Vad vore livet utan lek? Häng med på beyogaplayful – en nyfiken och lekfull utforskning av tre utmanande yogapositioner under tre veckor tillsammans med oss på Yogobe. Läs mer om hur du deltar här!
#beyogaplayful – en lekfull utmaning för hela familjen
Yoga behöver inte vara så allvarligt! Därför vill vi bjuda in dig till att nyfiket utforska tre yogapositioner på ett lekfullt sätt tillsammans med oss under tre veckor. Yogapositionerna är utmanande, men tillgängliga för de flesta att testa på! Släpp "jag kan inte" och gör upp med din rädsla för att misslyckas eller göra fel. Här är målet inte att klara det, utan att våga testa, våga misslyckas, ha kul och se vad du lär dig på vägen :) Bjud med vänner, familj, grannar och kollegor och dela med dig av dina försök!
Så här går det till:
#beyogaplayful pågår under vecka 30-32.
Varje onsdag släpper vi en ny yogaposition som vi utmanar dig att testa, håll utkik på vår Instagram och Facebook.
Lek och testa positionen, släpp alla förväntningar och bara lek och ha kul!
TIPS! Yogobe Monday – varje måndag kommer en gratisklass där du får experttips på hur du gör positionen. Klassen är gratis för alla hela måndagen och tisdagen så passa på.
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
Inom yogisk terapi har huvudstående länge ansetts vara en universalkur. Här förklarar yogaläraren och forskaren i neurofysiologi Bengt Ljungquist, huvudståendets effekter på det autonoma nervsystemet. Häng med och vänd upp och ner på dig!
Huvudstående – återställer balansen mellan sympatiska och parasympatiska nervsystemet
Få positioner ger en så vederkvickande och avslappnande känsla; den mer erfarne utövaren har säkert inte undgått den värme som sprider sig i kroppen i samband med att kärlen i kroppen vidgas efter huvudstående, eller hur det tidigare hårt bultande hjärtat lugnar ner sig.
Autonoma nervsystemet – av central betydelse för yoga
Autonoma nervsystemet (ANS) är ett av kroppens nervsystem som vanligtvis utan medveten inblandning reglerar många av kroppens funktioner som till exempel hjärtats rytm, andning och salivering. Det kallas också det viscerala nervsystemet då det styr flertalet av de inre organens funktion. Det delas ytterligare in i de två systemen:
Sympatiska nervsystemet; inblandat i ”fight and flight”
Parasympatiska nervsystemet; inblandat i ”rest and digest”
Det autonoma nervsystemet är sammankopplat med det centrala nervsystemet (ryggmärg, hjärnstam och hjärna), som bestämmer aktiviteten i det autonoma nervsystemet, till exempel ökar hjärtfrekvens vid vissa typer av känslor och sinnestillstånd. Det är dock känt att en del avancerade yogautövare lärt sig styra aktiviteten i det autonoma nervsystemet genom enbart sin vilja, som att sänka hjärt- och andningsfrekvens till mycket låga nivåer i samband med djup meditation.
Sympatiska nervsystemet
Detta system förgrenas rikt över många av de större organen, och har både en global aktivering över hela kroppen när det väl aktiveras, men även organspecifikt under vissa omständigheter. Det aktiverar samtidigt flertalet av de större organsystemen som en reaktion på stress, det ökar hjärtfrekvensen, vidgar bronkerna (de rör som luften passerar genom i lungorna), stimulerar glukosfrisättning från levern, vidgar pupillerna, drar ihop kärl i matsmältningssystemet och i huden, vidgar kärlen i hjärtat, samt drar sfinktermuskler i matsmältningssystemet och i urinröret samman. Systemet verkar direkt genom specifika lokala kopplingar av nerver fram till organ men även globalt genom aktivering av binjurarna, vilkas utsöndrar adrenalin genom blodet.
