Yoga, training and health inspiration for you

Stärk relationen under julen – istället för att stressa sönder den. Här kommer sex forskningsbaserade sätt att ta hand om din parrelation under julledigheten. Ha en mysig högtid tillsammans!

Julmagi istället för julstress

Det är jultider och många roddar med familjen, fixar julmat, handlar julklappar och slutför projekt på jobbet. Men hur står det till med parrelationen? Vi tenderar att lägga all tid på jobbet, släkten och barnen – och prioriterar kanske inte riktigt vår livspartner.

Samtidigt visar statistiken att det ofta är efter ledigheter som ansökningarna om skilsmässa ökar.

– Vi har länge trott att det bara är något vi säger. Men det är vetenskapligt belagt att det faktiskt stämmer, säger Monica Buhrman, psykolog och psykoterapeut vid Uppsala universitet till SVT.

De senaste åren har i genomsnitt flest par ansökt om skilsmässa i september, mars och januari. Men, enligt The Gottman Institute kan små, vardagliga och snälla gester för varandra – och att vara närvarande – stärka det emotionella bandet till varandra. Det kan göra förhållandet stabilare, mer uthålligt och kan skydda från negativa effekter av konflikter och stress.

Att många arbetar på relationen under ledigheten, stöds av statistiken. Men Monica Buhrman påminner om att inte vänta med att ta itu med relationsproblemen till semestern.

– Det är viktigare att fungera som ett par och en familj i vardagen och inte under semestern. Det är viktigt att tänka på kommunikationen och att arbeta på sin relation varje dag.

Tips på vägen
Här kommer 6 forskningsbaserade tips på små men stärkande saker att göra för er relation i jul:

1. Planera in minst en date
Ni jonglerar säkert med släktmiddagar, bakkvällar, julfest med jobbet och så vidare, men planera in åtminstone en romantisk träff, bara du och din partner. Par som lägger tid på att verkligen spendera tid med varandra minst en gång i veckan upplever oftare högre kvalitet i förhållandet, och är mindre benägna att separera. Par som spenderar mer tid med varandra uppger också att de kommunicerar bättre, är mer sexuellt nöjda och känner en starkare koppling till varann.

2. Volontära tillsammans 
Stan Tatkin, författaren av Wired for Love, menar att det är otroligt viktigt att skapa nya lyckliga minnen för ett bra och starkt förhållande. Ett sätt att skapa nya bra minnen kan vara att engagera sig ideellt tillsammans. Hälsa på en äldre granne, skotta snö från någons uppfart, köp jackor till barn som behöver dem, eller gör smörgåsar till ett härbärge. Fördelarna med volontärarbete är bättre fysisk, mental och emotionell hälsa: lägre stressnivåer, en djupare koppling till andra och en starkare känsla av mening och mer glädje.

3. Skapa er egen ritual
Tänk ut en ritual som ni skulle kunna göra år efter år, som kan ge mer glädje till ert förhållande. Det kan vara något så enkelt som att dricka varm choklad när barnen gått och lagt sig, kolla på en favoritfilm tillsammans varje jul, eller att springa ett 5-kilometers lopp på nyårsafton.

4. Gör oväntade små saker 
Deltagare i en studie om relationer fick svara på frågan “Vilka två saker tycker du mest om med ditt förhållande?” Svaret blev många gånger små gester och ord – som till exempel när vår partner ger oss en kopp te på sängen, eller lagar mat åt oss. Omtänksamheten och sättet det görs på betyder ofta mer än själva handlingen. Tvätta din partners bil, gör frukost, hyr en favoritfilm eller smyg in en lapp med några snälla ord i den andras plånbok.

Och vill du absolut köpa något: följ inte önskelistan slaviskt, ge något oväntat, något som kräver lite extra omtänksamhet och kreativitet. Forskning visar att de flesta människor föredrar oväntade presenter och uppskattar till och med givaren mer när presenterna är oväntade.

5. Ge varandra spelrum och var snälla
Försök förstå att din partner kan känna sig stressad, emotionell eller trött under julledigheten – och ge varandra lite spelrum. I en studie uppgav 44% av kvinnorna, och 31% av männen att deras stressnivåer var högre än vanligt under ledigheten. Många är trötta och brist på sömn kan minska din förmåga att hantera känslor...Forskning visar att par bråkar mer och har svårare att lösa konflikter om bara den ena parten sovigt dåligt natten innan.

Alkohol kan också spä på humörsvängningar, ilskna utbrott eller missförstånd av den andras intentioner. Var snäll – stötta varandra genom stressen istället för att låta stressen skada ert förhållande.

6. Ställ en viktig fråga
Visst kan vi alla bli besvikna om förväntningarna inte förverkligas – om du inte får julklappen du önskat av din partner, eller när din partner vill gå hem tidigare från den där festen. Men håll fötterna på jorden och handen på hjärtat. Författare Maura Kelly föreslår att ställa din partner en fråga – en fråga som kan göra julledigheten till en helt annan upplevelse för er som par: “Hur kan jag göra så att den här julledigheten blir speciell för dig?”

Lästips

• Forskning: Vikten av återhämtande fritid
• Ohållbar livsstil eller frihet att välja? av Jenny och Micke Gunnarsson.
• Så klarar du julen – överlevnadskit, tips på yoga och träningsvideos för hela släkten.

