Vill du också ha tillgång till vårt videobibliotek?

  • 2500 videor
  • Ingen bindningstid
  • Testa utan kostnad

Välkommen till vår blogg

Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Förklimakteriet – så känner du igen signalerna

Förklimakteriet – så känner du igen signalerna

03 maj 2026 | Av
Jenny Koos & Yogobe

Hur vet du om du befinner dig i förklimakteriet och vad kan du göra själv för att må bättre? I denna intervju delar Jenny Koos, Justisse Holistic Reproductive Health Practitioner och författare till "Fertilitetsförståelse" (2022), med sig av sin kunskap och ger konkreta råd kring hur du kan stötta dig själv genom denna fas i livet. 

Vad är förklimakteriet egentligen – och hur skiljer det sig från klimakteriet?

Klimakteriet är en process som varar i flera år, det är en långsam avveckling av äggstocksverksamheten. Det är alltså övergångsåldern mellan vår fertila del av livet till menopausen, då äggstockarna inte längre "cyklar" och det är finito med ägglossningar och mens.

Det som populärt kallas "förklimakteriet" är klimakteriets startgropar, de sista reproduktiva åren. Under klimakterieprocessen (som kan vara mellan 5-10 år) blir kommunikationen mellan äggstockar och hjärna (även kallad HPO-axeln) långsamt sämre, och till slut svarar inte äggstockarna längre.

Vilka är de vanligaste tidiga tecknen på att man är i förklimakteriet?

Hur mycket man märker av att klimakterieprocessen är igång beror till viss del på hur ens menscykler har betett sig tidigare. Kanske har man aldrig haft särskilt regelbundna cykler och märker det därför inte så mycket på just parametrarna inuti cykeln, utan mer på hormonella symptom som till exempel torra slemhinnor eller humörsvängningar.

Tidigare ägglossningar och därmed kortare cykler är ett vanligt tecken i början, och även om man inte kartlägger noggrant så märker man ju om mensen dyker upp efter tre veckor istället för fyra. Även andra märkliga blödningar och mer PMS är vanligt, i och med att hormonmängderna och relationen hormonerna emellan förändras.

Hur vet man att “något är på gång” – finns det tydliga kroppsliga signaler att lyssna efter?

Här hjälper det att kartlägga sina menscykler, eftersom man då får översikt på hur lång follikulär- respektive lutealfasen är. Det betyder hur lång tid det tar från mensen till ägglossningen, och från ägglossningen till nästa mens.

När ägglossningen börjar bete sig udda och/eller svika helt, så förändras också hormonmönstret i cykeln, vilket man kan märka både genom olika fysiska symptom, såsom mängden cervixsekret, sexlust, psykiskt mående, koncentrationsförmåga och svullnad. Med andra ord: är du kring 40 år och märker att menscykeln spårar ur "utan anledning" (som svår stress eller annan ohälsa), så kan det vara så att de åldrande äggstockarna kämpar lite med att kommunicera med hjärnan.

Vad händer hormonellt i kroppen under förklimakteriet?

Progesteronet sviker först. Sämre genomförda ägglossningar ger sämre gulkroppar och därmed sämre progesteronproduktion, vilket märks på allehanda PMS-symptom, både fysiska och psykiska. Nivårna av östrogen börjar också pendla mycket mer, med höga toppar och allt djupare och längre dalar. Topparna kommer ofta med mer cervixsekret och lust, men ibland även nervositet och sömnproblem.  Och dalarna kan ge t.ex. svettningar, koncentrationssvårigheter och rejäla humördippar.

Vad kan man själv göra för att stötta kroppen under den här förändringen?

Man kan försöka främja regelbunden och lyckad ägglossning så länge som möjligt genom att se till sin näringsstatus, stabilisera sitt blodsocker och prioritera sömnen. Eftersom det är binjurarna som så småningom ska ta över könshormonproduktionen i menopausen, och de svajiga progesteronnivåerna plus åldern i sig gör oss känsligare för stress, blir det allt viktigare med metoder för stresshantering.

Äggstockarnas funktion främjas också av antioxidanter både via mat, tillskott och vanor som sömn/den egna melatoninproduktionen – så allt man kan göra för att minska på oxidativ stress är hjälpsamt.

Kan livsstilsfaktorer som sömn, kost och träning göra skillnad i hur man mår?

Absolut, i viss utsträckning. Man kan inte stanna tiden, och ett helt symptomfritt klimakterium är en orealistisk förväntning även om man tar hand om sig, men man kan definitivt göra det värre. Jag brukar säga att om du vill ha ett riktigt jävligt klimakterium så ser du till att sockerchocka dig till en riktig blodsocker-bergochdalbana, leva på kaffe och kolhydrater, scrolla dig genom nätterna, minska på mättat fett (kolesterol är byggmaterial för dina könshormoner) och låta levern vara överbelastad med alkohol så att den inte har tid över för att hantera din hormoner korrekt.

Vad är HRT (hormonersättning), och när kan det vara aktuellt?

Hormonersättning finns i många olika modeller, och kan mildra symptomen som uppstår när den egna hormonproduktionen av östradiol (det mest potenta östrogenet) och progesteron minskar.. Det finns underlag för att HRT kan hjälpa kvinnors mående och hälsa på en mängd olika sätt, men man måste vara medveten om vad man tar och hur man tar det, samt anpassa efter var i klimakteriet man faktiskt är.