Parasympatiska nervsystemet
Detta system har till skillnad från det sympatiska ingen global aktivering via binjuren, utan denna sker var organ för sig. Det aktiverar skilda funktioner, för att nämna några, sammandragning av pupillerna, salivering, sekretion i mag-tarmkanalen samt i bukspottkörteln, glukosinlagring i levern, erektion, minskad slagfrekvens och slagvolym hos hjärtat, ihopdragning av bronkerna, sammandragning av blåsa vid urinering, och avslappning av interna sfinktermuskler för urinrör och blåsa för att underlätta urinering. Generellt kan man säga att det parasympatiska systemet aktiverar de funktioner och processer i kroppen som inte behövs omedelbart vid kamp- och flyktsituationer.
Minskar stress genom ökad parasympatisk aktivitet och ökat blodflöde i hjärnan
Blodtrycket mäts i baroceptorer (trycksensorer) som sitter i aortabågen precis ovanför hjärtat samt i karotisbifurkationen (där halspulsådern delar upp sig i en intern del (carotis interna) som går till hjärnan och en extern del (carotis externa) som går till hjässan. Normalt kommer blodet att tappa i tryck då det måste pumpas mot tyngdkraften upp mot huvudet. Då blodet istället vid huvudstående har hjälp av tyngdkraften ökar istället trycket när man utför huvudstående vid baroceptorerna.
Baroceptorerna är kopplade till ett centra i centrala nervsystemet (nucleus solitarius i hjärnstammen) som sedan i sin tur kopplar över till sympatiska och parasympatiska nervsystemen. För att kompensera och motverka det ökade blodtrycket kommer aktiviteten i det sympatiska nervsystemet att minska och i det parasympatiska att öka, då det sympatiska nervsystemet har en ökande och det parasympatiska nervsystemet har en sänkande effekt på blodtrycket och kroppen försöker komma i balans igen.
Kroppen kommer dock inte helt att lyckas återställa blodtrycket utan det kommer att vara något förhöjt i den övre delen av kroppen. Om man tittar på kroppen som helhet så sänks dock blodtrycket; i benen är blodtrycket nära noll i det inverterade läget. Den ökade parasympatiska aktiviteten får också till följd att blodkärlen i huden och tarmarna utvidgas. I samband med det sistnämnda blir följden också en varm känsla av välbehag i kroppen, såväl utvändigt som invändigt. Huvudstående är således ett kraftfullt redskap för att återställa balansen mellan det sympatiska och parasympatiska nervsystemet som ev rubbats av stress.
Dessutom påverkar huvudståendet genom en ökad genomströmning av blod i centrala nervsystemet t ex hypothalamus, en region i hjärnan som styr bland annat autonoma nervssystemet och hypofysen. Hypofysen utsöndrar olika hormoner i kroppen samt styr i sin tur frisättningen av många andra hormoner. Detta är en tänkbar förklaring till varför huvudstående ger oss en känsla av välbehag liknande den som erhålles av annan fysisk träning då genomströmningen av blod i hjärnan ökas.
När man kommer ut ur huvudstående bör man eventuellt vara försiktig med att resa sig upp omedelbart, speciellt om man har lågt blodtryck eftersom man får ett blodtrycksfall direkt efter och i samband med detta kan bli yr.
Renar kroppen från slaggprodukter
Förutom aktiviteten i autonoma nervssystemet bidrar även huvudstående till att rensa kroppen från avfallsprodukter. I kroppen går lymfkärl där slaggprodukter från kroppens metabolism transporteras. Dessa lymfkärl går från övre och undre delen av kroppen och tömmer sig i de stora vener som ligger under nyckelbenen. Genom att vända på kroppen underlättas transporten genom lymfkärlen temporärt från undre delen, vilket hjälper till att rensa kroppen.
Kontraindikationer för huvudstående
Det är värt att nämna att det inte är bra att stå på huvudet om man har högt blodtryck; det lokalt ökade blodtrycket i huvudet kan bli för högt och det föreligger i så fall en ökad risk för blödningar i hjärnan. Likaså kan oro vid huvudstående göra att blodtrycket ökar extra mycket. Man bör således bara göra huvudstående om man känner sig säker med ställningen. Det är av denna anledning också bra att ta sig an huvudstående gradvis. Dessutom måste man omedelbart komma ur ställningen om man är på väg att hosta eller nysa, då detta annars ökar blodtrycket till farliga nivåer i hjärnan. Andra tillstånd då huvudstående inte rekommenderas är: glaukom, näthinneavlossning, conjunctivitis, sjukdomstillstånd eller skador i hjärnan, menstruation samt vid rygg- och nackskador.
