Yoga, training and health inspiration for you

Ayurveda, läran om hur vi kan leva i balans i vår vardag, ger oss stressade nutidsmänniskor en fördjupad förståelse om hur det egentligen är tänkt att vi ska leva för att vara i balans.​ Så hur lyckas vi då med detta? Knepet är att förstå att det inte finns ett sätt, utan flera!

---

Vill du leva i mer samklang med dig själv? Börja med att stämma träff med dig själv först. Ställ dig några frågor:

• Vad mår jag bra av?
• När känner jag mig stark, hel och frisk?
• Hur mår jag när jag vaknar på morgonen?
• Trivs jag med mitt jobb?
• Vad får mig att vara motiverad och känna glädje?

Vi tror kanske att det är svårt att förstå hur vi ska leva för att må bra och få kraft. Vi vill gärna gå till experten för att få råd. Tänk när experten säger att du har svaren inom dig själv! Risken är dock att många av oss följer mer andras råd än att lyssna till vårt inre, med följd av att vi kanske inte alls mår bra på det som man borde må bra av!

Vi har ibland en oförmåga eller snarare, vi är otränade i att lyssna till kroppens egna signaler för att ta reda på vad som gör oss gott respektive dåligt. Ayurveda kan leda oss in i förståelsen att om vi regelbundet tar oss tid att reflektera så har vi hela tiden möjligheten att välja de val som gör oss gott. De flesta vet nämligen redan det.

Tips på vägen:

• Inför en måltid, lägg handen på magen och ställ dig frågan; hur hungrig är du nu? Är du hungrig ät, är du bara sugen vänta med att äta tills du blir hungrig.
• Efter måltiden lägg handen på magen och fråga dig själv om maten du just ätit har gjort dig gott, känns det bra i magen och hur mätt är du när du slutade äta?

Att bara börja skapa en dialog med vår kropp skapar en ansträngningslös balansering som du inte behöver kämpa dig till. Kropp och sinne vet, när den får möjlighet, vad som behövs för att må bra. I Ayurveda finns ett begrepp ”Pragyaparadh” som betyder ungefär ”intellektets misstag” och kan översättas till att vi innerst inne vet vad vi behöver men vi gör inte dettta för att vi har undanflykter. Ta en stund och fundera över vilka dina vanligaste hinder/undaflykter är, skriv gärna ner dem. Det kan exempelvis handla om följande, men självklart finns det många fler, och helt individuella: 

• Har inte tid.
• Har inte råd.
• Måste ta hand om barnen.
• Partnern väntar på mig.
• Jag gör det sen.
• Känner mig dum om jag ska göra det själv.
• Tror inte att jag kan.

Vilka undanflykter du än har så kan du känna dig i gott sällskap. De flesta människor har sina olika hinder som sätter käppar i vårt livshjul. Så istället för att se dina hinder kan du fundera på, och skriv ner, vad du skulle vinna på att göra den förändring som du kanske behöver göra, exempelvis: 

• Jag kommer att känna frisk.
• Jag blir starkare.
• Får ett bättre självförtroende.
• Att jag vågar ger mig en starkare självkänsla.
• Jag tar hand om mig och tycker därför om mig själv mer.

Du har säkert fler vinnande tankar som du kan mata dig själv med!

Lästips

• Lär dig mer om Ayurveda - och ta bland annat del av testet som visar vilken kroppskonstitution du har! 
• Dyk ännu djupare - gå kursen Ayurveda Life Training. 
• Må strålande med ayurvdeans morgonrutin, av Jasmin Hedlund

Lär dig mer om Ayurveda med mina föreläsningar

https://yogobe.com/videos/g48m 

https://yogobe.com/videos/b2z6 

I videobiblioteket hittar du samtliga Auyrvedasekvenser - föreläsningar såväl som yogaklasser som hjälper dig balansera de olika kroppskonstitutionerna. För att ta del av hela våra videor måste du vara betalande medlem, är du ny till tjänsten kan du alltid testa tre dagar gratis, registrera dig här! 

Ingefära är en riktig mirakelrot! Den lindrar förkylningar, är antiinflammatorisk och bra för hjärtat. Här får du 8 skäl till varför du ska äta ingefära varje dag!

---

Ingefära (Zingiber officinale) är en tropisk ört inom familjen ingefärsväxter. Det är också namnet på örtens jordstam, rhizom, som i tusentals år använts som läkemedel men framför allt till smaksättning i köket, särskilt i Asien. Ingefära går att köpa torkad i pulverform i närmsta kryddhylla och den färska varianten hittar du i grönsakshyllan. Bra vardagstips för att få i sig ingefära är att göra smoothie, juice, soppa och te med ingefära eller riv den över maten!

