Yoga, training and health inspiration for you

Har du spanat in Yogobe Challenge – de fem nya utmaningarna som lanserades på Yogobe under våren? Vår Partneransvariga Agnes Ekesiöö har under maj månad deltagit i utmaningen Holy Trinity. Här delar hon med sig av sin upplevelse av programmet!

Holy Trinity - för dig som vill fördjupa eller komma tillbaka till din yogapraktik

Agnes Ekesiöö heter jag och jag jobbar som Partneransvarig på Yogobe. När vi tidigare i våras kom på idén om att vi i Yogobe Crew skulle testa varsin av de nya utmaningarna så var jag snabb med att önska programmet Holy Trinity. Det är tänkt som ett program för dig som haft en regelbunden yogapraktik och vill fördjupa den, men för mig var detta framförallt en utmaning att komma tillbaka till min yogapraktik.

Under de många mörka vintermånaderna med hemmajobb, så prioriterade jag ofta att komma ut på någon form av rörelse under lunchen för att få lite dagsljus och med detta kom jag av mig lite i min yogapraktik. Därför blev jag så glad när jag fick utmaningen att köra Holy Trinity!

Vecka 1 - fylld av energi

Första veckan på utmaningen hade jag så mycket energi - jag hade precis blivit frisk efter att ha dragits med en förkylning så peppen på att komma igång med träningen igen var total. Jag inledde utmaningen starkt med hela fyra klasser den första veckan.

Veckans favoritklass blev Belly button Flow med Vevve Jäderlund. En så härlig och lagom utmanande klass som passar perfekt för de dagar man har lite mindre tid. Tips!

Vecka 2 - skön rutin

Under utmaningens andra vecka upplevde jag att det var svårare att få till de klasser jag ville. Andra delar av livet tog större plats men jag lyckades ändå få ihop tre pass vilket jag såhär i efterhand är väldigt nöjd med. Bland annat blev det Slo’Mo Splits Flow med Brooke Elliston, vilket faktiskt var en riktig utmaning för mig. Som namnet tyder på så går det långsamt, och jag tror att det är väldigt nyttigt för mig att varva med klasser som denna för jag tyckte det var SÅ jobbigt - framförallt mentalt. Öva öva öva!

Men min absoluta favorit från denna vecka blev den lite mer flödande klassen Joint Mobility med Gwyn Williams. Jag körde denna på en lunchpaus hemma och den var helt magisk! Så skön rörelse för hela kroppen och jag riktigt kände hur kroppen mjuknade.

Vecka 3 - sjuk, igen

Jahapp. Besvikelsen under vecka 3 när jag började känna mig hängig igen. Det är mina älskade syskonbarn som så snällt har delat med sig av sina förskolevirus denna vår som min kropp inte alls verkar kunna stå emot. Inte mycket att göra åt saken mer än att vila och acceptera läget - så det blev inte mycket rörelse denna vecka.

Dock fick jag faktiskt till en klass innan jag blev hängig och det var Defusion med Josephine Selander. En väldigt härlig klass med ett fint tema som jag med säkerhet kommer att komma tillbaka till.

Vecka 4 - sista veckan, nu kör vi

Sista veckan på utmaningen och energin är tillbaka - ingen är gladare än jag! Veckans första pass väljer jag dock med omsorg för att inte börja för hårt, så det blir den härliga yoga nidran Hitta vardagsglittret med Jennie Wadsten. För mig blev det en skön stund på lördagseftermiddagen, men jag kan verkligen varmt tipsa om att lägga in en Yoga Nidra som en paus i din arbetsdag. För vilket lugn som infinner sig efteråt!

Jag har lite svårt att välja favoritklass denna vecka då det, likt alla veckor, fanns så mycket bra att välja bland. Men, om jag ändå ska välja så blir det Lower Back Strength med Gwyn Williams och Solhälsning för hela kroppen med Moa Westman. Två ganska olika klasser men det som jag tycker båda har gemensamt är lekfullheten - att jag får använda kroppen i rörelser som jag förmodligen annars inte hade kommit på själv. Det UNDERBARA med att ha så många fantastiska lärare på en och samma plats <3

Glädje och tacksamhet för mina stunder på yogamattan

Min förhoppning när jag hoppade på denna utmaning var att jag skulle hitta tillbaka till min yogapraktik igen. Trots lite upp-och-nedgångar under de fyra veckorna i och med sjukdom så är jag väldigt nöjd och glad över min insats! Kanske att jag hade tänkt att jag skulle få till ännu fler klasser, men det jag känner och som nästan känns ännu viktigare är att jag hittat tillbaka till glädjen i yogan. Jag har blivit påmind om hur bra jag mår av dessa stunder på mattan och det är något jag känner stor tacksamhet för.

Lästips

• Läs mer om Yogobe Challenge
• Yogans åttafaldiga väg
• Explore Ashtanga yoga online with Laruga Glaser

Videotips – fördjupa din yoga online

Yogobe Video: c8s9 Yogobe Video: r85w Yogobe Video: 5ah4 Yogobe Video: a84w

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här för att komma igång direkt!

Nu lanserar vi äntligen Yogobe Challenge – skräddarsydda utmaningar utifrån olika behov som finns tillgängliga året om. Läs mer om nya Yogobe Challenge och de fem första utmaningarna här! 

