Yoga, training and health inspiration for you

80 procent av alla som varit cancersjuka får ingen rehabilitering inom sjukvården. Därför finns CancerRehabFonden – för en hjälp att komma tillbaka till livet. Yogobe har intervjuat generalsekreterare Eva Hansen om kropp, själ och hur yogan kan hjälpa.

Många skulle behöva hjälp

1 av 3 får cancer och idag lever ungefär en halv miljon människor i Sverige som haft en cancerdiagnos. Varje år får cirka 60 000 personer det oerhört tuffa beskedet om att de har cancer – det är en person var tionde minut.

– Nästan alla i vårt land har en koppling till cancer och många människor är berörda av frågan. Och det är många som skulle behöva hjälp, säger Eva Hansen, generalsekreterare för CancerRehabFonden.

CancerRehabFonden är en insamlingsorganisation som ger kostnadsfri rehabilitering och stöd till cancerdrabbade vuxna och barn. De är fristående från andra cancerorganisationer och får inga statliga bidrag – istället är de beroende av gåvor från privatpersoner, företag och stiftelser.

Eva Hansen är väldigt personligt engagerad i cancerfrågan då hennes mamma gick bort i cancer när hon var 60 år, och en av Evas systrar har haft cancer två gånger.

– Då tänkte jag inte som idag, att jag och mina två systrar också skulle behövt hjälp. Vad skulle vi göra av vår ångest över att vår mamma dör alldeles för tidigt? Det är så viktigt att hjälpa den som är drabbad – och alla närstående och anhöriga.

Efter en cancersjukdom känner många oro och ångest. Många är också rädda för återfall och har svårt att komma tillbaka till vardagen och arbetslivet. Rehabilitering kan hjälpa den som är cancerdrabbad att återhämta sig både fysiskt och psykiskt.

Dock visar CancerRehabFondens undersökningar att hela 80% blir utan rehabilitering efter cancer, då sjukvården saknar resurser för detta.

– Vi jobbar rikstäckande över hela landet, och oavsett cancerdiagnos. Vi arbetar idag med sex olika rehabaktörer som bedriver rehab. Men vi behöver mer stöd – för vi har så enormt långa väntelistor. Tyvärr blir det många som vi inte kan hjälpa. Det behövs mycket mer pengar för att vi ska kunna hjälpa fler, säger Eva.

Hos de olika rehabaktörerna hålls rehabveckor med olika inriktningar. Programmen utgår ifrån nationella riktlinjer för cancerrehabilitering – och är framtagna inom vården. Alla rehabveckor leds av legitimerad personal som psykologer, läkare, kuratorer, sjukgymnaster, dietister, allt beroende på rehabprogram.

Vissa grundstenar är viktiga för alla rehabveckor/program:

• Hur hanterar man oro och ångest? Verktyg för att hantera stress och oro.
• Den fysiska aktiviteten är viktig, och någon form ingår alltid. Yoga ingår i samtliga program.
• Kostråd ingår då det är väldigt viktigt hur man äter. Hur ska man äta rätt för att bygga upp kroppen på ett optimalt sätt?
• Individuella- och gruppsamtal.
• Att få möta andra en viktig del, att få prata med de som har liknande upplevelser.

Att komma tillbaka till livet efter en cancersjukdom handlar som sagt inte bara om kroppen. Det mentala och själsliga är också en viktig del. Eva menar att vi i Sverige tyvärr inte har ett holistiskt synsätt på människan idag.

– Det är något som jag tycker är viktigt, att se att kropp och själ hänger ihop, Man kan inte bara laga kroppen, man måste också laga själen. Och här tycker jag att yogan kommer in på naturligt sätt. Vi vet ju att yoga och mindfulness ger en förbättrad förmåga att bland annat hantera stress. Och yoga, mindfulness och meditation kan vara väldigt effektiva verktyg för att hantera en cancersjukdom. Yogan bygger också upp kroppen på ett skonsamt sätt, vilket är ett jättebra verktyg för cancerdrabbade.

Vilka är de största utmaningarna under rehabiliteringen efter cancer?

• Rädslan för återfall. Kommer jag att dö? Kommer cancern komma tillbaka? Vågar jag börja leva?
• Det är vanligt att känna sig ensam. Sjukvården har inget att erbjuda och man kastas ut i verkligheten.

