Vill du också ha tillgång till vårt videobibliotek?

  • 2500 videor
  • Ingen bindningstid
  • Testa utan kostnad

Välkommen till vår blogg

Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Kom igång med löpning – med guidning direkt i hörlurarna

Kom igång med löpning – med guidning direkt i hörlurarna

29 maj 2026 | Av

Hur kommer man egentligen igång med löpning – utan att fastna i prestation, jämförelse eller för höga krav? I den här intervjun delar Yogobes nya löpcoach Dorothea Schander med sig av sina bästa tips för dig som vill börja springa på ett hållbart och lustfyllt sätt.


Löpning med fokus på känsla och närvaro

För Dorothea Schander har rörelse alltid varit mer än bara träning – det har varit ett sätt att få energi, känna gemenskap och utmana sig själv. Efter många år inom kickboxning på elitnivå har hon hittat hem i löpningen och sprungit allt från maraton och ultralopp till En svensk klassiker. För henne handlar löpning lika mycket om känslan och upplevelsen som om själva prestationen. I sina audioguider på Yogobe vill hon hjälpa fler att hitta glädjen i löpning – med närvaro, rörelseglädje och pepp direkt i hörlurarna.

Hur hittade du till löpningen, och vad fick dig att fastna för den?

– Från början var löpning inte kärlek vid första ögonkastet. Det var först när jag la boxningshandskarna på hyllan 2020 som kärleken till löpningen började växa fram. Dels för det mental, att få springa och rensa tankarna, men också för rörelsen, värmen i kroppen och känslan efteråt. En mumsig kombo!

I takt med att go-känslan växte och jag blev tryggare i min löpning vågade jag också utmana mig själv mer och mer. Fler lopp, längre distanser, trail och asfalt. Jag började prova mig fram och se vad kroppen faktiskt klarade av. Ibland har det varit lite läskigt och pirrigt – men också väldigt kul. Och ja, stundtals med en hel del träningsvärk.

Det fina är att det inte bara påverkat mig i löpspåret. När jag vågat utmana mig själv i löpningen har det också spillt över på andra delar av livet. Klarade jag det där loppet eller löppasset, varför skulle jag då inte klara av den där jobbuppgiften som jag varit nervös inför?

Många är nyfikna på löpning men vet inte riktigt hur de ska komma igång. Vilka är dina bästa tips till den som vill börja springa som nybörjare?

– En svår fråga att svara på med ett enkelt svar, det beror mycket på vad som hindrar personen från att börja.

Är det prestationsångest eller jämförelse med andra som sprungit längre? Då handlar det ofta om att försöka släppa kraven, även om det såklart är lättare sagt än gjort. Fundera på vad som skulle göra det första steget lite enklare för dig. Kanske börja springa i skogen där det är lugnare? Eller ta hjälp av en vän som kan följa med första gången? Att stanna upp och fundera över sitt nuläge kan göra tröskeln mindre hög.

Är det en tidigare skada eller rädsla för att skada sig? Då är det viktigt att lyssna på kroppen och ta hjälp om det behövs. En fysioterapeut eller personlig tränare kan vara ett värdefullt stöd för att hitta ett hållbart sätt att komma igång.

Och handlar det om motivation vill jag säga detta: motivation kommer och går, men rutiner håller ofta längre. Försök hitta en nivå som känns hållbar för dig. Kanske är ett kort löppass i veckan en perfekt start. Fokuset behöver inte ligga på prestation, utan på känslan av att du faktiskt gjorde det. Hann du inte så långt eller behövde springa långsammare än tänkt? Det är helt okej.

En vän sa något fint till mig under en period när min träning kändes tung: ”Hur mycket tid lägger du på att älta det som inte blev? Vad skulle hända om du istället la lika mycket energi på att fira det du faktiskt gjort?”

Vilka är de vanligaste misstagen du ser hos personer som börjar med löpträning?

– I min erfarenhet är ett av de vanligaste misstagen faktiskt att man tycker att det är för roligt!

När vi springer frigör kroppen flera ämnen som får oss att må bra, bland annat endorfiner, dopamin och serotonin. Det kan ge både energi, motivation och den där härliga känslan som ibland kallas löparrus. Och när något känns bra vill vi gärna göra mer av det. Problemet är att kroppen kanske inte alltid hinner med i samma takt som motivationen. Om man ökar för snabbt utan tillräcklig återhämtning finns risken att man drar på sig skador.

Därför är mitt bästa tips att börja mjukt och tänka långsiktigt. Försök lyssna på kroppen och fundera över vad som hjälper den, och vad som kanske blir för mycket. Och framför allt: var snäll mot dig själv!

I dina audioguider på Yogobe ligger fokus inte bara på prestation, utan också på närvaro och upplevelse. Hur kan löpning bli mer av en stund för återhämtning och kontakt med sig själv?

– Genom att försöka släppa prestationsfokuset och istället landa mer i kroppen. Du behöver inte springa en viss sträcka eller i ett visst tempo bara för att andra gör det. Försök istället känna efter vad som känns bra för dig, både i kropp och knopp.

