinger i extension, höger och vänster tumme mot underarmen med flexion i handleden, höger och vänster armbåge i extension, höger och vänster knä i extension samt flexion i höft och överkropp med raka ben. Minst fem av skalans nio kriterier ska uppfyllas för hypermobilitet. Testen används framförallt inom forskning, och anses ha hög realibilitet (Boyle mfl, 2003).

Det sistnämnda i testet för hypermobilitet är exakt samma position som vi inom yogan kallar just uttanasana. Så, i ett sammanhang förknippas detta eventuellt med hälsa och i ett annat med eventuell ohälsa och sjukdom. Det handlar om vilken bild vi har av kroppen, och det här är bara ett exempel.

Hitta gråzonerna!
Vad som anses hälsosamt och ohälsosamt, normalt och inte normalt är alltså en en definitionsfråga. Så vad innebär en hälsosam yogakropp? Hur rörlig bör jag vara?

Nej, du behöver inte kunna sätta händerna på golvet nedanför dig med spikraka ben. Låt oss bredda bilden av vad yoga, rörlighet och hälsa har gemensamt. Dessa frågor bör alltid besvaras i relation till en uppgift eller ett syfte. Vad vill du kunna göra med din kropp i din vardag, på ditt jobb, i din hobby och så vidare. Sedan handlar det om att skapa den rörligheten och att ta kontroll över den. Det handlar om att äga sin rörlighet och bli stark i de rörelser och positioner du vill bemästra, oavsett om det är att kunna leka med barnen eller göra en full split på yogamattan.

Rörlighet i sig är ingenting att eftersträva om du inte kan använda den till något som för dig är meningsfullt. Jag skulle vilja se fler på yogamattan som jobbar med mindre rörelseomfång, men med större medvetenhet och i relation till ett syfte. Utforska gråzonerna i kroppen och sinnet.

Summering
Jag vill ännu en gång slå ett slag för att yogans fysiska positioner är till för individen som utför dem och inte tvärtom. Vi har alla olika idéer kring kroppen och vi upplever vår kropp på olika sätt.

Det jag har beskrivit i dessa två delar på det här temat är utifrån mina perspektiv. Vilket perspektiv har du och vad är dina upplevelser av detta? Jag skulle vilja se en större diskussion kring hur vi definierar, värderar och tänker kring våra kropp och dess kvalitéer. Att allt inte är svart eller vitt, att det finns nyanser.

Varma hälsningar,
Sara

Läs & träna vidare

• Yoga för överrörlighet och skador, av Rebecca Carlowitz

• Funktionell träning för alla motionärer, av Robert Kronberg

• Läs mer om styrka och stabiliseringsträning - vikten av att skapa en stark och stabil kropp

• Temamånad: Hållbar och medveten träning - följ fysioterapeuten Hillevi Borga och personliga tränaren Tanja Djelevics temamånad där du under fyra veckor får fokusera på att ta hand om din kropp inifrån och ut. (Att bara läsa inläggen ger också rejält med inspiration.)

Referenser
Boyle KL, Witt P, Riegger-Krugh C. (2003). Intrarater and interrater reliability of the Beighton and Horan Joint Mobility Index. Journal of Athletic Training 2003;38(4):281-285.

Wolf JM, Cameron KL, Owens BO. (2011). Impact of Joint Laxity and Hypermobility on the Musculoskeletal System. Journal of the American Academy of Orthopaedic Surgeons. 2011;19: 463-471

Foto: Malin Wittig

När vi har empati inför andra människors upplevelse av smärta och ångest kan vi uppleva deras lidande inom ramen för våra egna kroppar. Larmrapporter om människor inom vård, skola och serviceyrken som drabbas av känslomässig utmattning har förekommit under en längre tid. Finns det kunskaper att hämta från österländska kontemplativa traditioner som kan skydda oss mot empati-trötthet?

Risken med empati och känslomässig smitta

Att känna med andra och vara närvarande när vi bevittnar deras lidande är en fin egenskap. Många av oss har säkert upplevt och uppskattat vännen som fanns där för oss när vi mådde som sämst. Vännen som lyssnade på oss när allt var mörkt, som gav oss sin fulla uppmärksamhet och faktiskt delade vårt lidande. Det finns något läkande i den medvetna närvaron i mötet mellan människor. Det skapar starkare band och bygger vänskap.

Ibland kan det dessvärre bli lite för mycket. Delar vi andras lidande och starka känslor under en längre tid finns risk för att det påverkar oss negativt, det kan göra oss känslomässigt utmattade, även kallat empati-trötthet.