Yogobe Challenge – utmaningar tillgängliga 365 dagar om året

Fler än 16 000 personer har deltagit vid våra kortare säsongsutmaningar, och vi har tagit till oss er feedback om att göra utmaningar tillgängliga 365 dagar om året. Nu har vi lanserat Yogobe Challenge – utmaningar som är skräddarsydda för att motivera och passa just dina behov, vare sig du är nybörjare, erfaren atlet, löpare eller yogaentusiast. Yogobe Challenge är alltså numera en del av Yogobes tjänster, precis som vårt videobibliotek, playlists och program, vilket innebär att det alltid kommer att finnas utmaningar att joina.

Vi börjar med fem olika 4-veckorsprogram där du varje vecka får ta del av fler än 10 klasser, workshops och föreläsningar där du blir guidad av några av Skandinaviens största namn inom hälsa. 

Vilka är de fem programmen?

För att alla ska kunna hitta en lämplig utmaning har vi tagit fram fem olika program: 

• Strong & Graceful
  Är programmet för dig som vill bli starkare och öka din rörlighet genom såväl yoga som hållbar träning. Utmaningen innehåller klasser med dynamisk yoga, helkroppsträning, somatisk rörelse och återhämtande yogaformer som yoga nidra, yinyoga och restorative flow.

• Beginner, baby
  Behöver du motivation och pepp för att komma igång med träning och hitta den där glädjen alla snackar om? Då är det här programmet för dig! Testa på enklare träning, funktionell träning, nybörjaryoga, mindfulnessövningar, enkel pilates, gymping och korta dansklasser.

• Restore & Relax
  Programmet för dig som behöver landa och återhämta dig efter en period av långvarig stress, smärta eller utmattning. Utforska restorative yoga, andningsövningar, yoga nidra, kognitiva övningar och mindfulness som hjälper dig komma ner i varv. Passar dig som upplever stress på grund av pandemin.

• Athlete Junkie
  En fysisk utmaning som ger märkbara resultat i styrka, rörlighet och kondition – i detta program får du testa på funktionell träning, utmanande helkroppsklasser, dynamisk yoga och pilates och koncept som SOMA MOVE och SynEnergy samt motiverande föreläsningar och tekniktips.

• Holy Trinity
  Programmet för dig som är erfaren yogautövaren som vill utveckla din asanapraktik, fördjupa din filosofiska förståelse och fortsätta din spirituella resa. Ta del av korta föreläsningar kring personlig utveckling och yogans filosofi, testa olika meditationstekniker, mantra och chanting och utmana din kropp med avancerade yogaklasser, breathwork och Nerve Flossing.

Vem kan joina en utmaning?

Så vem kan delta i en utmaning? Precis alla! För att få tillgång till utmaningen behöver du antingen:

• Vara betalande medlem (missa inte årserbjudandet som går ut 10 april)
• Ha aktiv accesstid via exempelvis Mecenat, kampanjkod eller accesskod
• Vara nyligen registrerad medlem, då kan du ta del av utmaningen under dina 14 gratisdagar. Bli medlem här!

PS. Passa på att använda ditt friskvårdsbidrag för att joina Yogobe Challenge. Läs mer om hur du använder ditt friskvårdsbidrag på Yogobe.

→ Läs mer om Yogobe Challenge och joina en utmaning här! 

Få inspiration och stöd – BEYOGA365

I vår Facebookgrupp BEYOGA365 kan du få stöd och inspiration från både Team Yogobe och våra medlemmar! Dela med dig av ditt deltagande via hashtaggen #yogobechallenge där och i andra sociala medier. 

Ashtanga – den dynamiska yogastilen. Här får du veta mer om grunderna i den disciplinerade och fysiskt krävande yogaformen ashtanga, som renar både din kropp och ditt sinne. 

Historien bakom ashtanga

Ashtanga utvecklades ur hathayoga, av gurun Sri K. Pattabhi Jois från staden Mysore i södra Indien. Ordet ashtanga kommer från sanskrit och betyder åtta delar, som i den åttafaldiga vägen i Yoga Sutras, en viktig text inom yogafilosofin.

Ordet ashtangayoga syftar ursprungligen till läran om den åttafaldiga vägen, och själva yogastilen har kallats ashtanga vinyasa. Här i västvärlden kallas stilen numera för ashtangayoga.

Ashtanga som yogaform – dynamisk och renande

Ashtanga är en dynamisk yogaform och beskrivs ofta som en av de mest fysiskt krävande yogaformerna. Det som är typiskt med ashtangayoga är att utföra ett visst antal positioner i en bestämd ordning, där andningen synkroniseras med rörelserna i ett flöde, så kallad vinyasa.

Astangayogans tre grundstenar, som på sanskrit kallas för Tristhana, är: kroppshållning (asana), andning (ujjayi pranayama) och fokuseringspunkt för ögonen (dristi). På svenska betyder Tristhana ungefär ”där man står”. De tre delarna är alla lika viktiga för yogautövandet och omfattar tre olika nivåer av rening; kroppen, nervsystemet och sinnet.

De tre grundstenarna är närvarande i alla ashtangaklasser – man använder till exempel andningstekniken ujjayi-andning (som även används i andra yogastilar). Fokus ligger också på de inre kroppslåsen, bandhas:  rotlås (mula bandha), maglås (uddiyana bandha) och halslås (jalandhara bandha). Varje yogaposition har också en speciell dristi ≈ fokuspunkt för blicken. Allt detta för att sakta men säkert föra uppmärksamheten inåt.