Om du fortfarande har mer eller mindre fungerande cykler så kanske det räcker med lite extra bioidentiskt progesteron i lutealfasen. Eller så kanske lite bioidentiskt östrogen hjälper dig att inte dippa så djupt och till exempel få migrän i de delar av cykeln då östrogenet störtdyker. Men om du till exempel får svåra blödningsepisoder så kanske det är dags att titta på en kontinuerlig modell där du tar båda hormonerna, men då kan du å andra sidan räkna med att du samtidigt kommer att stänga ner cyklerna, kanske för gott.

Tyvärr finns det en stor okunskap kring allt detta inom vården idag, så man måste sätta sig in i det hela själv och ta informerade beslut i samråd med en förhoppningsvis lyhörd och påläst läkare, samt förstå var på klimakteriespektrumet en befinner sig och vad som är viktigt för en själv.

Finns det några vanliga missuppfattningar kring HRT som du vill slå hål på?

Många, men främst tycker jag att det är superviktigt att lära sig om skillnaden på artificiella hormonliknande ämnen (som de olika gestagenerna, även felaktigt kallade "gulkroppshormon") och bioidentiska hormoner som alltså har samma molekylära struktur som våra egna hormoner. Med det inte sagt att jag kategoriskt tycker man ska undvika det ena eller andra, det finns för- och nackdelar med båda, och som sagt olika modeller för intag som ger olika resultat i förhållande till den egna menscykeln.

Vilket råd ger du oftast till kvinnor som är i början av förklimakteriet?

Stötta dina binjurar, din sköldkörtel och sätt sömnen före allt. Detta är den sämsta möjliga tiden att ha dåliga vanor eller gå in i väggen! Och BYGG MUSKLER, för väldigt snart minskar förmågan att göra det radikalt, så muskelmassa är en väldigt god investering inför resten av ditt liv.

Vad önskar du att fler kvinnor visste om sin kropp i den här fasen?

Att det är en naturlig progression och en period där du faktiskt blir uppmanad av din kropp att hitta en annan livsstilsmodell. Precis som menscykeln, så är klimakteriets olika uttryck (en skala mellan tolerabelt och helt outhärdligt) en rapport från din kropp till dig, och hur du äter, tränar, sover etc HAR inverkan på hur jävligt det blir.

Hur kan man prata med sin vårdgivare för att få rätt stöd?

Först och främst – checka din vårdgivares grundkunskap. Om hen inte ens vill diskutera bioidentiska hormoner, inte är insatt i hur otroligt mycket i vårt mående som påverkas av hormonnivåer, eller inte känner till den nyaste forskningen kring östrogen och Alzheimers, byt läkare och klaga högljutt.

Vi kvinnliga patienter är konsumenterna, och nivån på vården kommer inte ändras förrän vi ställer krav. I övrigt – hitta kunskapskällor utomlands och kartlägg dina symptom, så att du kan ta informerade beslut och kommunicera med auktoritet när det gäller din egen vård.

Finns det tester eller undersökningar som kan hjälpa en att förstå var i klimakterieprocessen man befinner sig? 

En tydlig markör som signalerar att man är i klimakteriet (även om cyklerna kanske fortfarande fungerar hyfsat) är ett förhöjt FSH. FSH betyder follikelstimulerande hormon och är hjärnans order till äggstockarna om att de ska mogna ägg. Ju äldre och tröttare äggstockarna blir, desto mer "avtrubbade" blir de inför hjärnans rop – vilket alltså utgör själva klimakterieprocessen. I och med att de inte är lika pigga, skriker hjärnan högre och FSH är således högre i blodprov.

Övningar online – träning & återhämtning för dig i förklimakteriet

Yogobe Video: 7r82uk

Yogobe Video: 4up3t9

Yogobe Video: 8a46xk

Yogobe Video: dp629b

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
Sover du dåligt? 7 vanliga orsaker – och vad som kan hjälpa

Sover du dåligt? 7 vanliga orsaker – och vad som kan hjälpa

14 april 2026 | Av
Yogobe

Sömnproblem är vanligt och kan påverka både hur vi mår och hur vi fungerar i vardagen. Men varför sover vi dåligt och vad kan vi göra åt det? Vi har listat sju vanliga orsaker till sömnproblem, hur sömnen påverkar kroppen och vad som kan hjälpa dig att sova bättre.

Sömnproblem är vanligare än du tror

Sömnproblem är vanligt, faktiskt betydligt vanligare än många tror. I Sverige uppger nästan varannan vuxen att de har någon form av sömnbesvär. Att inte få tillräckligt med sömn kan vara påfrestande och påverka oss i vardagen, få oss att känna oss trötta, ha svårare att koncentrera sig och prestera sämre. Om problemen blir långvariga kan de också skapa negativa konsekvenser för både vår fysiska och psykiska hälsa.

Orsaker till sömnproblem

  • Stress och oro – den vanligaste orsaken. När kroppen eller tankarna går på högvarv kan det vara svårt att varva ner och somna.

  • Sjukdom och smärta – värk, andningsbesvär, förkylning eller andra tillstånd kan störa sömnen.

  • Klimakteriet och hormonella förändringar – till exempel värmevallningar, nattliga svettningar och förändrad sömnkvalitet.

  • Barn – barn som sover dåligt/vaknar ofta kommer att påverka din sömn.

  • Koffein, nikotin och alkohol – kan försämra sömnkvaliteten och göra det svårare att somna eller sova djupt.

  • Skärmtid och intryck – ljus från skärmar och mycket stimuli sent på kvällen kan göra det svårare att komma till ro.

  • Oregelbundna rutiner – sena kvällar, skiftarbete eller varierande sovtider kan påverka dygnsrytmen.

Det finns många olika orsaker till sömnproblem, men dessa är några av de vanligare.