1. Lindrar illamående & lugnar magen
   Mår du illa? Testa att tugga på en bit ingefära! Visste du att ingefära även är lugnande för magen och minskar gasbildning?
2. Reducerar muskelvärk 
   Ett dagligt tillskott av ingefära kan reducera muskelvärk efter träning med 25 procent. Det visar forskning från University of Georgia. Professor Patrick O’Connor och hans forskarteam gjorde två studier i vardera 11 dagar. Man jämförde även hur tillskott av rå och upphettad ingefära påverkade träningsvärken – resultatet var att upphettning av ingefäran inte gav en större smärtlindring hos försökspersonerna.
3. Kan sänka blodtryck
   Enligt en thailändsk studie hade ingefärsextrakt 3,5 gånger bättre effekt på högt blodtryck än prazosinhydroklorid, en aktiv substans som ofta förekommer i blodtrycksmedicin.
4. Hindrar förkylning
   Känner du dig lite krasslig? Ät ingefära! Ingefäran kan förhindra och lindra förkylning och innehåller en stor dos antioxidanter. Ingefära verkar även antiinflammatoriskt så tänk gärna förebyggande och försök få i dig ingefära regelbundet för att hålla bacillerna på avstånd.
5. Minskar menstruationssmärtor
   Forskare vid Islamic Azad University i Iran menar att ingefära kan hjälpa till att minska menstruationssmärtor. Detta enligt en studie där 70 kvinnliga studenter delades in i två grupper där en grupp fick ingefärskapslar och en grupp placebo. Deltagarna tog kapslarna under tre dagar i början av sina menstruationscykler. Resultatet var att 82,85 procent av kvinnorna som tagit ingefärskapslarna upplevde minskade menstruationssmärtor, medan motsvarande siffra i placebogruppen var 47,05 procent.
6. Dämpar migrän
   Det finns anledning att tro att ingefärspulver kan dämpa symptomen vid migrän. En studie vid sjukhuset VALI-e-ASR i Iran visar att ingefäran var lika effektiv som sumatriptan, en ofta använd medicin vid migrän. I studien deltog 100 personer som led av akut migrän utan aura, och de valdes slumpvis ut att antingen behandlas med sumatriptan eller ingefärspulver. Forskarna upptäckte att båda preparaten var lika effektiva. Men, bieffekterna av ingefäran var lindrigare än de från sumatriptanet.
7. Ökar matsmältningen
   Ingefära stimulerar magen och tarmarna och ökar produktionen av matsmältningsenzymer. Enligt en studie från Columbia University förbränner du 43 fler kalorier om du tillsätter en tesked ingefära i frukostjuicen.
8. Bra för hjärtat
   Ingefära är känt för att öka blodflödet i kroppen. Genom att äter ingefära får du lägre kolesterol och bidrar till att förhindra högt blodtryck, stroke och hjärtsjukdomar. Win win och win!

Fräscha recept med ingefära

• Mild palsternackssoppa med ingefära & lime
• Tropisk tranbärssmothie med en hint av ingefära
• Helrostad blomkål

I vår blogg hittar du ännu fler smarriga och nyttiga recept under Kost & Recept!

Lästips

• Kost i nöd och lust, av Emilia Eriksson.
• Forskning: Magnesium kan minska risken för cancer.
• Forskning: Kan gurkmeja bota Alzheimers?

Sköna videosekvenser

Yogobe Video: k5pt Yogobe Video: w64x

Källa: Läs mer om ingefära och forskning här och här!

Förra veckan fick ni följa med mig in i mina funderingar runt vad höftöppnare egentligen är och hur vi bör börja fundera på hur vi faktiskt jobbar med våra höfter i vår yogapraktik. I denna andra del på temat så vill jag ta dig med på en djupdykning in i höftens anatomi, biomekanik och hur höften fungerar utifrån detta perspektiv. Dessutom kikar vi närmare på positionen Duvan, och hur vi kan jobba med våra höfter på mest skonsamma och effektiva sätt i denna position. Häng på och utforska dina höfter, på riktigt! 

---

Detta är andra delen av två på temat Happy Hips - på riktigt, läs del 1 här! 

Höftens anatomi
Anatomi handlar om läran om kroppens strukturer med utgångspunkt i dissektion och separation av delar. Vi kan titta på kroppens anatomi utifrån en generell bild, men vi ska också komma ihåg att vi alla har skillnader och individuella anatomiska förutsättningar som också kan förändras över tid. Exempelvis har vi olika former och storlekar på vårt bäcken samt höftleden som har olika djup vid ledpanna och insättning. Det ger oss olika förutsättningar för rörelse.