Videotips

Ta med din partner till mattan och testa en eller flera videor från vår playlist Relationsboost!

Yogobe Video: p4g8 Yogobe Video: 9sh7

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar – klicka här och kom igång direkt!

Källor:

• SVT
• Psychology Today

With the support of yogic breathing you can make small changes that lead to big ones. One breath at a time. Learn more about how the yogic practice of pranayama can work as an alternative method to cultivate well-being!

The health benefits of pranayama

Psychological distress and mental health difficulties
According to the World Health Organisation, mental health difficulties are a global issue. Studies conducted in the U.K., the U.S and in the Nordic countries, demonstrate that mental health difficulties and sources of psychological distress such as depression, anxiety and chronic stress are on the rise.

Adolescents and young adults seem to be suffering the most from these disorders, with suicide being the second leading cause of death in those aged 15-29. This matter needs to be taken seriously and acted upon. One way of doing this is to offer people in need the appropriate support through a variety of channels such as the national health care system, therapy work, community support groups, educational sources and self-care practices.

In recent years, alternative complementary therapies have been increasingly employed with people who are living with mental health difficulties. An example of this has been the integration of psychosomatic techniques such as yoga, dance and mindfulness meditation into therapy programmes, with the aim of improving people’s well-being. Studies show that people who are living with psychological difficulties can, in an attempt to support their healing process, draw from practices like yoga and mindfulness meditation to help improve their well-being. Furthermore, the findings of a ground-breaking journal article published in 2015 showed that mindfulness-based cognitive therapy is equally effective as antidepressants in the prevention of depressive relapse.

With yoga- and mindfulness-based therapies as our central focus, this article will introduce the yogic practice of pranayama as an alternative method to cultivate well-being, and will discuss its potential health benefits for a person’s overall health.

What is pranayama?

Without breath, we cannot live. The flow of breath regulates the movement of the life force i.e. prana in our bodies; our breath thus keeps us alive and vibrant. According to yoga philosophy, prana brings movement to the mind and by altering the flow of prana, we can alter the state of our mind. In part 1 of this article series, I discussed how the breath functions and how one can establish more free and harmonious breathing. Pranayama is different in that it does not refer to our natural breathing. Rather, it refers to particular breathing exercises whereby you consciously alter your natural breathing pattern in a controlled manner. Pranayama can thus be used as a tool to regulate prana and is described in the Yoga Sutras of Patanjali as follows:

• Pranayama is the conscious, deliberate regulation of the breath, replacing unconscious patterns of breathing (2.49).
• The regular practice of pranayama reduces the obstacles that inhibit clear perception.
• And the mind is now prepared for the process of direction toward a chosen goal (2.53).
  The Yoga Sutras of Patanjali (Desikashar, 1995: 181-182)

Dos and don’ts when practicing pranayama

Pranayama can have a strong effect on the body and mind. Therefore, all breathing exercises should be practiced purposefully and carefully. I recommend that you practice pranayama with the guidance of an experienced teacher. Best is to practice on an empty stomach. Avoid drinking caffeinated drinks before or after the practice. Make sure to include a couple of minutes of supine rest after practicing pranayama, to relax your nervous system.

Each breathing exercise has a certain effect on the body and mind. The effect will differ from person to person. Some pranayamas are more challenging than others, as they can involve breath retention and quicker inhalations, and exhalations. Deep fast breathing, and/or holding the breath for a long time can be triggering for some people who suffer from post-traumatic stress disorder, or have experienced panic attacks or psychosis in the past. Therefore, pranayama should be practiced with great care.

If you experience discomfort, dizziness, or a lack of breath, stop immediately and return to your own natural breath. Less is more when practicing pranayama. If you live with a medical condition of some kind, then make sure you consult your doctor before trying these exercises.

Exploring the practice of pranayama

Pranayama is an experiential practice. For the purposes of this article, I will introduce two basic pranayama exercises that are suitable for both beginners, as well as advanced students. I will include a brief instruction video and describe the benefits associated with each exercise.

Brahmari – the humming bee breath
This exercise is appropriate for beginners, as there is no breath retention, alternation between nostrils, or counting of breaths. The practitioner goes at their own pace. The sound makes it easier to give the practitioner something to focus on and they can further assess their breathing more easily by evaluating the quality and evenness of the sound.

Instruction video, for free:

Benefits: Brahmari changes your normal breathing rhythm by shortening the inhalation and prolonging the exhalation through the “hmmm” sound. This can have a significant impact on our physiological system. Research demonstrates that brahmari can help decrease heart rate and lower blood pressure. It is also associated with enhanced cognitive control and response inhibition. Brahmari can help to balance the autonomic nervous system, and induce the parasympathetic nervous system, which helps us to calm down. It can be practiced for mental relaxation and stress reduction.

Nadi Shodana – alternate nostril breathing
Alternate nostril breathing is a gentle exercise for the beginner, as well as the advanced student. Clear the nostrils before starting the exercise to ensure good airflow. The synchronisation of hand movements with the breath can be confusing at first. Give it a bit of time and practice to master.