Så påverkas kroppen av sömnbrist

Sömnen är viktig för både kropp och hjärna. Under natten sker flera återhämtande processer – immunförsvaret stärks, kroppen repareras och hjärnan bearbetar intryck, minnen och känslor. Samtidigt får nervsystemet möjlighet att varva ner, och viktiga funktioner som hormoner och ämnesomsättning påverkas. När vi får tillräckligt med sömn ger det oss bättre förutsättningar att vakna och känna oss pigga och återhämtade.

När vi sover dåligt kan det påverka både vårt mående och hur vi fungerar i vardagen.

Sömnbrist kan till exempel:

  • Påverka immunförsvaret

  • Försämra uppmärksamhet, koncentration och problemlösningsförmåga

  • Påverka humör och stresskänslighet

  • Öka hungerkänslor och sug, eftersom hormoner som styr aptit påverkas

  • Långvariga sömnproblem kan öka risken för olika hälsobesvär, som till exempel hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och psykisk ohälsa


Så kan du sova bättre

Det är inte bara det du gör på kvällen som påverkar sömnen, utan i stor utsträckning hur hela din vardag ser ut. Hur du rör dig, vad du gör under dagen och hur mycket återhämtning du får spelar stor roll. Ett första steg kan vara att börja bli mer medveten om vad som tar energi och skapar stress i din vardag. Samtidigt kan det vara hjälpsamt att hitta rutiner, särskilt på kvällen, som signalerar till kroppen att det är dags att varva ner. Vill du ha guidning? Testa våra klasser för kvällsrutiner.

Nedan hittar du några tips som kan vara ett stöd på vägen till bättre sömn.


Tips för bättre sömn

  • Se över stress och återhämtning. Försök bli mer medveten om vad som tar energi i din vardag och vad som hjälper dig att varva ner. Yoga, andning, avslappning och mindfulness kan vara värdefulla verktyg över tid – utforska gärna vårt innehåll inom stresshantering. Vid behov kan samtalsstöd vara hjälpsamt.

  • Ge utrymme för reflektion. Att avsätta tid för reflektion eller nedvarvning kan minska risken för tankarna att sätta igång när du ska sova.

  • Få dagsljus varje dag. Dagsljus, särskilt på förmiddagen, hjälper till att reglera dygnsrytmen. Att vara utomhus är extra viktigt under årets mörkare månader.

  • Rör på dig regelbundet. Fysisk aktivitet kan förbättra sömnen, oavsett om det är promenader, träning eller annan rörelse du tycker om. Undvik gärna intensiv träning precis innan läggdags.

  • Regelbundna sovtider. Försök att gå och lägga dig och vakna vid ungefär samma tid varje dag. Det hjälper kroppen att hitta en stabil dygnsrytm.

  • Minska skärmtid på kvällen. Skärmljus och intryck kan göra det svårare att varva ner. Försök att undvika stimulerande aktiviteter den sista timmen före läggdags.

  • Undvik koffein och alkohol. Koffein kan göra det svårare att somna och påverkar även sömnens djup, särskilt om du får i dig det sent på dagen. Alkohol kan göra att du somnar lättare, men försämrar ofta sömnkvaliteten och kan leda till att du vaknar under natten.

  • Lindra värmevallningar. Under klimakteriet kan värmevallningar och svettningar störa sömnen och göra att du vaknar under natten. Regelbunden fysisk aktivitet, särskilt styrketräning, kan bidra till att lindra besvären. Att hålla sovrummet svalt och välja svala material kan också göra det lättare att sova.

  • Skapa en lugn kvällsrutin. Gör något återkommande som signalerar till kroppen att det är dags att varva ner, till exempel läsa, ta en dusch eller dricka en kopp te. Djupavslappning som yoga nidra kan hjälpa kroppen att komma till ro inför natten.

  • Öva på acceptans och självmedkänsla. Att inte sova kan i sig skapa stress. Att möta sömnlöshet med mer lugn och mindre självkritik kan göra det lättare för kroppen att slappna av.

🌙 Vill du ha stöd för att sova bättre? Utforska vårt innehåll inom sömn på Yogobe – med klasser, övningar och program som hjälper dig att komma till ro.

Övningar online – kom ner i varv och sov gott

Yogobe Video: 6kd8

Yogobe Video: 48fe

Yogobe Video: k7z6

Yogobe Video: p25x

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid, kom igång direkt!

Lästips

Källor:

Öppna inlägget
Dietisten tipsar: Maten som stärker dig genom klimakteriet

Dietisten tipsar: Maten som stärker dig genom klimakteriet

07 april 2026 | Av

Under klimakteriet sker många förändringar i kroppen – både fysiskt och mentalt. Det vi äter kan inte ta bort alla besvär, men kosten kan vara ett viktigt stöd för att lindra symtom, stärka kroppen och skapa bättre förutsättningar för att må bra genom den här livsfasen.

Kostens betydelse i klimakteriet

Maten vi äter spelar en betydande roll för vår hälsa, inte minst under klimakteriet. Klimakteriet innebär en rad fysiologiska förändringar, där sjunkande nivåer av östrogen påverkar bland annat skelett, muskelmassa, fettfördelning och metabolism.

Samtidigt florerar många kostråd som kan vara både motsägelsefulla och svåra att navigera. Vissa kvinnor behöver kosttillskott under klimakteriet, andra inte. En del går upp i vikt, andra märker ingen skillnad alls. Det vi däremot vet är att det inte finns några magiska livsmedel som botar klimakteriesymtom, och inte heller några enskilda livsmedel som du helt behöver undvika. Däremot finns det vissa näringsämnen som kan vara särskilt viktiga att ha extra koll på när du närmar dig, eller befinner dig mitt i, denna livsfas.