Området kring våra höfter består av vårt bäcken (höftbenen och korsryggen) och våra lårben som fäster in mot varandra och skapar tillsammans höftleden. En höftled ska kunna böja sig framåt, bakåt, lyfta ut åt sidan och in mot mitten samt rotera både inåt och utåt. Tillsammans med resterande bindvävsstrukturer, muskler och så vidare är höften en stabil och stark kroppslig struktur. 

Höfternas rörelser är i sin enkelhet smått magiska. Det är de som tar oss framåt, då höfterna fungerar som kroppens motor i rörelse. Att vi kan böja och sträcka i höften är ett av de mest grundläggande rörelsemönster vi har. Eftersom höfternas rörelse är så central i våra kroppar är de även tydligt kopplade till vad vi har för tendenser i andra delar av kroppen.

Biomekaniken
Biomekanik handlar om läran om hur krafter påverkar biologiska system som exempelvis den mänskliga kroppen. I kontexten yoga och rörelse handlar det därför om hur mekaniska krafter påverkar struktur, funktion och rörelse i kroppen.

Exempelvis vill jag påstå att höfterna är ett viktigt centrum för rörelse på grund av sin placering mellan ryggrad och ben. Benen fungerar som en hävarm från ryggraden och höften blir den centrala brytpunkten för vridmomentet. Därför är en stark, stabil och effektiv höft viktigt i kraftutvecklingen vid exempelvis gång och löpning. 

Krafter och dess riktningar
Det finns olika typer av krafter: Tyngdkraft, muskelkraft och extern kraft som exempelvis en yttre vikt. Dessa krafter kan belasta kroppens strukturer i olika riktningar.

Belasta kroppen och dess strukturer i alla riktningar för att vara stark i alla riktningar eftersom de anpassar sig efter vad som efterfrågas av dem. Det handlar bara om hur. Då kommer även faktorer som mängd, plats, duration, frekvens och hastighet ha inverkan. Du kan jobba med muskelstyrka både excentriskt (från mittpunkten), koncentriskt (mot mittpunkten) och isometriskt (statiskt). 

Överbelastning
De kroppsliga vävnadernas beteenden är beroende av stress (belastning) och deformation (riktning och hur vävnaden formas av belastning) samt tid. Om jag ska definiera stretch så handlar det om en struktur där kraften drar två punkter ifrån varandra (så kallad tensile load) vilket är vanligt att göra i mjuka vävnader inom yogans asanapraktik. Dock vill jag här referera till vad som kallas “progressive overload”, principen för överbelastning. Den innebär att du måste överbelasta en struktur för att den ska anpassa sig till den nya kraften och bli starkare. Om du underbelastar kommer strukturen bli svagare och om du överbelastar för mycket kommer du skada strukturen.

Viskoelasticitet
När du jobbar med stretch i mjuka vävnader som har viskoelasticitet finns det en sak att ta hänsyn till, nämligen att tidsaspekten inte är linjär. Det vill säga om du belastar något med viskoelasticitet kommer den, precis som en utdragen godisskumbjörn, fortsätta ge med sig hela tiden du belastar. Även om belastningen hela tiden är densamma. 

Stärk dina höftstrukturer i yogan
Alltså kort och gott, vi vill stärka höftens strukturer. Då måste vi jobba med en väl avvägd belastning (progressive overload) i alla riktningar och ta hänsyn till tid. Problematiken i yogan är att vi gärna snöar in på en kraftriktning, nämligen stretch (tensile load). Men för en stark höft behöver vi fousera på alla riktningar. Utmaningen är att med den kroppsegna muskelkraften och tyngdkraften också jobba med de andra riktningarna och vinklarna. Det går, du måste bara klura lite. 

Ett vanligt exempel

Duvan - Pigeon pose - Eka Pada Rajakapotasana

Denna position är en vanlig företeelse under benämningen “höftöppnare”. För det första skulle jag vilja påstå att det även är en bakåtböjning som konsekvens av den stora bakåtsträckning (extension) som krävs i höften på bakbenets sida. Den främre benets höft är i en utåtrotation, lyft åt sidan (abduktion) och böjd framåt (flexion).