Instruction video, for free:

Benefits: This exercise has shown to have a balancing effect on the activity of the two cerebral hemispheres, providing a more balanced state of mind and an improved attention span. Additionally, nadi shodana has shown to increase the amplitude of P300 – a brain wave that concerns cognitive function in decision making processes, helps one to discriminate between different stimuli, and affects attention and memory.

Our P300 is affected by our emotions and can decline in amplitude if we experience emotional distress. Alternate nostril breathing can reduce autonomic arousal and lower systolic and diastolic blood pressure rates, as well as increase one’s vital capacity, which improves overall wellbeing. With lower levels of arousals and anxiety, one can assume that this supports participants in feeling more relaxed, thus also increasing the amplitude of P300. Therefore, alternate nostril breathing helps one to concentrate better and to improve one’s performance in tasks requiring attention.

Contribute to your own healing and well-being
Our body has an innate capacity to heal and re-balance itself. Through the support of yogic breathing, conducted in a safe and responsible way, we can consciously contribute to this healing through our own initiative. Follow these videos on a daily basis and take note of how they make you feel. Small changes can lead to big ones. One breath at a time.

A social mission as well as an individual one
I wish to acknowledge that supporting the healing of people living with mental illness is a societal mission, as well as an individual commitment. It is not sufficient to put the sole responsibility on the person who is suffering, expecting them to be able to deal with their mental health difficulties by themselves.

Mental illness is a social issue that needs to be addressed not only by the individual person, but also within larger social structures, such as workplaces, schools, social and natural environments, social media, and so forth. Yoga can be a great tool to support us in coping with different stressors, and to help us improve our immune system. However, it alone is not a panacea for the characterisation and treatment of mental illness. Rather, we must work together to develop more comprehensive and tailor-made interventions for each individual, whilst addressing the roots of mental distress, which lie in an unequal social system, and its corresponding stigmas.

Read more

• Exploring the breath – part 1, by Eleonora Ramsby Herrera.
• Learn more about Pranayma through the online course The Art of Breathing!
• Prāṇa - does it really exist? by Simon Krohn.

References

• WHO, 2018
• Mental Health Foundation UK, 2018
• American Psychological Association, 2019
• Nordic Council of Ministries, 2018
• Pilkington et al. 2005
• Van der Kolk, 2015
• Van der Kolk et al. 2014: Rhodes, 2015: Price et al. 2017
• Kuyken et al. 2015
• Kuppusamy et al. 2018
• Telles, Singh, & Puthige, 2013
• Singh, Gaurav, & Parkash, 2011

I vår snabba, alltid-vara-på-kultur, har fraser som "utbränd", "stressad" och "utmattad" blivit vardagsvokabulär – till och med termen "binjureutmattning" har blivit ett ord många känner till. Men hur påverkar kronisk stress och trötthet egentligen vår hälsa?

Om ledsna binjurar

I detta århundrade har vi nästan hunnit bli sjukt trötta på att vara sjuka och trötta. Vad beror denna trötthet på då?

Man kan skylla på överbelastade binjurar som ger ett kluster av icke-specifika symptom, såsom kronisk trötthet, sömn och matsmältningsstörningar, kognitiva svårigheter samt udda matbehov. Dessa är biverkningar som de två trekantiga körtlarna ovanpå dina njurar är ansvariga för genom att utsöndra hormonerna kortisol och adrenalin i olika steg. Det leder alltså till endokrina störningar, och binjureutmattning.

Binjureutmattning, kan vara orsaken till IBS, kronisk trötthetssyndrom eller glutenkänslighet. Andra påstår att binjureutmattning till stor del är skyldig till att dessa trötta, ledsna små binjurar inte längre kan göra kortisol och adrenalin i rätt dos vid rätt tillfälle, så man känner sig trög. Det är som en kronisk stress som gör att hjärnan och binjurarna inte kan kommunicera med varandra som de borde.

Din kropp är under non-stop stress

Binjurarna spelar en nyckelroll i att upprätthålla vardagliga energinivåer. Kortisol är det huvudsakliga stresshormonet. Hos friska individer har kortisol en 24-timmars rytm, som normalt håller på från ungefär klockan fem på morgonen för att sedan långsamt avta hela dagen, så att det är lägst vid sänggåendet. När du är utvilad och stressnivån är under kontroll, borde en grön smoothie och ett par solhälsningar vara tillräckligt för att få igång dig på morgonen. Att somna på kvällen ska kännas lätt tack vare det naturliga fallet av kortisol, vilket sammanfaller med ökade nivåer av melatonin, kroppens sömnhormon.

Kortare, mer intensiva kortisolpåslag – tillsammans med ditt andra stresshormon, adrenalin – uppträder när hjärnan känner fara. Vid fara och hot sker en blixtsnabb kemisk kaskad längs hypothalamus-hypofysen-binjuren, och skjuter upp en signal till hypofysen som är orkesterledaren för kroppens olika hormoner, som utlöser en flyktrespons i ett försök att få kroppen till handling. Den reaktionen kommer från binjurarna, som pumpar ut adrenalin så att du kan reagera snabbt.

Ständigt påslagen hjärna

Men nu lever vi i en värld mättad av stress, på grund av arbete, relationer, perfekt utseende, rikt socialt liv, överträning, perfekt hem och alla de intryck vi bombarderas med i sociala medier. Våra hjärnor är ständigt påslagna i fight or flight-systemet. Alla dessa krav tolkas som faror och gör så att kortisol fortsätter att frisättas. För miljoner år sedan hjälpte dessa kortisolutbrott när vi behövde en ökad nivå av energi för att fly från en sabeltandad tiger. Men den moderna hjärnan kan inte se skillnaden mellan till exempel det ständiga flödet av information mot vad den uråldriga hjärna såg som ett hot i en sabeltandad tiger. Det är inget fel på systemet – det är bara inte anpassat till vår uppskruvade I-värld.

Hur vet man när vanlig stress blivit något mer allvarlig – och får eventuella negativa hälsoeffekter? Kanske borde alla som känner sig kroniskt stressade, kroniskt trötta, får problem med sömnen, kognitionen, matsmältningen eller relationer, söka vård för att få en koll?

När stressen är konstant blir hypothalamus mindre känslig för återkopplingen från binjuren. När det händer blir det svårare att hålla kortisolnivån på sin normala dygnsrytm, vilket kan resultera i perioder med för hög eller låg nivå av kortisol. Hos vissa människor ökar kortisol på natten, när det ska vara lågt, så man ligger där, utmattad men väldigt vaken. Hos andra sänks det på morgonen, när det ska vara högt, vilket gör det omöjligt att komma ur sängen.

Stress kan ge matsmältningsproblem på köpet

Många kvinnor upplever också menstruella störningar. Överskott av kortisol hämmar äggstockarnas funktion, eftersom en stressad hjärna anser att risken lurar runt varje hörn, den fokuserar på att ge energi till benen inte energi till äggstockarna.

Matsmältningsproblem är också vanliga, eftersom överflödigt kortisol minskar magsyraproduktionen och man kan då inte bryta ner mat, vilket gör dig uppblåst eller att du får dålig mage. Efter långvariga perioder med höga kortisolnivåer kan man också uppleva näringsbrister. Det finns också en chans att du upplever ett stört matbehov.

Alla dessa symtom kan härledas till binjureutmattning och ditt nervsystem är alldeles för trött och stressat, så att säga. Egenvård borde inte vara förhandlingsbart! Tyvärr verkar vår kultur tycka att egenvård är själviskt, så vi ignorerar vår kropps varningsflaggor och slutar ta hand om det redskap yogan kan ge oss, det som ska leda oss in i självläkning, inte utbrändhet.

Hur kan då yogan hjälpa? Läs min andra text på temat stress och trötthet den 8 december!

Läs- och videotips

• Läs mer om och ta del av vårt 12-veckors stressprogram med psykolog Mona Drar.
• Gör mindre – bli mer effektiv, av Camilla Oldberg.
• Vilka tillstånd vill du hamna i under hösten? av Maria Bergmark.

Ofrivillig barnlöshet är lika vanligt som diabetes. Det beror dels på att kvinnor väntar med att skaffa barn tills de är äldre vilket gör det svårare att bli gravid. Dels har spermieantalet hos män försämrats drastiskt under de senaste femtio åren. Nu pågår ReproUnion 2.0 – ett danskt-svenskt initiativ för att minska ofrivillig barnlöshet i EU.

Projekt som förebygger och behandlar ofrivillig barnlöshet

ReproUnion är ett danskt-svensk projekt som sedan 2015 arbetar för att förebygga och behandla ofrivillig barnlöshet i EU. Nu har de fått förnyat förtroende och anslag för att fortsätta arbetet.

Aleksander Giwercman, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor i reproduktionsmedicin vid Lunds universitet, har arbetat inom reproduktionsmedicin sedan 1979 och sitter i ReproUnions styrelse. Han var med när provrörsbefruktningen slog igenom i Sverige under 80-talet. Alexander har också upplevt introduktionen av mikro-injektioner som uppfanns i början på 90–talet.

– Med den klassiska befruktningen i provrör, där ägg och spermier får sköta befruktningen själva, kunde vi inte behandla de par där spermakvaliteten var problemet. När mikroinjektionerna kom, innebar det att vi kunde spruta in spermien direkt i ägget, vilket gjorde det möjligt att hjälpa långt fler att bli gravida, säger Alexander i en intervju för Lunds universitet.

Men, den nya tekniken gjorde även att intresset för att undersöka orsaken till den dåliga spermakvaliteten minskade. Nu handlade om att få till snabba behandlingar, med få undersökningar. Under senare år har forskarna uppmärksammat orsakerna bakom försämrad spermakvalitet – och underliggande sjukdomar är en av faktorerna. Män med infertilitetsproblem har lägre testosteronhalt, vilket hänger ihop med ökad risk för sjukdomar som till exempel diabetes. Lägre testosteronhalt kan också relateras till kortare livslängd.

– Det finns studier som visar på att spermieantalet försämrats med så mycket som 50 procent sedan 1940-talet, även om det riktats viss kritik mot dessa studier. Man tror att livsstil eller miljön spelar stor roll för spermieantal och för dess kvalitet och det pågår nu mycket forskning inom området, säger Alexander Giwercman.

Högre ålder bidrar
En annan faktor till ofrivillig barnlöshet är att kvinnor stadigt blir äldre innan de bestämmer sig för att bilda familj, vilket även påverkar fertiliteten. Problemen handlar då ofta om störningar i ägglossningen, stopp i äggledaren eller om endometrios.

– Det är positivt att kvinnor numera utbildar sig och satsar på karriär innan de skaffar barn. Men ur barnalstringssynpunkt så börjar fertiliteten försämras redan efter 30 år och vid 35 går det snabbt utför, säger Alexander.

Ibland hittar man inget synbart fel hos någon av parterna. I 25 procent av fallen handlar det helt enkelt om oförklarlig barnlöshet. För många par blir detta en existentiell kris, att vilja bilda familj och sedan inte bli gravida. För de flesta är det fundamentalt att kunna fortplanta sig – vi tror och hoppas att det bara ska fungera. Detta gör det också tabubelagt och många pratar inte om sina problem.

I ReproUnion samarbetar fjorton forskningsenheter i Öresundsregionen runt fem stora utmaningar inom reproduktionsområdet. Alexander Giwercman forskar bland annat om effekterna av cancerbehandling på manlig fertilitet, samt hur sjukdomar som diabetes, benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar hänger ihop med störningar i reproduktionssystemet. Låg fertilitet är också sammankopplad med testikelcancer och därför screenar man alla män som söker till kliniken.

– Ofrivillig barnlöshet är ett globalt problem som vi inte löser i en handvändning. De olika projekten inom ReproUnion har nu fått möjligheten att förlängas och sedan får vi se vart de leder i både det korta och långa perspektivet.

Projektet ReproUnions globala utmaningar är:

• Förbättring av manlig fertilitet
• Utveckla billigare och mer effektiva tekniker för assisterad befruktning
• Utveckla artificiella äggstockar
• Undersöka hur infertilitet kan fungera som tidig markör för de vanligaste folksjukdomarna
• Öka informationen i samhället om hur livsstilsfaktorer påverkar reproduktionen

Fakta Ofrivillig barnlöshet

Ibland blir det ingen graviditet när man försöker att befrukta ett ägg med spermier. När man har försökt att få till en befruktning i mer än ett år brukar det kallas för ofrivillig barnlöshet. Att det inte blir någon graviditet kan bero på olika saker. Det är vanligt med barnlöshet och det kan finnas hjälp och behandling.

När ska man söka vård?

• När ni själva har försökt få till en graviditet under minst ett år.
• Sök vård tidigare om ni vet att en graviditet kan vara svår att få till utan hjälp. Det kan till exempel vara om ett eller flera av följande påståenden stämmer in:

1. Du som vill bli gravid är över 35 år gammal.
2. Du som vill bli gravid har oregelbunden mens.
3. Du som vill bli gravid har opererats i magen och det blev komplikationer.
4. Någon av er har haft en tumörsjukdom och behandlats med cellgifter tidigare.

Källa: 1177 Vårdguiden 
Läs om forskningsprojektet på Lunds Universitet!

Lästips

• Forskning: 72 timmar i naturen mot stress.
• Läkning genom yoga - Del 1, av Jennie Liljefors.
• Lindra din PMS och PMDS, av Veronica "Vevve" Jäderlund.
• Här kan du läsa mer om ReproUnion.

Att få tillgång till en plats utan prestation, där du bara får vara, precis som du är – kan vara ovärderligt. Särskilt som barn och tonåring mitt i allt växande och utvecklande. Här kan yoga visa vägen till ett lugnt andetag och att lära sig lyssna till sig själv!

Att växa kan göra ont

Tänk dig tillbaka till din egen barn- och ungdomstid. Nästan oavsett hur vi växt upp kan de flesta av oss komma ihåg stunder av obalans, oroligheter, nästan övermäktiga tankar och känslor. Att växa upp handlar om att möta svårigheter och emellanåt gör det ont att utvecklas.

Men under dessa tider, föreställ dig att en vuxen i din närhet bjuder in till en plats och en tid till att bara få vara. Att få landa på en yogamatta, bli vägledd genom andningen, kroppen och sinnena och få höra att du duger, du är tillräcklig och betydelsefull – precis som du är!

Detta är kärnan till barn- och tonårsyoga för mig. När jag möter unga tänker jag att jag sår ett frö om att det finns metoder och verktyg att ta till när livet känns förvirrat och att mycket går att påverka själv, här och nu.

För den helt oinvigde brukar jag säga att mindre barn redan yogar. De föds med ett naturligt andetag och är proffs på att känna in sina egna begränsningar. Men så möter de livets naturliga gång. Större press om att passa in och prestera. Barnen kommer i kontakt med många vuxna som andas med korta, ytliga andetag i till exempel en pressad skolmiljö och som du säkert redan vet, barn gör som vi gör och inte som vi säger. De tappar lätt kontakten med den naturliga andningen och att lyssna till sig själva. Det är här yogan skapar skillnad.

I tonårsyoga lär sig deltagarna att hantera starka känslor – och att kunna trycka på ”pausknappen” innan man reagerar och agerar kan göra all skillnad i en värld där allt går snabbare.

Vila för hjärnans utveckling

Forskning visar att ungdomars mentala hälsa generellt försämras där många upplever stress, sömnproblem och inre oro. Den visar även att det är just i tonåren som sömn och vila är så viktigt för hjärnans utveckling och för den mentala hälsan.

Vi använder yogans fysiska positioner för att behålla eller öka rörlighet, styrka, motorik och balans. Positionerna tillsammans med andningen masserar kropparna och hjälper till att försätta kroppen i vårt lugn-och-ro-läge. Vi övar avslappning för att få den viktiga återhämtningen. Och att varje barn/tonåring får sin egen yogamatta att förhålla sig till ger dem sitt utrymme, sin trygghet och att vi leder klasserna utan krav på prestation stärker både självkänsla och självförtroende.

Jag uppmuntrar de jag möter att inkludera yogan i vardagen. Släpp alla måsten och låt yogasagorna/sekvenserna bli något ni ser fram emot att göra tillsammans. Om ni har väldigt kort om tid, tänk att lite yoga är bättre än ingen alls. Ta kanske bara tre långa andetag tillsammans innan ni skiljs åt för dagen eller innan lunchen börjar för att skapa samhörighet och närvaro – det är yoga det med!

Lästips kring barns hälsa och yoga och mindfulness för barn

• Att natta barn med mindfulness och regnbågar, av Bianca Barck.
• Strävan efter perfektion – ohälsans ideal. Om ungdomars psykiska hälsa och avhandlingen Lagom perfekt.
• Därför yogar inte killar, av Dennis Rudin.

Nya barnyogavideor med Angelica

Nedan hittar du några av Angelicas nya barnyogavideor. Både alla nya och gamla klasser för barn och ungdomar hittar du i videobiblioteket. 

Yogobe Video: 2ab5 Yogobe Video: 9ph7 Yogobe Video: 93bz Yogobe Video: b89r

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid, klicka här och kom igång direkt!

Skrolla för att det roligt, bra tidsfördriv eller för att slippa tänka och känna? Att pausa från sociala medier kan ge mer glädje och större livskvalitet, det visar forskning från Stanford och New York University.

50 minuter om dagen på sociala medier

Facebook är det absolut största företaget inom sociala medier och hade under 2018 hela 2,3 miljarder aktiva användare per månad. Statistik från 2016 visade att genomsnittsanvändaren lade cirka 50 minuter per dag på Facebook, Messenger och Instagram.

Ekonomiprofessor Matthew Gentzkow vid Stanford University, USA, ville undersöka hur vi mår när vi pausar från sociala medier som Facebook.

Så här gick studien till

Matthew Gentzkow och hans medförfattare — doktorskandidaterna Luca Braghieri och Sarah Eichmeyer vid Stanford, och ekonomen Hunt Allcott vid New York University — rekryterade cirka 2850 Facebook-användare i USA till sin studie. För att delta behövde personerna använda Facebook mer än 15 minuter per dag.

Vissa av deltagarna blev slumpmässigt utvalda till en så kallad behandlingsgrupp. Denna grupp erbjöds betalning för att avaktivera sina Facebook-konton under fyra veckor i november 2018, precis före valet i USA.

Forskarna använde sedan bland annat dagliga textmeddelanden, undersökningar och offentlig information om röstning och Twitteranvändande – för att kunna mäta och analysera beteendet hos både behandlings- och kontrollgruppen.

Resultat

Författarna till studien menar att diskussionen om sociala mediers nackdelar inte ska ta ner faktumet att användandet uppfyller både djupa och vitt spridda behov hos oss människor.

Men – att pausa från sociala medier har visat sig ge mer glädje och upplevd livskvalitet. Främst under tiden detoxen görs, men också till viss del efter den.

Att avaktivera Facebook minskade deltagarnas online-aktivitet, även för andra sociala medier, och ökade istället offline-aktiviteter som att titta på tv och umgås med vänner och familj. Facebook-pausen ökade det egna välmåendet och gjorde att deltagarna inte var så sugna på att använda Facebook lika mycket efter experimentet.

Läs mer om studien här!

Lästips

• Forskning: Unga saknar vuxen att prata med.
• Släpp taget om rustningen, av Veronica "Vevve" Jäderlund.
• Forskning: Meditation bättre än semester?

Gratisvideo för mer detox

Yogobe Video: 7ac5

Denna video är fri för alla! I övrigt behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe för att kunna se en hel video från vårt bibliotek. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Tiderna förändras, men vi har en lång bit kvar innan män kan visa och bli mottagna i sin sårbarhet fullt ut. Innan män kan visa upp alla sina känslor. Yogan har otaliga fysiska fördelar, men kan även hjälpa oss att balansera våra energier, både de feminina och de maskulina, eftersom vi behöver båda. Läs mer om hur jag tror vi kan få fler män att yoga!

Av kvinnor, för kvinnor

Jag har under ganska lång tid funderat på hur det kommer sig att så pass få män yogar. Det finns sannolikt flera orsaker och det jag skriver är mina tankar helt utan att påstå att jag har alla rätt. Det är tankar och funderingar baserade på mina kunskaper, erfarenheter och min egen resa.