– Jag är helt övertygad om att det är många i gruppen psykisk ohälsa som drabbats av cancer – som skulle behövt rehabilitering. Jag önskar att det skulle göras studier på det här, men det har inte varit ett prioriterat område. Rehab handlar också om att förebygga framtida psykisk ohälsa, med långa sjukskrivningar. Hur ser till exempel Försäkringskassans siffror ut vad gäller sjukskrivning för psykisk ohälsa – kopplad till cancer?

Efter en cancersjukdom handlar det väldigt mycket om att komma tillbaka till livet. Det vill CancerRehabFonden hjälpa människor till. Att få ökad livskvalitet och kunna gå tillbaka till livet arbetet och familjen.

Stötta CancerRehabFonden

Hjälp CancerRehabFonden att bygga ett långsiktigt arbete genom att stötta med en gåva. Läs mer och bli månadsgivare här!

Lästips

• Yogobe samarbetar med CancerRehabFonden för att hjälpa till med att upprätthålla yoga, träning och hållbar hälsa efter rehabveckan. Läs mer om samarbetet här!
• Låt inte oupptäckt cancer gå för långt, av Qaroline Nähl.
• Våga möta svåra känslor, av Mona Drar.

Det kan vara en stor fördel att börja aktivera bäckenbottenmusklerna tidigt i graviditeten, oavsett om ditt barn föds med kejsarsnitt eller genom vaginal förlossning. Läs mer om den viktiga bäckenbotten och vad som är bra att tänka på här!

Bäckenbotten samverkar med muskler i mage och rygg

Under graviditeten ökar tyngden mot bäckenet i takt med att barnet växer och kroppen i övrigt också förändras och blir tyngre. Det blir ett ökat tryck ned mot plattan som får arbeta hårdare. Samtidigt ökar hormonhalterna mycket, som exempelvis östrogen, progesteron och relaxin. De ändrade hormonhalterna gör att töjbarheten i strukturerna ökar – allt för att förbereda kroppen på förlossningen.

Ju närmare förlossningen man kommer desto tydligare blir det hur barnet trycker ned mot urinblåsan som får allt mindre plats. Man måste gå på toa stup i kvarten!

Bäckenbotten är ett helt system av muskler och fascia som bär upp organ som livmoder, urinblåsa och ändtarm. Musklerna har även en viktig funktion i att hjälpa till att sluta tätt kring exempelvis urinrör och ändtarm, och musklerna ger stöd och stadga till hela buken. Bäckenbotten samverkar starkt med både magens och ryggens muskler, diafragman som har en viktig funktion i andningen, liksom muskler kring höfterna.

Vill du ha stöd för att träna din bäckenbotten? I videobiblioteket här på Yogobe hittar du flera klasser för bäckenbotten, anpassade för dig som gravid. 

Träna bäckenbotten tidigt under graviditeten

Även magen töjs ut när magen växer, och magens muskler och fascia blir påverkade och uttöjda. Bäckenbotten samverkar nära med magens muskler och en nedsatt funktion i den ena kan ofta påverka även den andra. På samma sätt verkar bäckenbotten och diafragma påverka varandra och en dysfunktion i den ena kan påverka även den andra.

Graviditeten i sig påverkar alltså bäckenbottenmuskelplattan mycket och det är viktigt att träna musklerna oavsett barnet om förlöses med kejsarsnitt eller genom vaginal förlossning. Och ju bättre kontroll och styrka du har i musklerna inför förlossningen desto lättare brukar det bli att hitta tillbaka till dem efteråt. Starta alltså med bäckenbottenmuskelträning redan under graviditeten! Eller ännu hellre innan du blir gravid. Det handlar främst om att veta hur du arbetar med dem på rätt sätt, så du inte krystar när du tror du lyfter upp (kniper). Om du inte har något läckage behöver du sedan inte träna musklerna separat när du väl hittar dem. Ju längre in i graviditeten du kommer desto tyngre blir trycket mot bäckenbotten, så man brukar ofta rekommendera att starta träningen innan vecka 20. Men det är aldrig för sent att börja.

Mot slutet av graviditeten kan det vara smart att prova bäckenbottenmuskelträning när du står på knä och stödjer dig med underarmarna mot golvet, och sätet som högsta punkt. Här avlastas muskelplattan och det kan kännas lättare att få aktivering och träning.

Hitta avslappningen i musklerna

Lika viktigt som att arbeta med musklerna är det att kunna slappna av i dem. Arbeta 3-4 sekunder så hårt du kan och slappna medvetet av i musklerna lika länge. Under avspänningen kan du tänka dig att avståndet mellan sittbenen (där du får träsmak om du sitter länge på en stol) ökar. Tryck inte ned och krysta inte, utan tänk bara att avståndet förlängs. Det här kan du med fördel göra vid en samtidig inandning.