Vanliga situationer på yogamattan vid denna position:

1. De flesta av oss kommer inte ha den rörligheten i bakbenets höft och därför tar vi vanligen ut rörligheten i ländryggen istället och komprimerar denna del. Det gör att du går miste om möjligheten att skapa en mer funktionell och stark höft för fokus hamnar annanstans.
2. En annan vanlig variant är att lägga sig ned med överkroppen i en framåtstupa position och slappna av. Det innebär att positionen bli passiv. Genom att göra den passiv kommer vi gå miste om möjligheten att stärka höftens strukturer som vi gör genom muskelkraft. Det innebär också att de mjuka vävnaderna och dess viskoelasticitet pushas beroende på tid du är i positionen. Det behöver inte innebära någon fara i sig. Men frågan är vad det ger dig? Personligen ser jag inte någon fördel i att placera hela sin överkropps vikt på en avslappnad led. Det som det möjligen kan skapa är en ökad flexibilitet i höftleden. Men om du inte aktivt kan använda den rörligheten skulle jag vilja påstå att den är onödig då du inte “äger” den.

Hur kan du göra istället:

1. Luta överkroppen framåt en aning för att minska utsträckningen (extensionen) i benet bakåt. Du kan exempelvis hålla händerna på klossar eller placera överkroppen mot en stol. Behåll kroppen aktiv.
2. Börja aktivera strukturerna i området kring höften. Du kan exempelvis använda golvet som motkraft och pressa benen lätt mot golvet för att få ett lyft uppåt.  Att jobba dynamiskt är också ett bra alternativ.
3. Välj ett alternativ med mindre belastning. Exempelvis lägg dig på rygg och efterlikna frambenets position och jobba aktivt med muskelkraft.

“Balanced range”
Alla behöver inte vara tokmobila för att kunna leva hälsosamt med sin kropp i sin vardag. Om du är ballerina eller gymnastyogi kan det definitvt finnas en vits med att stärka kroppen samt pusha dess ytterlägen. Men om du inte siktar mot det, ja då kan du helt enkelt nöja dig med en mer balanserad mobilitet och mindre ROM i dina leder (range of motion). Träna då mobilitet i mindre omfång för ledhälsans skull. 

Anatomi och Biomekanik 2.0
Kunskaperna inom både anatomi och biomekanik med sina förgrenade kunskapsfält är under utveckling och mycket har hänt på sistone. Framförallt kommer mycket hända framöver. Det ser jag fram emot. 

Jag skulle kunna inkludera ännu fler perspektiv i detta inlägg, men detta får räcka för denna gång. Och jag vill påminna om att jag här har utgått ifrån ett anatomiskt och biomekaniskt perspektiv, så mycket vi vet hittills. Ibland upplever jag att vi tror oss veta mycket om kroppen och dess mekanismer, men egentligen vet vi ganska lite. Utifrån det, menar jag, att vi bör förhålla oss till kroppen och kunskap med ödmjukhet. Med kunskapens utveckling kommer vi göra nya upptäckter som kompletterar det vi redan vet men som också utmanar. Sällan sker paradigmskiften, det mer troliga är att vi bygger på de modeller vi redan påbörjat. Men vem vet, om några år kanske vi säger något helt annat. 

Lästips

• Make a long term investment in your body, av Matthew Griffiths
• Använd props - lär dig mer om de olika props, redskap, du kan använda för att göra din yogapraktik ännu, skönare, säkrare och mer effektiv.
• Guide för yogalärare - få tips och stöd i din roll som yogalärare här på Yogobe.

Videorekommendationer

Yogobe Video: 87gs Yogobe Video: 7rb3 Yogobe Video: 1na4

Foto, huvudbild: Malin Wittig

Våga vara bekväm i det obekväma. Det peppar jag mig själv till just nu – och förhoppningsvis även dig. För livet är inte guld och gröna skogar hela tiden. Lidandet, det jobbiga, ingår. Acceptera och stanna i det. Genom yogan kan vi lära oss just det. Kom, vi vågar vara bekväma i allt, tillsammans!

---

Att falla tillbaka i gamla mönster

Jag sitter och känner att det här mönstret jag faller tillbaks i om och om igen börjar bli väldigt tjatigt. Det tar över mitt fokus från allt annat, både själva mönstret i sig, men också mina tankar, min själ. Självkänslan dippar. Ångesten gör åter entré. Frustrationen lever rövare.

– Men hur vore det om du testade att prata med alla i din omgivning om detta, om hur du känner, och be om stöd i att kunna förändra det, säger han där hemma. Är han galen?! Herregud vad läskigt. Det tror jag inte riktigt på. Det måste finnas andra sätt.

Nej, definitivt INTE. Punkt. 