Jag skulle vilja säga att yoga i Sverige traditionellt till stor del är driven av kvinnor för kvinnor, vilket kanske är naturligt. När jag började yoga i början på 2000-talet var det väldigt sällan jag träffade på någon annan man på klasserna, idag är det med lite tur ett par tre förutom mig. Hur kommer det sig att det är så? Är det så att män är ointresserade av yoga? Jag tror inte det men däremot tror jag att många män är rädda för det, för att bli jämförda i en grupp med kvinnor. Rädda för att inte kunna, att visa sårbarheten och det som kan uppfattas som svaghet. Men det här låter ju helt fel och väldigt löjligt kanske du tänker nu, och visst kan det göra det. Ge mig lite tid och följ med mig lite här.

Forskning om sårbarhet och skam

Om vi går till forskning kring skam och även tittar på de normativa lager vi lägger på könen och ser vad män står inför. Och nu vill jag be dig, både man och kvinna, som läser detta att ha ett öppet sinne. De flesta av er som läser här kanske är inom yogan, övervägande del av er är säkert kvinnor, och för att förstå andra behöver vi gå in med empati och ett nyfiket sinne, öppna för att alla inte fungerar just som mig. Vi behöver sätta oss in i många mäns känslor istället för att enbart utgå från oss själva.

Om vi tittar på en del av den forskning som finns kring sårbarhet och skam så ser vi att män och kvinnor har olika ”skamområden” där de stora områdena för män är svaghet och framgång. Den traditionella normen säger att män ska vara framgångsrika och inte klaga, de ska vara starka och osårbara. Män har uppfostras med att det är inte så farligt när man slår sig, vi behöver inte gråta utan ska upp och hoppa igen. Ja visst kan vi se att det sakta börjar förändras men vi har en lång bit kvar innan vi är där, innan män kan visa och bli mottagna i sin sårbarhet fullt ut. Innan män kan visa upp alla sina känslor och inte enbart glädje eller ilska som är de känslor som historiskt är accepterade för män.

Forskare har visat att vuxna tolkar pojkars och flickors gråt på olika sätt, redan som bebisar. De har sett att både vuxna män och kvinnor som får se en flickbebis gråta kopplar det till att hon är orolig eller ledsen medan när det är en pojkbebis tolkas gråten som ilska och frustration. Så redan när vi är bebisar börjar vi få normer på oss, i det här fallet får pojkar veta att de är arga.

Ok att visa alla känslor

Män behöver få lära sig att det är ok att visa sorg, ledsamhet, hopplöshet och alla andra känslor vi har. Och här kan yogan vara en bra väg till det om män möts på rätt sätt. Fast för att komma dit behöver vi göra yogan mer tillgänglig för män. Jag drar en parallell till när det startades tjejlopp inom löpning, lopp där enbart kvinnor fick delta. Dessa uppstod till stor del på grund av att många kvinnor inte kände sig bekväma med den tävlingshets som det var i de lopp som fanns (där det var mestadels män som deltog). I dagens Yogasverige känner sig många män inte bekväma då de känner att de inte kan, är sämre, känner sig uttittade osv. Det glädjer mig därför att det kommer fler och fler klasser för enbart män, där yogan och hur man pratar är anpassad för män. Jag är övertygad om att yogan påverkar oss positivt både fysiskt och psykiskt oavsett om det är medvetet eller ej.

Vi får jobba mer med våra feminina energier vilket är viktigt för många män, precis lika viktigt som det är att jobba med de maskulina. Detsamma gäller för kvinnor. Vi behöver dem båda, yin och yang. Vi blir hela när vi har balans mellan dessa. Balans i det här fallet innebär inte att det behöver vara exakt lika utan att vi har tillgång till dem båda. Sen kommer vissa människor, man som kvinna, kunna har mer maskulin eller feminin energi men båda behöver få ta utrymme där.

Yogans olika fysiska fördelar

Kommer vi till de fysiska fördelarna med yogan så är de många. Dels ger den oss en ökad rörlighet i kroppen, vilket är viktigt för män, som generellt är stelare än kvinnor – män har alltså en större muskelmassa som lättare blir stel. Vi får även en stund där vi kan och får vara mer med oss själva i kroppen och i sinnet, koncentrera oss och centrera oss. Vi kan få grunda oss och landa lite mer inuti, släppa prestigen och bara andas. Och kanske behöver vi just nu klasser och grupper vigda enbart för män av män för att under en period öppna upp och bjuda in män till yogan.

Tittar vi på män och kvinnor som grupper så fungerar vi lite olika, våra hjärnor är olika utformade och fungerar olika på ett biologiskt plan och kanske behöver vi då även prata och lära ut yogan på lite olika sätt. Ett tydligt exempel jag har är när vi pratar om att slå på Mula Bandha, rotlåset. Ofta instrueras detta som att knipa om, knipa med bäckenbotten. Majoriteten män som jag mött förstår liksom inte alls vad som menas med det. Om man istället säger att män ska knipa mellan anus och testiklar eller som jag brukar säga, lyft på pungpaketet, då brukar män förstå bättre. Män och kvinnor är väldigt lika men även olika och för att få in mer män inom yogan behöver vi bjuda in dem mer på deras villkor.

Lästips

• Yoga för män – hantera stress, av Peter Lindmaa.

• Njut av löpning i naturen, av Magnus Hagström.

• Återhämtning förebygger utmattning och stress, av Mona Drar.

Videotips

Yogobe Video: c4x3Yogobe Video: 4gz5Yogobe Video: bg87

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Vad är ett trauma och hur kan yoga hjälpa som rehabilitering? Trauma kan orsakas av enskilda dramatiska händelser som stora olyckor och katastrofer, men kan också vara en del av ett upprepat mönster av traumatiska situationer. Här delar jag med mig av hur traumaanpassad yoga fungerar.

Yoga för stabilitet och balans

Jag var utsatt för ett sexuellt övergrepp som barn och utvecklade posttraumatiskt stressyndrom PTSD. Jag växte upp genom tonåren med typiska symptom som ”flashbacks”, mardrömmar och höga ångestnivåer.

För cirka 25 år sedan när jag reste i Indien började jag praktisera yoga. Jag kände ganska snart en positiv effekt och kunde för första gången på länge uppleva att jag landade i mig själv på riktigt. Jag provade även andra terapiformer men upplevde ingen förbättring.

Jag har alltid känt att yogan har en terapeutisk potential genom mina egna upplevelser och det jag upplever med de klienter och deltagare jag möter.

För mig var det yogan och dansen tillsammans med stöd från människor och familj som trodde på mig, som fick mig att vända efter en kaosartad och utåtagerande tonårstid. Det jag upplever inom yogan och även dansen är en känsla av frihet, lugn och samhörighet utan ord, utan att behöva förklara hur jag mår eller vad jag gått igenom, kunde jag återfinna en stabilitet och en känsla av egenkraft och gemenskap.

"Yoga har att påvisat bättre resultat vid svårbehandlad PTSD än någon medicin som någonsin provats." - Bessel van Der Kolk M.D, professor i psykiatri, Boston University

Trauma – en överväldigande händelse

Ett trauma kan vara en enskild dramatisk händelse såsom vid stora olyckor och katastrofer, men också en del av ett återupprepat mönster av traumatiska situationer, så som misshandel i hemmet eller brist på närhet och uppmärksamhet som barn.

En händelse är i sig inte traumatisk men den individuella upplevelsen och tolkningen definierar den som sådan.

Människan klarar i de allra flesta fall av att hämta sig efter en traumatisk händelse. Det är kombinationen av traumatisk stress, uppväxt, genetik, situation i livet och brist på anknytningspersoner eller/och ett sviktande stöd som gör situationen outhärdlig att hantera. Det är när vi inte klarar av att reglera vår stressrespons efter händelsen som vi riskerar att utveckla diagnosen PTSD.

Det kan även vara en underliggande orsak till många diagnoser inom psykisk ohälsa, hjärt-kärlsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och missbruksproblematik.

Varför traumaanpassad yoga?

För mig var det en naturlig följd att vilja dela med mig av metoder som hjälp mig till en förbättrad stabilitet och balans i livet. Jag lade också märke till att det inte var all yoga som hjälpte mig. Vissa yogaövningar och yogaformer gav mig mer ångest och jag upplevde ibland en försämring av mina symptom, något som jag också märkte i de många deltagare som jag arbetade med.

Jag upptäckte ganska tidigt att jag behövde anpassa klasserna när jag arbetade med PTSD och även med utsatta barn på ett helt annat sätt än de öppna klasser jag håller i andra sammanhang. Insikterna och nyfikenhet över varför och hur vi behöver anpassa yogan ledde mig till längre utbildningar inom traumatisk stress och yogaterapi – där jag pendlat till både Boston och London över 4,5 år för att studera med bland andra traumaforskaren och professorn i psykiatri, Bessel van Der Kolk vid the Trauma centre in Boston. Du kan även se honom här på Yogobe i en av våra informationsvideor. Heather Mason, en nära kollega och vän, kommer att finnas med i våra engelsktalande program. Heather är grundaren till The Minded Institute i London, hon har specialinriktat sig mot yoga som terapi vid psykisk ohälsa och PTSD.

Yoga som läkning vid trauma?

Yogan kan finnas som ett fantastiskt stöd och skapa en stabil grund att stå på, jag är personligen väldigt försiktig med att använda ord som läkning och healing när vi talar om PTSD och yoga särskilt om det är upprepade traumatiska händelser och kanske redan från barndomen.

Yogan för mig är mer som en medicin som jag ser till att praktisera regelbundet för att vara stark och stabil i mitt arbete och i min vardag där stress och andra upplevelser kan vara påfrestande och trigga tidigare trauma.

Yogan kan lindra negativa symptom och hjälpa oss att leva ett normalt och lyckligt liv. Att genomleva ett trauma och återhämta sig från PTSD kan också ge en oerhörd kraft, kreativitet och inspiration för att finnas där för andra som gått igenom svåra upplevelser.

Något som dock kan vara bra att ha i åtanke är att yoga kanske inte passar alla och att vi behöver vara så oerhört öppna inför dem som vi möter, alla är unika och en kombination av insatser oftast är det som fungerar mest effektivt.

Yogaprogram vid trauma online

Läs mer om Traumaanpassad yoga här och ta del av vårt yogaprogram 9 veckor traumaanpassad yoga här! 

Lästips

• Yoga för frihet från insidan, av Josefin Wikström.
• Läkning genom yoga - Del 1, av Jennie Liljefors.

Foto: Övre bild, Lars Schmidt. Nedre bild, Linda Stenmark