Huvudstående – ett kraftfullt verktyg för välmående
Huvudstående är en viktig asana som, rätt utförd, är ett kraftfullt verktyg för ökat välbefinnande. Det utnyttjar grundläggande fysiologiska mekanismer som på ett naturligt sätt minskar stressreaktioner i kroppen genom att balansera aktiviteten i det autonoma nervsystemet.
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar – utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
Rekommederad fördjupad läsning för den intresserade:
Anatomy of Hatha Yoga av David Coulter.
Om Bengt Ljungquist
Bengt Ljungquist är Ph.D. och Research Assistant Professor på George Mason University, Virginia, USA.
Styrka och rörlighet, smärtlindring eller skön avslappning – vad behöver du? Spana in augusti månads LIVE-kalender här!
LIVE-kalender augusti – en skön blandning av stärkande och avslappnande klasser
Häng med oss LIVE i augusti. Den här månaden har vi en skön blandning av både stärkande och avslappnande klasser. Vad väcker din nyfikenhet?
MÅNDAG: Sov gott – varva ner och landa in med Johanna Alvin
En avslappnande klass som genom mjuka och stillsamma rörelser och yoga nidra förbereder dig för en god natts sömn. Funkar fint att göra i sängen om du vill!
TISDAG: HoliYoga vid smärta med Ulrica Liavor fd. Gulz
Med andning, rörelse och struktur försöker vi kollra bort smärtan med lugna och meditativa rörelser som reglerar nervsystemet. Klassen avslutas med skön stunds guidad vila.
TORSDAG: Soft Flow med Frida Lindgren Karlsson
Ett skönt och flowigt yogapass för dig som vill ha lite lugnare tempo. Med övningar från både hatha-och vinyasayogan som ger dig styrka, stretch och rörlighet.
FREDAG: Pilates Flow med Emma Cowan (ENG)
En flowig pilatesklass som stärker och balanserar hela kroppen. Klassen är perfekt för alla som vill träna styrka, rörlighet och balans för att bli starkare och mer flexibel.
Vår tanke och drivkraft med Yogobe LIVE är att skapa en brygga mellan det digitala och fysiska mötet – för att stärka känslan av gemenskap i det community med 190.000 unika själar som vi alla är en del av. Hur fantastiskt? ♡ Välkommen att delta, umgås och dela erfarenheter genom Yogobe LIVE.
Vill du vara med och påverka innehållet i LIVE-kalendern?
Vi är supertacksamma om du vill vara med och påverka innehållet i LIVE-kalendern genom att fylla i denna enkät.
Har du några frågor eller funderingar om våra LIVE-klasser, tveka inte att kontakta oss på live@yogobe.com
Efter barn och covid-kris så har träning och rörelse hamnat längst ner på att–göra-listan. Nu när sommar och semester är här ska jag göra ett försök att skapa en hållbar rutin. Här delar jag med mig av fem olika klasser jag kommer göra i sommar. Vilka är dina favoriter?
Mina sommarfavoriter för en hållbar rutin
Sedan jag fick barn och vardagen fick en helt annan rytm och innebörd har det varit lite si och så med rutinen, både på min yoga och min träning. Min dotter är väldigt glad och nyfiken i livet vilket också betyder att hon sover väldigt lite. Det i sin tur betyder givetvis att jag sover väldigt lite. Jag sover också upphackat under natten och med dålig sömn, ett litet barn och en studio som skulle överleva covid-krisen hamnade min träning och rörelse längst ner på att-göra-listan. Promenader har det blivit gott om och rörelse i form av 10 benböj och en nedåtgående hund här och där men min kropp är också annorlunda nu än vad jag är van vid och jag provar mig fortfarande fram, 1,5 år efter förlossning, med vad som funkar för mig och inte.