Hettan som byggs upp i kroppen under ashtangayoga sägs ha en rensande och utdrivande effekt. Vi renar vårt system från slaggprodukter, får igång blodcirkulationen, ökar lungkapaciteten och lugnar sinnet.

Ashtangayogans olika serier

I ashtangayogan finns totalt sex serier och traditionellt sett behöver du kunna utföra den första serien innan du får gå vidare till nästa och bygga på med fler positioner.

Den första serien kallas på sanskrit för Yoga Chikitsa och stärker, balanserar och renar kroppen. Den andra serien kallas Nadi Shodana och balanserar och stärker nervsystemet. Sthira Bhaga (A,B,C,D) kallas de fyra avancerade serierna, som ökar din grace och din styrka.

En klass i traditionell ashtangayoga börjar med fem solhälsning A samt fem solhälsning B följt av en sekvens med stående och sittande positioner, asanas, ur någon av de tre olika serierna. Du behöver behärska den första seriens positioner innan du kan lägga på nästa. Den sista och avslutande sekvensen har till syfte att varva ner kroppen.

Mysore-stilen i din egen takt

Det traditonella sättet att utöva ashtangayoga på kallas Mysore style, self practise, eller Mysore-stilen. Under en Mysore-klass utövar du sekvenserna tillsammans med andra, men i din egen takt och i ditt tempo – medan läraren ger individuell hjälp och guidning när det behövs. Som att ha en personlig tränare, fast i grupp.

Namnet på klasserna kommer från den indiska staden Mysore, där Sri k. Pattabhi Jois levde och verkade fram till sin bortgång 2009.

Ashtanga och månens olika faser

Traditionellt brukar man vila vid fullmåne och nymåne inom ashtangayoga. Kanske extra viktigt att komma ihåg för den som går Mysore-klass flera dagar i veckan...

Vad är orsaken bakom vilodagarna då? Människokroppen består till cirka 70 procent av vatten och påverkas precis som mycket annat i naturen av månens faser. Den som utövar yoga under en längre tid kommer ofta i kontakt med och blir mer lyhörd för kroppens naturliga signaler och cykler. Att observera fullmånen och nymånen blir ett sätt att uppmärksamma och hedra naturens rytm – för att lättare kunna leva i större harmoni med den.

Här hittar du alla våra klasser i ashtanga online!

Läs mer om ashtangayoga, energi och andning

• Läs mer om ashtangayoga
• Hur kan vi öka prana – livskraften? av Emma Öberg.
• Så kommer du igång med yoga & träning hemma.

Videotips – testa ashtanga yoga online

Yogobe Video: a3g6 Yogobe Video: 48pr Yogobe Video: w6d7 Yogobe Video: 7e2k

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Ashtanga – the dynamic yoga style. Here you will learn more about the basics of the disciplined and physically demanding yoga form Ashtanga, which purifies both your body and your mind.

The history of Ashtanga

Ashtanga was developed from hatha yoga, by guru Sri K. Pattabhi Jois from the city of Mysore in southern India. The word Ashtanga comes from Sanskrit and means eight parts, as in the eight-fold path in the Yoga Sutras, an important text in yoga philosophy.

The word Ashtanga yoga originally refers to the doctrine of the eightfold path, and the yoga style itself has been called Ashtanga vinyasa. In the Western world, the style is now called Ashtanga yoga.

Ashtanga as a yoga form – dynamic and purifying

Ashtanga is a dynamic form of yoga and is often described as one of the most physically demanding forms of yoga. What is typical of Ashtanga yoga is to do a certain number of positions in a certain order, where the breathing is synchronized with the movements in a flow, so-called vinyasa.

The three cornerstones of Ashtanga yoga, known in Sanskrit as Tristhana, are: posture (asana), synchronised breathing (ujjayi pranayama) and gaze point for the eyes (dristi). In Sanskrit, Tristhana roughly means "where you stand". The three parts are all equally important for the practice of Ashtanga yoga and include three different levels of purification; the body, the nervous system and the mind.

The three cornerstones are present in all classes of Ashtanga. The practice also includes working with the internal energy locks (bandhas): root lock (mula bandha), stomach lock (uddiyana bandha) and throat lock (jalandhara bandha). Each position also has a special focus point for the gaze, to slowly but surely bring the attention inward.

The heat that builds up in the body during Ashtanga yoga is said to have a purifying effect as it   increases blood circulation, increases lung capacity and calms the mind.

Ashtanga yoga's different series

There are a total of six series in Ashtanga yoga and traditionally you need to be able to perform the first series before you can move on to the next.

The first series is called Yoga Chikitsa in Sanskrit and it strengthens, balances and cleanses the body. The second series is called Nadi Shodana and balances and strengthens the nervous system. The four advanced series, Sthira Bhaga (A, B, C, D) humbly increase your grace and your strength.

A class in traditional Ashtanga yoga begins with five sun salutations A and five sun salutations B followed by a sequence of standing and sitting positions, asanas, from one of the three different series. The last and final sequence is intended to unwind the body.

Mysore style at your own pace

The traditional way to practice Ashtanga yoga is called the Mysore style or self practice. During a Mysore class, you practice the sequences with others, but at your own pace – while the teacher provides individual help and guidance when needed. Like having a personal trainer, but in a group.