Genom att göra hälsomedvetna val i vardagen och luta dig mot de generella livsmedelsrekommendationerna lägger du en stabil grund för din hälsa. Ett nästa steg kan vara att säkerställa att näringsämnen som kalcium, vitamin D, omega 3 och protein regelbundet finns med i din kost. På så vis kan du bland annat påverka din skeletthälsa, muskelmassa, ämnesomsättning – och i det långa loppet minska risken för eller lindra vissa klimakterierelaterade symtom.

Kalcium

När östrogennivåerna sjunker påverkas även skelettet och bentätheten. Därför blir kalcium extra viktigt under och efter klimakteriet. Ett tillräckligt intag kan bidra till att minska risken för benskörhet och benbrott, både nu och längre fram i livet.

Kalcium i mat: Kalcium finns framför allt i mejeriprodukter som mjölk, yoghurt och ost, men även i tofu, sesamfrön samt berikade växtbaserade drycker (t.ex. havre- och sojadryck).

Vitamin D

Vitamin D spelar en central roll för skelettet genom att främja kroppens upptag av kalcium – en riktig ”kalciumkompis”. I Sverige är vitamin D särskilt viktigt från oktober till april, då solens strålar inte räcker för att kroppen ska kunna bilda vitamin D på egen hand.

Vitamin D i mat: Finns i ägg, fet fisk (som lax, sill och makrill), kantareller samt i berikade mejeriprodukter och växtbaserade drycker. Observera: Är du vegan kan tillskott vara nödvändigt för att täcka behovet.

Protein

Protein är viktigt för att bevara muskelmassa, något som blir extra relevant när östrogenet minskar och muskelförlusten ökar. Tillräckligt med protein hjälper också till att hålla ämnesomsättningen igång, bidrar till mättnad och stöttar återhämtning efter träning.

Att sprida proteinintaget över dagens måltider är särskilt gynnsamt, snarare än att samla allt till en måltid.

Protein i mat: Finns i fisk, kött, ägg, mejeriprodukter, baljväxter, tofu, tempeh, nötter och frön.

Omega 3

Omega 3-fettsyror är viktiga för flera funktioner i kroppen, bland annat hjärt- och kärlhälsa och hjärnans funktion. Under klimakteriet kan omega 3 även spela en roll för ledhälsa och allmänt välbefinnande.

Omega 3 i maten: Finns främst i fet fisk som lax, makrill, sill och sardiner, men även i vegetabiliska källor som linfrön, chiafrön, valnötter och rapsolja.

3 fantastiska livsmedel att planera in i kosten under klimakteriet

  • Lax – innehåller goda nivåer av både protein och fett, men även vitamin D som är viktigt för benhälsan. Den innehåller också gott om omega 3 som är viktigt för bland annat hjärt- och kärlsystemet.

  • Baljväxter – utöver protein så innehåller baljväxter även fibrer. Vissa menar också att östrogenerna som finns i bland annat baljväxter kan ha en positiv inverkan under klimakteriet.

  • Broccoli – innehåller gott om kostfibrer men även bra näring i form av bland annat kalcium och folsyra.

Sammanfattningsvis, en näringsmässigt balanserad kost i klimakteriet handlar inte om restriktioner, utan om att säkerställa tillräckligt intag av nyckelnäringsämnen som stöttar:

  • Skelettets hälsa

  • Muskelmassa och funktion

  • Metabol balans

  • Långsiktig kardiovaskulär hälsa

Kosten är en viktig del av helheten under klimakteriet. Små förändringar i vardagen kan göra skillnad, särskilt i kombination med rörelse, sömn och återhämtning.

Program & övningar för dig i klimakteriet

Program: Mentalt & kroppsligt välmående under klimakteriet

Yogobe Video: 7r82uk

Yogobe Video: 4up3t9

Yogobe Video: 2cd9

Yogobe Video: 2uc3

För att se en hel video samt ta del av program och playlists behöver du vara inloggad som betalande medlem hos oss på Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
Ont i fötterna i klimakteriet – vad beror det på och vad kan du göra?

Ont i fötterna i klimakteriet – vad beror det på och vad kan du göra?

30 mars 2026 | Av

Har dina fötter börjat göra ont utan att du riktigt vet varför? Under klimakteriet förändras kroppens vävnader och fotens funktion kan påverkas. Här förklarar fotspecialisten Isabella Habijan vad som händer i kroppen – och hur du kan hjälpa dina fötter att bli starkare och mer rörliga igen.


Det är inte "bara" åldern – därför börjar fötterna göra ont

Många kvinnor jag möter under mina behandlingar säger samma sak: “Jag har aldrig haft problem med fötterna förut. Varför gör de ont nu?” Ofta sammanfaller det med klimakteriet, och det är inte en slump. Så, varför får man ont i fötterna i klimakteriet?

När östrogenproduktionen går ner påverkas hela kroppens vävnader. Östrogen är nämligen kopplat till kollagenproduktionen – och kollagen är en viktig byggsten i senor, ligament och fascia (bindväv).

När kollagenproduktionen minskar blir vävnaderna torrare, stelare och mindre elastiska. Plantarfascian under foten – den kraftiga bindvävsplattan som fungerar som en stötdämpande fjäder – blir mer spänd och mindre följsam. Samtidigt bidrar hormonförändringarna till att även skelettet blir mer skört. Många kvinnor upplever att fotvalvet “faller ner” under just klimakteriet.


