Yoga, training and health inspiration for you

På vilket sätt är du en krigare? Hur gör du när det blåser runt omkring dig? Ta hjälp av yogans tre krigarpositioner för att lära dig mer om dig själv!

Virabhadrasana – vad betyder yogans krigare?

Inom yogan används främst tre olika krigare, eller krigarpositioner: Ett, två och tre. De bär alla det gemensamma sanskritnamnet Virabhadrasana. Men varför heter de så?

Vissa yogapositioner har fått sitt namn från positionens form – som Triangeln. Andra är döpta efter djur de efterliknar – som Hunden eller Kon.

Krigarpositionerna däremot, är döpta efter Virabhadra, en krigare som skapades av den hinduiska guden Shiva. Virabhadra hjälpte Shiva, förintade demoner och skyddade heliga varelser. När vi praktiserar krigarpositionerna strävar vi efter att förkroppsliga Virabhadras egenskaper, som "empowerment" eller egenmakt, mod, klarhet, och förmågan att bryta oss fria från sådant som hindrar oss från att utvecklas.

Sanskrit: vira = hjälte, bhadra = vän

Lär dig krigarpositionerna 

Krigare 1 och Krigare 2 stärker hela kroppen, är grundande och ger dig kraft. Positionerna anses också vara bra för dina tre lägsta chakran: Muladhara (rotchakrat), Swadhisthana (höftchakrat) och Manipura (magchakrat) – lär dig mer om dina chakran.

Ovan: Krigare 1

Ovan: Krigare 2

Krigare 3 utmanar din balans och stärker hela kroppen. Även här skapas kraft – och positionen grundar både kropp och själ. Här kan det kännas frustrerande om det är svårt att hålla balansen, men testa att använda positionen till att öva på acceptans och tålamod.

Ovan: Krigare 3

Det finns ytterligare en krigarposition i yogan, den som kallas omvänd krigare, solkrigare eller fredliga krigaren. Det är en variant av Krigare 2 där du öppnar upp sidan av kroppen. Den stora utmaningen här är sinnet, att hålla stabilitet i benen och att hålla främre knät böjt samtidigt som du öppnar upp sidan av kroppen utan att “kollapsa” i den sida som böjs bakåt.

Ovan: Omvänd krigare

Genom att praktisera de stående krigarpositionerna bygger du styrka i benen. Du bygger grunden som håller upp dig, och du känner dig stabil. Kan du stå stadigt fastän det blåser omkring dig? Och vad händer när stabiliteten, eller som i Krigare 3 – ett ben, rycks ifrån dig i livet, i vardagen? Försök att bibehålla stabiliteten och styrkan. Våga stanna kvar.

I en av sina klasser här på Yogobe pratar yogalärare Johanna Hector om vad krigarpositionerna kan betyda för just dig. Kan du kriga och ändå behålla ett lugn? Både i ansiktet och i andetaget?

Cecilia Gustafsson pratar om att känna på självklarheten i en Krigare 2. Att ha en fast blick, en rakare väg, ett lugnare sinne. Kanske att om du vacklar med blicken, så vacklar du ibland med vägen?

Fördelar med krigare

• Sträcker ut bröst, axlar, nacke, mage och höftböjare.
• Stärker axlar, armar och rygg.
• Ger kraft och energi, förbättrar din koncentrationsförmåga.
• Är grundande
• Stärker och sträcker ben och vrister.
• Förbättrar balans och hållning.
• Ökar din uthållighet.

Lästips om yoga, positioner och krigare

• Läs mer om de olika yogapositionerna här!
• Vad betyder asana inom yoga?
• Mitt möte med yoga: Jag är en krigare, av Maria Möhring.

Yoga och träning online – träna på dina krigare

Yogobe Video: x57k Yogobe Video: 5cp6 Yogobe Video: xr35 Yogobe Video: 65544605

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar – klicka här och kom igång direkt!

Du har säkert varit med på en yogaklass som börjat eller slutat med att ni sjunger eller ljudar något tillsammans – eller chantar. Men varför sjunga på yogapasset? Här förklarar vi begreppet chanting och berättar hur du genom att chanta kan finna lugn, frigöra energi och hitta din inre röst.

Vad är chanting?

