Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Testat att avgifta kroppen och få bättre hälsa med cleansing/detox? Dr Jen Gunter spräcker i ett TED-talk hål på myter om vad detox-te och tillskott gör för oss – och vad forskningen visar verkligen hjälper vår hälsa.

Fasta och detox – lång historia & numera populärt i wellnessindustrin

Detox, eller cleansing, är populärt idag – och ofta väldigt dyrt. Men det har också varit en del av läkekonsten, som varit nära sammankopplad med religioner världen över, i tusentals år. Man har försökt rensa ut gifter och obalanser genom olika fastemetoder och örtkurer. Wellnessbranschen har tagit vidare den här synen på kroppen och sjukdomar.

Dr. Jen Gunter menar dock att marknadsföringen är baserad på felaktig kunskap om hur vår kropp och framför allt vår lever fungerar och ordet detox kommer egentligen från att avgifta från alkohol och andra droger. Hon är en amerikansk-kanadensisk gynekolog, specialist i kronisk smärtmedicin och underlivssjukdomar, författare och skriver om kvinnohälsa i New York Times. I hennes TED-talk som ni ser i helhet nedan, får ni höra hennes syn på saken.

Levern – vårt reningsorgan och hur den reagerar på detox-produkter

Vår lever sköter kroppens rensningsprocesser och förvandlar näring till ämnen som vi behöver för att fungera bättre. Levern:

• Assisterar immunförsvaret
• Skapar proteiner som behövs för blodkoagulering
• Skickar ut kolesterol som behövs för att producera hormoner
• Är det främsta organet för att hantera skadliga ämnen som kommer in i kroppen och föra ut dem framför allt via urinet.

Levern kan hantera till exempel alkohol i mindre, tillfälliga mängder, men det blir farligt vid för höga och långvariga doser. Så vad händer när vi tillför något "extra gott" – som en detoxdrink? Det blir på samma sätt som med allt annat vi tar till oss – de bra ämnena tas upp av levern och skickas ut i olika former till kroppen, medan det som levern inte kan ta upp blir restprodukter som vi kissar ut.

– Det hjälper inte levern att arbeta snabbare eller bättre. Som bäst kan du förlora något kilo för att du inte äter mycket, som värst kan det sätta dig i svältläge, du kan sätta elektrolyterna (mineraler som behövs för bra muskelfunktion, blodtryck och hålla nervsystemet i balans, reds anm.) i obalans och störa hela tarmfloran och -funktionen, säger Jen Gunter i sitt TED-talk.

Vad du kan göra för en god hälsa och välfungerande lever

Det är alltså otroligt viktigt att ha en välfungerande lever. Så vad kan man då göra enligt Jen, som faktiskt fungerar, enligt forskning:

• Rök inte
• Ät en balanserad kost
• Motionera regelbundet
• Få tillräckligt med sömn
• Minska alkoholintaget
• Läs bipacksedeln på dina mediciner så att du använder dem korrekt
• Ta vaccin mot hepatit B (sjukdom som orsakas av ett virus på levern och kan bli allvarlig)
• Var försiktig med tillskott, särskilt allt som marknadsförs som bodybuilding och viktminskning, de kan direkt skada levern. Prata med din läkare innan du börjar med dem.

– Det är så mycket som säljs som "self-care", och detoxkurer är inget undantag, men jag tror att det bästa självomhändertagandet är att lära känna sin kropp mer. På det viset kan vi sålla bort bruset och göra övervägda beslut kring vad vi verkligen behöver, säger Jen – se hela talet nedan:

Göra detox eller inte?

Så, ska vi skippa all typ av detox? Tja, det finns ofta många sidor av samma mynt. Rent vetenskapligt, hälsomässigt enligt Dr. Jen Gunter så ja – har du redan en överlag bra kost, tar hänsyn till eventuella allergier och håller dig ifrån rökning och (för mycket) alkohol så blir inte levern överbelastad och den mår bra. Men hjälper det dig att bryta en negativ spiral av småätande vid trötthet, uttråkning eller stress och för stora mängder mat du känner dig däst av och i stället komma in i vanor du mår bra av, få mer balanserat blodsocker och stabilare energinivå – så kör på!

Något som det däremot finns en del observationer och mindre studier på är fasta. Det är svårt rent vetenskapligt att göra kontrollerade, evidensbaserade, långtidsstudier på mat och livsstil av många olika orsaker (som att avgöra vad det egentligen är som gör effekten – det kan vara många parametrar i en människas liv som spelar in, och det är svårt att helt kontrollera sådana studier. Det är också svårt att få människor i tillräckligt stor omfattning att under så lång tid göra en sådan livsomställning. Mat är också så mycket större än bara vad man stoppar i sig och när, det är också sociala och kulturella delar och förhållandet till maten.). Men flera olika  studier tyder på att fasta eller periodisk fasta är till hjälp för att få mer fungerande muskler och lever*. 