Har du något av följande:

  • en stortå som pekar in mot de andra tårna (hallux valgus)

  • gått i trånga moderna skor eller klackar under många år (även vanliga träningsskor har klack)

  • haft inlägg som snedställt och begränsat fotens rörelse och stötdämpningsförmåga

  • suttit mycket still eller gått på symmetriska ytor inom- och utomhus.

  • lagt på dig vikt

Om en eller flera punkter på listan ovan stämmer in på dig, så har du tappat styrka och rörlighet i fotens små muskler, gjort foten skoformad och troligen börjat kompensera med andra delar av kroppen.

När stortån vinklas in förändras fotens biomekanik. Hävarmen blir längre, draget i plantarfascian ökar och risken för plantarfasciit (hälsporreproblematik) stiger. Kroppen kompenserar. Belastningen förändras. Smärtan smyger sig på inte bara i fötterna utan även ofta i knän, höfter och rygg. Och ofta pratas det om ålder. Men det handlar inte om ålder. Det handlar om funktion.

Moderna skor och inlägg – hjälp eller stjälp?

Många försöker lösa problemet med mer stöd. Stabilare skor som kanske också sitter hårt om ankeln. Hårdare och mer rigida sulor. Inlägg och fotbäddar. Problemet är att om foten inte används – då försvagas den. En smärtande fot behöver inte alltid mer stöd. Den behöver ofta mer funktion – mer cirkulation, rörlighet och styrka. Och mer kontakt.

Det betyder inte att du ska kasta skorna imorgon. Men det betyder att du behöver börja bygga upp foten inifrån och börja bli medveten om din fot verkligen får plats att göra sitt jobb inuti den sko som du har på dig.

Vad kan du göra?

  • Ta ut innersulan på din sko. Sätt foten på sulan och spreta med tårna. Får foten verkligen plats?

  • Titta på din stortås riktning. Kan den röra sig fritt?

  • Börja aktivera fotens små muskler dagligen.

  • Variera din belastning och underlag – undvik att gå i skor som snedställer din fot och gör jobbet åt foten.

  • Se över hur du faktiskt sätter ner foten när du går.

En effektiv övning att börja med

  1. Ställ dig barfota.

  2. Placera tyngden jämnt över hälen, basen av stortån och basen av lilltån, men lägg lite mer vikt på stortån.

  3. Lyft långsamt upp tårna och bred ut dem. Sätt sedan ner dem långsamt igen – utan att knipa.

  4. Känn om stortån kan trycka ner lätt i golvet utan att de andra tårna krullar sig.

  5. Håll 5–6 andetag. Upprepa dagligen.

Så här börjar du återuppbygga kontakt, styrka och rörlighet med dina fötter – det är de första stegen i min metod, The Happy Feet Method.

Klimakteriet är en omställning, men det behöver inte vara början på begränsningar. Fötter är förändringsbara i alla åldrar. Och när vi börjar arbeta med dem istället för att kompensera för dem, händer något. Fötterna börjar bära hela din kropp igen!

Övningar online – för dina fötter

Se alla våra klasser för fötter här!

Yogobe Video: t3k6

Yogobe Video: c95a

Yogobe Video: 43ea

Yogobe Video: t6e5

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
Fem sätt att stärka din psykiska hälsa i klimakteriet

Fem sätt att stärka din psykiska hälsa i klimakteriet

17 mars 2026 | Av

För många kvinnor är det inte bara kroppen som påverkas i klimakteriet, utan även det psykiska måendet. Nedstämdhet, oro, sömnsvårigheter och ökad stresskänslighet är vanligt när hormonerna förändras. Samtidigt kan det vara en tid som väcker nya frågor om relationer, identitet och riktning i livet. Psykologen Mona Drar delar fem sätt att stärka den psykiska hälsan genom klimakteriet nedan.


Psykiska besvär är vanligt i klimakteriet

Om du befinner dig i klimakteriet och mår sämre psykiskt, är du inte ensam. I Womnis klimakterierapport (2025) framkommer det att påverkan på den psykiska hälsan är det vanligaste upplevda klimakteriesymtomet bland de tillfrågade kvinnorna. Hela 77,7 procent uppgav att deras psykiska mående försämrats under klimakteriet.

Symtom som nedstämdhet, oro, humörsvängningar, sömnsvårigheter och koncentrationsproblem är vanliga. Även energinivå och stresstålighet kan påverkas. De här symtomen kan delvis hänga samman med hormonella skiftningar i kroppen. Samtidigt sammanfaller klimakteriet ofta med en livsfas där många börjar reflektera mer över relationer, identitet och vad som känns viktigt framåt.

Hur kan du stärka din psykiska hälsa under klimakteriet? Vi bad psykologen Mona Drar dela med sig av sina råd.

Ta hand om kroppen & sömnen

– Att ta hand om kroppen är alltid viktigt för vår mentala hälsa. I klimakteriet blir det ännu viktigare. Regelbunden rörelse, näringsrik mat och tillräcklig sömn balanserar både humör och hormoner. Vallningar och nattliga svettningar kan påverka hur mycket vi får sova. Att skapa rutiner kring nedvarvning kan vara hjälpsamt. Ett varmt fotbad, en kopp kamomillte eller lugnande musik och dämpad belysning kan vara några sätt att berätta för kropp och knopp att det är sovdags. Att begränsa intryck och stimuli under kvällen hjälper hjärnan att varva ner.