Det är trots allt känslan som ofta får oss att vilja fortsätta. Därför fokuserar vi i de här audiopassen på att förstärka den där go-känslan genom närvaro, andning, rörelseglädje och gemenskap. Och så smyger jag såklart in några tekniktips längs vägen också.

Vad hoppas du att deltagarna ska känna efter att ha gjort de här audioguiderna?

– Ett ord: Stolthet. Kom ihåg att fira dina framgångar. Heja heja heja!!

Övningar online – guidad löpning

Yogobe Video: 8rxd23

Yogobe Video: 62rcb3

Yogobe Video: 35cps9

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
Vad är vagusnerven – och hur kan du påverka den?

Vad är vagusnerven – och hur kan du påverka den?

07 maj 2026 | Av
Yogobe

Vagusnerven är en viktig del av nervsystemet och spelar en central roll i hur vi hanterar stress, återhämtning och balans i vardagen. Här får du lära dig mer om vad vagusnerven är, hur den fungerar och vilka metoder som kan hjälpa kroppen att lättare hitta tillbaka till lugn.


Vad är vagusnerven?

Vagusnerven är en av kroppens längsta och viktigaste nerver. Den är en central del av det parasympatiska nervsystemet – det som hjälper kroppen att varva ner, återhämta sig och hitta tillbaka till balans. Den sträcker sig från hjärnan ner genom kroppen och har kontakt med flera av våra inre organ, som hjärta, lungor och mag-tarmkanal. På så sätt fungerar den som en viktig kommunikationsväg mellan hjärnan och resten av kroppen.

Vagusnerven är med och reglerar flera grundläggande funktioner i kroppen, bland annat:

  • hjärtfrekvens

  • andning

  • matsmältning

  • kroppens stressrespons

  • vissa delar av immunförsvaret

Den spelar också en viktig roll i kommunikationen mellan hjärnan och tarmen – något som ibland kallas för hjärn–tarm-axeln.

När vagusnerven aktiveras stöds kroppens förmåga till lugn, återhämtning och reglering. Det kan bidra till ökad känsla av balans – både fysiskt och mentalt.

Vagusnervens viktigaste funktioner i kroppen

Vagusnerven är en central del av kroppens återhämtningssystem och påverkar flera viktiga funktioner:

  • Hjärta och puls: Vagusnerven hjälper till att sänka pulsen och bidrar till att kroppen kan varva ner efter stress eller aktivitet.

  • Andning: Den är med och reglerar andningen och samspelar med hur vi andas – något som gör andning till ett kraftfullt verktyg för att påverka nervsystemet.

  • Matsmältning: Vagusnerven påverkar mag-tarmkanalen och är viktig för att matsmältningen ska fungera optimalt, särskilt i ett avslappnat tillstånd.

  • Stress och återhämtning: Den hjälper kroppen att reglera stress och stödjer övergången till vila och återhämtning.

  • Inflammation och immunförsvar: Vagusnerven är också involverad i kroppens reglering av inflammation och samverkar med immunförsvaret.

Vad innebär vaguston och HRV?

Vaguston används ibland för att beskriva hur aktiv vagusnerven är och hur väl kroppen kan växla mellan stress och återhämtning. Ett sätt att uppskatta detta är genom HRV (heart rate variability), alltså variationen i tid mellan hjärtslagen.

En högre HRV kopplas generellt till större flexibilitet i nervsystemet och en bättre förmåga till återhämtning. Samtidigt påverkas HRV av många faktorer, som sömn, stress, träning och allmän hälsa – och är därför bara en del av helhetsbilden.

Går det att stärka eller stimulera vagusnerven?

En av de mest välkända metoderna för att påverka vagusnerven är medveten andning. Genom diafragmans rörelse kan långsamma och djupa andetag från magen stimulera vagusnerven och hjälpa kroppen att växla från stresspåslag till återhämtning. Att regelbundet göra andningsövningar kan också bidra till att stärka kroppens egen förmåga att växla mellan stress och återhämtning över tid.

Det finns även andra metoder som ofta nämns, som du kan läsa om längre ner. Forskningen kring dessa varierar, och det är inte alltid möjligt att säga om de ger direkt påverkan på just vagusnerven – men de kan bidra till att stödja kroppens förmåga till återhämtning.

Inom medicinen används också så kallad vagusnervstimulering (VNS), en behandling där nerven stimuleras med hjälp av medicinteknik. Den används bland annat vid epilepsi och vissa former av depression.

Så kan du stärka vagusnerven

Ibland framställs det som att stimulering av vagusnerven är lösningen på allt, men kroppen är komplex och består av flera system som samverkar. Det är därför svårt att säga exakt vad som påverkar just vagusnerven – men det finns flera metoder som kan hjälpa kroppen att aktivera det parasympatiska nervsystemet och lättare hitta tillbaka till lugn och återhämtning.

Här är några exempel:

💡 Tips! Kolla in vår playlist Övningar för vagusnerven!