I religiösa och kulturella sammanhang har fasta också använts för att få tid och reflektion, bön, vara tacksam för allt man har och känna med dem som lider, så kanske är din detox en del av att ägna dig mer åt meditation och kontemplation? Men var vaksam, har du nära till ätstörningar eller sviktande hälsa kanske de här metoderna snarare stressar både kropp och psyke och skapar motsatsen till välmående, rent av blir livsfarligt? Kan du meditera och vara tacksam med en rejäl middag i magen så varför ha magknip och huvudvärk av fem dagars juicer? Men om du upplever dig klarare eller får en nystart och du ändå får i dig viktiga näringsämnen – fortsätt med din kur.

Vad säger då de som säljer kosttillskott att produkterna gör?

Till detoxens fördel – svar från kosttillskott-leverantör

Vi kontaktade flera olika svenska företag som säljer detoxprodukter för att fråga om vad de menar är syftet, vad det är för toxiner som rensas ut och hur. Vi fick svar från Linda Granquist, product and quality coordinator på Lifebutikerna. Hon svarar så här::

– Det finns flera anledningar till att man ibland kan tänkas behöva hjälpa kroppen lite på traven. Eftersom vi idag exponeras för alltmer gifter och kemikalier än någonsin tidigare är det bara positivt, tycker jag, att fler intresserar sig för att försöka förstå hur de själva kan hjälpa kroppen eliminera ämnen som inte ska vara kvar i kroppen. Det är dessutom tyvärr inte ovanligt att personer har nedsatt avgiftningsförmåga av olika anledningar. Det kan t.ex. bero på genetiska avvikelser, näringsbrister, matsmältningsproblem, tarmfloraobalanser eller en ökad tarmpermeabilitet (läckande tarm) som gör att gifter har svårare att effektivt och säkert utsöndras ur kroppen, säger hon och fortsätter:

– Det är absolut så att det inte är en tillfällig detoxkur som avgiftar kroppen, utan en process som pågår hela tiden i kroppen på olika sätt. Huden, njurarna, levern, matsmältningen och tarmfloran alla viktiga delar som behöver fungera för att vi ska kunna göra oss av med ämnen på ett effektivt sätt. Självklart är  maten vi äter, hur vi sover, tränar, stressar osv också väldigt viktiga delar i detta. Kosttillskott är aldrig menade att ersätta en hälsosam, varierad kost utan är till för att stötta normala, bra funktioner i kroppen. Angående detox så kan man alltså ta hjälp av kosttillskott för att stötta något/några av de organ eller funktioner i kroppen som är en del av avgiftningsprocessen. Det kan vara allt från vitaminer och mineraler till aminosyror, fiber, örter, alger osv.

Åter igen får svaret bli att du får gå på din intuition och känsla. Slänger du pengar i sjön för att kroppen kan sköta alla processer själv med hjälp av vad du äter och hur du lever, eller upplever du att du hjälper din kropp att fungera bättre med extra tillskott eller en annan form av detoxkur? 

Läs mer om kost och välmående

• Antiinflammatorisk kost – enligt vetenskapen
• Balansera hormonerna med hjälp av maten du äter, av Julia Glutz
• Regnbågsmat för bättre hälsa

Bra för hälsan – träning och sömn

Yogobe Video: 42hk Yogobe Video: dg27 Yogobe Video: z27x Yogobe Video: 24ag

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

* Källa fasta: Livsstilsverktyget, del av Göteborgs universitet

Vi står inför många kriser i livet, som kan vara traumatiska. Vi kan behöva stöd att hantera känslor och krisreaktioner som oro, skräck, uppgivenhet, sorg eller ilska. Här får du läsa om vad kris och trauma är och hur du kan hjälpa dig själv eller vara stöd till andra i kriser.

Hantera kriser och traumatiska upplevelser

När den här texten kommer ut har kriget i Ukraina pågått i knappt en månad. En pandemi har påverkat hela världen i mer än två års tid och det pågår kriser dagligen i varje land – som påverkar hela samhällen, familjer, individer. Kanske är du just nu uppe i situationer som skakar om ditt liv på det privata planet – eller påverkas av den skräck och oro som krig och sjukdom medför. 

Ta del av vår playlist Stöd vid kris, trauma och oro för föreläsningar och klasser som hjälper dig i och efter kriser och traumatiska upplevelser.

Oavsett om vi kan göra någonting för att påverka den faktiska situationen vi är i eller inte, kan vi må bra av att först och främst hjälpa oss själva till mer av lugn och stabilitet. Därifrån kan vi lättare agera – se vad vi kan göra och inte, själva och tillsammans. I krisen som råder nu är det lätt att svepas med i desinformation eller svepas med i skräck eller ilska och situationen känns övermäktig, eftersom den är det – det är för stort för en människa att omfatta.

Man kan också ta in all världens lidelse, med krig och konflikt i många länder, klimathot, fattigdom etcetra, och själv få psykisk ohälsa, oro och ångest. Från en lugnare plats kan vi lättare söka reda på information om vad vi kan göra och också släppa det vi inte kan påverka, lite lättare. Det gör inte situationen mindre allvarlig, men vår förmåga att ta oss igenom lite starkare.

Men först och främst vad är en kris och hur kan vi reagera vid en kris?

Vad är en kris?

• Det kan vara många olika situationer, som påverkar dig starkt, exempelvis stora förändringar i livet, förlora någon nära eller sjukdom.
• Traumatiska upplevelser kan också vara många olika situationer och skilja sig från person till person, det vill säga det är den individuella upplevelsen som avgör vad som är traumatiskt.
• Gemensamt är att situationen är överväldigande och inte går att hantera eller kontrollera för individen.

Vanliga krisreaktioner

• Oro för framtiden, känna dig förtvivlad, ensam, rädd eller hjälplös.
• Känslor av övergivenhet, tomhet eller meningslöshet.
• Stark trötthet, nedstämdhet eller ångest.
• Svårigheter att koncentrera dig på vardagssysslor, på jobbet eller skolan.
• Känslorna kan växla snabbt. Du kan vara glad en stund, och sedan plötsligt bli ledsen, uppgiven eller irriterad.
• Svårt att sova, eller så sover du mycket.
• Ökat eller minskat matintag.
• Söker tröst i sådant som får dig att glömma det som känns jobbigt för en stund, som till exempel att dricka mer alkohol eller spela om pengar.

Råd & tips för att hantera kriser

• Acceptans: Mitt i stormen, är sällan ett mål att stoppa känslorna utan i stället att acceptera dem, få känna dem, det är reella kriser och fullt naturligt att vi reagerar. När vi upplever i stället för att trycka undan eller leva ut dem, eller försöka tänka bort, klingar känslan snabbare av och jagar oss inte. Acceptans innebär inte att bli passiv och inget göra, utan att i stället se situationen för vad den är och se vad vi kan påverka och inte.

• Stabilitet: En viktig förmåga är också skapa att kunna skapa ett ankare av stabilitet inuti. Vi vill lugna nervsystemet, som kan få starka kamp-, flykt- eller frysreaktioner vid kriser och traumatiska upplevelser. Ibland kan vi behöva få fullfölja kroppens stressreaktioner genom att exempelvis röra oss fysiskt eller få söka stöd bland människor vi är trygga med.

• Lugn och kraft: Hitta sådant som ger dig lugn och kraft och som får dig att må bra. Det kan vara svårt att tänka på någonting annat än det som inträffat och i kriser kan man tappa motivation och lust. Men det är viktigt för hälsan att ha aktiviteter som får dig att så småningom må bättre. Påminn dig om  sådant du brukar tycka om och ge dig själv sådana aktiviteter i den utsträckning du orkar och kan. Vad får just dig att ta dig igenom dagen?

• Håll i sunda vardagsrutiner så som tillräckligt med sömn, näringsrik regelbunden mat, daglig aktiv rörelse, få in återhämtning och håll kontakten med människor du mår bra av.

• Minska stress och sänk kraven på dig själv: Du kan exempelvis ta hjälp av mindfulness, avslappning, musik eller naturen för att få in återhämtning och hantera stress.

• Undvik alkohol och narkotika, vilket kan få dig att må sämre.

• Stöd: Vi behöver en trygg och förstående omgivning. Om vi möts av oförstående kan vi känna skuld eller skam och sluta oss, och om omgivningen är allt för orolig kan vi bli än mer orolig. Sök dig till människor som förstår, lyssnar, bekräftar och kan hålla sig närvarande och lugna.
  • Beroende på typ av kris, svår situation, sjukdom, beroende, anhörigskap eller traumatisk upplevelse du är i, kan du få stöd av olika typer av stödlinjer (länk till 1177.se).
  • Sök professionell hjälp när du behöver det – kontakta din vårdcentral för att få hjälp av läkare eller psykolog.

Stöd online vid kris, trauma och oro

• Vi har samlat föreläsningar om kriser och hur vi kan hjälpa oss själva, och yoga- och meditationer som hjälper dig att landa i kroppen – Stöd vid kris, trauma och oro.

• För mer fördjupat stöd, delta i evidensbaserade  programmet Traumaanpassad yoga som kombinerar kroppsbaserade övningar med psykoedukation – kunskap om vad som händer i oss vid trauma och PTSD, och vad vi kan göra för att självreglera och stötta oss själva.

• Tåls att upprepas – vid starka känslor: Har du stark oro, ångest eller stress kan det vara svårt att ta till sig de stillsamma klasserna och meditationerna. Då kan du först göra någon aktivare klass, till exempel:
  • 15 minuter – effektiv träning, tabata
  • global yoga power
  • springa
  • eller göra shaking eller dylikt, för att sedan gå ner i lugn och mer inkänning.

Vår serie om överväldigande känslor

• Trauma & PTSD
• Sorg och depression
• Förstå och hantera starka känslor
• Oro & ångest

Hantera svåra känslor – lugna och balansera vid kriser

Yogobe Video: c28x Yogobe Video: sx62 Yogobe Video: 2ph8 Yogobe Video: te37

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Källor:

• Så stöttar du någon i kris (Rodakorset.se)
• Att hamna i kris (1177.se)
• Traumaanpassad Yoga med Josefin Wikström
• Boken The Body Keeps the Score, av Bessel van der Kolk.

Vad händer i kroppen när du vinterbadar? Det finns positiva hälsoeffekter för den som regelbundet utsätter sig för ett kallt dopp. Läs mer om kylans avstressande effekter och hur kroppen kan vänja sig vid kalla bad! 

Effekter av kalla bad – smärtlindring och eufori

Har du testat kallbad än? Det är en häftig upplevelse minst sagt – men vilka är effekterna? Professor Mike Tipton är intresserad av hur vi reagerar i extrema miljöer och forskar i human- och tillämpad fysiologi vid University of Portsmouth. Han är själv en öppet-hav-simmare, och säger att effekterna av kallbad sker i två faser: den initiala "cold shock"-responsen och sedan en anpassning över längre tid. 

När du sänker ner dig själv i kallt vatten kommer du först att uppleva den första kall-vatten-chocken. Det innebär att du ofrivilligt drar efter andan, sedan börjar du hyperventilera. Adrenalin pumpas runt i din kropp. Hjärtat rusar. Du känner det inte men blodtrycket skjuter i höjden och glukos och fett släpps ut i ditt blodsystem och ger dig energi ifall du skulle behöva fly snabbt. Detta är den klassiska fight-or-flight-responsen.

Stresshormonet kortisol släpps sedan ut från dina binjurar, vilket håller i sig under några minuter till timmar, medan en ökning av beta-endorfinhormoner i hjärnan ger smärtlindring och en känsla av eufori. Det är de sistnämnda effekterna som antagligen lockar vissa att gång på gång sänka ned sig i iskallt vatten.

Sugen på övningar som du kan göra för att förbereda dig på kalla bad, eller i vattnet? Kolla in denna playlist: Övningar vid kallbad

Kallbad kan göra dig mindre reaktiv mot stress i vardagen

Sugen på att vinterbada nu? Det viktigaste är att ta det lugnt tills kroppen vänjer sig. Enligt Mike Tiptons studie i Portsmouth tar det ungefär sex gånger av kallbad tills den initiala chocken halverat sig. Din puls och din andning stiger bara hälften så mycket, du får mindre panik och du kan kontrollera din andning. Anpassningen gör att du reagerar mindre vid chocken av kallt vatten, men det kan också göra dig mindre reaktiv mot stress i vardagen.

Precis som stress orsakar en adrenalinström som förbereder dig för att attackera eller springa, startar det också immunförsvaret som en förberedelse för eventuellt sår eller infektion. Det skyddande svaret – inflammation – är inte skadligt när stressen sker sällan och isolerat, men det kan bli kroniskt om du upplever stress varje dag. Dessutom har kronisk inflammation kopplats till depression.

Så: om anpassningen till stressreaktionen av kallt vatten kan minska vår generalla stressrespons och minska inflammation, har den även potentialen att minska risken för, och lindra, depression.

Kroppen lär sig att hålla värmen när du vinterbadar

Fredrik Nyström är professor och överläkare i internmedicin vid Linköpings universitet och har lett en studie där man undersökt kylans effekter på kroppen – och resultaten visar att det bruna fettet spelar huvudrollen. Den bruna fettvävnaden är ett organ som sitter uppblandad med den vita fettvävnaden vid nyckelbenet, och finns även centralt i kroppen kring stora blodkärl. Fettets uppgift är att alstra värme, vilket det gör genom att förbränna fettsyror och glukos som lagrats i kroppen.

Nyströms testdeltagare fick frysa i en timme om dagen i sex veckor, och andelen brun fettvävnad mättes med magnetröntgen före och efter testet. Under studiens gång visade det sig att de frysande testpersonerna tolererade mer och mer kyla och att kroppen kan lära sig att hålla värmen på egen hand.

– Med hjälp av magnetröntgen kunde man visa att de som frös fick lite större brun fettvävnad i området runt nyckelbenet jämfört med dem som inte frös. Genom att frysa kan man alltså aktivera sitt bruna fett igen och få det att växa. Vi fann också att de som hållit sig extra varma under den här vintern som studien gjordes, istället sänkte sin metabolism efter sex veckor, säger Fredrik Nyström i en intervju på kallbad.nu.

Tillväxten av det bruna fettet gör alltså kroppen bättre på att hålla värme och tåla kyla bättre. Så för dig som är frusen av dig (och kanske undviker att ta ett kallt dopp just därför) kan kallbad vara en lösning till en varmare tillvaro.

Fördelar med kallbad

• Kan lindra smärta och inflammationer
• Kan ge större tålighet mot kyla över lag
• Kan bidra till att minska depression och lindra symptom på depression
• Ger euforisk känsla som kan lyfta humöret
• Förbättrad sömn
• Ökad energi
• Mental stress kan på lång sikt minska
• Vara i naturen – som i sin tur kan sänka stresshormoner och blodtryck

Läs mer om effekterna av kalla bad i Fördelar med kalla bad av Linda Ahlgren och Linda Vagnelind, författare till boken Kalla bad.

Kontraindikationer & tänk på innan du badar

• Har du hjärtbesvär eller högt blodtryck, så rådgör med din läkare innan du badar.
• Vaksamhet bör även tas om man är äldre med benägenhet till lågt blodtryck
• Chocka inte kroppen utan gå varsamt i och simma inte ut om du inte känner att du klarar av det.
• Ha gärna mössa, vantar och badskor och doppa inte huvudet om du inte är en van badare
• Stanna inte i så länge att du inte längre har koll på andningen och kap-flykt-reaktionerna i kroppen drar igång. Du kan gärna öva djupa andetag innan.
• Bada alltid tillsammans och ha telefon tillgänglig
• Undvik alltid alkohol och narkotika i samband med kallbad
• Se till att snabbt få upp värmen efter att du har badat

Andnings- & fokusövningar online – närvaro vid kallbad

För att ge dig stöd på vägen finns här på Yogobe en playlist, Övningar vid kallbad, med övningar som hjälper dig att hitta fokus, avslappning och närvaro i kroppen. Gör övningarna regelbundet hemma för att lära dig hitta andetaget och fokuset för att sedan ta med dig det du lärt dig till badet. Du kan till exempel göra en övning precis innan du sänker dig i vattnet, eller i badet.

Kom igång med kalla bad

• Kom igång med kallbad – tips & råd
• Andas lugnt när du badar kallt – andnings- & fokusövningar

Videotips inför eller efter ditt kallbad

Yogobe Video: kh96 Yogobe Video: 3du9

Yogobe Video: 72wb Yogobe Video: ab52

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Källor: SVT, kallbad.nu, BBC Science Focus, Kry.se, tpi

Gillar du att sitta i ett litet varmt utrymme och svettas? Bra! Bastu – eller sauna som finländarna säger – kan ge dig många hälsofördelar, särskilt om du kombinerar med träning. Läs mer om effekterna från bastuvärmen här!

Positiva hälsoeffekter av att bada bastu

När du bastar reagerar kroppen med att reglera temperaturen – och du börjar svettas. På samma gång vidgas de yttre kärlen för att släppa ut värme. I en artikel hos Wellness berättar Hans Hägglund, läkare och adjungerad professor vid Uppsala universitet att även blodtrycket och blodfetterna minskar.

Det påverkar immunförsvaret, hormonsystemet och nervsystemet vilket bidrar till positiva hälsoeffekter.

Fördelar med att basta kombinerat med att träna

Att bada bastu är onekligen avslappnande och skönt för kropp och sinne. Men det kommer även nya råd och rön som menar att om du kombinerar regelbunden bastu med träning kan du få extra bra hälsofördelar.

Enligt Hans Hägglund påminner bastubad mycket om ett konditionspass, med skillnaden att du inte aktiverar muskulaturen. 

– Nya studier pekar på att värme kombinerat med styrketräning skulle kunna stimulera ökad styrka, och bidra till ökad muskelmassa, säger Hägglund till Wellness.

Dessutom kan bastubad ge positiva effekter på mer än kroppen – enligt nya studier kan bastandet bidra till minskat antal förkylningar, lindra mildare depression och oro samt ge mindre muskelvärk, ångest och huvudvärk.

Effekter av regelbundna bastubad

• Kan minska oro och ångest
• Kan lindra huvudvärk
• Kan bidra till ökad styrka och muskelmassa i kombination med styrketräning
• Kan lindra muskelvärk
• Kan lindra depresssion och oro
• Bidra till färre förkylningar

Hitta din närmaste bastu, kombinera med skön träning och ha en riktigt härlig vår!

Läs mer om träning och hälsa

• Släpp på trycket – fram med hettan, av Cecilia Gustafsson
• Styrketräning för dig som yogar, av Julia Glutz.
• Regnbågsmat för bättre hälsa

Videotips med styrketräning online 

Yogobe Video: 9ep7 Yogobe Video: t47a Yogobe Video: 8s7e Yogobe Video: 9kh2

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Källa: Wellness samt Bastu.se (av K-rauta)

Foto: Bastudelen av bilden är tagen av Charlotte Klerfalk

Vi vet att sömnen är livsnödvändig – men hur mycket behöver du sova egentligen? Här kan du läsa mer om olika sömnbehov, dygnsrytm och få tips på hur du kan sova bättre.

Olika sömnbehov – men sömnen är livsviktig för din hälsa

Hur ser ditt sömnbehov ut? Mitt har varierat över tid, men rent generellt är jag en kvällsmänniska och har ett relativt stort sömnbehov. Sömnbehovet varierar över livet och påverkas av stress och motion.

Sömnen är oerhört viktig för oss och för vår kroppsliga och mentala återhämtning. Sömnen ger hjärnan vila och låter kroppen komma ner på sparlåga för att reparera sig själv. Under sömnen stärks immunförsvaret genom att programmera kroppen för att motstå bakterier och virus. Så därför är det inte så konstigt att du lättare blir sjuk eller att du får svårt att ta in ny information eller lära dig saker om du sover dåligt.

Sömnen styrs och regleras av vår egen hormonfabrik. Ljuset stimulerar kortisol som gör oss pigga och alerta, medan mörker påverkar och stimulerar melatonin som gör oss trötta. Det är också därför som vi avråds från att utsätta oss för ljus från mobiler och teveskärmar strax innan läggdags.

Vilken sömntyp är du och vilken dygnsrytm passar dig?

Vi har alla någon form av dygnsrytm i kroppen. Dygnsrytmen talar om för oss när vi ska vara vakna och när vi ska sova. Hur den ser ut för oss är olika. Ca 30% är mer nattugglor och 40% är mer morgonlärkor. De resterande 30% ligger någonstans mittemellan. De som är nattugglor har ofta svårt att somna om de lägger sig för tidigt och till skillnad från morgonlärkorna som har svårare att hålla sig vakna. Tidig morgon är lärkorna pigga och ser inga svårigheter i att arbeta och vara aktiva på morgonen medan ugglorna fortfarande är kvar i en slags ”sömnläge”. Forskarna tror att vi är genetiskt programmerade till att vara en särskild sömntyp.

Motion är också något som forskningen lyfter fram för en bättre sömn. Det vill säga, om vi rör på oss under dagen och tränar så får vi en bättre sömn efteråt. Det beror bland annat på att vi förbrukar stresshormoner under träning, vilket sedan gör att vi lättare slappnar av och kan sova. Dock är det bra att undvika hård fysisk träning strax innan sänggående då det är bra att hinna komma ner i varv.

Tips på hur du kan få en bättre sömn:

• Undvik skärmljus sista timmen innan du ska sova (minskar melatoninhalten)
• Ha svalt i sovrummet, ca 18-20 grader
• Kom ner i varv de två sista timmarna innan sovdags
• Undvik alkohol då det påverkar kemikalier i hjärnan och ger sämre sömn.
• Undvik en stor och fet middag eller kryddstark mat innan sänggående då det påverkar matsmältningen och kan ge sura uppstötningar.
• Skapa tydliga dygnsvanor som separerar dag och natt
• Ha gärna en lugnare aktivitet sista timmen innan sänggående såsom yinyoga eller meditation.

SOV GOTT!

Varma hälsningar
Frida Lindgren Karlsson

Playlists för att somna och sova gott

• Sov gott – övningar för bättre sömn
• Varva ner
• Mental träning – sömnträning
• Nidra + savasana

Läs mer om sömn, kropp & hälsa

• Forskning: Sömn ger djuprengöring av hjärnan.
• Studie visar samband mellan mindre sömn – större ilska, av Bianca Barck.
• Din kropp är en tillgång, inte en begränsning, av Frida Lindgren Karlsson.

Videotips – förbered dig för att sova gott

Yogobe Video: 2s5z Yogobe Video: w7t2 Yogobe Video: 34fc Yogobe Video: 9z8f

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Hur påverkar tarmhälsan vår psykiska, mentala och fysiska hälsa? Vad är bra och inte för oss och hur kopplas tarmhälsan till vår allmänna hälsa? Louise Brunkwall, forskare och nutritionist på Lunds och Malmös universitet svarar på våra frågor!

Magen och tarmhälsan påverkar vårt psykiska mående

Det finns så mycket råd och rön ute i massmedia, om vilken mat som är bra för oss och inte och varför, och hur maten och magen påverkar hela hälsan. På ayurvediska kliniker i Indien sägs det att man ofta får frågan "hur mår magen"? När er redaktör var på ett sådant, stämde det i alla fall – och smått generat fick jag svara på frågor om avföring och antal toabesök. Men vad säger den västerländska vetenskapen. Hur hänger mage och hälsa ihop – vad är myter, vad är befäst och vad är ännu outforskade områden eller saknar evidens för att kunna avgöra, rent forskningsmässigt? Louise Brunkwall* hjälper oss att reda ut det aktuella forskningsläget.

Magens inverkan på vår hälsa – en sammanfattning

• Tarmfloran påverkar vårt mående. Men den är otroligt individuell och ett relativt nytt forskningsområde, för komplex för att ännu helt kunna definiera betydelsen av.

• Ät varierat och med mycket fibrer för att få en så artrik tarmflora som möjligt.

• Gods bakterier i magen är väsentliga för hela vår hälsa. Fiberrik mat stimulerar tillväxt av goda bakterier. Fermenterade livsmedel har naturligt gott om prebiotika i sig, vilket innebär att de ger goda bakterier. Tillskott med probiotika är också bra för hälsan.

• Magen påverkar oss också i form av att värk eller oro i magen kan skapa psykiskt lidande – men också omvänt, att hur vi mår psykiskt och stress li livet, kan sätta sig som oro och ont i magen, vilket kan bli en ond spiral.

Metoder för att minska stress och oro kan påverka så väl maghälsan som vårt psykiska mående. Här på Yogobe finns olika typer av innehåll som kan hjälpa dig med detta, såsom: 

• Övningar, föreläsningar  och klasser för Lugn & glad mage
• Djupavslappningar – yoga nidra – att exempelvis göra efter maten.
• Programmet Magbalans för dig med stressmage och IBS.

Tarmfloran och bakterier – viktigt för att magen ska fungera

– Tarmhälsan är starkt kopplat till vårt välmående, att ha ont eller känna oro i magen är något vi kan påverkas negativt av. Tarmfloran är en del av vår tarmhälsa och kan bidra till att vi mår bättre eller sämre. Kunskapen kring vår tarmflora har ökat enormt de senaste åren tack vara teknisk framgång i hur vi analyserar bakterier. Men trotts detta finns det en stor osäkerhet i den kunskap vi har i dag eftersom att forskningsområdet ändå är relativt nytt och att tarmfloran verkar vara så otroligt individuell, säger hon och fortsätter:

– Det vi med säkerhet vet är att tarmfloran är en viktig del av oss. Den påverkar oss både genom sina specifika funktioner såsom att bryta ner fibrer, bilda vitaminer eller producera specifika ämnen som kortkedjiga fettsyror som vi vet är förknippade men en ökad hälsa. Men sen finns det andra saker som vi vet men inte har förstått varför än, vi vet att tarmfloran skiljer sig mellan överviktiga och normalviktiga, att antalet olika bakterier i tarmen är förknippat med hälsa. Men exakt varför vet vi inte än.

Vad har bakterierna för funktion för tarmen och för hela vår hälsa – och hur kan vi få i oss mer av de bra bakterierna?

– Man har länge pratat om goda och onda bakterier, men det är en väldigt grov indelning. Det finns absolut bakterier som inte är bra, som vi blir sjuka av, men de är väldigt få i förhållande till alla de goda bakterier vi har. Det är oftare så att vi blir sjuka av bakterier som inte ska vara i tarmen. Här skulle vi behöva mer forskning kring varför vi har så olika uppsättning av bakterierna, säger Louise och ger sedan en överblick av vad den forskning som finns säger att vi kan göra:

– Genom att äta mycket fiber kan man öka andelen bakterier som bryter ner fiber och de är bakterier som vi vet producerar ämnen som vi mår bra av. Studier visar hur den västerländska befolkningen har färre antal olika sorters bakterier än olika ursprungsbefolkningar och detta tror man bland annat har att göra med att de äter mer fibrer som stimulerar tillväxt av olika goda bakterier. Det finns också en koppling mellan livsmedel med goda bakterier i (prebiotika) som yoghurt och andra fermenterade livsmedel och hälsa. Sen bidrar probiotikapreparat som består av bakterier med specifika egenskaper till hälsa.

Vad kan vi själva göra för att påverka vår tarmhälsa till det bättre?

– Om man skall göra val i dag med fokus på sin tarmflora tycker jag att man skall ta fasta på det vi vet om artrikedom, att äta varierat med mycket fiber för att främja en så artrik tarmflora som möjligt, säger Louise.

Vad ser ni fram emot att få mer klarhet inom, i forskningen just nu?

– Vi bedriver epidemiologisk forskning och är intresserade av hur tarmfloran ser ut i befolkningen, hur den skiljer sig mellan olika grupper baserat på exempelvis vikt eller olika typer av kostintag. Det vore spännande att få veta mer om hur olika typer av kost påverkar tarmfloran på sikt, säger Louise.

//Elina

Lästips runt maghälsa och fiberrik mat

• Mörka fiberfrallor eller Glutenfria fiberscones med valnötter & russin
• 10 holistiska tips för en bättre tarmhälsa
• Så hjälper du din stressmage, av Julia Glutz

Övningar och klasser online för magen 

Yogobe Video: f6w4 Yogobe Video: sb79 Yogobe Video: 8dg7 Yogobe Video: x5w8

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Kom igång direkt!

Om Louise Brunkwall

Louise Brunkwall är PhD och nutritionist och forskar inom bland annat fetma, tarmflora och kost ur ett epidemiologiskt (befolknings-)perspektiv, på Department of clinical sciences i Malmö och Lunds universitet.

Finns det något godare än att bita igenom en saftig och solmogen tomat om sommaren, eller att avnjuta de där första späda färskpotatisarna? Att handla grönsaker i säsong är inte bara en härlig smakupplevelse, det finns många fler fördelar, våra kompisar på Mat.se berättar här om vilka!

Fem fördelar med att handla grönsaker i säsong

• Det smakar bättre. Vi alla vet hur mycket godare de svenska grönsakerna, som fått mogna i sin egen takt, smakar – som en smakexplosion! Importerade grönsaker plockas ofta från träd och buskar innan de har mognat klart så att de istället kan mogna under transporten.

• En fördel för klimatet. Det krävs inga långa flygtransporter för dessa råvaror och inte heller energikrävande växthus för att återge det varma klimatet som råvaran kräver. Ju kortare vägen från jord till bord är desto bättre.

• Billigt och bra för plånboken. Finns det en tomat som alla vill ha kan den säljas för dyra pengar. Under sommarmånaderna när de finns i överflöd kan vi passa på att frossa.

• Mer näringsrikt. Importerade grönsaker som färdats en lång väg för att nå ditt middagsbord förlorar både kvalité och näring på sin resa då de plockas innan mognadsprocessen är slutförd. Att välja säsongsbaserat och svenskt gör därför gott även för näringsinnehållet i råvaran.

• Rolig och utmanade matlagning! Tjusningen som finns i de olika årstiderna, där vi gör olika aktiviteter under vinter, vår, sommar och höst, samma tjusning finns i att använda råvaror i säsong. Undvik dina rutinmässiga inköp och testa istället en råkostsallad under vintern när kålen finns i överflöd, och njut av svensk krispig gurka under sommaren.