– Men du var ju villig att skapa en förändring. Du sa ju det, har du ändrat dig nu, fortsätter han. 
Självklart har jag inte det, jag vill ju verkligen ändra det här beteendet. Verkligen! Men inte på det sättet. Jag måste hitta min väg. Det där är bara alldeles för jobbigt. Varför? Ja, men det är bara superjobbigt att prata om, att visa sig så sårbar. Obehagligt. Och förnedrande, rent ut sagt.

Så det är bra med det. 

– Har du en annan plan då, din väg?
Tusan vad tjatig han är. Suck. Nej inte just nu, men det kommer. Såklart det kommer. 

Det går några dagar. Jag läser någons blogginlägg om att skapa förändringar. Jag läser mina anteckningar om att leva i mellanrummen, “the in-betweens”. Att inte bara se slutmålet. Att våga landa här och nu, och faktiskt ta den där klyschan med något om att det är resan som är det viktiga, inte målet, på orden. Men jag vill ju bara dit, till slutmålet, ur det här, in i det nya. Skit i resten, ta mig bara dit… Nu! Helst igår. 

Jo men tjena. Jag har tydligen inte lärt mig någonting. Vad är det för fel på mig? Jag VET ju allt detta - lägger på lite mysig självkritik som grädden på moset.

Sen sitter jag här. Det landar i mig. Allt jag vet finns ju där. Det är små frön jag sått. Men de behöver tid och näring för att växa. Inget blommar dagen efter du sått det i jorden. Inte heller det inom oss själva.

Att våga vara bekväm i det obekväma

Förändring är en del av livet. Men förändring är många gånger också något otroligt svårt. Vi kastar oss ut i det okända, många gånger ett fritt fall, där vi inte vet vad som fångar oss, eller inte fångar oss, där nere. Det är en himla chansning, men vad vore du egentligen utan den där förändringen? Jag vore i alla fall så otroligt mycket fattigare. Känslomässigt, kunskapsmässigt och själsligt. 

Att vara bekväm i det obekväma, något vi verkligen kan lära oss från yogan. Att våga stanna kvar i positioner som känns obekväma, som känns jobbiga, och andas igenom dem. När kroppen tillåter kan vi låta andningen ta oss djupare. När kroppen säger ifrån så acceptererar vi det som är och stannar på samma ställe tills vi vid något senare får ett OK från kroppen att nu, nu släpper vi efter lite här inne, du har gjort ditt jobb. Belöningen. 

Det är så lätt att bara ge upp. Att vända ryggen till och gå när vi hamnar i situationer som känns jobbiga och obekväma. Eller varför inte sticka huvudet i sanden och låtsas som det regnar? Den har man ju själv tagit till ett antal gånger. Ta tag i att göra den där inlämningsuppgiften jag tycker är svår? Nä, inte nu. Sen. Superjobbigt ju. Ringa det där samtalet som kommer vara jobbigt? Imorgon. Göra det där som krävs för att göra den där förändringen? Jag måste fundera lite på den. Återkommer. Snart. Jo snart. Men inte än. Och tiden den går. Och mönstren består. Det som förändras är frustrationen och tron på sig själv. Och då inte till det positiva. 

Jag tänker att vi måste inse att livet inte är så bekvämt och skönt hela tiden. Det är otroligt jobbigt ibland. Men det är ju så det är.

Myrsteg, men ändå

Så igår öppnade jag mig till viss del i frågan om mönstret jag vill, och verkligen behöver, bryta för en kollega. Baby steps. Eller snarare myrsteg. Det tar emot. Men är det något jag aldrig bangat så är det en utmaning. Att klara något jag inte trodde jag skulle klara att utföra, och därför bara måste tvinga mig in i det, hur jobbigt och obekvämt det än är. Och vad är skillnaden egentligen? Att utföra en handling som är jobbig, hoppa på ett jobb som känns svårt eller något annat rent praktiskt mot att anta utmaningen för att skapa den där förändringen. Ingen alls när allt kommer omkring. Ingen alls.

Förändringens tid är kommen. I detta specifika fall åtminstone. Sen är det bara att inse att jag kommer sitta med samma ångest och tycka det är skitjobbigt att göra en annan förändring i framtiden. Kanske inom kort till och med. Nedslående? Jo, men samtidigt; That's life. Let's do it!

Lästips

• Skapa en förändring för din hälsa - kom igång med yoga, löpning eller träning med ett träningsprogram!
• Inget är för evigt - förutom förändring, av Josephine Selander.
• Skapa ditt yogaår - ett löfte från hjärtat, varför inte påbörja ett yogaår här och nu?