Övningar online – för vagusnerven

Yogobe Video: 6ws3x7

Yogobe Video: 7gh32z

Yogobe Video: pg547u

Yogobe Video: 8a46xk

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
Förklimakteriet – så känner du igen signalerna

Förklimakteriet – så känner du igen signalerna

03 maj 2026 | Av
Jenny Koos & Yogobe

Hur vet du om du befinner dig i förklimakteriet och vad kan du göra själv för att må bättre? I denna intervju delar Jenny Koos, Justisse Holistic Reproductive Health Practitioner och författare till "Fertilitetsförståelse" (2022), med sig av sin kunskap och ger konkreta råd kring hur du kan stötta dig själv genom denna fas i livet. 

Vad är förklimakteriet egentligen – och hur skiljer det sig från klimakteriet?

Klimakteriet är en process som varar i flera år, det är en långsam avveckling av äggstocksverksamheten. Det är alltså övergångsåldern mellan vår fertila del av livet till menopausen, då äggstockarna inte längre "cyklar" och det är finito med ägglossningar och mens.

Det som populärt kallas "förklimakteriet" är klimakteriets startgropar, de sista reproduktiva åren. Under klimakterieprocessen (som kan vara mellan 5-10 år) blir kommunikationen mellan äggstockar och hjärna (även kallad HPO-axeln) långsamt sämre, och till slut svarar inte äggstockarna längre.

Vilka är de vanligaste tidiga tecknen på att man är i förklimakteriet?

Hur mycket man märker av att klimakterieprocessen är igång beror till viss del på hur ens menscykler har betett sig tidigare. Kanske har man aldrig haft särskilt regelbundna cykler och märker det därför inte så mycket på just parametrarna inuti cykeln, utan mer på hormonella symptom som till exempel torra slemhinnor eller humörsvängningar.

Tidigare ägglossningar och därmed kortare cykler är ett vanligt tecken i början, och även om man inte kartlägger noggrant så märker man ju om mensen dyker upp efter tre veckor istället för fyra. Även andra märkliga blödningar och mer PMS är vanligt, i och med att hormonmängderna och relationen hormonerna emellan förändras.

Hur vet man att “något är på gång” – finns det tydliga kroppsliga signaler att lyssna efter?

Här hjälper det att kartlägga sina menscykler, eftersom man då får översikt på hur lång follikulär- respektive lutealfasen är. Det betyder hur lång tid det tar från mensen till ägglossningen, och från ägglossningen till nästa mens.

När ägglossningen börjar bete sig udda och/eller svika helt, så förändras också hormonmönstret i cykeln, vilket man kan märka både genom olika fysiska symptom, såsom mängden cervixsekret, sexlust, psykiskt mående, koncentrationsförmåga och svullnad. Med andra ord: är du kring 40 år och märker att menscykeln spårar ur "utan anledning" (som svår stress eller annan ohälsa), så kan det vara så att de åldrande äggstockarna kämpar lite med att kommunicera med hjärnan.

Vad händer hormonellt i kroppen under förklimakteriet?

Progesteronet sviker först. Sämre genomförda ägglossningar ger sämre gulkroppar och därmed sämre progesteronproduktion, vilket märks på allehanda PMS-symptom, både fysiska och psykiska. Nivårna av östrogen börjar också pendla mycket mer, med höga toppar och allt djupare och längre dalar. Topparna kommer ofta med mer cervixsekret och lust, men ibland även nervositet och sömnproblem.  Och dalarna kan ge t.ex. svettningar, koncentrationssvårigheter och rejäla humördippar.

Vad kan man själv göra för att stötta kroppen under den här förändringen?

Man kan försöka främja regelbunden och lyckad ägglossning så länge som möjligt genom att se till sin näringsstatus, stabilisera sitt blodsocker och prioritera sömnen. Eftersom det är binjurarna som så småningom ska ta över könshormonproduktionen i menopausen, och de svajiga progesteronnivåerna plus åldern i sig gör oss känsligare för stress, blir det allt viktigare med metoder för stresshantering.

Äggstockarnas funktion främjas också av antioxidanter både via mat, tillskott och vanor som sömn/den egna melatoninproduktionen – så allt man kan göra för att minska på oxidativ stress är hjälpsamt.

Kan livsstilsfaktorer som sömn, kost och träning göra skillnad i hur man mår?

Absolut, i viss utsträckning. Man kan inte stanna tiden, och ett helt symptomfritt klimakterium är en orealistisk förväntning även om man tar hand om sig, men man kan definitivt göra det värre. Jag brukar säga att om du vill ha ett riktigt jävligt klimakterium så ser du till att sockerchocka dig till en riktig blodsocker-bergochdalbana, leva på kaffe och kolhydrater, scrolla dig genom nätterna, minska på mättat fett (kolesterol är byggmaterial för dina könshormoner) och låta levern vara överbelastad med alkohol så att den inte har tid över för att hantera din hormoner korrekt.

Vad är HRT (hormonersättning), och när kan det vara aktuellt?

Hormonersättning finns i många olika modeller, och kan mildra symptomen som uppstår när den egna hormonproduktionen av östradiol (det mest potenta östrogenet) och progesteron minskar.. Det finns underlag för att HRT kan hjälpa kvinnors mående och hälsa på en mängd olika sätt, men man måste vara medveten om vad man tar och hur man tar det, samt anpassa efter var i klimakteriet man faktiskt är.