Chanting innebär att på ett rytmiskt sätt repetera en mening, ett ord eller ett ljud genom sång, tal eller i tanken. Att chanta är något som människor inom olika kulturer och religioner har gjort i flera tusen år som ett sätt att be, som underhållning och gemenskap och för att må bra. Inom yoga kallas chanting för mantra där det kanske vanligaste mantrat är Om (uttalas aum).

Ljud ses inom yoga som en mycket stark kraft, både helig och helande, och att chanta i din yogapraktik kan hjälpa dig att hålla fokus och hitta närvaro. Kirtan är en tradition inom Bhakti-yoga (kärleken och hängivenhetens yoga) där man samlas och sjunger och chantar tillsammans i grupp.

Din rösts helande vibrationer

Så varför har vi människor använt oss av chanting under så många år? Vad är det som gynnar oss i att använda våra röster genom att chanta? Precis som allt i vårt universum är uppbyggt av energier som vibrerar på olika frekvensnivåer, så ger våra röster upphov till vibrationer. Dessa vibrationer sägs vara helande, läkande och förlösande och kan få oss att känna oss lugna, harmoniska och förenade med universum. Det är samma princip som vid klangskålmeditation eller gong-konserter där ljudet helar, lugnar och hjälper kroppen att slappna av. När du chantar eller upprepar ett mantra skapar du alltså denna effekt med hjälp av din egen röst.

Chanting är en teknik som kan hjälpa oss att lugna ner nervsystemet, komma ner i varv och låta kroppen får återhämta sig. Genom att chanta kan du, precis som när du tar några djupa andetag eller mediterar en kort stund, blir mer närvarande och landa här och nu.

Kliv ur din comfort zone genom att chanta 

Vi vet, tanken på chanting, att göra sin röst hörd, kan vara skrämmande, speciellt om man inte anser sig ha en sångröst. Att vara rädd för att uttala orden fel kan också vara en tröskel för att våga ge sig hän och sjunga ut. Men det är inte hur själva sången låter som är det viktiga när du chantar, utan det är vibrationerna som din röst ger upphov till som allt handlar om. Chanting är ett bra sätt att träna på att kliva ur sin comfort zone och att verkligen hänge sig fullt ut i det du gör.

Så vad kan du förvänta dig att uppleva när du chantar? Lugn, eufori, lättnad, glädje, frigörelse, en känsla av av vara sitt autentiska jag och att vara en del av något större är saker som brukar återkomma när personer beskriver sin upplevelse av chanting.

Vill du testa chanting? I vårt videobibliotek hittar du flera videos med guidade chantar. Lycka till!

Bild: Spread the word

Läs mer om chanting, mantra och den helande kraften i din röst

• Läs mer om chanting och mantra här!
• Ny energi genom röstyoga, av Ulrica Liavor fd. Gulz
• Hur mår din röst? Del 1, av Ulrica Liavor fd. Gulz

Videor för dig som vill testa chanting hemma online

Yogobe Video: u63c Yogobe Video: 2x9r Yogobe Video: 8a5b Yogobe Video: 9u8w

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

To find balance in our yoga practice it is important to balance yin, recovery, and yang, activity.  In this blog post I will guide you through the practice of yin yoga, the concept of yin and yang, and explain how yin yoga may help you release tension and find balance in life.

Yin yoga can reduce tension in body, mind and soul

Our world’s biggest problem is not poverty, drugs, fear of war, or hunger. It is tension. All kinds of tension lead to all kinds of imbalances and insecurities. If one knows how to free oneself from tension, one has the solution to one’s problems in life. If you are able to balance your tensions, you then automatically learn how to balance your emotions, anger, and passions.

Yogic philosophy as well as modern psychology sum up three basic types of tension that are responsible for all the agonies in modern life. These are muscular tension, emotional tension, and mental tension. Through the art and practice of yin yoga, these tensions can be progressively reduced. Yin yoga focuses on the fascia, the type of tissue that keeps us together. Fascia is the soft tissue component of the connective tissue that provides support and protection for most structures within the human body, including muscle. Fascia is what gives us our form and what makes it possible for us to work our amazing bodies in the ways we do.

---

The fascia is interlinked with our nervous system and our brain through what’s called tensegrity, or “The Architecture of life.” Tensegrity indicates that the integrity of a structure—in this case the human body and mind—derives from how all parts are wired together, not how they are stacked.