För att få till en rutin och verkligen få en regelbundenhet har jag valt ut fem videos som jag ska göra i sommar. De har en skön blandning som ger mig lugn, rörelse, träning och närvaro. Jag har också valt lagom längd så att jag också lättare får till dem - och när jag valt ut vilka jag ska göra redan innan så är det också lättare, och roligare, att genomföra dem.
1. Yoga nidra för bättre sömn med Jenny Wadsten
Jag har under hela förra året gjort Yoga Nidra både när jag lägger mig och på natten när jag inte kan somna om som gjort att jag blir lite lugnare, jag vet att jag får slappna av och vila lite i alla fall. Den kommer jag fortsätta med en lång tid framåt.
2. Matwork postnatal - pilates med Pilates Complete
Bäckenbottenträning och allmän grundträning är det som gör susen för allt annat sedan. Små rörelser som ger så mycket! Det som inte ser så mycket ut för världen är ofta det allra bästa för insidan.
För att få till lite mer träning och flås kommer jag köra den här. Motståndsband är så enkelt att ha med sig, gör träningen lite roligare tycker jag och är grymt kul.
4. Find your focus - andningsstund med Ulrica Norberg
För att lugna ett uppstressat nervsystem pga lite sömn och annan oro väljer jag att inte krångla till det med andningen. Jag längtar efter en avslappnad, naturlig andning.
5. Yoga för rörlighet i överkroppen med Moa Westman
Eftersom jag burit på barn och suttit ner mycket mer än vad jag gjorde innan kommer jag lägga lite mer fokus på överkroppen, både rörlighetsmässigt- och styrkemässigt. Ser fram emot att få lite er närvaro och kroppskännedom just där igen.
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
Träna skonsamt och effektivt med motståndsband! Här kommer mina fem bästa övningar som stärker och stabiliserar upp din kropp.
Träna med motståndsband – fem enkla övningar
Många har fått upp ögonen för att träna med motståndsband – inte så konstigt då det är ett roligt och enkelt sätt att träna på och som dessutom är skonsamt för kroppen. Här tipsar jag om fem av mina favoritövningar just nu. Du kan göra dessa övningar var för sig eller som jag brukar göra, i cirkelträning. Om du gör en cirkel kan du exempelvis göra alla övningar en minut x tre vändor.
Krabbgång
Stärker upp sätet/höften och ben.
Gör såhär: Sätt ett ganska brett motståndsband runt båda låren, eller runt vaderna. Inta position som att du ska sätta dig på en stol. Höftbrett isär med fötterna. Aktivera bålen och stoppa ner skulderbladen i byxfickorna. Gå små steg åt höger sida och sedan åt vänster sida. Ha hela tiden relativt brett isär med benen så att du hela tiden aktiverar utsidan av sätet.
Utfall med knälyft
Stärker upp säte och ben.
Gör såhär: Stå höftbrett isär med fötterna. Kliv höger fot bak och kom ner i ett utfall och sedan kickar du samma ben framåt i en knäspark. Byt sida.
Rodd
Stärker upp rygg och hjälper till att få en bättre hållning.
Gör såhär: Sätt dig på golvet/marken och sträck benen rakt ut. Fäst bandet runt dina fötter, ta tag med båda händerna och dra bandet bakåt så att du kniper ihop skulderbladen. Håll emot på vägen tillbaka.
Bröstpress
Stärker upp bröst och framsida arm.
Gör såhär: Fäst bandet i något i brösthöjd eller lägg dig platt på rygg med bandet runt dig. Ligger du ned så pressa bandet rakt upp som om du gjorde en bröstpress med skivstång, håll emot på vägen tillbaka. Om du fäst bandet i något så att du står upp, vänd ryggen åt fästet och ställ dig höftbrett isär samt aktivera bålen. Pressa bandet från dig framåt och aktivera bröstmuskeln.
Liggande latsdrag
Stärker upp ryggen och bidrar till bättre rörlighet.
Gör såhär: Välj ett tunnare band för denna övning. Lägg dig på mage. Håll i motståndsbandet med båda händerna, rakt framför huvudet. Låt högerarmen dra bandet nedåt medan du stoppar ner skulderbladet i byxfickan samtidigt som du låter vänsterarmen vara kvar i samma position. Byt sida.
Lycka till!