Om du fortfarande har mer eller mindre fungerande cykler så kanske det räcker med lite extra bioidentiskt progesteron i lutealfasen. Eller så kanske lite bioidentiskt östrogen hjälper dig att inte dippa så djupt och till exempel få migrän i de delar av cykeln då östrogenet störtdyker. Men om du till exempel får svåra blödningsepisoder så kanske det är dags att titta på en kontinuerlig modell där du tar båda hormonerna, men då kan du å andra sidan räkna med att du samtidigt kommer att stänga ner cyklerna, kanske för gott.

Tyvärr finns det en stor okunskap kring allt detta inom vården idag, så man måste sätta sig in i det hela själv och ta informerade beslut i samråd med en förhoppningsvis lyhörd och påläst läkare, samt förstå var på klimakteriespektrumet en befinner sig och vad som är viktigt för en själv.

Finns det några vanliga missuppfattningar kring HRT som du vill slå hål på?

Många, men främst tycker jag att det är superviktigt att lära sig om skillnaden på artificiella hormonliknande ämnen (som de olika gestagenerna, även felaktigt kallade "gulkroppshormon") och bioidentiska hormoner som alltså har samma molekylära struktur som våra egna hormoner. Med det inte sagt att jag kategoriskt tycker man ska undvika det ena eller andra, det finns för- och nackdelar med båda, och som sagt olika modeller för intag som ger olika resultat i förhållande till den egna menscykeln.

Vilket råd ger du oftast till kvinnor som är i början av förklimakteriet?

Stötta dina binjurar, din sköldkörtel och sätt sömnen före allt. Detta är den sämsta möjliga tiden att ha dåliga vanor eller gå in i väggen! Och BYGG MUSKLER, för väldigt snart minskar förmågan att göra det radikalt, så muskelmassa är en väldigt god investering inför resten av ditt liv.

Vad önskar du att fler kvinnor visste om sin kropp i den här fasen?

Att det är en naturlig progression och en period där du faktiskt blir uppmanad av din kropp att hitta en annan livsstilsmodell. Precis som menscykeln, så är klimakteriets olika uttryck (en skala mellan tolerabelt och helt outhärdligt) en rapport från din kropp till dig, och hur du äter, tränar, sover etc HAR inverkan på hur jävligt det blir.

Hur kan man prata med sin vårdgivare för att få rätt stöd?

Först och främst – checka din vårdgivares grundkunskap. Om hen inte ens vill diskutera bioidentiska hormoner, inte är insatt i hur otroligt mycket i vårt mående som påverkas av hormonnivåer, eller inte känner till den nyaste forskningen kring östrogen och Alzheimers, byt läkare och klaga högljutt.

Vi kvinnliga patienter är konsumenterna, och nivån på vården kommer inte ändras förrän vi ställer krav. I övrigt – hitta kunskapskällor utomlands och kartlägg dina symptom, så att du kan ta informerade beslut och kommunicera med auktoritet när det gäller din egen vård.

Finns det tester eller undersökningar som kan hjälpa en att förstå var i klimakterieprocessen man befinner sig? 

En tydlig markör som signalerar att man är i klimakteriet (även om cyklerna kanske fortfarande fungerar hyfsat) är ett förhöjt FSH. FSH betyder follikelstimulerande hormon och är hjärnans order till äggstockarna om att de ska mogna ägg. Ju äldre och tröttare äggstockarna blir, desto mer "avtrubbade" blir de inför hjärnans rop – vilket alltså utgör själva klimakterieprocessen. I och med att de inte är lika pigga, skriker hjärnan högre och FSH är således högre i blodprov.

Övningar online – träning & återhämtning för dig i förklimakteriet

Yogobe Video: 7r82uk

Yogobe Video: 4up3t9

Yogobe Video: 8a46xk

Yogobe Video: dp629b

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
Sover du dåligt? 7 vanliga orsaker – och vad som kan hjälpa

Sover du dåligt? 7 vanliga orsaker – och vad som kan hjälpa

14 april 2026 | Av
Yogobe

Sömnproblem är vanligt och kan påverka både hur vi mår och hur vi fungerar i vardagen. Men varför sover vi dåligt och vad kan vi göra åt det? Vi har listat sju vanliga orsaker till sömnproblem, hur sömnen påverkar kroppen och vad som kan hjälpa dig att sova bättre.

Sömnproblem är vanligare än du tror

Sömnproblem är vanligt, faktiskt betydligt vanligare än många tror. I Sverige uppger nästan varannan vuxen att de har någon form av sömnbesvär. Att inte få tillräckligt med sömn kan vara påfrestande och påverka oss i vardagen, få oss att känna oss trötta, ha svårare att koncentrera sig och prestera sämre. Om problemen blir långvariga kan de också skapa negativa konsekvenser för både vår fysiska och psykiska hälsa.

Orsaker till sömnproblem

  • Stress och oro – den vanligaste orsaken. När kroppen eller tankarna går på högvarv kan det vara svårt att varva ner och somna.

  • Sjukdom och smärta – värk, andningsbesvär, förkylning eller andra tillstånd kan störa sömnen.