We have fascia everywhere, and our nervous system is enclosed in fascial membranes and continues as nerve sheaths to every corner of the body. Thus different types of strain or tension affect the structure in different ways. From a yogic perspective you could say that we are wired together by spirit, and if spirit is limited in its expresssion, the prana, or life force, will be disrupted, and there will be less freedom for energy to move. Yogis would say that less Shakti equals less flow in life. Better flow of Shakti equals better flow in life.

Passivity is the key to find release in yin yoga

Our yoga practice should be a blend of yang/out/action/contraction and yin/in/observation/extension to make the whole balanced and to affect our entire health to move towards homeostatis (the maintenance of equilibrium). Yang yoga is a more vigorous yoga practice that targets the muscular tissue and through movement create heat. Examples of yang based yoga is Ashtanga Vinyasa, Poweryoga and Anusara yoga.

Through the practice of yin yoga, one targets the fascia/connective tissue in the body, which makes it a marvellously therapeutic tool for healing bodily, mental, and emotional imbalances.

When you participate in a yin yoga class, you will experience mostly seated, supine, or prone poses, and you will stay in the poses, not moving, with your muscles relaxed for long periods of time—up to five minutes, sometimes longer. Staying muscularly passive for long periods of time gently stress the connective tissue (which gets stiff and immobile with age and through too much or too little use). Yin yoga poses focus mainly on the lower parts of the body because the abundance of dense connective tissue around the joints in this areas requires extra care and attention.

Balancing Yin and Yang

Yin yoga introduces us to the natural edges of our beings in a graceful way. If we push our edges or lead a life that is constantly yang; we move into too much yang, burning energy rather than conserving. On the other hand, if we draw inward too much or lead a too passive lifestyle, we start moving away from life and being present, into the past, sliding backward. Too much yin or too much yang creates imbalances. They need to co-exist side by side in order for us to live our lives in harmony and balance.

Yin and yang can be described as two variables; they are either on the opposite ends of a cycle, like the seasons of the year, or opposites on a continuum of energy or matter. The opposition is relative and can only be understood through relationships between the two.

For example: Water is yin relative to steam but yang relative to ice. Nothing is totally yin or yang. Just as a state of total yin is reached, yang starts to grow. This is evident in the yin yoga practice, since after you have gotten deep into relaxation and mental stillness in a yin yoga pose, the blood circulation increases and you can start to feel heat inside. They constantly transform into each other, just as there can be no energy without matter and no day without light.

If you are accustomed to sweating your way into cool poses, yin yoga may at first glance seem too simple, slow, and boring to some. But this practice of long, passively held floor poses is deeply nourishing and has a myriad of benefits for any yoga practitioner.

Yin yoga – the practice of letting go

In yin yoga you move inside with the mentality as the observer, not the as the force of action where you want to change and go to the outer edge. If one does yin yoga and aim to push and move away from discomfort, one experiences no effect rather than more frustration and tension and less circulation. With the attitude of the observer, the opposite happens. So when one practices yin yoga, I find it valuable to have some techniques like breath and visualization in order to calm the restless and aggressive mind down.

When you come into a position, move slowly and gently into it. Don’t try to follow a picture or an idea of how far you should go in the exercise. In yoga there are no aesthetic ideals and no end result to strive for. Pause frequently and listen to your body. Wait for the body and mind to respond before going deeper into the position. Finding your limit doesn’t always need to mean pushing yourself.

Many yoga practitioners loose their sensitivity to the body’s signals as they go through the motions of a yoga practice day after day, perhaps focusing too much on achieving a physical goal, such as a sculpted body or mastering a new pose. Look instead for just the right amount of intensity in each exercise. Aim for a sensation that you, through the breath, can just be with during each moment of breathing, not having to do or fix anything.

This text has been inspired by content from my book: Yin Yoga – An individual practice. If you like what you read you can buy it here!

Learn more about yin yoga:

• How to understand yoga through gravity, by Frida Starvid
• 4 anledningar att praktisera yinyoga, av Leila Andersson (In swedish)
• Evening Routine - How To End Your Day Feeling Relaxed, by Yogobe

Video recommendations

Yogobe Video: a7d5 Yogobe Video: a2u5 Yogobe Video: fex6 Yogobe Video: 7bw4

To watch a full video you need to be logged in as a paying Yogobe member. Haven't tried Yogobe before? Try it for free during 14 days – get started here!

Did you set any intentions for this year, got started, and then got lost on the way? That happens a lot of the time when trying to change our patterns. Therefor I want to inspire you to get back on track through the concept of Tapas, discipline. But what is this and how do we apply it in a good way? Learn more here and get started! 