/Julia
Köp träningsband i Yogobe Store
Vill du komma igång med motståndsbandsträning? Du hittar träningsband i olika utföranden i Yogobe Store.
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
Spänd i ansiktet – spänd i själen? Yogaläraren Irina Fjeldstad har riktat in sig på ansiktsyoga och tagit fram ett eget koncept för avslappning av de små, fina musklerna i ansiktet. Läs mer ansiktsyoga och kopplingen mellan hjärnan och ansiktsmusklerna i intervjun med Irina!
Utbrändheten skapade nyfikenhet för ansiktet
Yogaläraren Irina Fjeldstad hade praktiserat yoga många år, när hon blev utbränd på jobbet – och insåg att hon också bränt ut sig på yogamattan, att hon hade samma höga krav på prestation där.
– Jag förstod att de krav jag hade på mig själv ledde till att till och med yogan blev ett verktyg som ökade stress. Det blev som en uppenbarelse, som en upplysning för mig. Och då kändes det, kanske, kanske ska man inte pressa på musklerna, inte träna upp dem, utan snarare träna ner dem. Varva ner, efter att vi varvar upp. Och jag kände att ansiktet framför allt.. jag var som en krigare i ansiktet, speciellt i de fysiska klasserna men även när jag utövade yin och restorative yoga kände jag mig väldigt tung i ansiktet. Avslappnad men väldigt tung. Och då började jag bli nyfiken på ansiktet.
Irina började observera hennes ansikte men även hur hennes hållning och nacke påverkade ansiktet och hon la märke till hur hon under de mer fysiska yogapassen, drar ihop nacken och drar upp axlarna. Och hon började ett sökande efter en praktik med fokus på avslappning, så att hon inte skulle känna sig mer spänd efter yogan.
En djupdykning i ansiktsyoga och ansiktets muskler
2016 började hon läsa på och upptäckte de små, fina musklerna som finns i ansiktet. Efter att pluggat mycket själv insåg hon att hon inte behövde uppfinna hjulet på nytt utan hon utbildade sig i the Face Yoga Method för japanskan Fumiko Takatsu i USA.
– Hon väckte mitt intresse på ansiktsmusklerna som jag började förstå mer och mer men det svarade inte på alla mina frågor så jag fortsatte forska på egen hand. Särskilt kopplingen mellan hjärnan och ansiktsmusklerna intresserade mig och hur ansiktsmusklerna kan skicka signaler till hjärnan.
Irinia guidar mig i ett litet experiment där jag börjar med att dra mungiporna åt var sitt håll, att le fast bara med munnen. Det känns.. stelt! Sedan ber hon mig att lägga till att kisa med ögonen och direkt känner jag en liten bubblande känsla av lycka i mitt bröst. Wow!
– Om hjärnan uppfattar att du känner glädje i en situation, så skickas signalerna till ansiktet att nu ska du visa glädje och ansiktets 44 muskler samarbetar då för att visa känslan av glädje. Men det finns också flera studier som visar på den omvända kopplingen, att vi kan framkalla känslor med hjälp av ansiktsmusklerna.
Irina har experimenterat mycket på sig själv och varit uppmärksam på vad hon gör med ansiktet när hon yogar. Och hon har insett att hon kan hantera ansiktet för att bli lugn och minska stress både i yogan och i vardagen.
– För att ge ett exempel säger vi att min mamma i Ukraina är sjuk. När jag får samtalet om att hon är dålig börjar det ticka i hjärnan – det som händer är att magen dras ihop, och jag får påslag av stresshormoner och jag börjar bita ihop tänderna och rynka pannan utan att jag tänker på det. När jag uppmärksammar det kan jag öppna munnen lätt, slappna av i ansiktsmusklerna så kommer lugnet så småningom. Och sedan påverka mina andetag och slappna av. Det är så små knep som funkar för mig. Att göra omvänd påverkan.
Ansiktsmusklerna behöver savasana
Irinas har tagit fram ett koncept med ansikktsyoga som hon kallar Facefullness, som är en kombination av mindfulness via ansiktet och antigymnastik – avstressning av musklerna. Metoden utförs genom framförallt självmassage, men även en del rörelse och grimaser kombinerade med andning.