Frågan är hur bäckenbottenmusklerna påverkas av tuffare träning som hopp, löpning och situps under graviditeten och här är det ingen som idag riktigt vet.

Bäckenbotten – bra att tänka på för dig som är gravid

• Undvik att få ett ökat tryck mot bäckenbotten. Undvik alltså att hålla andan när du lyfter tungt. Andas istället genom hela övningen, eller prata eller sjung.

• Du ska inte heller läcka urin eller avföring. Läckage är vanligen ett tecken på en dysfunktion och att trycket inuti magen är högre än den muskelstyrka eller kontroll du besitter.

• Kontrollera även att magen inte blir spetsig eller skjuts ut av samma anledning som ovan.

Lästips

• Magmuskeldelning efter graviditet, av Jasmin Salhi.
• Vikten av bäckenbottenträning efter förlossningen, av Katarina Woxnerud
• Överspänd bäckenbotten – orsaker, tips & råd, av Rebecca Carlowitz

Träning för bäckenbotten & mage online

Yogobe Video: a2g7 Yogobe Video: 43xw Yogobe Video: p36t Yogobe Video: b5h3

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång!

---

It's not about doing, it's about being. Asana is about settling in, surrendering. By really focusing on this in your yin yoga practice as well as your yang, flow, practice, you provide your body with support to really release tension. When you relax – the doors will start to open. So stop forcing and start letting go.

Don't push it

In the Yoga Sutras, Patanjali writes: Slacken the tension born in your effort and fuse yourself with the current of life force within.

In other words, we must realize our limits in an asana and then back off, cut ourselves some slack. Don't push the posture to the limit. If we keep pushing the limit, going to one hundred percent and beyond, we are only going to run into more and more resistance. This is not only dangerous and can lead to injury, it is also counterproductive in terms of what we want to achieve. The thing is, when you stop forcing things and stop being aggressive, when you just give in and relax, that's when the doors are going to open. When we relax and let go, only then are we united with the life force, with prana. This is how you let go of deep tension in your connective tissue and fascia.

The concept of holding a posture is actually quite wrong. It's not about doing, it's about being. Asana is about settling in, surrendering. This way we can really benefit from asana. The true yogi is actually a lazy one ;), the asana is supposed to be a humble offering, not a show-piece. Instead of holding the pose, think of being held by the pose.

Slow down the flow
Your issues are in your tissues, as they say, and it takes an estimate of three to five minutes of holding a pose to fully penetrate the superficial muscle tissue layer, and to access the deeper layer of connective tissue and fascia. A slower practice not only makes for a deeper physical, but also a deeper emotional release. Yin yoga practice is all about this. But I encourage you to try to go there with a more yang style practice as well.

Slow the flow down. It should take a very long time to get into a pose. Allow yourself this time. Enjoy it, explore it and let it teach you. Marinating in a pose for a long time allows you to go deeper. There is a tendency in us to rush things. We only briefly stop in an asana and then proceed to the next one. In this type of dynamic practice, the heart pumps faster and internal heat is generated. This heat allows for the muscles to stretch more. Post-practice, endorphins are released and we feel good and relaxed. This is great, but it only goes so far. Once the muscles cool down, they shrink back to their resting length. Eventually the endorphins wear down. This kind of practice might only be skin deep, not penetrating the consciousness deeper and not calming the mental fluctuations.

Learn to listen to your body
After the prolonged hold, a phenomena called the Golgi tendon reflex (named after the italian anatomist Camillo Golgi) kicks in. In this, a neuron in the muscle tendon sends an impulse to the spine and the central nervous system. The central nervous system then sends it back to the muscle and that leads to the relaxation of the muscle and surrounding fascia. Prior to this, when we stretch a muscle for a short time, the muscle tries to resist the stretch by contracting to prevent the joints from overextending and the muscle tissue from tearing. The feeling of release associated with the Golgi tendon reflex is characteristically preceded by trembling, change in body temperature, sweating and emotional upset.

It is highly beneficial to the yoga practitioner to recognize these symptoms and their origin. When you encounter these feelings, observe them calmly, air them with your breath, recognize their nature and remember that they are going to pass. Embrace the steadiness and ease, let go of the resistance and give in. Trust yourself to the current of life and let it carry you. When we loosen our grip and let go, the parasympathetic nervous system kicks in and we experience profound mental, physical and emotional release. What follows is a deeper and calmer meditative state.

When you let go of the idea of trying to arrive somewhere, you can settle into the pose, just be there and explore. Don't hurry. Don't anticipate. Ultimately every asana, Yin or Yang, is a chance for meditation.

Read more

• Breathe life into your life - part 1, by Ulrica Norberg.
• How to understand yoga through gravity, by Frida Starvid.
• Prana - does it really exist? by Simon Krohn.

Release tension with yin online

Yogobe Video: bu75 Yogobe Video: w29k Yogobe Video: 26tf Yogobe Video: 5f3c

You need to be logged in as a paying Yogobe member to see more than a minute of a video. Haven't tried Yogobe before? Try 14 days for free and without any commitment – click here and get started!

Är självmedkänsla en slags inåtvänd självboost? Eller kan det fungera som en metod för att helt enkelt kunna vara en vettig (med-)människa? Kanske kan det svåra i livet bli lättare – med medkänsla både dig själv och andra.

Om (själv)medkänsla

De senaste tio åren har en terapiform växt fram som baseras på medkänsla: Compassion Focused Therapy, CFT. För oss yogier är några av teknikerna inte nya: medveten närvaro och meditation. Men kanske kan det hjälpa oss att titta närmre på ytterligare en komponent som ingår i CFT. Nämligen self kindness – ”självvänlighet”.

För en del leder tankarna om självvänlighet till en accepterande tanke om att ”jag är ok som jag är”. För andra kan det kanske istället associeras till självupptagenhet: att sätta sig själv i första rummet.  Låt oss bena ut det hela:

Att tänka ”jag är ok som jag är”, behöver väl inte vara fel? Nej, egentligen inte. Kruxet är att frasen kan bli tom. Om man liksom känner att det skaver inombords och att man inte alls känner sig ok, så kan det bli kontraproduktivt att gång på gång affirmera något som inte känns sant. Forskning har visat att affirmationer funkar bäst när man redan tror på det som man säger till sig själv. Så om man nu inte känner att man är ok som man är, blir det inte så hjälpsamt att upprepa orden.

Kan jag tycka om mig själv ändå?

Hur gör vi då? Jo, idén med självmedkänsla är att trots känslan av att inte vara ok, ändå ha en vänlig attityd gentemot sig själv. Typ: ”jag känner mig inte alls bra som jag är just nu och jag har samtidigt en stöttande hållning till mig själv”. Självmedkänsla handlar alltså inte om att övertyga sig om ens fantastiskhet i alla lägen. I stället blir övningen att fråga sig själv: ”kan jag tycka om mig själv med allt det som är svårt inom mig just nu?”

Om vi istället kikar på idén om att självmedkänsla kan leda till det motsatta: självupptagenhet. Tanken är inte helt avlägsen. En kompis till mig som jobbade som arkitekt i New York berättade hur kollegorna som sysslade med yoga skyddes på kontoret. Det pratade bara om sig själva, krånglade med maten och satte sin egen yoga framför gruppens arbete. Kort och gott en nidbild av en självupptagen person. Jag tänkte i mitt stilla sinne att yogakollegorna säkert gjorde viktiga val för att kunna hantera ett stressigt jobb i en stressig bransch i en stressig stad. Men å andra sidan behöver inte den självmedkänsla som vi tangerar i yoga automatiskt göra oss till schysta medmänniskor.

Hur gör vi då (del två)? Jo, den självmedkänsla som formuleras inom Compassion Focused Therapy, handlar om att om jag kan tillkännage mitt eget lidande, och om jag kan stötta mig själv (även om jag kanske till och med upplever självhat), så övar jag mig på en teknik för att kunna möta andra människor: att möta andra människor ovillkorat. Folk behöver inte vara snälla, bra eller ge oss något tillbaka för att vi ska stötta och fungera som medmänniskor. Och då kommer vi in på den tredje komponenten inom CFT: common humanity eller ”delad mänsklighet”. Det handlar om att påminna sig om att vi alla under olika perioder upplever svårigheter, och att tillkännage det.

Experimentera under tre yogaklasser

Jag tycker att yogamattan är en perfekt experimentyta för att utforska de här delarna. Varför inte prova att lägga in ett tema under dina tre närmsta klasser? Till exempel så här:

1. Under yogasession nummer ett provar du medveten närvaro (det spelar ingen roll vilken yoga du gör) Uppmärksammar du andningen och sinnesintrycken: vad ser du? Vad hör du?

2. Nästa yogaklass utforskar du självvänlighet. Du behöver inte tycka eller intala dig att du är bra eller fantastisk. Du ger dig respekt, vänlighet och kärlek precis där du är idag på yogamattan. Med allt vad det innebär.

3. Under den sista klassen vidgar du din uppmärksamhet till omvärlden. Påminn dig om att det du känner just nu, det du har svårt med just nu, har de i din omgivning (både kära och knepiga) också kämpat med. Prova tanken att det finns en delad mänsklighet: du är inte ensam om det som du upplever. Och vice versa, de människor runt om dig har samma typ av känslor som du: glädje, oro, sorg, frustration och upprymdhet.

Vi hör på sätt och vis ihop, och kanske kan det svåra bli lättare att bära med medkänsla gentemot ens medmänniskor och mot sig själv?

Nyfiken på att fördjupa dig under yogaretreat eller yogalärarutbildning? 

Josephine håller utbildningar på Nordiska Yogainsitututet. Där håller hon också i workshops och retreater. Läs mer här!

Psst, kolla in: Josephine Selanders senaste bok! Filosofi som terapi: Verktyg i levnadskonst. (Med leg. Psykolog Gustav Jonsson)

Lästips 

• Inget är för evigt – förutom förändring, av Josephine Selander.
• What is my path cultivating? by Luke Bache.
• Mudra – vad är det och hur gör jag? av Veronica "Vevve" Jäderlund.

Lär dig med om compassion: självmedkänsla och medmänsklighet

Yogobe Video: 9zh6 Yogobe Video: 87gz Yogobe Video: 4pc6 Yogobe Video: 8ex6

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Ibland blir det för mycket. Och det är bara att acceptera, andas och andas och så småningom börja om. Här berättar jag hur andning, rörelse och en gemenskap bortom ord kan hjälpa mot ett oroligt hjärta.

Hjärtat knyter sig

Fåglarna kvittrar utanför och jag kan nästan känna syrenens doft tränga in genom fönsterrutorna. Allt är så levande och spirande, men jag har en dag där allt bara blivit för mycket. Jag ligger på yogamattan och min lärare guidar oss till att förlänga vår utandning, men jag vill egentligen bara dra filten över huvudet och gömma mig.

Det är i början av klassen och vi ligger på rygg och vilar på ett bolster – och jag bokstavligen känner hur hjärtat dras ihop, hur det blir mindre och mindre och knyter sig. Känslan av att allt inte får plats i mig är överväldigande och jag vet inte hur jag ska klara det.

Men jag ligger kvar och andas och överlever.
Jag andas och överlever och plötsligt är andetagen längre och längre, och det känns inte trångt mer och jag känner inte gråten lura bakom hörnet mer.

Vi fortsätter, rör oss och andas under klassen och vi är kanske tio kvinnor i den lilla yogasalen och vi bär varandra, i våra egna bubblor. Jag börjar känna en gemenskap så stark att håret reser sig på armarna.

När klassen så småningom är slut och vi sjunger våra tre gemensamma "Om" – så ljuder min röst stark genom världsrymden och jag lyfts av de andras röster runtomkring.
Vår energi blir till en enda, där vi bara andas och rör oss.
Andas och lever.

Jag känner egentligen inte de andra, men det spelar ingen roll för jag känner det de känner. Allt vi kämpar med om dagarna, allt vi önskar och vill och tycker om och allt det där oförklarliga – att vara människa. Jag känner deras ljus så starkt och det som var hårt och fastknutet i mig i början har släppt taget och spritts ut under stjärnorna.

Lästips

• Att natta barn med regnbågar och mindfulness, av Bianca Barck.
• Andas bort ångest och oro.
• Återhämtning i naturen, av Yogaretreats Norrland.

Rörelse är ett riktigt litet mirakelpiller! Här vill jag inspirera dig att röra om lite i kroppen, att inte låta allt få fastna och dra ner din energi. 

Prova fysisk rörelse för att komma igenom stagnation

"Nothing happens until something moves", Albert Einstein

När vi rör oss sätter vi saker i rörelse – låsta känslor, tankar på repeat och nedstämdhetens tröghet luckras upp. Stoppa det inte, ignorera det inte, utan välkomna det och använd det som energi och ta det med i rörelsen. Det kan vara känslor av glädje, seger, sorg eller ilska, eller något annat. Låt kroppen och rörelsen få vara verktyget för olika sinnestillstånd som vill upp och fram. Varje känslomässig knuta eller stelhet som du kan frigöra, kan nämligen bli till ny energi.

Upplever du någon gång att du är fast i ett oönskat tillstånd; seg, trött, arg, irriterad, ledsen – prova fysisk rörelse för att få something to happen. :) Ligger du ner – sitt upp, sitter du upp – stå, står du – gå, går du – spring. Eller skruva och åla på kroppen i en knäpp dans, hoppa, skutta, vifta med armar och händer, vibrera och skaka om rumpa, bröstkorg och huvud. Eller ställ dig med huvudet ner mot fötterna, så blodet sköljer runt i huvud och axlar och hjärna, och andas djupt. Låt det inte fastna i kroppen.

Frigör dig genom rörelse

Vi vill ha flöde i kroppen – vi vill inte ha “stillastående vatten” inuti som blir försurat. Det är min stora övertygelse att vi hellre ska låta gråt, ilska och smärta få lämna nacke, axlar, rygg, bröst, snarare än att det ska sitta där och proppa igen. Är bröstet fyllt av gråt blir det svårt att andas men så fort tårarna får lämna kroppen släpper spänning och du får en stor lättnad och energivinst genom bröst, hals och rygg. Eller hur!?

Som om det blev mer plats i kroppen. Kan vi se det så? Att varje spänning tar upp plats i kroppen. Plats som annars kan fyllas med kraft, energi, kärlek, flöde, ljus. Jag tror det. Jag kommer så tydligt ihåg en egen upplevelse för några år sedan under en löptur:

“Jag springer på en grusväg bredvid kohagar där man inte möter någon. Fast jag har iPoden på kan jag höra min andhämtning, lagom snabb, varm, ett bevis på min levande kropp. Hjärtat och pulsen har hittat en skön rytm som fyller mitt bröst, följer mina fötter. Det känns som om benen går av sig självt, som om jag befann mig i min mest naturliga gångart. En upplevelse av att vara i en tät uppmärksamhet runt mig själv och samtidigt upplyft i ett perspektiv där jag känner och ser min kontakt och tillhörighet utanför detta specifika tid och rum och denna plats på jorden just nu.

Manifestera känslan genom kroppen

Plötsligt känner jag ett behov av att springa lite fortare, inte någon medveten tanke om att jag ska hålla en genomsnittstid, utan en impuls från bröstet någonstans. I takt med mina ökade fotsteg, rinner tårar ner för min kind, en sorg rullar upp från djupet av min bröstkorg, en känsla som ackompanjeras av tankar och bilder från förr.

Jag överlämnar mig helt åt frigörelsen. Låter hulkande gråt och ljud få komma ut, andningen känns som ett värkarbete, krystar ut det som finns i bröstet. Hela tiden springer jag, fort, som om jag fysiskt manifesterade min vuxna frihet, min längtan att komma loss och komma förbi, ut på raksträckan. Fortsätter att springa och känner hur bröstet plötsligt börjar kännas större, luftigare, ljusare. Andningen lugnar sig.

Jag är på andra sidan och vinsten är en enorm energi genom bäcken, hjärta, upp genom den raka ryggen och ut till ben och armar där hårstråna har rest sig lätt."

Snacka om att släppa bagaget.

//Cecilia

Lästips

• Släpp på trycket – fram med hettan, av Cecilia Gustafsson.
• Mångfald av rörelser ger dig en hållbar kropp, av Linus Johansson.
• 5AM Club – gåvan med tidiga morgnar, av Sara Jakobsson.

Få igång kroppen – yoga & träna online

Yogobe Video: xr35 Yogobe Video: 9h5b Yogobe Video: 4ar8 Yogobe Video: z86u

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Hur kan du leva från din grund? Yogaläraren och samtalsledaren Leila Andersson skriver här om hur yoga och meditation hjälper oss att minnas vilka vi är. Att hitta hem till det som redan finns i våra kroppar. För visst har du svaret inom dig, egentligen? Testa Leilas övning för ett tryggare du!

Rotad i sina egna intentioner

“The power is in the knowing” - Sarah Powers, Insight yoga

“Styrkan ligger i vetandet eller i att vara medveten." Så sa läraren på en av mina senaste yogalärarutbildningar. Det var något med enkelheten i det som landade skönt inom mig. I en värld av föränderlighet är vår medvetenhet och vårt intuitiva vetande om vilka vi är, vad vi vill och vad vi tror på den stabila grund som vi alltid kan luta oss in i. Där kan vi alltid hitta förankring. Det i sin tur ger oss kraft och energi att ta de steg vi behöver för att skapa det liv som är vårt att skapa.

Att till exempel välja glädje och lätthet framför stress i ett samhälle där just stress är kroniskt är utmanande för självkänslan. Att vara den som öppet avstår att bli imponerad av statusprat kring sömnbrist och övertid kräver självtillit. Vår grund är det som ger oss modet och tilliten att bryta med vanor, tankar, berättelser och livsregler som håller oss fast i mönster som inte längre tjänar oss eller vår hälsa.

Men att leva från sin grund, att vara rotad i sina egna intentioner kräver praktik, för vi glömmer bort, förlorar oss i vår mänsklighet och våra villkorade behov av bekräftelse och tillhörighet. Vi behöver påminnas, om och om igen. Regelbunden yoga och meditation hjälper oss att minnas vilka vi är, att hitta tillbaka till det hem som redan finns i våra kroppar. Med det kommer också en daglig rutin som kan hjälpa dig att stå stadigt i dina värderingar. I det som du vet är sant för dig.

Övning för ett tryggare du

Gör gärna denna övning innan du kliver upp ur sängen på morgonen. Allra bäst är att ha en skrivbok vid sängen att skriva ner svaren i.

• Uttryck tacksamhet för minst tre saker i ditt liv. Det får dig att vilja ha det du har istället för att jaga det du inte har. Det är ett så mycket skönare utgångsläge.

• Sätt dina intentioner för dagen. Om din riktning är klar innan du släpper in resten av världen minskar risken att du dras med i andras skapelser.

• Ta fem långa, fulla, djupa andetag in och ut. Andetaget för dig in i kroppen. Kroppen är alltid här och nu. Och det är i nuet allt händer.

• Le utan anledning, sätt tonen för dagen. För att du är värd det.

• Förlåt dig själv för gårdagens misstag. Med tid blir misstag information och information blir budskap och inspiration till andra. Lita på att allt som händer i ditt liv händer FÖR dig.

Du har svaret inom dig 
Medvetenhet om vår grund är det som kommer före val och handling. Det hjälper oss att veta vart vi ska lägga vår energi och vårt fokus, vad vi kan släppa helt eller när vi bara ska vara i en upplevelse, lite som en behållare som bär något utan att engagera sig så mycket i innehållet.

Det är inte alltid så självklart att komma i kontakt med sina intentioner eller värderingar. Testa ställa frågan “vad vet jag som jag tror att jag inte vet?”.  Vad kan jag lita på att jag har svaret på innerst inne?

När vi säger "jag vet inte" så stänger vi av någon anledning av vår medvetenhet. Vi vet, men något ligger i vägen för vår tilltro till det vetandet. Se om du kan vara i frågan utan att leta efter svar. Låt frågan öppna upp för kontakt med något djupare inom dig.

Lycka till!

Lästips

• Varför är det så svårt att släppa taget – Del 1, av Ulrica Gulz.
• Så får du till din meditationspraktik.
• Inget är för evigt – förutom förändring, av Josephine Selander.

Videotips för grundning

Yogobe Video: r94g Yogobe Video: 53gs Yogobe Video: ex79 Yogobe Video: bw83

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du är ny till tjänsten? Prova 14 dagar gratis utan bindningstid, klicka och kom igång här!

Foto: Malin Wittig

If you - like me - absolutely love to travel this might have already, or it soon will, cross your mind. Traveling has some many faces: Excitement & love, challenges & growth, friendship & laughter, loneliness & fear. It’s a great teacher – but is it a sustainable way of life?

Aligning with more sustainable habits

It’s easy to point fingers when talking about traveling and flying. At the same time it's hard to be “politically correct” in todays society. The short answer to the question whether traveling is a sustainable way of life, could be a simple ’no’. But I’ll explore that ’no’ just a little bit through this article.

Perhaps you - like me - have been aligning your life with more sustainable habits as you’ve reacted to how our often destructive, often unconscious, behaviour is f*cking up our dear planet.

• Maybe you’ve cut down on eating meat or completely took that out of your diet.
• Maybe you’re using less plastic by saying no to straws and bringing your own bag to the supermarket.
• Is that oat milk in your latte instead of the good old cow version?
• You’re going to second hand stores realising that you don’t need the newest version of everything and that five t-shirts - not fifty - is enough.
• I have to admit, it feels good to align with these habits, I feel lighter in my mind, body and spirit from all the de-cluttering, both on my plate and in my closet.

Some changes comes naturally – others don't
But I don’t want to be a hypocrite. Some changes come naturally and when they don’t, turning a blind eye wont solve the matter. It’s always hard changing a habit. Even though change is the most natural thing, it’s one of the things we resist the most.

When writing this I’m sitting in my lofty shorts and with no shirt on a beautiful island in the Andaman Sea. Trainings and work opportunities brought me here, and unlike my friend Eva Eriksson who rode a bike around the planet I didn’t bike here - I flew.

As a freelancing Yoga teacher and massage therapist many of the happenings I’m interested in takes place all around the world. When earlier this year I was taking one of those ‘How-much-carbon-dioxide-do-you-emit’ tests I - not entirely un-smug - answer the lowest alternative to most questions, then came the final question: How many hours did you fly during last year?

Turns out flying brings up your carbon footprint quite a bit.

I’m currently being torn between the urge to learn exiting techniques and meeting inspiring people around the world and staying put in Sweden, simply for the sake of not adding to my carbon footprint. Especially I feel a responsibility as a yoga teacher, often talking in my classes about different aspects of Ahimsa (non-violence) and aparigraha (non-greed). And if we don’t practice, we should not preach - don’t judge a man until you’ve walked in his shoes.

Traveling inspires and engages

As the years have passed, flying has become vastly more efficient than it used to be, but at the same time the amount of people flying has increased dramatically. Should we be worried? Well yes. I think we should. But should we ’say no’ to flying? This could potentially be a really, really long discussion but I’ll keep it short here.

Rather than pretending it’s not a problem I like to bring it up for discussion and bring it into light and I welcome your opinion as well. I’ve been fortunate to meet some of the most inspiring people out there; pioneers in taking on environmental and cultural problems. Whether it's building sustainable housing, cleaning the oceans from plastic, building support groups for abused women, these people have gotten there by going out into the world and taking action.

Traveling does this splendidly. It inspires, it motivates, it engages. I’ve seen this again and again.

In this day and age when we’re seriously planning manned missions to Mars and where cars, (and soon probably airplanes) drive themselves, I think the necessary step is not one backwards, but forward with awareness.

If we bring awareness and openness into the discussion, we have a chance to strive forward looking for possible solutions to the issue rather than losing ourselves in a game of pointing fingers – It’s their fault! No problem has ever been solved by pointing out whose fault it is - instead, take ownership.

Bringing awareness into your actions

I keep coming back to that - like with everything - we should watch our behaviour. “Why am I doing this” is always a great question to ask yourself. Do I really need this thing or this experience or could I reach the desired feeling in another, more sustainable way? Simply by bringing awareness into your actions you’ll naturally make wiser - and closer to heart decisions. And sometimes the answers will be a little uncomfortable.

Recently for me this came in the form of an offer to teach in Costa Rica at a yoga/surf camp for a month. It all sounded great with a beautiful Shala overlooking the ocean but going twelve time zones away, to do this I would have to cross half the face of planet earth, for a single month...I simply couldn’t justify it. I had to say no.

Just like with your closet where cluttered shelves will just drain your energy, one or two trips with purpose might serve you better than ten different ones simply because you can.

A mantra that truly resonates with me comes to mind; less is more. I’d like to take a stand for doing what you can and doing your best without telling people what they should do. You can’t teach anyone anything, they have to do that themselves.

I think it’s possible that people I’ve come to know on my travels with the world as their work place contribute less to global warming than a typical urban citizen. Especially if you take into account the accumulated effects in the long run, thinking for generations to come not only how it effects us today.

Giving back more than you’re using in the long run is the key, and remember, there are many ways to give and only you know which way is best for you. And how will you know if you don’t get out there and try. See which ones you fail at, which ones you're better at, try them again and gradually find your own gift to give this world. Growth only comes through experience, you can't skip the experience.

Read more

• Managing hardship through connection, by Eleonora Ramsby Herrera.
• A farewell to emotional harms, by Frida Starvid.
• Breathe life into your life - part 1, by Ulrica Norberg.

About Stefan Ericsson

As a full-time freelancing Yoga Teacher and massage therapist Stefan wholeheartedly dedicates his time to learning about the human body and how we with playfulness can tap into our own inherent power. From the Himalayas to Hawaii he has collected inspiration from the cultures encountered along the way and today he teaches a style that respects, plays with, and challenges all body types.

Yoga has been a mayor influencer to the way Stefan lives his life today. All areas of life including the way he eats, dresses, dances & moves. Sharing this with his students is a true gift, and seeing all the different ways the knowledge impacts people from all walks of life is nothing short of amazing. The styles of practice that appeals to him the most is hatha, yin and vinyasa for those days you just want to play and sweat. If you want to know more about where Stefan teaches you can find his classes here or follow him at Instagram.