Sköna sekvenser

https://yogobe.com/videos/nf29|Höftchakrat - möta förändring| Fokus på höfter och därmed andra chakrat, svadhistana chakra som bl.a. handlar om att möta förändring.

https://yogobe.com/videos/h49p|The essence of self|Öppna upp hjärtat och släpp gamla sår med Emma Öberg. Sköna bröstöppnare och en kort meditation. 

Det pratas en hel del om höftöppnare inom yogan. Men vad syftar vi egentligen till med detta uttryck? Jag har själv höfter som ofta inte är anpassade efter många av dessa höftöppnare som det pratas om, men vad innebär det då? I ljuset av ökade höftskador är det dags att vi börjar fundera på varför vi gör vissa saker inom yogan och hur det faktiskt påverkar våra kroppar. Därför inbjuder jag här till en nyanserad diskussion på just detta ämne! 

---

Kunskap är inget statiskt. Det är något som ständigt utvecklas, om än långsamt. Sedan jag började praktisera yoga har jag både klurat på det där med vad “öppna höfter” innebär samtidigt som jag konstaterat att jag ofta inte har haft fördelaktiga höfter för positioner jag ombetts göra benämnda som “höftöppnare”. Innebar det då att mina höfter var “stängda”, eller vad? Jag har pressat, pustat och gett upp flera gånger vad gäller mina egna höfter. Jag tror att mitt intresse för rörelseapparaten, kroppen, dels har sprungit ur dessa återkommande frustrationer blandat med en nyfikenhet och ständigt grottande kring begreppet VARFÖR. 

Ibland, till och med ofta, används begrepp inom yogan i relation till den fysiska kroppen som är ganska diffusa som exempelvis öppen, stel, tight, vig och så vidare. Det här rör till det för oss. Problematiken med dessa ord och begrepp är att de ofta inte beskriver något specifikt. Det blir bara ett diffust värdeladdat begrepp som egentligen inte säger någonting om någonting. 

Vad menas med “höftöppnare”?
När vi inom yoga använder benämningen “höftöppnare”, brukar det ofta beröra positioner där höfterna är huvudfokus. Det kan vara framsida lår och höftböjare, sätet eller de djupliggande stabiliserande strukturerna kring höften. 

Vanliga idéer:

1. “Tajta höfter är dåligt” - För det första är tajt ett diffust ord att använda, även ordet dåligt. Den här idéen kring att vi hela tiden skall stretcha områdena kring höften skulle jag vilja ifrågasätta. Du vill säkerligen ha en stark och stabil höft tillsammans med en hälsosam ROM (range of motion). Då kan du inte bara stretcha de strukturerna. Du måste jobba med fler kvalitéer.

1. Stark rumpa betyder starka höfter - Att ha välutvecklad gluteusmuskulatur har sina fördelar, men det är bara en del av höften. Du behöver balansera upp styrkan i omkringliggande muskulatur och bindvävsstrukturer.
2. Alla dessa utåtrotationer - Nästa gång du deltar på en yogaklass, notera hur många utåtrotationer du gör i höftleden jämfört med hur många inåtrotationer du gör. En vanlig företeelse jag ser på yogamattan är ett extremt fokus på utåtrotationer i relation till motsatt. En led bör med fördel vara stark i alla vinklar, så varför bara jobba på en?

Problematiken anser jag vara en alltför ensidig syn, i det här fallet på just höfterna. Min uppfattning är att fysiska yogaklasser ofta baseras på "så här ska det vara/så här har det alltid gjorts" samt "yoga är bra för allt" snarare än någon sorts reflekterad och kvalitativ kunskapsbaserad bild av vad individen och/eller gruppen framför dig har för behov i mobilitet och styrka och så vidare. Jag vill uppmärksamma detta ämne och bidra till en diskussion kring vår syn på vad som bör och inte bör göras med en höft inom yogan samt bidra till en mer nyanserad bild av vad som är "bra" och "dåligt".

Yoga som fysiskt verktyg ska enligt mig vara till för individen som utför den, och inte tvärtom. 

Ändra vår terminologi?
En del i det hela jag lyft upp är terminologin. Börja fundera på vilka specifika ord du använder och vad du menar, framförallt är det viktigt att veta vad du själv lägger i ett begrepp du använder. Stryk öppen, tajt, vig. Eller ha en väldigt tydlig förklaring på vad du menar. Lägg förslagvis till begrepp som stretch (tensile load, se nedan), mobil (rörlighet med stabilitet och kontroll), eller styrka (excentrisk, koncentrisk eller isometrisk styrka). 

Vad ska vi då göra i höftpositionerna?