The name of the classes comes from the Indian city of Mysore, where Sri k. Pattabhi Jois lived and worked until his death in 2009.

Ashtanga and the different phases of the moon

Traditionally, Ashtanga yogis usually rest at the full moon and new moon. Maybe extra important to remember for those who go to Mysore classes several days a week.

What is the reason behind the rest days? The human body consists of about 70 percent water and is affected just like much else in nature by the phases of the moon. Those who practice yoga for a long time often come into contact with and become more sensitive to the body's natural signals and cycles. Observing the full moon and the new moon will be a way to pay attention to and honor the rhythm of nature – to make it easier to live in harmony with it.

Here you will find all our classes in Ashtanga online!

Read more about yoga, energy and breathing 

• Full Complete Breath technique, by Ulrica Norberg.
• Open up to fill you up – 3 tips to combat fatigue, by Emma Öberg.
• 9 tips for creating a regular yoga practice

Videos with Ashtanga yoga online

Yogobe Video: 3f4k Yogobe Video: z37e Yogobe Video: k8a3 Yogobe Video: 6f3r

To watch a full video you need to be logged in as a paying Yogobe member. Haven't tried Yogobe before? Try it for free during 14 days – get started here!

Visst är det lätt att vara närvarande och lugn när livet flyter på. Men hur gör vi det när livet visar sig från den tuffa sidan? Här skriver yogaläraren och författaren Emma Öström om hur vi kan hitta en känsla av trygghet när vi möter livets svårigheter. 

Utmaningen i att möta motgångar med acceptans

Between stimulus and response there is a space. In that space is our power to choose how to response. In our response lies our growth and our freedom
.
- Viktor E. Frankl

Det är lättare att praktisera närvaro, tacksamhet och lugn i stunder då vi är helt trygga. När livet rullar på utan några större hinder. Då känns det mesta enkelt. Den verkliga utmaningen kommer i stunder när vi möter motgångar. När vi upplever att vi tappat kontroll, när vi känner ovisshet inför framtiden, är stressade eller när vi på annat vis inte känner oss trygga och säkra.

Det vi kan vara säkra på är att våra känslor kommer att åka berg- och dalbana under påfrestande stunder i livet. För många har det senaste året inneburit utmaningar och oro kopplade till pågående pandemi, kanske för att bli sjuk, för jobbet och ekonomi eller någon nära som drabbats. Det kanske också har inneburit förändringar som gjort att man ser livet med andra ögon och ställer sig livsavgörande frågor. Det är så mycket i livet vi inte kan kontrollera, så mycket vi inte vet och det skapar otrygghet. Även jag som utbildar och praktiserar avslappning och medveten närvaro upplever stunder av sorg, ilska, frustration och uppgivenhet. Och jag tänker att det är ok. Vi får ha alla de här känslorna, faktiskt vore det konstigt om vi inte hade dem. Men vi kan också ta hand om oss i dessa stunder av osäkerhet och vi kan göra det just genom att praktisera närvaro. Då kan vi också ge oss möjlighet att faktiskt kliva av berg- och dalbanan som oro kan skapa, till en mer tryggare mark.

Vanmakt och oro blev till stillhet och trygghet

I min bok Inom dig där lyckan bor – skriver jag om mitt kanske mest omvälvande möte med denna närvaro och stillhet jag upplevde då min mamma hamnat på sjukhus efter en misshandel. Det var smärtsamt att besöka henne på sjukhuset och bevittna det våld hon utsatts för i ansikte och på kroppen. När jag kom hem lade jag mig på golvet i barnets position. Jag mådde illa av vanmakt och tankarna betedde sig som en bisvärm med oro över det som hänt; bilder om hur min mamma blivit slagen flimrade förbi, känslor av skuld, skam och frågor utan svar om en framtid jag inte visste något om.

Jag låg kvar, andades och bara upplevde alla känslor och tankar som strömmade in.
Jag stängde inte av det jag upplevde även om det var obehagligt, men jag följde inte heller efter det. Jag stannade kvar i ett observerande. Allt det jag upplevde fick plats: rädslor, obehag, illamående.
Alla känslor såg jag och bekräftade, jag blev helt enkelt ett vittne till mina tankar och känslor och sakta klev jag in i en ny dimension av medvetande – ett varande.

I varandet märkte jag att det gick att slappna av och en varm, trygg känsla tog plats i min kropp. Där och då fick jag en djup insikt som för alltid skulle förändra min upplevelse av att möta svåra stunder.

Det handlade om närvaro. Om att fullständigt hänge mig åt det som är just nu. Jag kunde se och framför allt känna: Just nu är jag trygg! Just i denna stund fanns inget jag saknade eller behövde.  Det gav en stund av stillhet och trygghet. Det var en insikt och en praktik jag tog med mig vidare till min vardag och till de elever jag möter på yogamattan.

Observera tankar och känslor för att ge dem mindre makt

Mycket av det som skapar lidande för oss är just våra tankar och inställningar till situationer. Men när vi stannar till och observerar dessa tankar och känslorna vi upplever så förlorar de sin makt över oss och dör bort eftersom vi inte längre ger kraft åt intellektet att identifiera sig med det. Det handlar egentligen om att acceptera och se det som är utan att förändra eller trycka undan, och istället observera det vi tänker och känner fullt ut. Se din tanke, upplev vilken känsla den ger dig, namnge det som oro, lugn, sorg, glädje eller vad det nu är. Observera hur det känns, vart det känns. Andas. Observera. Slappna av. Efter en stund klingar tanken eller känslan av och när våra tankar dör bort blir det små pauser i den annars ständiga ström av tankar. En paus av icke-tänkande.