Läkare till exempel har fått kritik för bristande empati. En undersökning har till och med visat på hur empatin hos läkarstudenter successivt minskar under utbildningen. Det kanske har setts som en nödvändighet, en form av självförsvar, att avskärma sig känslomässigt från patienterna. Samtidigt så finns det uppgifter som visar på att de patienter som har en läkare som visar empati faktiskt tillfrisknar snabbare.

Kunskaper från österländska kontemplativa traditioner

Enligt en banbrytande studie kallad “När vi delar andras lidande för mycket, ökar våra negativa känslor. Det innebär en risk för känslomässig utmattning” som publicerades i tidsskriften Cerebral Cortex, kan vi lära oss att bemöta lidande med omtänksamhet och värme utan att överväldigas av negativa känslor.

I studien, (av Olga Klimecki vid Max Planck Institute for Human Cognitive and Brain Sciences) fick deltagarna först titta på olika filmer med mänskligt lidande, till exempel någon som satt gråtande utanför sitt översvämmade hem. När deltagarna tittade på filmen kartlades aktiviteten i deras hjärnor med hjälp av fMRI och efteråt fick de svara på en enkät med frågor.

Därefter fick deltagarna genomgå en heldagsutbildning i österländsk filosofi och lära sig meditationstekniker för kärleksfull vänlighet och medkänsla. De fick lära sig att avsiktligt generera tillstånd av värme och omsorg inom sig själva och inför en successivt allt vidare cirkel av personer: familj, vänner, bekanta, människor som befinner sig i svårigheter och främlingar.

En vanlig definition av medkänsla är: En känslighet inför eget och andras lidande tillsammans med en önskan om att vilja lindra eller mildra det.

När deltagarna återigen fick titta på filmer som visade människor i nöd visade det sig att helt andra regioner i hjärnan aktiverades. Deltagarna upplevde betydligt mer positiva känslor när de såg plågsamma videoklipp. Med andra ord, de verkade kunna hantera stress bättre än innan utbildningen. Den mer positiva känslomässiga inställningen åtföljdes av en förändring i mönstren för hjärnans aktivering:

Före utbildningen visade deltagarna aktivitet i ett “empatiskt "nätverk i hjärnan som förknippas med upplevelser av smärta och obehag. Efter träningen hade aktiviteten förflyttats till ett "medkännande" nätverk som förknippas med kärlek och tillhörighet.

Vi kan alltså öka vår motståndskraft och lära oss att närma oss stressfyllda situationer med mer positiva känslor. Nyckeln till detta är neuro-plasticitet, att hjärnan är formbar till följd av våra upplevelser.

Hjärtats förmågor

Teknikerna Kärleksfull vänlighet och Medkänsla utgör de första två av vad som kallas Hjärtats 4 förmågor. Dessa förmågor lärs inom Buddhismen ut systematiskt i följd. Kärleksfull vänlighet inom oss själva är grunden. Därefter ger vi oss på medkänslan och riktar vår uppmärksamhet mot lidande, vårt eget och andras. Istället för att överväldigas av de starka känslorna – som kan ske med empati – har vi tillståndet av kärleksfullhet som grund. Lite som att ha en regnjacka vid oväder. Vi flyr inte undan ovädret, vi ryggar inte undan och stänger in oss. Vi går rätt ut i stormen – trygga i vetskapen om att vi är varma på insidan.

Det spelar teoretiskt sett ingen roll om det gäller en vän som befinner sig i livskris, om det är stress, depression och sjukdom hos människorna vi kommer i kontakt med genom vår yrkesroll. Förhållningssättet är nyckeln till att inte påverkas negativt.

Den viktigaste lärdomen vi kan dra från detta är att vi kan forma våra egna känslomässiga reaktioner, och att vi kan ändra hur vi känner och svarar på specifika situationer. Medkänslan ger oss möjligheten att kunna finnas där för varandra i större utsträckning.

Detta är tekniker som många olika branscher kan ha nytta av: inom vården, skolan, alla former av serviceyrken där personalen kommer i kontakt med många människor. Framförallt så hjälper det oss i våra nära relationer. Tänk om vi alla kunde lära oss dessa förmågor - vilket samhälle vi skulle kunna bygga.

För den som visas medkänsla är vinsten total, har du något tillfälle då någon visat dig medkänsla? Dela gärna i kommentarsfältet!