1. Stretcha, men jobba på fler kvalitéer. För att skapa en hälsosam kropp behöver du mer än stretch. Beroende på syftet med din fysiska praktik kan du anpassa. För att jobba med styrka kan du arbeta excentriskt (från mittpunkten) och koncentriskt (mot mittpunkten) genom att jobba med motstånd och vara i rörelse. Du kan också jobba isometriskt (statiskt) genom att exempelvis använda golvet som motkraft för att skapa en statisk muskelkraft.
2. Stärk strukturerna balanserat med variation. Även om du kanske vill ha en putande rumpa kommer du och din kropp må bra av att jobba med både baksida, framsida, utsida, insida och omkringliggande områden. Variera dina positioner och rörelser.
3. Använd alla vinklar. När du jobbar med rörlighet och mobilitet se till att du jobbar i alla tänkbara vinklar. Ett förslag för höfterna är att lägga till inåtrotationer om du inte har det i din praktik redan.

Nästa vecka kommer den andra delen på detta tema, med lite bakomliggande tankar och idéer till vad jag ovan föreslagit. Där hittar du också ett exempel på en vanligt förekommande position: Duvan, Eka Pada Rajakapotasana, och vad som kan vara bra att tänka på i denna position.

Här kan du läsa del 2 av Happy hips - på riktigt!

Lästips

• I huvudet på en yogalärare: Kroppsnjutning, av Sara Ström
• Guide för yogalärare - få tips och stöd i din roll som yogalärare här på Yogobe.
• Hitta rätt teknik - lär dig mer om vikten av teknik i din yogapraktik och ta del av mängder av teknikvideor

Videorekommendationer 

Yogobe Video: 6we4 Yogobe Video: 7ba8 Yogobe Video: c3u2 Yogobe Video: 6xw8

Foto: Malin Wittig

Ghee – du kanske hört talas om detta smör, men vad är det egentligen? Här kommer en liten genomgång samt recept och tips på användningsområden av Jasmin Hedlund från Health by Jasmin.

---

Ghee är skirat smör och används inom indisk matlagning och som ayurvedisk medicin. Ghee anses vara en Rasayana inom ayurvedan, vilket är sanskrit för vitalitet och är balanserande för alla tre doshor, vata, kapha och pitta. Det smörjer dina inre organ, hjälper matsmältning, är läkande, ger vitalitet och balans bland annat. Ghee kan användas för många saker och är toppen att ha hemma i kylskåpet. Dessutom är det väldigt gott!  

Recept

Här kommer recept på hur du kan göra ditt eget Ghee, det finns även att köpa, men testa gärna att göra din egen, det är superenkelt. Tillagningstid cirka 15-20 min.

• Du behöver 1kg osaltat ekologisk smör.
• Lägg smöret i en kastrull på medelvärme.
• Låt det smälta och skruva ner värmen. Låt nu smöret lagas på egen hand, täck inte över kastrullen.
• Under tillagningstid kommer smöret att avge skum på toppen och på sidorna, det är protein och laktos som lämnar smöret. Ta bort detta försiktigt med en sked när smöret har börjat få en gyllene färg.
• När smöret klarnat ordentligt är det dags att sila det.
• Skum och annat som finns på botten av kastrullen kan du slänga.
• Låt din ghee svalna och häll det i en glasburk med lock och förvara i kylskåp.

Tips på hur du kan använda ditt ghee

Att använda Ghee i matlagning och på smörgåsen är bra och enkla sätt att integrera denna ingrediens i vardagen.

• Använd som smör - Ghee kan användas istället för smör. 
• Vid förstoppning - Ta 1-3 teskedar ghee som du sväljer ner med varmt vatten på tom mage direkt när du vaknar. Vänta 10-15 minuter innan du äter frukost. Gör detta varje dag tills din tarmuttömning blivit normal. En ”normal” tarmuttömmning enligt Ayurveda är att direkt på morgonen tömma tarmen. 
• Klarhet i sinnet - Ta ghee på lillfingret och sniffa upp genom varje näsborre. Gör detta på morgonen tillsammans med dina vanliga rutiner. Kan göras varje dag under lång tid.
• Vid håravfall - Ta ghee på lillfingret och sniffa upp genom varje näsborre. Gör detta varje morgon under minst 10 dagar. Fortsätt för att förhindra håret att falla av. 
• Vid pollenallergi - Innan du går ut smörj öppning till näsborrarna med ghee. Detta skyddar luftvägen mot irritation. 
• Vid sår - Pröva att stryka på ghee över såret. Det sägs påskynda läkningsprocessen avsevärt. 