–Så det är inte facebuilding, jag är totalt emot ansiktsgymnastik, när du ökar tonus i ansiktsmusklerna. Det måste vara en annan attityd till musklerna i ansiktet, med fokus på att slappna av istället för att öka stresspåslaget som vi gör när vi gör facebuildning.
För ansiktsmusklerna är redan så ansträngda?
– Exakt! Vi behöver slappna av, inte tona musklerna. Skönhetsindustrivärlden över baseras nu på botox och fillers. Vad gör botox? Det dödar nerverna. Vad betyder att döda? Att musklerna slappnar av totalt. Att tona musklerna blir motsägelsefullt. Om man strävar efter att döda musklerna med hjälp av botox, så kan man instället göra savasana på musklerna med hjälp av Facefulness. Du får samma effekt men du behöver inte döda. Vi behöver inte ha gift i kroppen, vi behöver ha mer liv och det får vi med hjälp av avslappning.
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!
Om Irina Fjeldstad
Irina har studerat olika former av yoga för yogalärare i flera länder och är utbildad MediYoga-lärare. Hon är dessutom utbildad i the Face Yoga Method och har tagit fram ett eget konceptet för ansiktsyoga – Facefullness. Mer info om Irina och hur du tar del av hennes klasser hittar du på hennes hemsida och på hennes Facebook-sida.
För många vuxna är det snart dags för vaccin mot Covid-19. Under tiden kan det vara en bra idé att ta tag i träningen – det finns nämligen mycket som visar på att den som är fysiskt aktiv kan få bättre effekt av vaccin.
Fysiskt aktiva har bättre immunförsvar
Enligt enkätundersökningar om vanor under pandemin har det visat sig att många har tränat mindre än de brukar.
Att jobba hemma, inte ha ett gym att gå till, att fritidsaktiviteter ställts in har på vissa sätt gjort det svårare att vara fysiskt aktiv. Andra tycker att det är enklare och har tränat mer hemma och kommer enklare ut på promenader.
Forskning visar att den som är fysiskt aktiv har ett bättre immunförsvar och bättre motståndskraft mot infektioner, inklusive covid-19. När immunförsvaret funkar bra ger också vacciner en bättre effekt.
Inaktivitet kan ge lägre effekt av vaccin
Studier visar att måttlig träning, till exempel regelbundna snabba promenader, ger högre antikroppsnivåer efter vaccinationer. Elitidrottare och väldigt vältränade personer som får influensavaccin får också en bättre effekt av vaccinet.
Det har visat sig att den som är kraftigt överviktig får sämre effekt av vaccinet, då fetma påverkar immunförsvaret negativt. Men träning och rörelse hjälper immunförsvaret och vaccineffekten även här.
Enligt en amerikansk studie som publicerades i British Journal of Sports Medicine hade den som var fysiskt inaktiv mer än dubbelt så hög sannolikhet att bli inlagd på sjukhus – och 2,5 gånger större sannolikhet att dö av covid-19 än den som var fysiskt aktiv 150 minuter i veckan. I studien deltog cirka 50 000 personer som hade covid-19 under år 2020.
I studien var de som tränade minst konsekvent inaktiva och fick i nästan aldrig upp sin puls, mer sällan än 10 minuter per vecka. Men redan viss aktivitet, mellan 11–149 minuters måttlig aktivitet i veckan (som raska promenader), hade positiva effekter. Den som var fysiskt aktiv 150 minuter i veckan eller mer hade betydligt lägre risk att bli svårt sjuk i covid-19. Det innebär en 30 minuter rask promenad, fem dagar i veckan.
Tips för att komma i gång med rörelse
För hälsans skull räcker det med raska promenader för att må bättre. Den träning som blir av är helt enkelt den bästa!
Boka tid för dina promenader. Att gå tillsammans med någon är ett fint sätt att umgås. Eller så tar du din promenad medan du pratar i telefon med en vän.
Online-träning – träna var och när du vill! I vårt videobibliotek hittar du allt från yoga, träning och meditation till andningsövningar och workshops.
För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här för att komma igång direkt!