Lästips om medkänsla

• Konsten att ta hand om sig, av Anna Gordh-Humlesjö
• Vad är lycka egentligen? av Pål Dobrin

Videor om självmedkänsla, loving-kindness & compassion

Yogobe Video: 6fa2 Yogobe Video: x59z

Yogobe Video: 9ts8 Yogobe Video: h2u3

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Vi blir ständigt försedda med tips på hur vi kan träna vår rörlighet, jag är själv en av dem som bidrar med dessa. Bilder på rörliga yogisar som sätter händerna i golvet med spikraka ben har blivit mer vanligt än ovanligt i sociala medieflöden. Och visst har väl många av oss haft tanken “jag vill ju bara kunna nåååå mina tåååår!”? Men ibland kan det vara tid för lite reflektion och självrannsakan. Vad är det vi skapar genom allt detta, vad är syftet, och framförallt vilken bild av yoga och hälsa är det vi förmedlar? Det är iallafall sånt jag klurar på då och då. Här bjuder jag på mina tankar.

Lite kring kroppsbild
Kroppsbild är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Relationen mellan hälsa och hur vi ser på, upplever och vad vi gör med vår kropp går att diskutera i dagar, månader, till och med år. Det är komplext och alldeles, alldeles underbart på en och samma gång om du frågar mig.

En läkare ser på kroppen på ett sätt, med sitt medicinska öga. En samhällsvetare ser på kroppen på ett sätt, med sitt mer sociologiska öga. En yogalärare eller tränare ser också på kroppen på ett visst sätt. Vi ingår alla i såväl samma som i olika sammanhang. Allt detta formar vår relation till kroppen. Vad som är natur och vad som är kultur, det diskuteras det hej vilt om. Det finns alltså olika sätt att närma sig kroppen, att förstå den, att prata om den och att se på den i relation till oss själva och vår omvärld.

En vanlig uppdelning när vi pratar om kropp och kroppsbild är den objektiva, den levda och den symboliska kroppen. Dessa överlappar och kan ibland vara svåra att separera från varandra. (Andreasson & Johansson, 2015)

• Den objektiva - kroppen som maskin. Denna kroppsbild definieras av kontroll, disciplin och bearbetning av kroppen på ett nästintill instrumentellt sätt. Här kan vi forma, förändra och förbättra vår kropp och dess funktioner.

• Den levda - kroppen som subjektiv. Denna kroppsbild definieras utifrån erfarenhet och upplevelser av kroppslighet. Helt enkelt hur vi lär oss saker om och via kroppen. Det kan handla om sensationer, kognition och kroppskännedom. Här vävs det kroppsliga, kognitiva och emotionella samman.

• Den symboliska - kroppen i en kulturell och social mylla. Denna kroppsbild handlar om den lärande kroppen och förståelsen kring den i relation till det kulturella och symboliska sammanhanget den befinner sig i och utgör en del av. Vilken mening, status och betydelse har kroppen.

Det finns många fler uppdelningar än dessa med fokus på vad en kropp och kroppsbild kan innebära, ofta med utgångspunkt i ett biomedicinskt alternativt ett mer sociologiskt perspektiv. Uppdelningen ovan tycker jag är lämplig när det kommer till rörelse- och hälsokultur så som exempelvis yoga, träning och hälsoindustri ser ut idag.

Kroppsbild och yoga
Det är inte bara kroppen som kan innebära många saker, även yoga kan betyda många olika saker för olika människor. Låt oss titta närmre på den fysiska yogautövning av asanas som utvecklats under de senaste 150 åren. Mark Singleton (2010) skriver i sin bok Yoga Body om hur denna utveckling skedde parallellt med idén hos både individ och samhälle kring att förbättra kroppen och dess funktion. Detta går hand i hand med den objektiva kroppsbilden beskriven ovan. Han beskriver vidare vilken symbol för styrka, uthållighet och kapacitet kroppen som objekt blir under denna tid. Utvecklandet av fotografi och teknologi har även det bidragit till en snabbt växande visuell yogakultur där “yogakroppen” har fått ta stor plats (Singleton, 2010). Både socialt och kulturellt anses kroppens utseende, funktion och kapacitet vara något nära förknippat med vår hälsa. Något som jag skulle vilja påstå än idag består. Den objektiva kroppsbilden har ett starkt fäste i vår kultur och samhälle idag. Kroppen som “projekt” och statussymbol har även blivit en symbolisk kroppsbild, om jag får lov att spekulera.