  • Klimakteriet och hormonella förändringar – till exempel värmevallningar, nattliga svettningar och förändrad sömnkvalitet.

  • Barn – barn som sover dåligt/vaknar ofta kommer att påverka din sömn.

  • Koffein, nikotin och alkohol – kan försämra sömnkvaliteten och göra det svårare att somna eller sova djupt.

  • Skärmtid och intryck – ljus från skärmar och mycket stimuli sent på kvällen kan göra det svårare att komma till ro.

  • Oregelbundna rutiner – sena kvällar, skiftarbete eller varierande sovtider kan påverka dygnsrytmen.

Det finns många olika orsaker till sömnproblem, men dessa är några av de vanligare.

Så påverkas kroppen av sömnbrist

Sömnen är viktig för både kropp och hjärna. Under natten sker flera återhämtande processer – immunförsvaret stärks, kroppen repareras och hjärnan bearbetar intryck, minnen och känslor. Samtidigt får nervsystemet möjlighet att varva ner, och viktiga funktioner som hormoner och ämnesomsättning påverkas. När vi får tillräckligt med sömn ger det oss bättre förutsättningar att vakna och känna oss pigga och återhämtade.

När vi sover dåligt kan det påverka både vårt mående och hur vi fungerar i vardagen.

Sömnbrist kan till exempel:

  • Påverka immunförsvaret

  • Försämra uppmärksamhet, koncentration och problemlösningsförmåga

  • Påverka humör och stresskänslighet

  • Öka hungerkänslor och sug, eftersom hormoner som styr aptit påverkas

  • Långvariga sömnproblem kan öka risken för olika hälsobesvär, som till exempel hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och psykisk ohälsa


Så kan du sova bättre

Det är inte bara det du gör på kvällen som påverkar sömnen, utan i stor utsträckning hur hela din vardag ser ut. Hur du rör dig, vad du gör under dagen och hur mycket återhämtning du får spelar stor roll. Ett första steg kan vara att börja bli mer medveten om vad som tar energi och skapar stress i din vardag. Samtidigt kan det vara hjälpsamt att hitta rutiner, särskilt på kvällen, som signalerar till kroppen att det är dags att varva ner. Vill du ha guidning? Testa våra klasser för kvällsrutiner.

Nedan hittar du några tips som kan vara ett stöd på vägen till bättre sömn.


Tips för bättre sömn

  • Se över stress och återhämtning. Försök bli mer medveten om vad som tar energi i din vardag och vad som hjälper dig att varva ner. Yoga, andning, avslappning och mindfulness kan vara värdefulla verktyg över tid – utforska gärna vårt innehåll inom stresshantering. Vid behov kan samtalsstöd vara hjälpsamt.

  • Ge utrymme för reflektion. Att avsätta tid för reflektion eller nedvarvning kan minska risken för tankarna att sätta igång när du ska sova.

  • Få dagsljus varje dag. Dagsljus, särskilt på förmiddagen, hjälper till att reglera dygnsrytmen. Att vara utomhus är extra viktigt under årets mörkare månader.

  • Rör på dig regelbundet. Fysisk aktivitet kan förbättra sömnen, oavsett om det är promenader, träning eller annan rörelse du tycker om. Undvik gärna intensiv träning precis innan läggdags.

  • Regelbundna sovtider. Försök att gå och lägga dig och vakna vid ungefär samma tid varje dag. Det hjälper kroppen att hitta en stabil dygnsrytm.

  • Minska skärmtid på kvällen. Skärmljus och intryck kan göra det svårare att varva ner. Försök att undvika stimulerande aktiviteter den sista timmen före läggdags.

  • Undvik koffein och alkohol. Koffein kan göra det svårare att somna och påverkar även sömnens djup, särskilt om du får i dig det sent på dagen. Alkohol kan göra att du somnar lättare, men försämrar ofta sömnkvaliteten och kan leda till att du vaknar under natten.

  • Lindra värmevallningar. Under klimakteriet kan värmevallningar och svettningar störa sömnen och göra att du vaknar under natten. Regelbunden fysisk aktivitet, särskilt styrketräning, kan bidra till att lindra besvären. Att hålla sovrummet svalt och välja svala material kan också göra det lättare att sova.

  • Skapa en lugn kvällsrutin. Gör något återkommande som signalerar till kroppen att det är dags att varva ner, till exempel läsa, ta en dusch eller dricka en kopp te. Djupavslappning som yoga nidra kan hjälpa kroppen att komma till ro inför natten.

  • Öva på acceptans och självmedkänsla. Att inte sova kan i sig skapa stress. Att möta sömnlöshet med mer lugn och mindre självkritik kan göra det lättare för kroppen att slappna av.

🌙 Vill du ha stöd för att sova bättre? Utforska vårt innehåll inom sömn på Yogobe – med klasser, övningar och program som hjälper dig att komma till ro.

Övningar online – kom ner i varv och sov gott

Yogobe Video: 6kd8

Yogobe Video: 48fe

Yogobe Video: k7z6

Yogobe Video: p25x

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid, kom igång direkt!

Lästips

Källor:

Öppna inlägget
När yogan blir ett stöd för läkning – Emma Guldner om MediYoga

När yogan blir ett stöd för läkning – Emma Guldner om MediYoga

09 februari 2026 | Av

Efter utmattning och PTSD blev yogan en viktig del av Emma Guldners läkning. I mötet med MediYoga fann hon stillheten, tryggheten och den närvaro som kroppen längtat efter. Här berättar Emma om hur yogan kan stötta nervsystemet, varför korta stunder av medveten rörelse kan göra stor skillnad – och om sina nya klasser i MediYoga hos Yogobe.


Hur hittade du till yogan, och vad fick dig att fastna?

Efter en lång sjukskrivning med utmattning och PTSD så hamnade jag på en donationsklass som en nära vän anordnat. Denna hölls på dåvarande MediYoga Institutet i Göteborg. För första gången på flera år var tankarna stilla, och ett lugn tog över. Jag visste att detta behöver jag ha mer av för min läkning

Vad gör du om du bara har 15 min för att yoga?

Då väljer jag enkelt och medvetet. Ofta fokuserar jag på andningen i kombination med mjuka, långsamma rörelser eller stilla positioner. Ibland räcker det med 5 minuter liggande andning och 10 minuter lugn rörelse för ryggrad, nacke och höfter. För mig handlar det inte om mängden tid, utan om kvaliteten på närvaron.

Du undervisar bland annat i MediYoga. Vad är det för yogaform och vad utmärker den?

MediYoga är en terapeutisk yogaform som även används inom vård och rehabilitering. Den är utvecklad för att stötta nervsystemet, hormonbalansen och kroppens självläkande förmåga. Övningarna är ofta mjuka men mycket effektiva, med fokus på andning, medveten rörelse och vila. Det som utmärker MediYoga är att den är tillgänglig för många – vänlig, omsorgsfull och anpassad efter din dagsform, även vid stressrelaterad ohälsa, smärta eller utmattning.

Du har egen erfarenhet av utmattning. På vilket sätt blev yogan ett stöd för dig på vägen tillbaka?

Yogan hjälpte mig att lyssna inåt istället för att pressa framåt. Genom andningen och den långsamma rytmen fick mitt nervsystem möjlighet att varva ner, och jag kunde steg för steg bygga upp en trygghet i kroppen igen. Yogan lärde mig att vila utan skuld – och att återhämtning är något man gör aktivt, inte passivt.

Vilket råd skulle du vilja ge till den som känner sig stressad eller är på väg mot utmattning?

Vänta inte till kroppen säger stopp helt. Små förändringar kan göra stor skillnad: pauser, medveten andning, mindre krav och mer självmedkänsla. Du behöver inte göra allt på en gång. Börja där du är, med det du har, och våga prioritera din återhämtning.

Berätta om dina nya klasser på Yogobe!

Mina klasser på Yogobe är skapade med fokus på stressreglering, återhämtning och nervsystemets balans. De passar både dig som är ny till yoga och dig som har erfarenhet, men som längtar efter ett mjukare och mer inkännande förhållningssätt. Här finns MediYoga, lugn yoga, andning och vila – klasser som kan bli ett stöd i vardagen och hjälpa dig att hitta tillbaka till lugn, stabilitet och energi.

Övningar online – Mediyoga med Emma Guldner

Yogobe Video: 2zx35t

Yogobe Video: dp629b

Yogobe Video: g345fu

Yogobe Video: 364bde

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget
Bli vardagsstark på 45 dagar – ny tränings- & kostutmaning

Bli vardagsstark på 45 dagar – ny tränings- & kostutmaning

03 februari 2026 | Av

Dags för en nystart? Vår onlineutmaning Vardagsstark gör det enkelt att komma igång med hälsosamma rutiner. Under 6 veckor får du klasser i träning, yoga och återhämtning – tillsammans med näringsrika, lättlagade recept från Linas Matkasse. Ett helhetskoncept som ger inspiration och vägledning för att bygga styrka som bär dig i vardagen. Läs mer här!


Onlineutmaning med kost, träning, yoga & återhämtning

Vardagsstark är utmaningen för dig som vill komma i form, känna dig starkare och få mer energi – utan att lägga ribban orimligt högt. Under 6 veckor får du varje vecka ett tydligt upplägg med korta klasser inom träning, yoga och återhämtning, samt tillgång till en receptbank med kalorismarta och lättlagade recept från Linas Matkasse. Allt samlat på ett sätt som är enkelt att följa i vardagen.

Genom varierad rörelse, näringsrik mat och pauser för återhämtning bygger du en grund som ger mer ork och gör dig redo att möta vardagens upp- och nedgångar.

Vardagsstark är för dig som vill:

  • Känna dig piggare i vardagen

  • Stärka både din fysiska och mentala hälsa

  • Få varierad träning med styrka, kondition och rörlighet

  • Upptäcka enkla verktyg för återhämtning och stresshantering

  • Få stöd och inspiration till hälsosamma matval

Kalorismarta & lättlagade recept från Linas Matkasse

I Vardagsstark får du tillgång till en receptbank med kalorismarta recept från Linas Matkasse. Recepten är goda, lättlagade och innehåller rikligt med grönsaker, samtidigt som portionerna är anpassade för att ge lagom med energi.

Varje vecka får du förslag på tre recept som vi valt ut som inspiration, men du har möjlighet att själv välja bland upp till 15 olika alternativ utifrån vad du tycker om och vad som passar just dig. Receptutbudet uppdateras löpande, vilket innebär att variationen kan skifta över tid – men du har alltid tillgång till liknande rätter i Linas Matkasses receptbank.

Som deltagare i Vardagsstark får du även ta del av ett erbjudande från Linas Matkasse – 35% rabatt på din första matkasse och 20% rabatt på din andra och tredje matkasse.

💡 Läs mer och anmäl dig till Vardagsstark här!

Öppna inlägget
What is emotional regulation and how can we practice it?

What is emotional regulation and how can we practice it?

13 januari 2026 | Av

Emotional regulation is often misunderstood as a way to control or suppress what we feel. Here, Eleonora Ramsby Herrera shares her perspective on emotions as meaningful responses that help us orient ourselves in the world and serve as a compass for self-understanding, relationship and conscious choice – and how practices like meditation and breath can support this process.

Emotions can help us orient to the world

The way I understand emotional regulation is closely aligned with an existential view, where emotions serve as an orientation to where we stand in the world. Emotions can tell us something about what is happening to us and how it affects us in a particular moment. In this sense, emotions are not merely internal states to be managed but meaningful responses to our lived situation.

Emotional regulation is sometimes misunderstood as a means of controlling our emotions by trying to remain calm and detached amid chaos. This can border on spiritual bypassing, a term introduced by late Buddhist and psychologist John Welwood to describe how a spiritual practice can become a way to avoid, rather than engage with, the realities of our life. Consequently, it can create distance from experience, severing our connection with the world and our relationships within it. We are not separate individuals moving through the world unaffected by what happens around us; rather, we are always in relationship with it. We cannot touch something without being touched ourselves.

Emotional regulation as awareness rather than control

Instead, emotional regulation can be understood as the capacity to be aware of our emotions and to acknowledge that we never encounter the world in a neutral way. Our interactions are always coloured by our assumptions, histories, and perspectives. While we cannot remove this lens, we can become more attuned to how strongly it shapes us and how we allow it to influence our way of being in the world.

We can either be reactive to our emotions, controlled or overwhelmed by them, or suppress them because we do not like how they feel. Alternatively, as existential philosopher and psychotherapist Emmy van Deurzen suggests, we can learn to relate to emotions as a compass for orienting our lives and to approach them as moments of learning through self-enquiry. This can be done by reflecting on questions such as: What happened for me to feel this way? What did I or didn't do in that moment? How can I take charge and control the situation as it is now? Can I do something different about it that will shift how I am in the world and with people, in such a way that I am happy to go by my emotions rather than being run over by them?

Meditation and breath as tools for emotional regulation

A central aspect of this work is learning how to be with our emotions as they arise in present-moment experience. Meditation can be a supportive practice here, as it allows us to feel emotions fully and directly within a space of stillness and contemplative compassion. Here too, the breath can be our companion, helping us remain grounded and steady amidst the inner turbulence that may arise.

A full and meaningful life is not one that avoids difficult emotions, but one that embraces the full range – from joy and laughter to rage and sorrow. This is part of what it means to be human. From this perspective, learning to live with our emotions and to use them as guidance for conscious choice allows us to inhabit our lives with greater clarity, depth and wakefulness.

Online Course: Emotional Regulation with Eleonora Ramsby Herrera

Interested in exploring practices to navigate your emotions? In the online course Emotional Regulation, Eleonora Ramsby Herrera guides you through simple ways to regulate your nervous system and support your emotional wellbeing using meditation and pranayama.

Read more here!

Practice Online – Meditation & Breathwork

Yogobe Video: 6a8w4e Yogobe Video: 27ucw4 Yogobe Video: zt9x23 Yogobe Video: 6rs2

To watch a full video, you need to be logged in as a paying Yogobe member. Haven’t tried Yogobe before? Try it free for 14 days – get started here!

Further reading

Öppna inlägget
Ge bort hälsa i jul – julklappstips från Yogobe

Ge bort hälsa i jul – julklappstips från Yogobe

09 december 2025 | Av
Yogobe

Årets julklapp enligt Yogobe är – hälsa! Här får du tips på gåvor som uppmuntrar till rörelse och vila och som kan bidra till bättre fysisk och psykisk hälsa! 

Ge bort ett presentkort som ger tillgång till Yogobe Play

Vårt främsta julklappstips är tillgång till Yogobes breda utbud inom allt som stärker hälsan! Med vår prenumerationstjänst Yogobe Play kan man träna, yoga och meditera online – när man vill och vart man vill. I prenumerationen ingår:

→ I Yogobe Store kan du köpa presentkort på Yogobe Play från 229 SEK

Onlinekurser inom yoga, meditation & hälsa

En onlinekurs som blandar teori och praktik kan vara en uppskattad gåva för den som är intresserad av hälsa, eller för den som vill komma igång med hälsosamma vanor. Här är våra nyaste och mest populära kurser:

  • Kraft i klimakteriet: En sprillans ny kurs som ger verktyg för att stärka kropp, nervsystem och självkänsla genom klimakteriet. Föreläsningar med läkaren Naomi Flamholc varvas med träning med sjukgymnasten Jovanna Stolt. Här hittar du även klasser i yoga och stresshantering.

Köp den för 999 SEK

  • Emotional Regulation: Tillsammans med yoga-och meditationsläraren Eleonora Ramsby Herrera utforskar du enkla övningar för att reglera ditt nervsystem och stötta ditt emotionella välbefinnande genom meditation och pranayama.

→ Köp den för 699 SEK

  • YOMI Pregnancy & Beyond: Barnmorskan Asabea Britton och psykologen Maria Johansson guidar genom förberedelser inför graviditet, födande och livet som förälder. Här varvas föreläsningar med praktiska klasser i yoga, andning och meditation samt fördjupande läsning.

Nu 999 SEK ✨ (ord. pris 1199 SEK)

  • Lär dig meditera: Ulrica Norbergs populära meditationskurs i nyutgåva med helt nytt innehåll! Du guidas genom sju meditationspraktiker för mindre stress, mer närvaro och djupare återhämtning.

→ Köp den för 999 SEK

  • Ta hand om lymfsystemet: En av våra mest populära kurser! Milla Floryd lär ut tekniker för hur du kan vårda ditt lymfsystem och boosta lymfflödet – för bättre lymfhälsa.

Nu 349 SEK ✨ (ord. pris 499 SEK)

💡 Du hittar alla våra onlinekurser här!


Böcker inom hälsa, yoga & återhämtning

En god bok är alltid fint att få – både för stora och små. Här kommer två tips på bra böcker, författade av två av Yogobes experter: 

📖 Konsten att dö ung så sent som möjligt, av Johanna Hector
Vad händer när vi slutar jaga perfektion och istället möter livet som det är – med kroppen, hjärtat och själen? I denna bok väver Johanna Hector samman forskning, filosofi och egna erfarenheter till en berättelse om frisk livslängd (longevity), nervsystemets kraft, närvaro och livslust.

→ Köp för 299 SEK i Yogobe Store

📖 Sovyoga, av Jennie Wadsten Sharma, Johanna Alvin och Ebba Dagsdotter
En söt sagobok för att hjälpa barn mellan tre och sex år att somna. Sagan bygger på yoga nidra som är en metod för avslappning. En perfekt chans för föräldrar och mor- och farföräldrar att skapa en gemensam och avkopplande stund med sina små.

→ Köp för 129 SEK i Yogobe Store

💡 Se alla böcker i Yogobe Store

Julklappar i Yogobe Store

I Yogobe Store hittar du yogamattor, olika yogatillbehöryogakläder och mycket mer – allt som hör till en yogapraktik, helt enkelt. Här tipsar vi om några av våra julklappsfavoriter:

  • Koppar från Curam: För härlig egenmassage som stimulerar blod- och lymfcirkulation, kan minska spänningar och skapa en jämnare hudstruktur. Finns i olika modeller för både kropp och ansikte.

→  Köp från  229 SEK i Yogobe Store

  • Motståndsband från Yogiraj: Ett perfekt träningskit för pilates, yoga, funktionell träning och rehab. Innehåller 3 motståndsband i olika styrkenivåer (light, medium, heavy) i naturnära färger.

→ Köp för 399 SEK i Yogobe Store

→ Köp för 399 SEK i Yogobe Store

  • Presentkort: Ett presentkort på Yogobe Store är en perfekt gåva när du inte riktigt vet vad du ska ge – då kan mottagaren själv välja och vraka bland alla härliga produkter.

→ Köp från 250 SEK i Yogobe Store


Till den som redan har allt – skänk en gåva till Tjejzonen

Att vara snäll hör julen till och en gåva till välgörande ändamål är alltid en fin gest! Yogobe stöttar Tjejzonen, som är Sveriges största stödorganisation för tjejer av tjejer, i deras viktiga arbete. De kämpar för tjejers rätt att bli lyssnade på och att den psykiska hälsan ska öka bland alla som definierar sig som tjejer och är mellan 10-25 år. Ett julgåvobevis hos Tjejzonen är en omtänksam julklapp till den som redan har allt, eller den som inte önskar något.   

→ Här kan du köpa ett julgåvobevis till valfritt belopp hos Tjejzonen

Yogobe & Milla Floryd bjuder in till gratis yoga på julafton 🎄

Enligt tradition bjuder Milla Floryd in till en skön yogaklass på julaftonsmorgon via Yogobe LIVE. Det är en klass som passar hela familjen med flowiga rörelser som smörjer lederna och en härlig blandning av utmaning och avslappning. Klassen är gratis och alla är välkomna att delta – bjud med familj och vänner!

💡 Läs mer och boka här!

Övningar online – yoga, träning och meditation

Yogobe Video: 8a46xk Yogobe Video: x8s67e Yogobe Video: 9ea3d5 Yogobe Video: 5ruk96

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Lästips

Öppna inlägget