Lästips

• Lär dig mer om Ayurveda här på Yogobe! 
• Må strålande med ayurvedans morgonrutin, av Jasmin Hedlund
• Ta del av vår temamånad om just ayurveda och skapa vardagsrutiner som du mår bra av! 

Videorekommendationer om ayurveda

Yogobe Video: dh52

Vi i Yogobe Crew vill fortsätta inspirera dig till att hålla igång yogapraktiken och träningen nu under sommaren. Ta hjälp av våra tips och videofavoriter när du känner att du behöver en kick! I denna andra del delar Alexandra, Peter, Rebecka och Veronica med sig av sina tips! 

---

Alexandra Gryde, Office Assistant

Mitt bästa sommartips är att ta vara på morgnarna – gå upp, gå ut & njut i grönskan. För min egen del är mitt allra bästa att få komma upp lite innan resten av världen har vaknat. Ta en promenad för att sedan rulla ut mattan i gräset/vardagsrummet/på bryggan och starta dagen där. Tycker det är lätt tappa rutinen om jag inte yogar/tränar direkt på morgonen för sedan kommer dagen igång med allt annat som ska göras. :)

Mina Yogobefavoriter just nu:

• Att starta dagen med: Simon Krohns Rise & shine - Sweet Morning Practice.
   
• Apropå #BEYOGAPLAYFUL, som Veronica Vevve Jäderlund inspirerar till i vår Facebookcommunity BEYOGA365 nu i juli, vill jag tipsa om Jeppe Skovgaards videos Crawling off the mat del 1 samt Crawling off the mat del 2 där han leker mycket med fokus på funktionalitet genom att klättra, krypa, skutta och hoppa runt. Magiskt roligt & på samma gång utmanande! 

 

Peter Munteaunu, CEO & Founder

Jag vet att jag verkligen VILL yoga och träna lite varje dag, och för att hjälpa mig med disciplinen så har jag satt två påminnelser i min telefon som jag döpt till YOGOBE. Varje morgon kl. 08 är tanken att jag skall landa på min matta, snöra på mig joggingskorna eller sätta mig i kajaken här på landet. Om det varit en sen natt eller härligt stökig sommarkväll så aktiveras påminnelse nr 2 innan jag går och lägger mig. Den är satt till kl.14. På så vis löper jag ingen risk att någon av dem väcker mig, för det vill man inte när man är ledig, men de är ändå tillräckligt tidiga för att finna tid till att prioritera mig själv just varje dag. Kom ihåg: 15 minuter är bara 1 % av dygnet.

Mina Yogobefavoriter just nu:

• Simon Krohns 10 minuters meditation Have a break – slow down and shift gear.
   
• 10 minuter med Matthew Griffiths, sköna träningspass för hela kroppen. 
   

 

Rebecka Rejto, Social Media & Production Manager

Jag älskar att ta mig ut i naturen och röra på mig, såväl sommar som vinter. Så mitt tips är att göra sådant som känns kul och ger energi utomhus. Vandra, paddla, promenera, spring, ja vad du nu kan tänkas gilla. 

Mina Yogobefavoriter just nu:

• Just nu stärker jag gärna kroppen med Pilatessekvenserna med Linda och Jasmin från Pilates Complete. Gärna med lite balansträning och lekfullhet, som i sekvensen Pilates på boll – lär dig balansera! 20 min
   
• Efter en hektisk vår känns Simon Krohns Grow your roots – Focus on your feet and taste the power, 45 min som precis det jag behöver för att landa och hitta energi. 

Veronica "Vevve" Jäderlund, Community Manager BEYOGA365

Håll yogan lekfull och kravlös. Ta tillvara på sommarens ljus och häng på mattan, testa flera sekvenser eller bara rör på dig och se vart kroppen tar dig. Mitt absolut bästa tips för sommaryoga är armbalanser och inversioner, gräsmattan är stor och mjuk, det gör inte lika ont när du ramlar så våga testa, utforska och utmana!

Mina Yogobefavvosar just nu:

• MOJO huvudstående, 60 min med Monika och Johanna – Back to basic för min del, ett pass jag gjorde hela tiden min första sommar med Yogobe. Kul, enkel och perfekt att jobba med huvudstående på gräsmattan.
   
• Jeppes Functional Hip Flow, 45 min – Ny favoritlärare på Yogobe, lekfullt och utmanande, som gjort för att göras på gräsmattan! 

 

Sköna lästips

• Få Bianca, Linda, Andrea & Camillas hetaste tips i del 1 av Yogobe Crew tipsar! 
• Make a long term insvestment in your body, av Matthew Griffiths.
• Prana - does it really exist? av Simon Krohn.