Sänk tempot & ta tid för återhämtning

– Sömn, koncentration och ork påverkas ofta under klimakteriet. Att sänka tempot när det är möjligt är inget misslyckande utan en anpassning som kan lugna hela systemet och påverka humöret positivt. De hormonella förändringarna kan sänka vår stresstålighet och leda till ökad oro och ångest. Att skapa luft i kalendern kan vara ett sätt att ta hand om oss själva under en utmanande period. Andningsövningar, och mjuk och lugn rörelse såsom yoga och qi gong kan hjälpa oss att reglera nervsystemet och hitta till ökat lugn.

Våga dela hur du mår – relationer kan ge stöd

– Klimakteriet är både kemi och en livsfas. En existentiell övergång där identitet, prioriteringar och relationer kanske omvärderas. I det kan det finnas både sorg och möjlighet. Vad vill jag göra med min tid och vilka människor vill jag spendera den tillsammans med? Att försöka vara transparent och sårbar i våra nära relationer kan skapa en lättnad och trygghet för både kropp och själ. Att vara sårbar är sällan enkelt. Sårbarhet innebär alltid en risk. En risk att kanske bli avvisad. En risk att bli ifrågasatt. En risk att känna sig annorlunda. När vi vågar vara sårbara öppnar vi upp för verklig närhet. Och närhet är ofta det många av oss behöver när det känns som att marken under fötterna skakar.

Lyssna på dig själv & sätt tydligare gränser

– Många upplever att de får nedsatt stresstolerans och kortare stubin under klimakteriet. Detta kan hänga ihop med hormonella förändringar men kanske kan det också handla om att vi kommit till en fas i livet där vi börjar prioritera oss själva mer. Nedsatt stresstålighet är något vi vanligtvis betraktar som negativt och på många sätt innebär det utmaningar. Men kanske finns det något positivt med att vårt tålamod och tolerans minskar. Kanske vissa av oss varit alltför toleranta och anpassningsbara tidigare. Lyhördhet och respekt för egna gränser gör att vi kommer i kontakt med oss själva. Varje gång vi säger ett ”nej” som är förankrat i våra behov, säger vi ett ”ja” till ett mer autentiskt jag.

Självmedkänsla – möt dig själv med mer vänlighet

– Förändring är utmanande för de flesta av oss. Att acceptera åldrande betyder inte att man måste älska varje förändring. Självmedkänsla handlar om att möta sig själv med värme och omsorg oavsett vad man känner. Att försöka vara sin egen vän som stöttar istället för att kritisera. Som lyssnar och frågar, istället för att döma och värdera. Det är lätt att känna sig fel och ensam. Om vi kan vara förstående mot oss själva blir det lättare att öppna upp. Samtal med andra kvinnor i samma fas kan vara läkande. Skam minskar när den delas. Om nedstämdheten, ångesten eller ilskan blir stark och långvarig är det viktigt att söka stöd. Det finns hjälp att få, både medicinsk behandling och samtalsterapi. Och kom ihåg – ett avslut innebär också en ny början!

Sök stöd om du mår dåligt

Om dina symtom känns överväldigande eller håller i sig under en längre tid, är det viktigt att inte bära det ensam. Ta då kontakt med vårdcentral, psykolog eller annan vårdprofession. Det finns stöd och behandling som kan hjälpa.

Övningar online – meditation, träning & yoga för dig i klimakteriet

Yogobe Video: 4up3t9

Yogobe Video: 46wp

Yogobe Video: 2uc3

Yogobe Video: 73sh

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
Så tar du hand om din bäckenbotten i klimakteriet

Så tar du hand om din bäckenbotten i klimakteriet

10 mars 2026 | Av

Under klimakteriet kan hormonella förändringar påverka muskulatur och bindväv i bäckenbotten – vilket kan visa sig som urinläckage, en känsla av tyngd eller minskad kontroll. Här får du veta mer och ta del av tips på vad du själv kan göra för att både stärka och slappna av i bäckenbotten.


Vad händer med bäckenbotten i klimakteriet?

När östrogennivåerna sjunker påverkas kroppens vävnader. Östrogen är ett hormon som bidrar till vävnadernas elasticitet, god cirkulation och slemhinnornas kvalitet. När dess nivåer minskar påverkas även bäckenbotten.

Musklerna kan tappa lite av sin styrka, bindväven blir mindre elastisk och slemhinnorna kan kännas torrare och mer känsliga. Även stödjevävnaden runt urinrör och blåsa förändras, vilket kan göra att kroppen inte riktigt svarar som den brukar.

Det kan visa sig som urinläckage, plötsliga trängningar eller en känsla av tyngd nedåt – ibland även hos dig som aldrig tidigare haft besvär.

Även om det känns ovant eller oroande är det viktigt att veta: det här är vanligt och med rätt träning kan du lindra besvären.

Varför är det viktigt att träna bäckenbotten i klimakteriet?

Bäckenbottenträning är förstahandsbehandling vid ansträngningsinkontinens och rekommenderas brett inom vården. Men bortom riktlinjer och rekommendationer handlar det egentligen om något ännu viktigare – att ge kroppen rätt förutsättningar att fortsätta bära dig.

Regelbunden träning kan:

  • Öka muskelstyrkan och uthålligheten i bäckenbotten

  • Förbättra stödet för blåsa och livmoder

  • Minska urinläckage

  • Stärka känslan av kroppskontroll och stabilitet

Efter menopaus kan det ta lite längre tid att bygga upp muskelstyrka än tidigare i livet. Det betyder inte att träningen inte fungerar, bara att kroppen behöver lite mer tålamod och omsorg.

Du kan tänka på bäckenbotten som vilken annan muskel som helst i kroppen. Den svarar på belastning, på medveten aktivering och på träning. När du använder den, stärker du den.

Tre olika knip

För en välfungerande bäckenbotten behöver vi träna både styrka, uthållighet och snabbhet. Tillsammans ger de tre knipen en balanserad och funktionell bäckenbotten.