Make you your top priority

Many of us started the year with great intentions (maybe), to do more yoga, meditate, eat more greens, watch less television, go out in the nature more, cut sugar, go vegan, no alcohol... you name it.

But then, as we usually dive into it too fast and too strong, comes February, comes summer, comes atumn, and we realize that we have collapsed and dropped everything along the way. Does this resonate? Well it truly resonates to me and I want to hold space for you to carry on with your intentions and make YOU your top priority. Always. 

Tapas – discipline

You can think of Tapas as that little flame or that little voice inside of you that motivates, gives you a little kick in the butt and keeps you on track with anything that you hold dear and important in your life. Without Tapas, we would procrastinate forever and ignore the sometimes difficult and hard things in life. Without Tapas you would not go so far in owning your life and becoming who you truly are meant to become. What you leave behind, you are sure to find in front of you at some point, in the same form or another.

The word Tapas is derived from the root Sanskrit verb "tap" which means "to burn", and evokes a sense of discipline or passion. It’s that inner motivation that gets us, for example, on the yoga mat day after day (when healthy). Discipline doesn’t mean pushing ourselves harder and harder in our physical practice though. Just actually making the time to get on the mat, meditate or practice for even 15 minutes every day is enough, but can also be difficult to maintain- for that we need Tapas. It is the discipline and determination that fires us up about our goals and our dreams. As one of yoga’s core philosophical principles, Tapas is one of the 5 Niyamas, or "contracts with oneself"- practices that greatly magnify our progress on the path of, not only yoga, but life.

In the Tantric approach (as I have introduced to you as our core philosophical approach at my yogastudio Pranama), we summon and invoke goddesses to support us in our tasks and further more, in our lives.

Meet Durga - the goddess of power and strength

Durga is perhaps the most important goddess of the Hindus. She is a multi-dimensional goddess with many names and many personas, just like us. We are all unique with our gifts and powers, still doing this/being in this together.

Durga is the embodiment of purity, knowledge, truth and self-realization. Everything that supports our Tapas. Durga is often also associated with the energy of protection and is known not only for her strength, but also for her firm mothering energy.

Invite Durga to your practice 

Chant out/ recite in your head 9 times:

Aum dum durgaye namaha [Ohm doom Door-gai-yey nuh-mu-hu]

“Om and Salutations to that feminine energy which protects from all manner of negative influences.”

I promise you it will be powerful and just that little bit of extra to get you in the mood for your practice – Your offering for the healing of the World.

Reading recommendations

• Cut yourself some slack, by Satu Tuomela
• Stay a while, by Ulrica Norberg
• Evening Routine – How to end your day feeling relaxed, by Yogobe

Online classes for inspiration and guidance

Yogobe Video: 35wu Yogobe Video: k2z8 Yogobe Video: fw68 Yogobe Video: 6w5a

To see a whole video you need to be logged in as a paying Yogobe member. Haven't tried Yogobe before? Try it for free during 14 days – click here to get started right away!

Det är lätt att tro att vishet enbart har med ålder och kunskap att göra. Men det går faktiskt att öppna upp för mer visdom i livet på ett känslomässigt plan. Här ger Lars-Johan Bastås, leg. organisationspsykolog, fyra principer som kan leda till visdom – både på individ- och gruppnivå.  

Visdom leder till långsiktig hållbarhet

En individ eller grupp som arbetar med, och utvecklar följande principer får tillgång till visdom som leder till långsiktig hållbarhet för både människor och organisationer. Men de släpper även loss individens och gruppens innovationskraft och förändringsförmåga.

De fyra principerna för visdom är:

1. Öppenhet för nya saker
Öppenhet handlar om att vara öppen mot nya människor, erfarenheter och perspektiv. En villighet att prova nya saker och ett intresse för olika sätt att se på saker och sätt att tänka. Där finns också en villighet att jobba med sina egna mentala genvägar och fördomar (biases). Problemet är att vi från medelåldern och uppåt tenderar att tänka att vi vet vad som är rätt och att människor som tänker annorlunda har fel. Därför blir viljan att lyssna på ”den andra sidan” (eller att överhuvudtaget inte uppfatta några sidor) avgörande.