Till en början kommer dessa pauser att vara korta, men så småningom blir de allt längre. I dessa pauser kommer en känsla av stillhet och frid och det är i dessa stunder du upplever varandet. En fullständig närvaro mitt i vad som pågår runt om dig. Det fina är att vi alltid har tillgång till att komma dit, även i stunder då allt känns överväldigande. Bara vi tar oss tiden att praktisera. Och som jag alltid säger till mina elever: det vi tränar på blir vi starka på. 

Hur kan vi hjälpa oss att praktisera närvaro och avslappning i svåra stunder?

Först och främst kan det vara bra att förstå att våra obehagskänslor inte är farliga i sig men hur vi möter oss i våra obehagskänslor kan antingen lämna oss med en känsla av mer spänning och oro eller med en känsla av lugn och avslappning. Vi praktiserar att möta oss själva i våra obehag på ett sätt som får oss att känna oss trygga och skapar utrymme för ett lugn att komma in.

Så här kan vi göra det:


• Vi kan stanna till och ta kontakt med vår kropp, om så bara för en stund.
• Vi kan observera kontakten mellan oss själva och vårt underlag. Bli medveten om att vi just i detta nu blir burna av något stabilt som alltid finns att luta sig mot.
• Vi kan slappna av i känslan av att vara buren av en stabil grund (jorden).
• Vi kan öppna upp och ta emot andetaget, det andetag som alltid finns hos oss.
Vi kan tillåta andetaget att få röra sig i vår kropp utan motstånd.
• Och vi kan påminna oss om att slappna av i ansiktet, ögon och käkar……i axlar och händer…djupt in i magen och bak i ryggen…i höfter och ben.

När vi har gjort det lyssnar vi inåt.
Vi lyssnar till våra tankar och känslor.
Vi tillåter det vi möter att få finnas, ser det och bekräftar det. Vi tillåter oss att få känna obehag.
Men vi ser och upplever våra tankar och känslor utan att följa efter dem djupare. Vi bara observerar.
Vi påminner oss om att allt är föränderligt och att även känslor av obehag vi just nu upplever kommer att försvinna. Det är bara en tanke eller känsla som just nu besöker vår kropp.

Om tanken eller känslan är stark kan vi namnge det vi upplever. Vilken känsla är det? Hur känns den?

Vi andas.

Vi slappnar av.


Andas och slappna av.


Och vi stannar kvar med oss själva tills tanken eller känslan klingar av och vi upplever en stillhet, då stannar vi i den stillheten där varandet tar över…om så bara för en kort stund.


Sen kan vi börja om igen.

Foto i text: Tanneryd Photography

Lästips om yoga och självmedkänsla

• Yoga – ett långsiktigt verktyg för känslomässigt välmående, av Emma Öström.
• 9 tips – så får du till en regelbunden yogapraktik.
• Hur fortsätter vi med det som är meningsfullt när livet känns svårt? av Maria Johansson.

Videotips för att komma tillbaka till nuet

Yogobe Video: s6w4 Yogobe Video: c28x Yogobe Video: 54bw Yogobe Video: at47

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Om Emma Öström

Emma Öström är yogalärare 500+ Yoga Allience, utbildad i Stockholm och NYC samt Reiki healer. Emma driver Lugnett Studio i Täby, norr om Stockholm. Hon skriver även artiklar om yoga som återhämtning och gav ut sin första bok 2019 – Inom dig där lyckan bor. Hos Emma kan du ta kurser och gå utbildningar inom terapeutisk yoga, yoga för återhämtning, stresshantering och självutveckling samt kurser i att leda Barnyoga. Vill du beställa hennes bok, boka yoga eller komma i kontakt med Emma kan du gå in på hennes hemsida eller på Instagram.

Inom yogavärlden brukar olika yogapositioner sägas ge olika fysiologiska och terapeutiska effekter, trots att dessa effekter saknar en vetenskaplig förankring. Sara Hoy, Robin Tåg och Magnus Ringberg utgör tillsammans Expand Your Yoga och bjuder här in till diskussion kring hur vi inom yogabranschen kan hitta nya vägar för att lära ut om yogans fysiologiska effekter. 

Retorik inom yoga som ofta saknar vetenskaplig förankring 

Vi upplever att det finns en retorik inom yogavärlden där vissa yogapositioner eller typer av positioner (exempelvis rotationer) utlovas med olika fysiologiska och terapeutiska effekter. Det klassiska exemplet är skulderståendet och dess påstådda effekter på sköldkörteln. Ett annat exempel är bakåtböjningar som ska ”stimulera” hjärtat och lungorna samt “påverka” njurarna genom “kompression”. Dock saknas ofta en vetenskaplig förklaringsmodell hur detta skulle kunna ske. 

Det finns, som vi ser det, tre övergripande problem med den här typen av nämnd retorik: 

• Retoriken målar upp det som att vi alla är i obalans eller har någon form av problem/ohälsa. Hur vet vi att det är så? Och, vad bidrar detta synsätt med för konsekvenser?

• Kan en viss yogaposition eller typ av positioner ge en specifik fysiologisk effekt?