Testa själv, slut dina ögon och föreställ dig först en “hälsosam kropp” och sedan en “ohälsosam kropp” så som du definierar dessa två. Överensstämmer din “hälsosamma kropp” med bilden ovan? Eller utgår du mer från hur kroppen upplevs? Kanske har du mer av en subjektiv kroppsbild. Oavsett vilken bild som kommer upp för dina ögon ställ dig själv frågan: utifrån vad värderar du din kropp och din hälsa?

Vi formar och skapar sanningar för hur kropp och hälsa hänger ihop, både som individer och som samhälle. Det är ingen kritik bakom detta påstående från min sida, bara mer av ett reflekterande. Jag skulle gärna se en mer utvecklad diskussion kring detta inom just yoga och träning.

Nu kanske du undrar vad allt detta har med rörlighet att göra? Låt mig förklara...

Rörlighet
Begrepp som flexibilitet, mobilitet, rörlighet med flera har lyfts upp mycket de senaste åren inom de flesta rörelseskolorna, inte bara yoga. Men vad innebär de? Det är svårt att hitta definitioner kring dessa begrepp då många använder sig av lite varierande sådana. Flera menar att flexibilitet handlar om mjukvävnad och att mobilitet har mer fokus på leder. En del menar att flexibilitet är av mer passiv karaktär och att mobilitet är mer av aktiv karaktär. Själv skulle jag säga att flexibilitet handlar om hur mycket ett material kan tänjas eller böjas och mobilitet handlar om rörelseomfånget över en eller flera leder. Så när jag pratar om rörlighet är det förmågan till rörelseomfång över en eller flera leder som inkluderar alla kroppens vävnaders förmåga att följa med i dessa rörelser.

Kroppsbild och rörlighet
Oavsett om du är den som förbannar stretchingens uppkomst eller om du hör till dem som gärna utsätter dig för mer vigorösa yogapositioner och rörelser har dem flesta av oss nån idé eller tanke kring om detta är bra för vår kropp eller inte. Hur vi ser på rörlighet har att göra med vår bild av kroppen, och ofta även vår idé kring rörlighet i relation till hälsa. Spana in rapporten Yoga in America 2016 (Yoga Journal & Yoga Alliance, 2016) om du inte redan gjort det. Precis som förgående rapport ligger flexibilitet på första plats som anledning för de som praktiserar yoga. Även om få slutsatser kan dras utifrån det så visar den iallafall att rörlighet värderas högt inom yogans community och också då är relevant att titta närmre på.

Alltså, hur vi värderar rörlighet och dess befintlighet eller icke-befintlighet kommer att vara förknippat med det vi gör med våra kroppar. Därför har kroppsbild och rörlighet med varandra att göra. Detta inlägg kanske skapade fler frågor än svar, det var iallafall min tanke att det skulle göra. Som sagt, ibland behövs lite reflektion och självrannsakan. Det tror jag.

Mer läsning i del 2
I del 2, fortsätter jag mina tankar och resonemang kring yoga, rörlighet och just hypermobilitet. Ta del av konkreta exempel på yogapositioners koppling till hälsa (och självklart kroppsbild).

Varma hälsningar,
Sara

Videorekommendationer

Kika gärna på sekvenserna nedan, men även detta träningsprogram för ökad rörlighet: Mobilitet & Stabilitet med Matthew Griffiths.

Yogobe Video: 3u4g Yogobe Video: yj4y

Mer läsning med olika inriktningar kring kroppsbild

• I huvudet på en yogalärare: Kroppsnjutning, av Sara Ström
• Yogis and yoginis - let's get lost together, av Simon Krohn
• Vår dagliga rutin påverkar kroppen, av Magnus Ringberg
• Increased performance with mobility practice, av Matthew Griffiths

Referenser
Andreasson J & Johansson T. (2015). Fitnessrevolutionen: Kropp, Hälsa och Gymkulturens Globalisering. Stockholm: Carlssons Bokförlag.

Singleton M. (2010). Yoga Body: The Origins of Modern Posture Practice. New York: Oxford University Press.

Yoga Journal & Yoga Alliance. (2016). Yoga in America 2016 - Study conducted by Yoga Journal & Yoga Alliance. Publicerad den 13 januari 2016.

Foto: Mailin Wittig

Känner du dig tröttare och tyngre under vissa tider på dygnet? Eller som att du har mer energi andra? Inom ayurvedan pratar man om att de olika doshornas egenskaper påverkar oss extra mycket under vissa tider på dygnet. Här ger jag tips på hur vi kan återställa och behålla balans i kropp och sinne under dygnet!