2. Att uppfatta och reglera sina känslor
Den här aspekten handlar om förmågan att uppfatta och acceptera sina egna känslor, även om de är negativa eller ovälkomna. Visa människor accepterar dem och ser på dem som ett sätt att lära någonting om sig själva. Visa individer trycker därför inte ned känslor. Via acceptans utvecklar de istället en förmåga att reglera känslor när en situation så kräver. Inte minst är det viktigt att reglera för att inte bli överväldigad i situationer. Visa människor har också strategier för att hantera starka känslor, som mindfulness eller att ”ta ett steg tillbaka”.

3. Medkänsla (compassion) och empati för andra
Att vara villig och ha förmågan att ställa sig i någon annans skor är förstås avgörande i olika situationer privat och på jobbet. De flesta människor är bra på att känna empati med människor som är nära dem eller som tillhör deras egen grupp (”ingroup”). Men människor är också bra på att stänga av empati med människor som de inte anser vara medlemmar av deras egen grupp (”outgroup”). Visa människor har ingen outgroup: mänskligheten, och till och med allt levande på vår planet är deras grupp. Därför engagerar de sig ofta i saker som är ”större än dem själva”.

4. Att hantera det vi inte kan kontrollera
Visa människor har en balans mellan 1) att agera, gå till handling: ta kontroll över en situation och göra det som kan göras och 2) acceptera det som inte kan kontrolleras.

Situationer som däremot kan blockera visdom är till exempel när vi….

• är starkt känslomässigt involverade, som när ett problem handlar om oss och inte om någon annan
• är för säkra på att vi har rätt, är smartast och bäst
• har lite tid för att tänka, som när vi är under press
• inte strävar efter visdom, som när vi vill att en sida ska vinna en argumentation.

Mer spännande läsning kring människans psykologi

• Mänsklig manual för robotar, av Yogobe
• 7 aktiviteter för en hälsosam hjärna, av Yogobe
• Self-compassion förändrade mitt liv, av Anna Gordh Humlesjö

Videotips för att träna de fyra principerna för visdom 

Yogobe Video: 8sx3 Yogobe Video: x67g Yogobe Video: 9zh6 Yogobe Video: k6u7

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Om Lars-Johan Bastås

Lars-Johan är legitimerad organisationspsykolog med lång erfarenhet av organisations- och verksamhetsutveckling, och arbetar även som coach och handledare till chefer och förändringsledare. Sedan 2019 driver han Neuroledarskap i praktiken tillsammans med grundaren Eva Hamboldt. Läs mer om Lars-Johan här. 

Inlägget kommer ursprungligen från www.neuroledarskapipraktiken.se, läs den i original här.

Yoga är mer än den fysiska praktiken du utövar på yogamattan. I den flera tusen år gamla skriften Patanjalis Yoga sutras beskrivs yogans åttafaldiga väg. Här förklarar yogalärare Kristjana Helgadottir Berndtson vad de åtta olika stegen inom yoga innebär.

Lär dig mer om livet genom yogans åttafaldiga väg

Patanjali skrev för över 2000 år sedan en guide till oss människor om hur vi kan leva ett mera meningsfullt, etiskt och hälsosamt liv. I Sverige kallar vi Patanjalis beskrivning för yogans åttafaldiga väg eller yogans åttafaldiga träd. Den kan också beskrivas som en trappa där du behöver kliva på varje trappsteg, vandra fram och tillbaka, upp och ner, för att slutligen nå toppen.  Precis lika gärna som du kan bygga upp en stark biceps kan du bygga en styrka på varje trappavsats genom att träna i att kliva upp och ner.

Yamas – fem etiska riktlinjer för din relation till omvärlden

Första steget är ett stort kliv med fem små delavsatser, som kallas yamas. Yamas beskriver sådant som du inte ska göra. 

• Ahimsa beskriver hur du inte ska skada vare sig dig själv eller någon annan.

• Sattya står för sanning, i både tal och tanke, mot dig själv och andra.

• Asteya betyder att inte stjäla. Kan verka enkelt när man tänker på rent materiella saker men blir svårare när man läser in att inte stjäla upplevelser, tid och möjligheter, igen både dina egna och någon annans.

• Bramacharya handlar traditionellt sätt om att leva i celibat. Känns kanske lite förlegat men kan också tolkas som att inte slösa på sin energi så att du kan rikta den till högre syften.