• Är yogalärare den rätta yrkesgruppen att uttala sig kring eventuella medicinska effekter?

Vi på Expand Your Yoga (Sara Hoy, Robin Tåg och Magnus Ringberg) vill diskutera detta och undrar hur kan vi hjälpas åt i yogabranschen att beakta den här typen av påståenden och hitta andra former för hur vi förmedlar fysiologiska effekter.     

Det unika samspelet i kroppens organ & organsystem

Kroppens inre organ innefattar bland annat: binjurar, bukspottkörtel, gallblåsa, hjärta, lever, hjärta, livmoder, lungor, magsäck, mjälte, njurar, prostata, sköldkörtel, tjocktarm, tolvfingertarm, tunntarm, urinblåsa, äggstockar med mera. 

Det finns alltså ett flertal organ som alla har en unik funktion med en komplex sammankoppling och ett komplext samspel. Signaleringen kan ske på olika sätt och styrningen sker dygnet runt baserat på autonoma processer. Det sker med andra ord utan att vi behöver tänka på det. Betyder det att vi inte kan göra något alls för att ta hand om våra organ? Både ja och nej. Ja, vi kan delvis påverka med vår livsstil, exempelvis med rekommenderade nivåer för fysisk aktivitet, näringsintag och stressnivåer.  

Är alla i obalans?

När vi tittar närmare  på detta ämne är det en vanligt förekommande uppfattning att man utgår från att individen har en “obalans”. Hur vet man det, och vilken föreställning kommer det att skapa om oss själva om vi tror att vi är obalanserade? Är den sann eller är den ett resultat av desinformation? 

 Kan en viss form ge en särskild fysiologisk effekt?

Vi upplever att det finns en uppfattning om att vissa rörelseriktningar medför en reglering av specifika organs och deras funktion. Är det en rimlig idé att kroppens organ kan manipuleras via olika rörelseriktningar?   

Det vi vet är att bukhålans organ, som magsäcken, våra tarmar, levern och mjälten, är omslutna av ett membran som heter peritoneum. Peritoneum ändrar till viss del sin form i samband med bålens rörelser, inklusive vid inandning (när diafragman plattas till) och vid en utandning (när bukmusklerna kontraharar). När någon förändring av peritoneums form sker i samband i rörelse, kommer organen att anpassa sig efter formen genom att glida i förhållande till varandra. Däremot kommer peritoneums volym inte att ändras. Kroppen med alla sina strukturer är skapade för att upprätthålla sin form och funktion oavsett hur vi än är positionerad eller i vilket förhållande vi än är i relation till tyngdlagen.  

Låt oss gå tillbaka till skulderståendet som vi nämnde i början. Det utlovas att den ger “näring till sköldkörteln” och därmed “stimulerar” tillverkningen av sköldkörtelhormon”. Formen av denna position är en inversion av kroppen (uppochned) tillsammans med en flexion av halsryggen. Vår fråga blir då om man tänker att den motsatta rörelseriktningen, d.v.s. extension av halsryggen i upprätt läge, ”lugnar” den sköldkörteln? Vi anser att detta sätt att förklara yogarörelser är problematiskt. Om rörelser fungerade som ett reglage och påverkade kroppens autonoma funktioner skulle vi behöva vara medvetna om varje rörelse vi utför dygnet runt (inklusive när vi sover).    

En annan ofta förekommande rörelseriktning med utlovade effekter är rotationer och hur dessa “stimulerar” matsmältningen. Processen av matsmältningen är komplex och sker på flera nivåer, från det att vi börjar tugga föda tills att det lämnar oss. Vilken del av matsmältningen avser man? Är det rimligt att tänka att rotationer till höger och vänster skulle ha en förflyttande effekt på peristaltiken (tarminnehållet)? Med den teorin undrar man om inte rotationen till ena hållet skulle ta ut effekten till den motsatta.

I vissa yogaskolor använder man terminologin att “öppna” och “ge utrymme” för olika organ i kroppen. Det verkar finns både anatomiska och filosofiska intressen. Kommer anatomiska principer att vara de samma som filosofiska teorier? Kan vi “öppna” organ och varför skulle det vara bra?  

Bör yogalärare som yrkesgrupp uttala sig kring medicinska effekter?

Om vi tillskriver yogan medicinska effekter kommer man i rollen som yogalärare att behöva ta etiska aspekter i beaktande. Skall man uttala sig om medicinska effekter behöver man ha kännedom om lämplig dosering och kunskap om kontraindikationer samt anpassning efter individens särskilda behov.  

Hur tänker du?  

Vi vill gärna diskutera detta ämne mer och och undrar hur kan vi hjälpas åt i yogabranschen att beakta den här typen av påståenden och hitta andra former för hur vi retoriskt förmedlar fysiologiska effekter. Hur tänker du?    

/ Magnus Ringberg, Sara Hoy och Robin Tåg 

Skriv till författarna direkt eller diskutera frågan i Yogobes facebook-community BEYOGA365!

Denna text publicerades ursprungligen i Magnus Ringbergs blogg.

Expand Your Yoga som live-event online 

Intresserad av hur yoga och rörelse kan främja hälsa utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt? För tredje året i rad har tre av branschens mest kompetenta och erfarna lärare gått ihop och erbjuder dig att ta del i ett digitalt live-event under två dagar, där kunskap möter nytänkande, och där vetenskap möter praktik. Du är välkommen som entusiast, yogalärare eller tränare – boka in den 13-14/3 för Expand Your Yogas live-event på Zoom. Läs mer här!