Inom Ayurvedan delas dygnet upp mellan de tre doshorna vata pitta och kapha. Det betyder att varje dosha har sin tid på dygnet där dess egenskaper domineras. När en dosha dominerar under dygnet ökar också dess egenskaper hos oss alla, oavsett vår grundkonstitution (vi har alla lite av varje dosha i oss, men domineras oftast av en eller två av dem. För att lära dig mer och ta reda på din konstitution läs här.

Exempelvis styr kaphas tunga och långsamma egenskaper under morgontimmarna, det betyder att de egenskaperna ökar inom oss alla just då. Pittas hetta, förbränning och effektivitet styr mitt på dagen vilket betyder att just de sakerna ökar hos oss just då osv.

Att se dygnet från ett ayurvediskt perspektiv kan göra att vi bättre förstår vad vi behöver och när vi behöver det. Exempelvis när det kommer till sömn, mat och träning. Genom att följa de enkla tipsen nedan kan vi återställa och behålla balans i kropp och sinne. Pröva och se vad som händer hos dig!

Sömn - gäller för alla doshsorna

Vakna senast 6.00 varje morgon för att gå genom dagen med energi och vitalitet. Att vakna senare bidrar till att kaphas egenskaper som tyngd och långsamhet ökar i kropp och sinne. När vi väl vant oss vid att vakna senast 6.00 om mornarna kan vi verkligen känna skillnaden. Sov senast 22.00. Det gäller att ta till vara på Kaphas tyngd och långsamhet. Vi kan till och med börja varva ned redan vid sex om kvällarna om vi har svårt att somna in eller vaknar om natten.

Tider som de olika doshorna dominerar under dygnet.

Dosha för doscha

Kapha - är tung, långsam, mjuk och kall. Representerar elementen jord och vatten.

• Tid: Dominerar under 06.00-10.00 och 18.00-22.00 på dygnet.

• Mat: Ät en liten frukost och middag, gärna en varm sådan. Matsmältningen är ofta långsam och tung under kaphatiderna vilket gör att vi inte behöver så mycket i magen under dessa tider.

• Träning: Bästa tiden för träning enligt ayurveda är morgon men kväll går också bra. Kapha mår bra av att röra på sig. Yoga rekommenderas varmt såklart.

• Aktivitet: Under den tid av dygnet som kapha dominerar mår vi bra av rörelse, både fysisk och psykisk stimulans. Exempelvis träning, stimulans genom konversationer, promenader och liknande.

Pitta - är varm, intensiv och dynamisk. Representerar elementen eld och vatten.

• Tid: Dominerar under 10.00-14.00 och 22.00-02.00.

• Mat: Ät din största måltid under lunchen, det vill säga mellan c:a 12.00-13.30. Det är då vår matsmältning (agni = elden) är som starkast. Ge maten tid att smälta genom att vänta c:a 40 minuter efter måltid innan du dricker något. Att dricka till måltiden går självfallet bra.

• Träning: Hitta en lugn aktivitet som är svalkande om du tränar under pitta-tiderna, här behöver inte mer hetta, värme och intensitet föras in. Exempel på passande aktiviteter är lugna promenader i natur, simning, yoga och liknande.

• Aktivitet: Pitta är väldigt effektiv och målmedveten. Här passar det bra att planera, organisera, starta upp och avsluta. Helt enkelt att få saker gjorda. Om man arbetar på kontor eller annat kan man känna att tiden innan lunch är då man är som mest effektiv och koncentrerad.

Vata - Vata är kall, torr och oregelbunden. Representerar elementen luft och eter.

• Tid: Dominerar under 14.00-18.00 och 02.00-06.00.

• Mat: Under dagen rekommenderas ett mellanmål om man känner att man behöver det. Matsmältningen är inte speciellt stark under vatas tider men vissa människor kan känna att man behöver en mindre måltid mellan måltiderna. Frukt eller smörgås brukar räcka på eftermiddagen.

• Träning: Meditation och allmänt grundande träning om du tränar under vatas tider. Exempelvis lugna promenader i naturen, men se till att behålla värmen.

• Aktivitet: Vissa av oss kan känna hur energin avtar efter lunch. Det är tid att vara kreativ, inspirerande och allt det som tillhör vata. Om möjlighet finns kan vi måla, skriva, pyssla eller annat under denna tid på eftermiddagen.

Lästips

• Läs mer om ayurveda här, och hur du kan integrera ayurveda i din vardag här!
• Ett styrkebaserat liv - förenkla för att förändra, Eva Forsberg Schinkler berättar hur du kan använda auyrveda för din egen utveckling.
• Må strålande med ayurvedans morgonrutin, av Jasmin Hedlund.

Om Jasmin

Jasmin driver företaget Health by Jasmin med syfte att uppnå en mer hälsosam och balanserad livsstil. Hon erbjuder ayurveda i form av massage, föreläsningar och blogg där hon ger enkla tips och råd baserade på ayurvedans filosofi. Hon är en hängiven student till ashtanga yogan. ​Läs mer mer om Jasmin på hennes hemsida eller kontakta henne direkt via mail. Du kan även följa henne på Instagram eller Facebook.
Health by Jasmins motto: I Practice What I Teach.

Låt oss få presentera YOGOMOVE, ett yoga- och träningskonvent som du bara måste vara en del av nu i höst! Tillsammans med Allt för Hälsan och våra samarbetspartners Stockholm Pilatescenter och Healthy Living kommer vi skapa träningsmagi under Fit for Life WKND i november. Häng med oss på en eller två halvdagar under lördagen och söndagen den 26-27 november. Ta med en kompis men betala för en! 

Detta är konventet för gemenskap och rörelseglädje för alla! Umgås, hitta närvaron i kroppen, låt musklerna såväl som smilbanden få jobba och svetten lacka, flåsa och hitta andningen, lugna sinnet och stanna upp, få och dela med dig av din energi. Helt enkelt - ge dig själv några timmars med en härlig kombination av träning och yoga där kropp, sinne och själ alla får sitt. Låt oss tillsammans sprida yoga- och träningsglädje till fler!

Datum & tider

Du kan välja att gå en halvdag på lördagen och/eller en halvdag på söndagen. Lördagens två halvdagar har identiskt schema, detsamma gäller söndagens schema (lördagen och söndagens skiljer sig dock från varandra) så du väljer om du vill gå förmiddag eller eftermiddag. Du kan alltså välja att gå:

Lördagen den 26 november - klockan 8.30-12.30 eller 13.00-17.00
och/eller
Söndagen den 27 november - klockan 8.30-12.30 eller 13.00-17.00

Presentatörer

Låt dig guidas av några av de mest inspirerande och erfarna lärarna och tränarna. Du kommer känna igen presentatörerna från Team Yogobe, Stockholm Pilates Center och Healthy Living - en grym samling helt enkelt. Vi är så glada att kunna presentera följande inspiratörer och klasser på scenen:

Presentatörer Lördag

• 08.30 & 13.00 #BEYOGAPLAYFUL - Milla Floryd
• 09.30 & 14.00 Conscious functional play - Matthew Griffiths
• 10.30 & 15.00 Garuda - Carita Leche, Stockholm Pilatescenter
• 11.30 & 16.00 Heart Flow - Anna Gordh Humlesjö

Presentatörer Söndag

• 08.30 & 13.00 Free Flow - Josefine Bengtsson
• 09.30 & 14.00 Rör dig som du vill känna dig - Erika Kits Gölevik, Healthy Living
• 10.30 & 15.00 Garuda - Carita Leche, Stockholm Pilatescenter
• 11.30 & 16.00 Yoga Fit - Blossom Tainton

Ta del av presentationer av klasser och lärare här! 

Pris

695 kr per halvdag.
I priset ingår entré samma dag till samtliga mässor under Fit for Life WKND - Allt för Hälsan, Acadermia och Fitnessfestivalen (värde 160 kr vid köp online, 190 kr vid köp på plats).

Biljetter

Så här gör du för att köpa biljett, steg för steg:

• Köp din biljett här!
• Klicka på knappen "Köp biljett till Allt för Hälsan"
• Scrolla ner till Yoga- och träningskonvent med Yogobe.
• Skriv in antal biljetter på vald dag/dagar (du kan inte välja bort entrébiljetten, den ingår).
• Fyll i samtliga uppgifter och välj betalning.

Sprid gärna Facebookeventet för att bidra till att skapa en helt magisk helg!

Hitta hit

På tio minuter tar du dig från Stockholm Central till Stockholmsmässan med pendeltåg till Älvsjö Station. Tågen avgår 8-14 gånger i timmen. Från Älvsjö Station är det tydligt skyltat till mässan.
För mer info, se sl.se

För frågor är du varmt välkommen att kontakta info@yogobe.com
Läs mer om Fit for Life WKND här!