• Aparigraha innebär att du ska inte vara girig. Begränsa dina krav och ifrågasätt vad och hur mycket du behöver av saker men kanske också av uppmärksamhet, kärlek, tid och annat.

Niyamas – fem förhållningssätt för relationen till dig själv

Det andra steget är lika stort som det första med fem småsteg och kallas niyamas. Dessa beskriver vad du ska göra.

• Saucha betyder renlighet, så väl på utsidan som på insidan.

• Santosha handlar om att hitta en förnöjsamhet till sig själv, sin situation och sitt liv.

• Tapas syftar på att bränna bort gamla osunda vanor och skapa en disciplin till ett sundare liv.

• Svadyaya pekar på vikten av att studera och utvecklas, dels genom att läsa böcker och dels genom att lära känna dig själv bättre.

• Ishvarapranidhana menar på att du ska ge dig hän till ditt inre sanna jag, till något större, universum, en gudomlighet, någonting evigt.

De sex sista grenarna inom yoga – från asana till samadhi

De sista stegen på yogans åttafaldiga väg representeras av ett begrepp, utan delsteg. 

• Asana är den fysiska yogan med traditionella yogapositioner. Ofta är detta den första ingången och första steget för många till hela yogavärlden innan man upptäcker allting annat. Patanjali talade om att asanas stärkte kroppen och stillade sinnet och förberedde för nästkommande steg.

• Pranayama är andningen och själva ordet betyder på ett ungefär ständigt pågående flöde av livskraft. Genom att lära sig att styra andetaget tränar du också på att styra din energi och dina tankar.

• Pratyahara syftar på att dra tillbaka dina sinnen. Vanligtvis är vi på alerten mest hela tiden och tar in intryck från alla våra fem sinnen. Om vi lär oss koppla bort dessa yttre intryck närmar vi oss själva på insidan.

• Dharana är koncentration och fokus där du tränar på att hålla tankarna stilla och inte fara omkring.  När man i pratyahara har stillat utsidan handlar detta nu om att stilla insidan. Vanliga sätt att träna det är genom mantran och mudras.

• Dhyana är stillheten i meditation, både fysisk och mental, där du kan hålla fokus utan att behöva fokusera på någonting särskilt.

• Samadhi är toppen på stegen som ofta beskrivs som en utopi. Det kan däremot få samadhi att verka som något ouppnåeligt och omöjligt. En beskrivning som jag har fastnat för är när du är absolut och fullständigt tillfreds med precis allting. Det är samadhi. Ibland varar den känslan i en hel minut, ibland tappar man den bara efter ett par sekunder.

Inget av stegen är något som man checkar av med en bock i marginalen. Resan/livet går upp och ner och det som vi just hade koll på tappas bort sekunden senare. Rätt vad det är kritiserade du din spegelbild, drog en liten vit lögn, ville ha mera glass, hoppade över din praktik på yogamattan, hörde bilarna utanför när du försökte fokusera på ditt mantra och tanken vandrade iväg när du just då kom på att bilen ju behöver servas. I nästa stund är allt fantastiskt igen tills du plötsligt känner att tvättlappen på tröjan skaver i nacken. Vi praktiserar inte yoga för att bli bra på yoga, vi yogar för att bli bra på livet.

Läs mer om yogans åttafaldiga väg

• Använd yogans åttafaldiga väg genom pandemin- Yamas, av Kristjana Helgadottir Berndtson
• Använd yogans åttafaldiga väg genom pandemin - Niyamas, av Kristjana Helgadottir Berndtson
• Stå ut eller ta sig ut? Om att praktisera den åttafaldiga vägen av Malin Svanholm

Yoga hemma online – utforska yogans olika grenar

Yogobe Video: 66075589 Yogobe Video: 37ag Yogobe Video: 86kt Yogobe Video: s6k9

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Om Kristjana Helgadottir Berndtson

Kristjana Helgadottir Berndtson, i grunden språklärare och litteraturvetare, jobbar idag heltid med yoga. Sedan 2014 driver hon YogaByLink – tre yogastudios strax utanför Göteborg, tillsammans med kollegan Lina Eggen. YogaByLink är en oas i vardagen där verkligen alla kan yoga, unga som gamla. I november håller Kristjana en workshop om just Yogans åttafaldiga väg, läs mer här!