Läs mer om yoga

• Yoga för ett hållbart samhälle, av Sara Hoy.
• Forskning: Vad är egentligen återhämtning?
• Släpp spänningarna längs kroppens muskelkedjor, av Majja Lundh.

Yoga, andas och träna online

Yogobe Video: s6k9 Yogobe Video: 47ha Yogobe Video: 28eb Yogobe Video: p7x6

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Om Robin och Magnus

Robin Tåg är sjukgymnast, FRC ™ mobilitetsspecialist och cert. Virya yogalärare (E-RYT) ursprungligen från Finland. Han är baserad på Menorca i Spanien där han skapar yogaupplevelser i sitt hem och livsprojekt Poblado Corazon. Robin är en av delägarna och huvudutbildarna vid Nordiska Yogainstitutet i Sverige. Robin brinner för att utforska kroppen och rörelsen genom djup somatisk utforskning. Med betoning på dynamiska medvetna övergångar integrerar Robin metoder från rörelsevetenskap för att främja funktionell rörlighet och styrka, kroppsmedvetenhet och motståndskraft samt gemensam hälsa.

Magnus Ringberg är fysioterapeut och tränare med en bred erfarenhet av hur man utforskar rörelse. Magnus reser vanligtvis runt i världen för att undervisa på utbildningar, workshops och masterclasses och hans undervisning bygger på vetenskap där han vill inspirera människor att skapa en nuvarande, meningsfull och hållbar vana. Magnus brinner för att hjälpa människor att förbättra sin hälsa och / eller prestanda, oavsett om det är fokuserat på att bli av med smärta, återgå till en aktiv livsstil eller att ta sin atletiska prestation till nästa nivå. För tillfället slutför Magnus en MSc i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitetet i Sverige.

Enligt kundalinitraditionen har vi alla en slumrande potenital inom oss och övningarna som utförs i kundaliniyoga sägs väcka och frigöra den kraften. Men vad betyder egentligen kundalini? Läs mer här!

Kundalini – en vilande potential inom oss

Begreppet kundalini är sanskrit och härstammar från det antika Indien. Kundalini är en kvinnlig urkraft som vi alla har vilande inom oss – och ur ett yogiskt filosofiskt perspektiv menar man att denna vilande potential ligger ihoprullad längst ner i ryggraden.

Sanskrit: kundalini = ihoprullad

Kundalinikraften kallas även kundalini shakti, är medvetenhetens energi och en källa till livskraft, prana. 

Inom yogiska traditioner sägs det att så länge kundalini shakti ligger slumrande inom oss så kommer vår upplevelse av livet och oss själva att vara begränsad. Om medvetandet är begränsat kan tillvaron upplevas som begränsad.

Du kanske har hört talas om "kundalini awakening" eller "kundaliniuppvaknande"? Det är begreppet inom meditation och yoga som handlar om att väcka eller få kundalini-energin och medvetandet att stiga.

Om vi väcker kundalini shakti till liv kan vi enligt yogans traditioner uppleva livet i fler dimensioner och få ett rikare liv. Det sägs att din intuition blir starkare och du upplever hur allt hänger samman på ett djupare plan.

Om Kundaliniyoga

Kundaliniyoga är en dynamisk typ av yoga där du utför kroppsställningar, rörelsemönster, andnings- och fokuseringstekniker, mudran (handpositioner), mantran (ljud/vibrationer) och olika meditationer.

Kundaliniyoga är ett enhetligt och holistiskt system som ger energi, självkännedom och hälsa –  fysiskt, mentalt och emotionellt. Det kan hjälpa dig att skapa balans, och passar alla oavsett ålder eller fysiska förutsättningar.

Målet med kundaliniyoga är att skapa fullkomlig mental närvaro och medvetenhet genom att frigöra kundalinienergi från den nedre delen av kroppen. Genom att släppa blockeringar längs vägen ska sedan energin, prana, stiga upp genom hela kroppen.

En kundaliniyogaklass inleds med att sjunga ett mantra. Sedan utförs en sekvens förutbestämda positioner, så kallade kriyas, bestående av lugna eller snabba, repetitiva rörelser. Rörelserna kombineras med en andningsteknik som ska förstärka dess effekter. Klassen avslutas med avslappning och meditation.

Ordet kriya betyder medveten handling. I kundaliniyogan är en kriya en bestämd sekvens av övningar som tillsammans ger en specifik effekt. Här kan du läsa mer om kundaliniyoga!

Lästips om energi, yoga och meditation

• Prana – vår livskraft, av Emma Öberg.
• Forskning: Yoga kan hjälpa mot ångestsyndrom, av Bianca Barck.
• Shaking – så gör du en aktiv meditation, av Josefine Bengtsson.

Videotips med kundaliniyoga och meditation

Yogobe Video: s32z Yogobe Video: z69a Yogobe Video: 2gw6 Yogobe Video: p27u

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Den här vintern kan vi alla vara i riskzonen för depressivitet. Isolerade från nära och kära, långt bort från roliga planer och socialt umgänge. Så hur kan vi fortsätta med det som är meningsfullt för oss – inom nya ramar? Hur kan vi ta hand om oss själva så att vi orkar hjälpa andra? Läs mer om varför självmedkänsla behövs i dessa tider av oro.