  • Identifieringsknip
    Här tränar du på att känna hur det ska kännas när du aktiverar bäckenbotten korrekt – som ett lyft uppåt och inåt kring urinrör, vagina och ändtarm, utan att spänna rumpa eller hålla andan. Detta är korta, snabba knip där du snabbt aktiverar och släpper.

  • Styrkeknip
    Även kallat maxknip, där du stärker upp bäckenbottenmusklerna genom att aktivera musklerna maximalt i cirka 5 sekunder, för att sedan slappna av lika länge.

  • Uthållighetsknip
    Här tränar du på att hålla ett knip på medelintensiv nivå under en längre stund, upp mot en minut och sedan slappna av lika länge. Detta stärker bäckenbottens förmåga att ge stöd under längre belastning, som promenader och träning.

Tips för din bäckenbottenträning

  • Finslipa din teknik. Ta dig tid för att lära dig rätt teknik för knipen – det är inte hur hårt du kniper som avgör effekten, utan att du hittar rätt muskler och aktiverar dem på ett medvetet sätt.

  • Gör det till en rutin. Som med all träning behöver vi göra övningar regelbundet för att se resultat. Några minuter om dagen, en till två gånger om dagen räcker långt.

  • Kom ihåg att slappna av. Se till att du verkligen slappnar av helt mellan knipen. Muskler som aldrig får vila riskerar att bli spända och trötta.

Avslappning är viktigt för att undvika överspänd bäckenbotten

Alla bäckenbottenbesvär beror inte på svaghet. Ibland är det tvärtom – musklerna arbetar för mycket och har svårt att släppa taget. En överspänd bäckenbotten behöver återfå sin förmåga att växla mellan aktivitet och avslappning.

När bäckenbotten är överspänd kan det visa sig som smärta i underlivet eller bäckenet. Det kan kännas svårt att komma igång när du ska kissa, eller som att blåsan aldrig riktigt töms helt. En del upplever smärta vid samlag, andra får problem med förstoppning.

Vad kan hjälpa?

  • Medveten avslappning mellan knipen

  • Djupandning där bäckenbotten får följa med i andningens rörelse

  • Mjuka övningar för rörlighet i höfter och bäcken

  • Avspänningsövningar som hjälper kroppen att slappna av

Om du misstänker att din bäckenbotten är överspänd kan det vara värdefullt att träffa en fysioterapeut med kompetens inom bäckenbotten för en individuell bedömning.

När bör du söka vård?

Om du har smärta, blod i urinen, tydlig tyngdkänsla, svårigheter att tömma blåsan eller om dina besvär förvärras är det klokt att kontakta vårdpersonal.

Övningar online – bäckenbotten

Yogobe Video: ez739w

Yogobe Video: 649drk

Yogobe Video: zt2u93

Yogobe Video: 82rgp5

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Källor:

Öppna inlägget
Protein i klimakteriet – varför det är viktigt & hur du får i dig mer

Protein i klimakteriet – varför det är viktigt & hur du får i dig mer

02 mars 2026 | Av

Protein är ett näringsämne som ofta förknippas med träning, men faktum är att det är minst lika viktigt att ha koll på proteinintaget när du närmar dig klimakteriet. Här får du veta mer om proteines roll i klimakteriet och hur du enkelt kan öka ditt intag.


Varför är protein extra viktigt i klimakteriet?

Under klimakteriet sker naturliga förändringar i kvinnors kroppssammansättning. För vissa märks de knappt, för andra desto tydligare. Muskelmassan tenderar att minska samtidigt som andelen fettmassa ökar, ofta med mer fett runt magen. Dessa förändringar hänger samman med sjunkande nivåer av östrogen, progesteron och testosteron, hormoner som alla påverkar hur kroppen lagrar fett och bygger muskelmassa.

Protein spelar en central roll för kroppen, särskilt under klimakteriet när hormonella förändringar påverkar både ämnesomsättning och kroppssammansättning. Ett tillräckligt proteinintag kan bidra till att stabilisera blodsockret, vilket i sin tur minskar risken för energidippar och sötsug under dagen. Protein ger också en mer långvarig mättnadskänsla jämfört med många andra näringsämnen, vilket kan göra det lättare att äta regelbundet och undvika småätande.

En av proteinets viktigaste funktioner i denna livsfas är dess betydelse för muskelmassan. När östrogennivåerna sjunker ökar risken för att tappa muskelmassa, något som kan påverka både styrka och ämnesomsättning. Genom att tillföra tillräckligt med protein skapar du bättre förutsättningar för att bevara och bygga muskler, särskilt när proteinintaget kombineras med styrketräning.

4 enkla sätt att höja proteinintaget varje dag

  • Koka upp din morgongröt med 1 ägg

  • Byt ut riset till quinoa – för högre proteinmängd per portion

  • Ät protein till mellanmål, exempelvis kvarg med skivad frukt. Bara frukt ger visserligen vitaminer och fibrer men innehåller väldigt lite protein och kan göra att du snabbt blir hungrig igen

  • Toppa mer: addera rostade linser och fröer på sallader, lasagne, pasta – dessutom gott och mer crunch!

Oväntade proteinkällor att hålla koll på:

Utöver de mer klassiska proteinkällorna från animalier finns det flera livsmedel som kan bidra mer än man kanske tror:

  • Chiafrön: Dessa små frön är nästintill smakneutrala men består till cirka 20 % av protein. De innehåller dessutom gott om omega-3, ytterligare ett näringsämne som är värdefullt under klimakteriet.