Med bakgrund i Globalyoga är Kristjana inspirerad av både Bhakti- och Forrestyoga, samt brinner för den litteratur, filosofi och livskunskap som följer yogan. Kristjanas personliga yogastil väver in yoga sutras trådar, myter och kuriosa, då hon vill förmedla yogans visdom tillsammans med pranayama och asanas. Läs mer om Kristjana på YogaByLinks hemsida! Du hittar även YogaByLink på Facebook och på Instagram. Här finns också Kristjanas eget IG-konto.

“Gör en vinyasa” har du säkert hört yogalärare säga under en yogaklass. Vinyasa yoga, vinyasa flow och ashtanga vinyasa yoga bär alla ordet i sina namn. Men vad betyder egentligen vinyasa och vad innebär det? Här reder vi ut begreppet.

Historien bakom begreppet vinyasayoga

Den indiske yogin Tirumalai Krishnamacharya (1888-1989), ofta kallad den moderna yogans fader, är den som myntade begreppet vinyasa inom yoga och den stil av yoga som han undervisade har kommit att kallas vinyasa yoga och vinyasa krama yoga.

Vill du testa vinyasayoga? I videobiblioteket här på Yogobe hittar du klasser med olika längd och inriktning av vinyasa flow. 

Vinyasatekniken som Krishnamacharya utvecklade handlar om att kombinera yogarörelserna med andningen och att utöva yogan i ett flöde eller en sekvens där man följer en viss ordning och där alla steg i flödet är lika betydelsefulla. Ordet vinyasa är uppbyggt av två ord på sanskrit, nyasa, som betyder att placera, och vi, som betyder på ett speciellt sätt. Sammansatt av dessa två ord får alltså ordet vinyasa betydelsen att placera på ett speciellt sätt.

Vad är vinyasa yoga?

Många yogisar förknippar nog ordet vinyasa med en solhälsning eller en rörelse där man rör sig från nedåtgående hund till planka, och sedan vidare till kobra/uppåtgående hund via chaturanga och sedan tillbaka till nedåtgående hunden igen. Men en vinyasa är ett bredare begrepp än så och handlar om den metod man använder sig av när man rör sig mellan olika asanas, yogapositioner.

Vinyasa innebär att övergångarna ska vara flödande och synkroniserade med andningen. Inom vinyasatekniken lägger man fokus även vid de stunder där vi rör oss från en asana till en annan medan vi yogar och hur vi sedan kommer ur positionen, då dessa stunder anses vara precis lika viktiga som den tid vi spenderar i yogapositionerna.

Yogastilar som lär ut vinyasa

Idag kan man praktisera vinyasa i flera olika former, både mer kraftfulla och i mer långsamt tempo. Oavsett om det är en lugnare eller mer dynamisk form av vinyasa är de gemensamma nämnarna att synkronisera rörelserna med andetagen och det kontinuerliga flödet av rörelser. Vanliga yogastilar som har anammat vinyasa yoga i sin praktik är förutom vinyasa yoga, vinyasa krama yoga och vinyasa flow även poweryoga, bikramyoga och ashtangayoga.

Precis som med mycket annat inom yogans värld går vinyasa att praktisera i livet utanför yogamattan. När man praktiserar vinyasa krävs en medvetenhet om hur varje handling vi utför hör samman med nästa, ett andetag i taget. Och genom att utöva vinyasa i vår vardag kan vi utföra våra handlingar och leva våra liv med mer närvaro.

Mer läsning om vinyasa och yoga

• Läs mer om vinyasa här!
• Pranayama - en viktig del av yoga, och livet, av Yogobe
• Vad betyder asana inom yoga?, av Yogobe

Videotips för dig som vill prova vinyasa online hemma

Yogobe Video: wr62 Yogobe Video: h57p Yogobe Video: b58k Yogobe Video: s6p9

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Vill du lära dig att släppa taget om negativitet? Yogaläraren Johanna Wickström berättar om hur du med hjälp av yinyoga kan ta hand om, och öppna upp runt ditt hjärta för att på så sätt sprida mer positiva energier. Du får även tips på positioner som kan vara en hjälp på vägen! 

Bli mer positiv och må bättre – öva på att öppna hjärtat 

”They say there is a doorway from heart to heart. But what is the use of a door when there is no walls?” – Rumi

Rumi sätter ord på något som går att förstå men som det inte är helt lätt att se logiken bakom. Är inte våra fysiska kroppar väggar som skiljer våra hjärtan åt? På vilket sätt är dörren mellan ditt och mitt hjärta öppen?

Det kanske låter galet och flummigt men det är inte bara poesi. Ditt hjärta utstrålar en energi som påverkar både dig och andra människor. Det innebär också att du kan påverka den energi du utstrålar och på så sätt påverka hur människor känner sig i din närhet. Om du kan vårda ditt hjärta, slappna av kring och i det, samt förstå hur din kropp och allt som rör sig i ditt huvud påverkar ditt hjärta så kan du också träna på att hålla det öppet. På så sätt kan du bidra till en jämnare och mer välkomnande energi runt omkring dig.

”They say there is a doorway from heart to heart. But what is the use of a door when there is no walls?” Det finns inga väggar. Ditt hjärta påverkar människor du möter.

Ett öppet hjärta kommer att öppna upp andras hjärtan och påverka den energi du får tillbaka.

Forskning visar: Hjärtat spelar stor roll för din hälsa

Ny forskning visar att hjärtat spelar en större roll för din mentala, känslomässiga och fysiska person än vi tidigare vetat. Hjärtat genererar och utstrålar ett elektromagnetiskt fält som kan ses och kännas inom en radie som sträcker sig flera meter ut från din kropp. Det innebär att när du rör dig nära en annan person så påverkar ditt fält den personen även om hen inte är medveten om energin. Vad som är intressant är att man kan se hur sinnets rörelser påverkar hjärtats energifält. Positiva känslor och kärlek skapar ett jämnt fält med mjuka energivågor. Stress och oro leder till det motsatta. Jag tycker att detta är spännande både utifrån att tänka på att vara snäll mot mig själv och hur jag kan utstråla mer öppenhet mot andra.

Du kanske någon gång har känt av en "dålig" energi när du kommit in i ett rum. Eller tvärtom hur härlig och öppen stämningen är. En av förklaringarna till detta kan vara hjärtats elektromagnetiska fält. Hjärtat skickar signaler om människans välmående.

Bli mer närvarande och frigör negativa tankar med yinyoga

Yinyoga har sitt ursprung i kinesisk medicin som fokuserar mycket på vikten av att öppna upp området kring just hjärtat. Det talas inom kinesisk medicin om att ett öppet hjärta hjälper dig att släppa taget om negativitet vilket i sin tur lättar på hjärtats börda. Oavsett vad du vet och tänker om kinesisk medicin kan yinyoga hjälpa hjärtat. När du lär dig lyssna till din kropp och rikta din uppmärksamhet mot olika delar av kroppen – till exempel hjärtat – kan du också lära dig att se vilka tankar och känslor som håller dig tillbaka och upptäcka att du genom avslappning kan bli av med många av dessa negativa känslor och tankar.

Yin yoga – sköna hjärtöppnande positioner

• Gudinnan – Supta Baddha Konasana, bild nedan.
• Axelvridning mot vägg – gör kaktusarm om du vill flytta fokus från axel till bröstkorg, bild nedan.
• Benen upp mot väggen – Viparita karani.
• Liggande hand till tå-position  – Supta padanghustasana.

Ta dig först lite tid att landa i positionen med hjälp av långa djupa andetag. Ta sedan tre andetag och föreställ dig att du andas in i ditt hjärta när du andas in samtidigt som bröstkorgen expanderar. Mjukna kring ditt hjärta när du andas ut. "Släpp sedan taget" om andetaget och känn att du vilar i din egen kropp. Varje gång dina tankar svävar iväg kan du genom andning och uppmärksamhet komma tillbaka till hjärtat.

Gudinnan, Supta Baddha Konasana.

Axelvridning mot vägg.

Yoga hemma online –  yinyoga för ett öppnare hjärta

Yogobe Video: 7d8w Yogobe Video: 82277001 Yogobe Video: bu75 Yogobe Video: 7g4x

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – kom igång här!

Om Johanna Wickström

Johanna undervisar i yinyoga sedan flera år tillbaka men är också utbildad inom, och undervisar, i viryayoga och vinyasa. Hon arbetar även med mindfulness och meditation. Förutom det skriver hon inlägg och artiklar om bland annat personlig utveckling. Johanna är utbildad ekonom och arbetar även som managementkonsult. Hon har startat Yogasektionen på Acando där alla anställda ges möjlighet att genom yoga och andra metoder hitta en hälsosam balans i livet. Följ Johanna på Instagram för mer inspiration!