När oron sprider sig som en löpeld

"Ingenting får hända dig
Nej vad säger jag
Allt måste hända dig
och det måste vara underbart."
– Bodil Malmsten

Varje gång jag känner oro för mina barn vänder jag mig till det här citatet. För att unna dem ett liv med underbara ögonblick måste jag våga låta dem utforska och utmana. Med ett ständigt överhängande hot om lidande, smärta och misslyckanden. Det är inget jag vill att de ska uppleva, men jag vet att livet alltid kommer med två mynt av allting och att baksidan av lycka är lidande.

År 2020 har verkligen varit ett märkligt år. Plötsligt är lidandet inte bara närvarande i små mörka moln utan istället är det som ett dundrande åskväder som gör himlen svart och aldrig vill flytta på sig. Den vanliga svenska vinterdeppen som kommer i och med mörker och kyla knackar som vanligt på dörren. Men detta år är det inte bara de som brukar dämpa sig i takt med mörker och kyla som mår dåligt. Nu mår en majoritet dåligt. Få finns det som har kraft nog att lyfta andra. Oron sprider sig som en löpeld och matas ständigt på från politiker, vårdpersonal och alla vi känner. Vi behöver ta det hot som hänger över oss på allvar.

Självmedkänsla behövs mot lidandet

Problemet i det är väl som vanligt detta: Att de som mest behöver ta det till sig slår det ifrån sig medan de som behöver slå det lite ifrån sig går in i det med hull och hår. Det har inte undgått någon hur vårdpersonalen går på knäna och därför behöver inte heller jag gå in i det. Men svallvågorna som kommer efter Coronans första, andra och möjliga tredje våg, vad blir de? Som psykolog, med vana att nyansera och tänka utifrån olika perspektiv, så undrar jag så vad som händer med de som behöver samhällets bärande funktioner. Barnen som inte har det bra hemma med sina föräldrar, kvinnorna som får motta misshandel istället för omfamning av sina män, personer med psykisk ohälsa såsom depression, social fobi och ätstörning som isoleras utan möjlighet att utmanas och stödjas genom sina processer såsom de behöver, äldre som får minskade sociala kontakter som redan varit gränsfall på för få innan.

En klok handledare sa till mig att självmedkänsla behövs FÖR att vi lider, som ett slags motgift till lidandets nedbrytande natur. I dessa tider måste vi alla försöka ta hand om oss själva för att inte förgås av ältande tankar och trötthet som förlamar oss. Vilket är svårt när det strömmar negativa besked och signaler i omgivningen mot oss! Den här vintern är vi alla i riskzonen för depressivitet. Mitt i isoleringen från nära och kära, långt bort från roliga planer och sociala tillställningar. Till och med bortom goda vanor. Då måste vi fråga oss vad vi kan göra för att fortsätta med det som är meningsfullt för oss, fast inom nya ramar. Vi måste anpassa oss till restriktioner men med ett ansvar om att göra det på ett sätt som ändå ger utrymme till självomhändertagande. För när vi tar hand om oss själva så har vi kraft även att ge till andra. Vi landar i vår praktik för att sedan ta med den långt utanför mattan, in i vardagen. För det kommer finnas även en vardag även efter Corona.

Kriser skapar perspektiv

Jag önskar och hoppas att vi står på andra sidan om den här krisen och har en ökad tacksamhet mot den planet vi bor på. Att vi tar hand om den bättre så den orkar fortsätta bära våra barn genom livet. Jag hoppas att vi ser att julen inte behöver fyllas av konsumtionshets. Jag hoppas att vi ser värdet i att främja en god integration i samhället på alla sätt vi kan och att vi tar barns rättigheter på allvar. Jag hoppas att starka kvinnor får komma till tals för att bära de som inte orkar. Jag hoppas helt enkelt på mer medmänsklighet, värme och omsorg om varandra. Kriser har en förmåga att skapa perspektiv. Låt oss hoppas att denna kris motiverar oss till dessa förändringar.

I dessa hårda tider hoppas vi att vi kan bidra med något på vägen. Något som hjälper dig styra dig på rätt väg även när omständigheterna är annorlunda. Något som kan vända nedgång till uppgång eller få upp dig där du fastnat. Vi önskar dig också en så bra jul som möjligt.

Med värme,
Maria Johansson

Så kan du ta hjälp av YOMI-kurser online

YOMI är en metod som kombinerar psykologi med yoga- och mindfulnesspraktik. De tre YOMI-kurserna på Yogobe är kurser som är riktade till dig som upplever någon form av psykisk ohälsa. I vissa fall i lite enklare, mer allmängiltig form, och i vissa fall lite svårare problematik. Som kurser hos Yogobe finns YOMI vid stress & oro, YOMI vid utmattning eller smärta samt YOMI vid nedstämdhet. 

Läs mer om YOMI-kurserna, depression och oro

• Att välja rätt bland YOMI-kurserna, av Maria Johansson
• Så tar du dig ur depressionsspiralen, av Frida Hylander – också YOMI-grundare, psykolog och yogalärare.
• Så möter du oro och stress i jul, av Mona Drar

Videotips

Yogobe Video: 8ts3 Yogobe Video: 2e6h Yogobe Video: 24ag Yogobe Video: ud83

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!