  • Havrekli: Ett underskattat livsmedel som är utmärkt att ha i skafferiet. Havrekli innehåller mer än dubbelt så mycket protein som havregryn – cirka 17 %. Perfekt att använda i bakning, pannkakor eller som topping på yoghurt eller gröt.

  • Jordnötssmör: Jordnötssmör består, som namnet antyder, främst av jordnötter. Nötter är inte bara en bra fettkälla utan även en förvånansvärt bra proteinkälla. Välj gärna en variant med så få ingredienser som möjligt – helst bara jordnötter och eventuellt lite salt.

Övningar online – klimakteriet

Yogobe Video: 4up3t9

Yogobe Video: x8s67e

Yogobe Video: 2uc3

Yogobe Video: t27k

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
Ny onlinekurs stärker din hälsa i klimakteriet

Ny onlinekurs stärker din hälsa i klimakteriet

04 december 2025 | Av

Klimakteriet innebär stora förändringar, både kroppsligt och mentalt, vilket ofta påverkar livskvaliteten. Nu har Yogobe och Womni skapat onlinekursen Kraft i klimakteriet som väver samman medicinsk kunskap med klasser inom träning, yoga och stresshantering – så att du ska kunna må bättre här och nu. Läs mer här! 

Kraft i klimakteriet – kurs för ökat välmående i klimakteriet

Klimakteriet är en av livets största omställningar. Många beskriver att de upplever allt från sömnsvårigheter, muskel- och ledbesvär, oro och trötthet till kroppsliga förändringar som påverkar både vardagen och arbetsförmågan. Samtidigt saknar många tydlig vägledning och kunskap om vad som faktiskt hjälper.

Det är utifrån dessa behov som Yogobe tillsammans med vårdgivaren Womni, har skapat Kraft i klimakteriet – en fem veckor lång onlinekurs som erbjuder varmt och lättillgängligt stöd för kvinnor i förklimakteriet och klimakteriet, oavsett var du bor.

Genom föreläsningar med läkaren och Womni's grundare Naomi Flamholc, träningsklasser anpassade för klimakteriet med sjukgymnasten Jovanna Stolt, samt klasser i yoga och stresshantering, får du förståelse för vad som händer i kroppen och verktyg för att lindra och förebygga symtom. Fokus ligger på det du kan göra själv för att må bättre här och nu.

Här svarar Naomi på fem frågor om hälsa i klimakteriet:

Vad önskar du att fler visste om klimakteriet?

Som läkare önskar jag att fler kvinnor hade en ökad kunskap om klimakteriet. Klimakteriet är en naturlig biologisk händelse som vi alla går igenom. Vi går från vår tid i livet när vi kan få barn och är fertila, till den tiden i livet när vi inte kan få barn. Jag önskar också att kvinnor visste att klimakteriet faktiskt börjar tidigare än vad man tror. Redan i 40-45-årsåldern kan man märka av hormonella förändringar som påverkar livskvaliteten negativt.

Går det att hitta balans i klimakteriet?

För att hitta balans i klimakteriet är det viktigt att man ser över sin livsstil. Det är viktigt att man prioriterar sig själv, sin återhämtning, sin sömn, sin kost och sin träning. Det är viktigt att man tar bort överdriven stress i livet. Det är en tid när saker förändras i kroppen, hormonerna förändras och det är inte säkert att man klarar ett lika intensivt liv som man gör när man är yngre. Därför måste man se över sin livsstil för att kunna må bra.

Vad kan man göra själv för att stötta sin hormonhälsa, även utan östrogenbehandling?

Det man kan göra själv är att prioritera en balanserad livsstil. Det betyder prioritera sömn, prioritera återhämtning, prioritera bra kost och framförallt träning.

Med träning så är det viktigt med både träning som gynnar stelhet och flexibilitet, till exempel yoga, då man blir stelare och har en tendens till att få värk när man blir äldre. Men även fysisk aktivitet där man höjer pulsen och styrketränar är väldigt positivt för den hormonella balansen.

Vilken myt om klimakteriet skulle du vilja slå hål på, en gång för alla?

En myt om klimakteriet som jag vill slå hål på är att man behöver inte ha vallningar och svettningar när man är i klimakteriet. Det är vanligt att ha vallningar och svettningar, men många kvinnor har andra klimakteriesymtom. Till exempel psykiska förändringar, viktuppgång, stelhet, led- och muskelvärk och sömnproblem. Även om de inte har vallningar och svettningar.

Vilken enkel vana gör störst skillnad i klimakteriet?

En enkel vana som gör störst skillnad är fysisk aktivitet. Att få in fysisk aktivitet i sin vardag kan göra att man får mindre klimakteriesymtom. Men också att man förbättrar sin hälsa på sikt. Om man ska prioritera något så är styrketräning att rekommendera. Det stärker skelettet, bygger muskelmassa och gör att man kan få mindre vallningar och svettningar.

Vad hoppas du att kvinnor tar med sig från kursen?

Jag hoppas att kvinnor tar med sig att klimakteriet är en lång period i livet, där både symtom och intensitet förändras över tid och är individuellt från kvinna till kvinna. Jag hoppas också att man tar med sig att det finns hjälp att få. Det finns behandling, både hormonell och icke-hormonell. Jag hoppas att man tar med sig att livsstilen påverkar ens mående, ens klimakteriesymtom, men också ens hälsa i stort.

Köp online kursen Kraft i klimakteriet här! 

Övningar online – för dig i klimakteriet

Yogobe Video: 7r82uk Yogobe Video: u45w2g Yogobe Video: 2uc3 Yogobe Video: ec28

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget