Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Fascian eller bindväven, har ett nästan mystiskt skimmer över sig. Men det är bara på senare årtiondet som forskningen visat att den har mycket större betydelse för fysisk hälsa, smärtupplevelse och psykiskt välmående än vi tidigare trott. Linus Johansson, fysioterapeut och författare berättar vad fascia är och hur kunskapen kan ge dig förundran för din kropp.

Fascia – får allt att hänga ihop

Linus Johansson har passion för kroppen i rörelse och jobbar med detta som fysioterapeut med sina klienter, i kurser, utbildningar, som författare och utvecklare av konceptet soma move (tillsammans med Cecilia Gustafsson). I dagarna kom hans femte bok om kroppen och träning: Bindväv - Vad bindväv är och mina principer för hur man tränar och behandlar den, med senaste forskningen i det här fortfarande outforskade komplexa område. 

– Kärt barn har många namn, fascian eller bindväven är det mjuka skelettet och den miljö där alla celler har möjlighet att bo och göra sitt jobb så bra som möjligt. Bindväven omsluter allt i kroppen – muskler, organ, nervsystem och har direktkommunikation till hjärnan för att förklara var vi befinner oss och hur vi mår. Den ger en förklaring på att allting hänger ihop, säger Linus.

Linus klasser, workshops & föreläsningar om fascian på Yogobe

Förstå din bindväv är en serie med klasser och föreläsningar med Linus här på Yogobe. För dig som utforska och djupdyka ner i din fascia för att lära dig mer, eller dig som helt enkelt är stel och vill bli rörligare! 

Påverka bindväven genom rörelse

– Den behöver belastning, att krafter av rörelse träder genom bindväven. Bindväven är rörelse och rörelse är bindväv, de är så beroende av varandra, säger Linus.

Bindväven kan lagra energi för att göra oss väldigt energieffektiva, för att när vi behöver, omsätta energin till rörelse.

– Bindvävsåterfjädring är en unik förmåga bindväven har. Den kan dra ihop sig snabbt, energi kommer ifrån att man har spänt upp det mjuka skelettet och får ballistisk, explosiv fjädring. Den behövs i till exempel spjutkastning, kampsport, dans, gymnastik och löpning.

Yinyoga, bindväv och psykiskt mående

Vi tränar eller mjukar aldrig bara vår bindväv, eftersom muskler, nervsystem, leder och organ hänger ihop. Yinyoga sägs särskilt rikta sig till bindväven, men det är hela kroppen som påverkas. Det specifika för yin är att vi får tid att långsamt tänja den här fjädringen så att den inte fastnar i ett läge och vi får ont och kunna få mer tillgång till hela vårt rörelseomfång.

– Även yinyoga som är mer en position, kräver en rörelse för att ta sig dit. Det är lätt att vi fastnar i ett mönster i kroppen, yinyogan kan sätta oss i nya mönster och få en annan upplevelse av kroppen men också hur vi mår, säger Linus.

Bidväven är ett av våra största sensomotoriska organ och vi kan använda kroppen för att kommunicera med knoppen. 

– Allt är psykosomatiskt, hänger ihop. Om vi har ont i kroppen kan ett sätt vara att få prata om sin kropp och få ett annat förhållande till kroppen genom förståelse – och omvänt kan vi gå vägen via kroppen för att nå psyket. Det kan vara yinyoga, frigörande dans, löpning, det spelar inte så stor vad i sig vi gör. 

Bindväv– västerländska ordet för prana?

Något som binder samman – kopplingen mellan kropp och sinne, som behöver flöde och som kan stagnera, det låter som prana, livsenergi, och som yogans tänk kring blockeringar. Kan bindväven vara ett västerländskt sätt att säga prana?

– Ja, för yogan jobbade som alla andra klassiska discipliner i kroppen. Klassisk rörelselära utgår  från känslan, upplevelsen, och den finns i bindväven, och i musklerna med, men bindväven är sex gånger mer innerverade, mer i kontakt. Det västerländska akademiska är mer fyrkantigt. Jag försöker få två världar att mötas i boken, säger Linus och fortsätter med eftertryck:

– Det finns de som säger att vår själ lever i bindväven och hjärnan har absolut högst kontakt med bindväven. Hur intressant är inte det? 

Kunskapen kan vara härlig för oss som älskar att nörda in och förstå. Men Linus uppmuntrar oss att framför allt uppleva och att uppskatta våra egna möjligheter och den dolda potentialen som finns i kroppen.

– Mystiken får vi aldrig slå ihjäl, den får finnas där. Känslan av att bli nykär är tanken med boken. Wow har jag en sån här kropp, finns det här i mig? Att dyka in i den upptäcktsresa som drivs av sin egen nyfikenhet, säger Linus.

I framtiden hoppas han på mer förståelse för sjukdomar i bindväven och hur vi kan använda rörelse av olika slag för vår hälsa.

– Förhoppningsvis är inte bindväven bara en trend som går över för att den var för svår att förstå.

Ta del av hela intervjun med Linus om bindvävens magi här: 

Köp Linus nya bok Bindväv - Vad bindväv är och mina principer för hur man tränar och behandlar den i Yogobe Store! 

Läs mer om rörelselära och fascia

• Att älska rörelse, av Linus Johansson
• Släpp spänningarna längs kroppens muskelkedjor, av Majja Lund
• När den medvetna och omedvetna kroppen möts, av Linus Johansson

Yoga för bindväven online

Yogobe Video: y42t Yogobe Video: a2z3 Yogobe Video: t28z Yogobe Video: z37g

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Var kommer tankar egentligen ifrån och hur hanterar man oro? Det ger Dennis Westerberg tips på i sin detektivbok för barn – som kan lära oss vuxna ännu mer än barnen, för de vet redan svaret som vi kanske har glömt. Lös mysteriet här!

Varifrån kommer tankar och hur kan vi bemöta barns, och vår egen, oro?

I höstas släppte Dennis Westerberg barnboken Marsipan och tankemysteriet. Han har hämtat inspiration dels från att själv haft mycket oro, ångest och depressioner som barn och dels från sitt arbete som lärare, där han träffat många barn, bland annat flyktingbarn med stark oro.

– Undertiteln är "Perfekt för vuxna att läsa för barn som vill slippa oroande tankar". Det vill säga föräldrar som vill slippa oroande tankar. När föräldrarna vet att oron kommer från tanken blir det lättare att bemöta dem – tankarna. På skylten står det in case of emergency keep calm, inte stressa upp dig så in i helskotta, säger Dennis med ett skratt.

Han vet däremot hur svårt det kan vara, att hålla sig lugn. Dennis dövade länge sin egen ångest på olika vis, bland annat med alkohol. Han slutade med det eftersom det gav sådana negativa konsekvenser för honom själv och hans familj. Men vad kunde hjälpa?

– Det var först 2009 som jag kom i kontakt med en förklaringsmodell på hur oro skapas i oss psykologiskt. Sedan dess har jag ägnat mitt liv åt att förklara vad det här var, i föreläsningar och böcker för vuxna och tonåringar. Men jag ville inte skriva för barn vad oro är, utan mer påminna dem om vad de redan vet. För barn vet att oro finns i tankarna. De går in och ut ur fantasier hela tiden. Men när vi blir äldre glömmer vi bort att vi går runt med fantasier, eller drömmar, eller minnen – i slutändan är allt tankar, säger Dennis.

Stötta barn i svåra känslor och lindra oro

Hur gör man om det finns en verklighetsförankring i tankarna, man kanske har varit med om någonting svårt i skolan och är rädd för att det blir så igen i morgon? 

– Bekräfta barnen, men inte tankarna. Möt barnens otrygghet med trygghet, spä inte på tankarna. Min mamma, min älskade mamma, visste det här. Jag hade mycket tvångstankar och tvångshandlingar men jag visste inte vad det var när jag var liten. En natt när jag skulle sova hade jag glömt en tvångshandling och när jag vaknade var jag övertygad om att min mamma skulle dö. Jag höll mig någon dag men sedan sa jag det till mamma. Hon sa med mycket kärlek att, nämen Dennis det där är bara tvångstankar, sånt hade jag också när jag var liten, det går över. Kom så tar vi en glass, berättar Dennis.

Hur gör man när barnet vill ha stöd i hur de ska göra i specifika svåra situationer? När de vill ha hjälp, utan att använda sig av tankar?

– När våra tankar skingras och sinnet klarnar är inte det som är kvar tomhet och oansvar när vi inte tänker alla tankar. Det som är kvar är livet som lyser ut genom ögonen. Fabriksinställningen att vara människa. Det som är där är det som får hjärtat att slå, lungorna att andas, det är det som får såret att läka. Det är också klokhet, klarhet, det är driv, energi, det är kreativitet, nyfikenhet, förundran och det är barnasinnet. Barnasinnet har aldrig lämnat oss, säger Dennis och fortsätter:

–Men vi glömmer bort att tankar bara är tankar och när vi vet det kommer de automatiskt att skingras. Det som är kvar är nu, närvaro, ro och den bästa versionen av sig själv. Då litar jag på att man själv vet vad man ska säga och göra. Jag har inte svaren, det har de själva, både föräldrarna och barnen.

Han förringar inte svåra situationer och känslor. Sjukdom, våld, separation, mobbning, flykt, sorg. Smärtan är reell oavsett vad man går igenom, något som anses litet för en person kan vara stort för en annan. Men tankarna vi skapar kring vår situation kan antingen skada oss ytterligare eller hjälpa oss.

Närvaro i nuet och bekräfta barnet med empati och kärlek

För att hjälpa barnen att lösa tankemysteriet behöver vi själva vara närvarande i nuet.

– Oro går över, det är det enda vi behöver veta – vi ska ge hopp åt våra barn, allt är övergående. När vi är mitt i en stark oro, är det svårt att få bort oron, det jag pratar om är mer hur tankar uppstår, men mitt i stormen är det i stället att acceptera vad du känner och låt det vara så, så förändras det med tiden, säger Dennis och fortsätter:

– Men också, om man mår dåligt i livet, så prata med en människa som man har förtroende för, så att man får det ur sig. För då tappar det lite i värde, och kanske har man tur att möta någon som säger att det där är inte så farligt kom så tar vi en glass. Det är att förringa tanken men att ge barnet, eller vem det nu är, all kärlek och all form av sann empati.

Nyfiken på Dennis bok? Kolla in Marsipan och tankemysteriet. 

Läs mer om oro och närvaro

• Behåll lugnet i oroliga tider
• Lär dig hantera stress och oro med YOMI Yin Online, av Maria och Frida
• Mindfulness för barn

Yoga och meditera online för mer lugn och sinnesro för hela familjen

Yogobe Video: 93bz Yogobe Video: n6py Yogobe Video: e9z7 Yogobe Video: 2ab5

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Om Dennis Westerberg

Dennis Westerberg jobbar som föreläsare och utbildare, författare till flertalet böcker, mental coach och driver tillsammans med Tomas Lydahl podden Tomas & Dennis Podcast, som bjuder på tankar kring hur vi människor ska kunna uppleva mer lycka och mer framgång i livet. Han är också musiker och jobbar en del inom event. Många strängar på sin lyra alltså, som han säger själv, något som än mer möjliggjorts då barnen är vuxna och han och frun fått mer tid. Läs mer på denniswesterberg.com och @dennis_westerberg.

Hur kan du som yogalärare lära dig att inspirera dina deltagare att lyssna på och lita på sina egna kroppar? Anja Bergh, Sandra Adrian och Olivia Berggren ger dig tips! 

Tips för yogalärare – hjälp dina deltagare att lyssna på sig själva

Som ny inom yoga brukar det vara mycket att ta in och fullt upp med att veta vad de olika positionerna heter och ser ut, men efter en tid kan vi ge oss ut på upptäcktsfärd av att inte bara lära och ta in, utan upplevas än mer hur det känns i oss. Vi ställde tre frågor till tre yogalärare som är specialiserade i just detta, Anja Bergh, Sandra Adrian och Olivia Berggren (läs mer om lärarna längst ned på sidan).

Upplev vad som tilltalar dig och vad du vill ta med dig eller göra din twist utav. Lägg märke till vad det ger för respons i dina deltagare.

Frågorna:
1. Hur gör du för att guida och uppmuntra deltagarna att lyssna in till sina egna kroppar i yogan?
2. Vad betyder det här inlyssnandet för dig personligen och hur gör du?

Anja Bergh – Embodied flow, nervsystemsreglering & rörelseutforskning

1) Det här är min passion & specialitet!
– Eftersom vi är en kropp 100% av vårt liv så handlar det bara om var vi bär vår uppmärksamhet, på den naturliga pendeln av att ha vår närvaro utanför oss, och inuti oss. Oftast finns det en inlärningsperiod då vi känner oss nya i mötet med till exempel att hålla uppmärksamheten ankrad i en viss del av kroppen och vara med sensationerna där. Jag brukar säga saker som: Vad finns det där? Pirr, puls, temperatur, rörelse. Vi behöver sedan ofta öva på att stanna nära oss själva i mötet med andra.

2) För mig är det nyckeln till min egen tillfredställelse.
– När jag kan vara i mig själv och inte lämna mig själv i mötet med andra eller i mötet med triggers, utmaningar, njutning etcetra, då blir jag trygg. Och när jag är trygg i mig själv, ja då är livet enklare. Jag gör fortfarande medvetna övningar med min närvaro varje dag. Det gör att jag kan sakta ta mig iväg från betingade mönster jag inte är särskilt förtjust i och ha mer intimitet med dem i mitt liv. Jag blir gladare, modigare, mognare.

Ta del av klasser med Anja – yoga online här på Yogobe! 

Sandra Adrian – Yogalärare som influeras av shamanism & hela livet

1) Inga rätt & fel – nyfiket utforskande. 
– Yogan ställer oss varje gång en nyfiken fråga; vem är jag, just här och nu? Men å andra sidan krävs inte ett entydigt svar, inga rätt eller fel. Det räcker gott att bara nyfiket utforska sin kropp, andetaget, beteendemönster och vanor. Så med detta som utgångspunkt kommer jag ge några mer konkreta tips här nedan, saker som jag använder mig av:

• Börja med att landa sinnet i kroppen. Tona in med att chanta mantra. Känn in grunden i fötter och ben.
• Utforska om jag kan hålla mina bandhas utan att bli överspänd. Var stöttar jag kroppen och vilka delar av mig själv har jag tendens att förtränga eller glömma bort?
• Genom att sätta en intention, en tydlig avsikt med praktiken, blir det lättare att inte gå vilse i känsla, utan gå djupare än så.
• Andetaget är en oerhört tydlig guide. Är andetaget djupt och fylligt, eller känns det som att du kippar efter luft? Är det trångt i bröstkorgen, eller finns det frihet i kroppen?
• Jag väver ibland in lite mer otraditionella saker som till exempel shaking och fridans för att komma i kontakt med en friare känsla i kroppen. Jag vill också uppmärksamma faktumet att vi faktiskt också ofta lurar oss själva genom historier som sitter fast i sinnet. "Jag kan inte… Min kropp är alltid… Jag är för si eller så…" Sen visar det sig att det där var inte sant överhuvudtaget.

2) Lyssna in & landa. 
– Jag utforskar min kropp dels genom en rutinsekvens och dels genom fritt valda asanas. Den fasta rutinen möjliggör att känna in skillnader, men ger mig också möjlighet att vara kreativ. Personligen har jag en tendens att älska meditation, andning och djup, långsam praktik, därför behöver jag arbeta med att inte fastna i det för mycket, och göra min praktik mer dynamisk än jag ibland är sugen på. Jag påminner mig om att känna in vad som är sant på riktigt: Inlyssnande är inte bara att låta bli att sträva, det är också att inte hålla sig själv tillbaka.

Ta del av Sandras LIVE-klasser på Yogobe under januari! 

Olivia Berggren – Fysioterapeut & yogalärare som får dig att Move with ease

1) Guida rörelse mer än positioner.
– Jag ger mycket öppna cues. Jag kan till exempel använda nedåtgående hund som en rörelse för att utforska sidosträck eller handavtryck. Jag guidar gärna genom att ställa frågor, snarare än att säga åt folk exakt hur de ska göra. Till exempel: Vad behöver du göra för att känna dig stark här? Eller: Vad händer om du svankar eller skjuter rygg i den här rörelsen, hitta ett ställe där du känner att det är bra att vara. Det ger folk utrymme att prova sig fram samtidigt som att det stöttar dem att lita på sin egen känsla för vad som är bra för dem.

2) Kroppskännedom & styrka. 
– För mig har det varit en lång resa från att alltid lita på att mina yogalärare visste bättre än mig, till att helt och fullt ha tillit till min fantastiska kropp och att jag vet precis vad som ska till för att må bra. I många år var jag väldigt bra på att utföra positionen med “korrekt” alignment, men trots det drog jag på mig flera skador. Jag insåg att det bästa skyddet mot skador är kroppskännedom och styrka. I dag bryr jag mig mindre om “korrekt” alignment, men desto mer om variation och att röra mig på ett sätt som känns meningsfullt både på ett fysiskt och mentalt plan. Ena dagen kan det vara mjuka rullningar på golvet, nästa dag lyfter jag tungt på gymmet. Det har varit, och är otroligt frigörande att bryta alla “regler” och sluta bry mig om vad andra tycker är yoga. Min kropp mår bättre, och jag får mycket mer glädje av min praktik nu.

Rörelseutforskning och Somatic flow på Yogobe*

Yogobe Video: ar54 Yogobe Video: t6a4 Yogobe Video: b96t Yogobe Video: 3e5z

Om Anja Bergh

Anja, som är en del av Team Yogobe, undervisar i nervsystemsreglering, rörelseutforskning och är certifierad Embodied Flow-Yogalärare. Hon har både grundläggande- och vidareutbildningar för dig som vill undervisa i somatisk rörelseutforskning och yoga. Ta del av Anjas videor på Yogobe, läs mer om henne och följ henne på Instagram: @anja_bergh.

Om Sandra Adrian

Sandra undervisar yoga influerad av många olika traditioner och stilar, hon inspireras av så väl händelser i vardagen, människor, djur och natur som shamanism och de olika elementen och vår inre energikropp. Du hittar Sandra på yogabysandraadrian.se och instagram @sandra.adrian. Hon har också LIVE-klasser hos oss på Yogobe under januari!

Om Olivia Berggren

Olivia är yogalärare och fysioterapeut. Hennes yogaklasser handlar om att finna glädje över den egna kroppen i rörelse och om att kultivera kroppskännedom och självförtroende. Du hittar henne på movewithease.se och Instagram @movewithease.

Mer läsning för yogalärare

• Du hittar alla inlägg som riktar sig specifikt till yogalärare här.
• Har du önskemål på ämnen som du vill att vi tar upp? – Hör av dig till elina@yogobe.com

*För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Hathayoga – modern av yogastilar. Här får du veta mer om yogaformen som sägs vara grunden i många andra yogastilar. Häng med till balans mellan kropp och sinne!

Hatha – balanserar energi genom viss ansträngning

Man kan säga att hathayoga är den mest kända formen av yoga – och det är ur hathayoga som de flesta andra yogastilar härstammar.

Hatha har många gånger sagts komma från sanskritorden för sol och måne, men det stämmer inte. Ordet hatha betyder "ansträngning" eller "kraft". Så hathayoga hänvisar till synen att yoga börjar med ansträngning, eller fysisk ansträngning. Traditionellt skulle vi börja med att utöva ansträngning (asanas, positioner), sedan gå mot mer subtila övningar (andningsövningar, muskulära och energiska "lås" för att styra energiflödet), för att till sist nå till den inre nivån av meditation.

Vill du testa hathayoga? I videobiblioteket här på Yogobe hittar du klasser med olika längd och inriktning – från mer stillsamma till mer flödande.

Den andra betydelsen av termen hatha är påminnelsen om att vi kommer att behöva anstränga oss om vi vill kunna avancera i vår praktik. Många av oss antar att en andlig väg kommer att vara lättare än den faktiskt är. Som ett resultat kan vi bli avskräckta och komma ur spår genom distraktioner och frestelser. Det faktum att den här vägen kallas för "ansträngning" kan påminna om att andligt arbete kräver lika mycket ansträngning och hängivenhet som fysiskt arbete, och att vi inte bör låta den ansträngningen avskräcka oss. Termen "The Yoga of Effort" påminner oss om att ansträngningen är naturlig och normal, vilket i slutändan kan hjälpa till att hålla oss positiva och på rätt spår.

Träna sinnet genom kroppen i hathayoga

I hathayoga vill man alltså skapa inre balans och nå sinnet genom att träna kroppen. De mjuka, fysiska positionerna (asanas) är mer statiska och görs i ett lugnare tempo än i andra fysiska och dynamiska yogaformer som till exempel vinayasa flow eller ashtanga vinyasa yoga . Positionerna görs ofta i kombination med andningsövningar (pranayama) och olika meditationstekniker. Under en klass i hathayoga kommer du säkerligen att känna igen solhälsningar – en klassisk uppvärmande sekvens av 12 olika asanas som utförs i ett flöde.

Hathayoga passar de flesta! Det är en yogaform som kan passa nybörjare extra bra – eller för dig som vill ge dig själv en lugnare fysisk klass – och om du vill ha en skön blandning av enkla andningsövningar, stärkande och stretchande positioner, ibland med sittande meditation. 

Fördelar med hathayoga

• Starkare och mer flexibel kropp
• Minskade muskelspänningar
• Ökad rörlighet i kroppen
• Förbättrad balans
• Mental klarhet och ökat fokus
• Kraft och inspiration
• Kan bidra till bättre sömn
• Kan bidra till bättre koncentration

Här hittar du alla våra klasser i hathayoga online!

Läs mer om olika yogastilar & att yoga hemma 

• 9 tips – så får du till en regelbunden yogapraktik.
• Vad är ashtangayoga?
• Vad är restorative yoga?

Videotips – testa hathayoga online

Yogobe Video: 96bc Yogobe Video: w9r5 Yogobe Video: fb87 Yogobe Video: g3d9

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Dagar i stillhet. Dagar i stress. Mina dagar. Dina dagar. De är inte desamma. Vad dina dagar än är så både fascineras jag och förundras över hur vi lever. Hur olika vi lever. Vad vi lever för. Vilka val vi gör och har möjlighet att göra. Vilka tankemönster vi snurrar in oss i och vilka vi tar oss ur. Vad vi gör när vi är lediga. Varför längtan till ledigheten är stor för då får man göra som man vill. Ingenting. Får man inte det annars? Varför?

Hur kan du vila i din vardag?

Jag fascineras och förundras över hur vi återhämtar oss. Att vi tror att vi inte har fem minuter att andas, ta frisk luft eller sträcka på oss för det stjäl tid från det som måste bli gjort. Kan vara hjärnans största vurpa. Jag både förstår och inte förstår att vi väljer att resa bort så fort vi är lediga. Reser vi bort så får vi äntligen tid att umgås utan något som stör. Vi kan släppa alla förväntningar, måsten och borden. Jag tycker själv det är lika skönt. Men jag tycker det är ett otroligt knasigt samhällsproblem. De förväntningar, måsten och borden som finns, de kommer från arbetsgivare, samhället, politik, dina vänner, din familj, dig själv och många fler.

Jag tänker att de enda som kan göra något åt det är vi? Det är vi som kan göra den där härliga resan för ett miljöombyte och ladda om till ett val av just den anledningen. Inte att vi behöver den där resan för att överleva. För att umgås med varandra. För att hinna med oss själva och hinna med varandra. Att vi inte behöver bli besvikna för att den där resan inte blev så underbar som den skulle. Att smällen inte blir lika hård om vi skulle få dåligt väder eller bli osams nu när vi skulle ha det så bra.

Tänk om vi inte jobbade hela vägen in i kaklet för att ha tid och råd att kunna resa bort för att hinna umgås. Hur skulle resan se ut då tro? Hur skulle upplevelsen bli? Hur skulle det bli om vi inte var slutkörda redan på väg till destinationen? Hur skulle det bli om vi kände att resan faktiskt var det som fyllde oss med energi istället för att vara den veckan det tog att slappna av och sedan önska oss en vecka till för att ha semester efter semestern? Jag sitter inte på svaret.

Små stunder av återhämtning

Det jag gör är att fundera på hur tiden hemma skulle se ut om vi sa till vår arbetsgivare att vi har jobbat de timmar vi får lön för och sedan gå hem för att umgås med familj, vänner eller göra det vi tycker om att göra. Jag funderar på vad vi skulle använda våra pengar till för att ge vardagen lite mer guldkant. Det handlar inte bara om tid och pengar. Det handlar om kärlek och energi. Att ge kärlek till dig själv och till andra. Att samla energi genom vila, återhämtning, reflektion och medvetenhet. Sömn. Att låta hjärnan få vila så att nervsystemet kan få samarbeta med allt det där som det egentligen är designat att få samarbeta med. Att låta energiflödet i kroppen bära dig genom lager av vibrationer och liv. Det är ofta i de små stunderna som vi upplever lycka. Det fina i att spela spel tillsammans, äta middag tillsammans likväl som att få sitta i sin egen vrå eller i tystnaden.

Helgdagar och ledighet ger ofta utrymme till reflektion. Oavsett vad de innehåller. De små stunderna av lycka eller de mörkare insikterna. Båda precis lika viktiga som allt där emellan. Under veckorna, under året, rullar vardagen ofta på. Tills det tar stopp. Då kommer eftertanken och reflektionen. Jag vet inte hur vardagen skulle se ut om reflektionen och återhämtningen fick finnas hela tiden? Kanske skulle vi bli uttråkade. Bli för mycket. Det jag vet är att jag gör vad jag kan för att ta reda på det. Återhämtning i små stunder istället för en klump när det blivit för mycket. Missförstå mig rätt. Jag älskar att resa och förespråkar det. Det berikar livet och vardagen. Resor av olika slag, nära som långt bort. Resor i fantasin som i verkligheten. De som kostar pengar som de som inte gör det.

Återhämtning är inte bara att umgås med andra. Det är att umgås med dig själv. Att ta en liten stund varje dag oavsett hur den dagen ser ut. En stund för dig själv och en stund tillsammans. Fokuserad tid på internet istället för slentriantid som suger energi och skapar avundsjuka, föreställningar och hjärnspöken. Se någon i ögonen. Le. Skratta. Prata.

Vårda det som är och skapa din återhämtning

Beroende på hur ditt liv, din vardag, din miljö och dina förutsättningar ser ut, så fundera för en stund hur du återhämtar dig. Vad som fungerar och inte? Vilka val kan du göra och vilka kan du inte göra? Det är så olika för oss alla. Vilka har du runt omkring dig som kan hjälpa och avlasta eller ge dig energi? Låt det också få ta tid att etablera återhämtning och förbered dig på att det behövs olika mycket i olika perioder och funkar olika i olika perioder även om ambitionen finns där. Vi behöver alla dela med oss om att människan behöver återhämtning för att fungera. Vi kanske behöver den på olika sätt men det som är säkert är att alla behöver den. Låt oss göra den rösten hörd.

Låt oss göra yinrösten hörd. Låt oss vårda det som finns. Det som är. Oavsett vad det är. Var i det. Möt det. Låt det ge perspektiv och agera efter det. Väx med det. Utvecklas. Låt oss inte ta energi för givet. Låt oss fylla på med den varje dag och låta det bli lika viktigt som att göra av med den. Medvetet. Det kanske är en drömvärld. Eller så är det inte det. Skapa din återhämtning. Dina dagar.

Kolla in det nya yinprogrammet på Yogobe

Har ni sett att vi precis har släppt ett yinprogram? Det sträcker sig över sex veckor och du får yinklasser varvat med föreläsningar. Programmet lämpar sig för dig som är helt nybörjare, men ger även dig som van utövare en chans att dedikera tid, få vägledas av våra älskade lärare och gå djupare i din praktik. Programmet börjar grundläggande och blir mer fördjupat med tiden. 

Lästips om yinyoga och goda vanor

• Yin – mer än bara yinyoga, av Cecilia Gustafsson.
• Designa ditt liv – skapa goda vanor med hjälp av yoga och meditation, av Emma Öberg.
• Läs mer om yinyoga här!

Yoga och meditation online – öppna upp för vila och energi

Yogobe Video: a7d5 Yogobe Video: bw34 Yogobe Video: z47a Yogobe Video: b65k

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

I min studie på stress som fenomen i grundskolan framkom att pedagoger har olika syn på stress, vilket gör att de bemöter fenomenet på olika vis. Vi vet att meditationsbaserade stillhets- och koncentrationsövningar är bra för hälsan samt ger minskad stresskänsla – kan yogan med hela dess praktik minska stressen för barn i skolan?

Stress som fenomen i grundskolan

Mitt intresse för unga och deras hälsa har varit stort under många år. Jag har stångats mot samhälle och skola i önskan om att hjälpa dessa individer till läkande genom att ge dem verktyg från bland annat yoga. Trots min starka vision kom jag till slut till en punkt då jag kände att detta är inte nog, det fungerar inte, något större måste göras, samtidigt som en form av hopplöshetskänsla landade i bröstet.

Det hela resulterade i att jag tog ett steg tillbaka och istället för att verka fysiskt aktivt mitt i stormens öga började jag från ett mer utanför-perspektiv observera och studera unga och deras psykiska hälsa, samt miljön som de befann sig i. I samband med detta påbörjade jag också en magisterutbildning i pedagogik och inom ramen av utbildningen genomförde jag senare en studie som fokuserade på stress som ett fenomen i grundskolan.

Resultatet visade att psykisk ohälsa hos unga ökar, skolpersonalen upplever att elever i grundskolan är stressade men att de till viss del saknar verktyg för att hjälpa lindra stressen. Delar av resultaten från studien är egentligen inget nytt under solen, utan för mig var det nog månaderna av arbete och processen som blev mest givande i form av att det gav mig nya perspektiv. Arbetet med studien innehöll bitvis tuffa månader och stundvis var jag klubbad av det faktum att skolvärlden är så skör, drabbad och efter.

Pedagogers kunskap och insikt avgörande för hälsoresultat  

Jag började ställa mig själv frågor som: Varför görs så lite i arbetet kring ungas hälsa? Hur kommer det sig att skolan som arena, dit alla barn och unga kommer på grund av skolplikt, inte agerar? På sikt skulle jag få svar på några av mina frågor. Att unga mår dåligt var alltså inget nytt. Något som däremot, enligt mig, är mer intressant från studiens resultat är att den visar hur avgörande pedagogers kunskap och insikt är för att nå resultat i hälsoarbeten.

Bland annat framkom det i studien att alla pedagogerna som intervjuades hade olika syn på begreppet stress, vilket i sin tur resulterade i att de också bemötte fenomenet på olika vis. Alla var medvetna om problemet och hade även någon gång gjort försök för att lindra symtomen, men delvis eftersom tolkningen av begreppet var något oklar blev effekten av arbetet svagt och med tiden rann allt ut i sanden.

Därefter kvarstod problemet med unga som mår dåligt. Min teori här är att det är svårt att behandla ett problem som inte är ordentligt synliggjort. Efter månader av djupdykning i forskning kunde jag utläsa att stress är vanligt förekommande bland unga samt att orsaken till stress kunde variera. Forskare lyfter att skolan har stor betydelse för barns psykiska och fysiska hälsa och eftersom elever tillbringar en stor del av sina liv i skolan bör skolan ses som en viktig potentiell hälsoresurs.

Minska stress hos barn i skolan – hälsovinst i samhället

Stressreducerande arbete runt barn och unga som lider av stress bör göras dels för elevernas skull och för deras möjligheter att ta till sig kunskap, men också som en hälsovinst för individen i samhället. I läroplanen står det att omsorg för de enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten samt att skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling samt låta dem uppleva olika känslor och stämningar.

Samtidigt visar en rapport från Skolverket att en betydelsefull faktor för elevers skolresultat är lärarens kompetens kopplat till främjandet av ungdomars hälsa. En faktor som min studie visar vara bristfällig. Vidare finns det forskning som visar att hjärnan är skapad för en kropp som rör på sig och att meditationsbaserade stillhets- och koncentrationsövningar är gynnsamma för välmåendet samt ger minskad stresskänsla. Min erfarenhet är tyvärr dock att många skolor inte har viljan eller modet att ta till sig verktyg som till exempel yoga trots att de “vet” att utövandet verkar stressreducerande och skulle göra gott för unga på många plan.

Trots detta är jag ändå inte beredd att skylla allt på bara okunskap eller mod. För parallellt med detta upplever jag också att det i samhället överlag idag finns en överdriven och orimlig längtan efter positivitet, en målsättning som i förlängningen skapar en ovilja till att handskas med problem. Detta i sin tur, enligt mig, kan vara en av orsakerna till att utvecklingen en aning har stannat upp. Eftersom få längre har så att säga “lust att få skit under naglarna” eller är beredda att arbeta sig trötta och kämpa för något utanför sig själv finns ett svalt intresse för saker som rör den större massan, detta eftersom alla har fullt upp med att förverkliga sig själv.

Snabba lösningar ger sällan bra långsiktiga resultat

Så även om jag är en av dem som förespråkar personlig utveckling menar jag att vi behöver vara lite aktsamma så att vi inte istället för att stärka Jaget med vårt arbete vattnar Egot. Vi behöver komma ihåg att så länge vi lever i ett gemensamt samhälle så kommer i skuggan av ett starkare Jag finns alltid ett Vi. För dig som redan läst mellan raderna så stämmer det att jag syftar till att många idag saknar intresse av att jobba för någon annan än sig själv, och i andra fall ger man ofta upp för lätt. I jakten efter konstant glädje tenderar vi att söka snabba lösningar som sällan ger gott resultat i längden.

Jag menar vidare att jag alltså inte ser något fel i att fokusera på problem, utan snarare fördelar, om man gör det på rätt sätt. Att analysera och identifiera problem hjälper oss att medvetet välja vilken lösning som är den bästa. Ta till exempel min historia, där jag arbetade stenhårt med att föra yoga in i skolan (en av många lösningar för att unga ska må bättre). Jag jobbade med elever, utbildade lärare och höll workshops om yogans metoder och dess goda effekter, men gjorde sällan en bakgrundskoll som kunde berätta för mig vilken förförståelse mina kunder hade kring problemet jag önskade bota. Kanske innebar det att jag undervisade fel stoff som i sin tur resulterade i dåliga resultat, detta trots att min intention var god.

Drömmen om yoga som en del av lärarutbildning

På den tiden kunde jag inte se varför saker blev fel. Jag tänkte då att problemet låg i att synen på yoga blivit förstörd i takt med att den blivit populär och att det var därför praktik som genom århundraden varit stark tappat sin kraft. Så vad gjorde jag? Jo, jag slutade, liknande situationen från studien. I mitt fall valde jag dock istället för att bli avvaktande bemöta problemet från en annan vinkel, som i sin tur gav ett annat perspektiv av problemet. Kanske egentligen det huvudsakliga.

Det visade sig att det inte räcker med att bara lära ut yogapositioner, asanas, till skolpersonal som de sedan kan utöva dessa med elever – vi behöver också förankra yogans värdegrund på ett djupare plan och sammanfläta den med skolans värdegrund. Praktiken behöver också, förutom en god förförståelse, kontinuitet, beslutsamhet och tålamod för att den ska ge resultat. Något som de flesta saknar, något som de flesta behöver lära sig mer om, något som de flesta behöver ständig stöttning kring. Något som jag inte var där och gav dom. I min drömvärld är yoga med hela sin praktik en del av lärarutbildningen. Under en längre tid, kanske delvis strömmande genom hela utbildningen, ges lärarstudenter möjligheten att först arbeta med sig själv för att sedan vidare ha förankrade kunskaper som de i framtiden kan använda i hälsoarbetet kring våra barn och unga.

Läs mer om skola, rörelse och närvaro

• Medveten närvaro i skolan – Del 1, av Pål Dåbrin.
• Daglig skolidrott för fysiskt aktiva vuxna?
• 20 frågor att ställa till barn, av Bianca Barck.

Yoga för barn och unga – hemma och i skolan

Yogobe Video: 9dk4 Yogobe Video: 9uk6 Yogobe Video: 5mp9 Yogobe Video: 73rk

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Vi är inga projekt som hela tiden behöver förbättras eller förändras. Yogalärare och embodiment coach Titti Pauler Reenstierna om hur vi kan omfamna det faktum att vi är människor med passionerade hjärtan och komplicerade sinnen genom att rikta uppmärksamheten mot våra känslor. 

Högt tempo och förvrängd definition av framgång

Jag kan ofta uppleva både en yttre och en inre press att jobba hårt och snabba på. När min tendens att ryckas med i det här höga tempot tar över kan det fort leda till att jag helt tappar kontakten med min kropp och således med vem jag egentligen är. När det händer kan min definition av framgång förvrängas till den grad att jag börjar tro att jag måste driva på min kropp ännu hårdare för att nå den. Klarar jag sen inte att nå min förvrängda definition av hur en framgångsrik person bör vara och leva så tar osäkerheter över. Väl här kan det kännas obehagligt och skrämmande att sakta ner tempot igen: ”Tänk om jag inte hinner med allt?” ”Tänk om jag hamnar efter, inte förmår förändra mig själv eller mitt liv i tid?”

I de stunderna försöker jag minnas vad jag egentligen finner obehagligt och skrämmande: att agera hastigt, driven av tankar och värderingar som kanske inte ens är mina egna, innan jag hinner verifiera dem med hela mig, med tillgång till hela min kropp och mina djupa värderingar.

Ett tillstånd är inget du behöver förtjäna

Jag tror att jag genom den strävan som jag så lätt faller in i egentligen längtar efter att just komma ner i kroppen och att i den få uppleva mig själv och nuet precis som jag och stunden är. Även att få uppleva de delar av mig som önskar att stunden vore annorlunda. Det jag strävar efter, vill uppnå, hinna med och förändra med mig själv eller med mitt liv handlar egentligen inte alls om den där förändringen i sig. Det handlar om hur jag vill må, vad jag vill känna och uppleva när jag kommer i mål. Oavsett om det är frihet, lugn, tillfredsställelse, mer glädje, njutning eller något helt annat så försöker jag påminna mig själv att jag inte behöver förtjäna det tillståndet. Inte heller behöver jag sträva efter och förvärva det utanför mig själv.

Vi är inte pågående projekt som ständigt behöver ”förbättras” eller förändras! Enligt min erfarenhet kan vi minnas det genom att rikta nyfikenhet och medkänsla åt alla de tankar, känslor och upplevelser som finns hos oss i varje stund och fråga oss själva hur allt det där känns i kroppen.

Så, om vi istället för att agera, stannar upp och vänder vår uppmärksamhet inåt, till en plats i kroppen som känns trygg, lugn, tillfredsställd eller neutral så kan vi härifrån sedan möta de känslor, tankar och reaktioner som vi normalt sätt undviker genom vårt strävande och ständiga görande. För en stund släppa taget om att fundera ut saker, göra upp planer och strategier. Sakta ner tempot inom oss och bara notera för en stund hur det känns att vara vi, just nu, med alla våra ”röriga” tankar och känslor. Låta något inom oss omfamna det faktum att vi är människor med passionerade hjärtan och komplicerade sinnen, med en historia och en nutid full av både lycka och sorg. När vi gör det kan vi komma i kontakt med en känsla av ett inre kroppsligt samband och ett flöde.

Välbehag och flöde finns redan inom oss

På grund av det sätt många av oss lever och har levt sedan vi var små kan detta vara lättare sagt än gjort och ibland kan det kännas omöjlig att hitta en plats i kroppen som känns trygg, lugn, tillfredsställd eller neutral. Gör vi inte det på egen hand kan vi behöva stöd att hitta dit. Detta tog lång tid för mig att inse och det tog ännu längre tid att faktiskt våga be om det stödet.

Men ska vi bara sakta in och känna efter och aldrig vidta åtgärder här i livet? Jo, men det jag finner viktigt, min egentliga definition av framgång, är att innan jag gör något fråga mig själv var impulsen att agera kommer ifrån. Är det en handling som ger uttryck för mitt sanna jag och mina djupa värderingar? Kommer den från en plats där jag har kontakt med hela mig själv så att jag kan integrera alla intryck innan jag väljer vad som är bästa väg fram för mig? Eller är handlingen ett sätt att förtrycka någon del av mig själv? Kommer den från en del av mig som jämför sig med sin omgivning, som är övertygad om att hårt arbete, prestation och ”perfektion” är vägen till ett tillstånd av välbehag och till en upplevelse av flöde som egentligen redan finns tillgängliga inom mig?

”The flow is right here,
utterly inseparable from what you are,
and is revealed in your unconditional commitment
to the truth of your immediate experience.”
– Matt Licata

Lästips

• Du är inte här för att vara perfekt, av Titti Pauler Reenstierna
• Dansa från hjärtat – oavsett ambition eller nivå, av Åsa Fornander.
• Skogen läker – så gynnas din hälsa av skogsbad, av Cecilia Gustafsson.

Yoga och andning online 

Yogobe Video: 8g2r Yogobe Video: x5w8 Yogobe Video: sg86 Yogobe Video: 34fc

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Om Titti Pauler Reenstierna

Titti Pauler Reenstierna är yogalärare, embodiment coach och fysioterapistudent och hon brinner för att påminna dig om din inbyggda förmåga att lyssna till och förstå din kropps budskap för att låta dem vägleda dig genom livet. Läs mer om Titti på hennes hemsida, på facebook eller följ henne på Instagram!

Orden yogi och yogini hörs ofta i yogasammanhang – men vad betyder de egentligen? Här får du veta mer om orden som refererar till yogautövare.

Yogini och yogi – yogautövare

I västvärlden så används orden yogini eller yogi för att beskriva en person som utövar yoga eller följer yogafilosofin. Ordet yogi har tidigare refererat till en manlig utövare, och yogini till en kvinnlig, men benämningen yogi används ofta generellt. 

Den ursprungliga betydelsen av ordet yogi beskriver en person som utövar yoga och andra meditativa praktiker inom till exempel hinduism eller buddhism, eller en person som avstår det materiella för att dedikera sitt liv till det som inom den hinduiska traditionen är att komma närmare Gud. Här kan du läsa yogaläraren Viktor Frihs tankar kring begreppen yogi och yogini. 

Yogi kommer från yoga, vilket på sanskrit betyder att förena. Enligt detta synsätt är en yogi eller yogini någon som förenat det individuella medvetandet med det universella. Betyder det att den som utövar yoga har förenat sitt medvetande med det universella? Inte nödvändigtvis. Men yogafilosofin handlar om hur vi kan nå bortom sinnets dagliga skiftningar – och nå ett högre jag.

Vad är det för skillnad på en yogi och en filosof?

Man kan säga att både yogin och filosofen söker efter sanningen, men på olika sätt. Filosoferna använder sig av rationell logik (teori) och vill på ett intellektuellt sätt förstå sanningen. Yogis använder sig istället av självdisciplin (praktik) och vill på ett spirituellt sätt uppleva/nå sanningen.

Läs mer om yoga och yogafilosofi

• Läs mer om yoga
• Yogans åttafaldiga väg, av Kristjana Helgadottir Berndtson
• Yoga is not important, by Simon Krohn.

Videotips med yoga, filosofi och meditation

Yogobe Video: f86t Yogobe Video: 7d3k Yogobe Video: 5sc7 Yogobe Video: 5ah4

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!