Grönsakskalendern – hjälp för att äta efter säsong

Vilka grönsaker (och rotfrukter som ingår i grönsakssläktet) är då egentligen i säsong vid vilken månad? Det är inte alltid det mest självklara. Därför har Mat.se skapat en grönsakskalender som hjälper dig. Den passar också utmärkt för dig som vill få i dig mer variation men fastnar i samma grönsaker om och om igen. Inspireras av allt som finnas att välja mellan – du kan både få kreativitet i köket, upptäcka nya smakkombinationer och ju fler olika sorters grönsaker du får i dig, desto bättre för hälsan, då du ökar chansen att få i dig tillräckligt med vitaminer och mineraler.

Kampanjkod för dig som ny kund på Mat.se

Med kod: 250MAT får du 250 kronor rabatt på Mat.se.
Gäller enbart för nya kunder vid köp över 750 kr. Giltig fram t om 1/7-2022

Ta även del av goda, gröna recept från Mat.se, såsom: 

• Green goddes-sallad
• Ugnsrostade betor med vegansk ostkräm
• Okonomiyaki med morot, hoisinsås, srirachamayo och äppelsalsa

Meditation  och yoga efter maten – för bättre matsmältning

Yogobe Video: fp42 Yogobe Video: 8dg7 Yogobe Video: x5w8 Yogobe Video: g5w6

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Tarmhälsa är något som det snackas mycket om nu för tiden, men vad innebär det egentligen att ha en bra eller dålig tarmhälsa och vad kan du göra för att förbättra din tarmhälsa?

Ändrad kost och livsstil botade IBS och gav en tarm i balans

Jag hade under många år problem med tarmen och det var inte förrän jag utbildade mig till holistisk hälsoterapeut som jag hittade grundorsaken till mina tarmproblem och blev fri från IBS, magsmärtor och läkemedel för detta. Det var när jag började läsa om att det faktiskt finns en koppling mellan hjärnan och tarmen, den så kallade tarm-hjärna-axeln som jag förstod att livsstilsfaktorer som kost, sömn, stress och träning direkt kan påverka tarmhälsan. Nervsignalerna mellan tarmen och hjärnan går i båda riktningar: alltså från din hjärna ner till din tarm, och från din tarm upp till din hjärna. Dessutom sitter ca 80% av vårt immunförsvar i tarmen vilket innebär att en nedsatt tarm kan leda till ett sämre immunförsvar.

Ett holistiskt tillvägagångssätt riktar sig till hela människan, inklusive kropp, sinne, känslomässig hälsa, kost och livsstil. I stället för att bara behandla och dämpa symtom med exempelvis läkemedel syftar en holistisk strategi för en bättre tarmhälsa till att lösa grundorsaken – alltså de underliggande problemen till att ens symtom uppstått från första början.

Några tecken på en ohälsosam tarm

• Matsmältningsproblem såsom orolig mage, uppblåsthet, magsmärtor, gaser, diarré och förstoppning.
• Oavsiktlig viktminskning kan tyda på dåligt näringsupptag.
• Humörproblem kan ha koppling till tarmen
• Matintoleranser som irritabel tarmsyndrom (IBS) eller inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom eller Ulcerös kolit.

Rådgör först med din läkare eller vårdgivare om du är orolig för din tarmhälsa eller har något av ovanstående symtom.

Viktigt är att komma ihåg att alla är unika och kräver olika lång tid för att bli bra, men dessa tips är vad som hjälpte min tarm och kropp i balans:

10 tips för att magen ska må bättre

• Anpassa din kost: Maten du äter kan direkt påverka din tarmflora och kan faktiskt ändra sammansättningen av dina tarmbakterier omedelbart. Att öka antalet av dina goda tarmbakterier har inte bara en positiv effekt på din tarmhälsa, utan även på din allmänna hälsa så att du får mer livsglädje, energi och ork.
  • Ät mer av:
    • Växtbaserad kost som frukt och grönsaker, gröna bladgrönsaker och grönsaker efter säsong.
    • Grönsaker i stor variation är ett utmärkt sätt att inte bara få i sig mer näringsämnen, utan det hjälper också till att stödja till ett mer mångsidigt mikrobiom, vilket är super för vår tarmhälsa.
    • Fibrer, bönor och baljväxter, nötter och frön (kom ihåg att blötlägga).
    • Prebiotiska livsmedel som kronärtskockor, bananer (de grönare), sparris, äpplen, purjolök.
    • Omega-3-fettsyror som lax, makrill, sill, sardiner, ansjovis, chiafrön, valnötter.
    • Kryddor med antiinflammatoriska effekter som gurkmeja, ceylon-kanel, kryddnejlika, cayenne, med flera.
    • Antioxidantrik kost såsom blåbär, lingon, hallon, jordgubbar, citrusfrukter, bladgrönt, kronärtskockor, rödbetor, mörk choklad och valnötter.
    • Stek maten i olja som tål höga temperaturer - exempelvis kokosolja och ghee (klarifierat smör). • Olivolja på salladen eller över maten.
  • Ät mindre av:
    • Raffinerat socker, gluten och mejeri.
    • Rött kött.
    • Raffinerade kolhydrater som vitt bröd, vit pasta, vitt ris.
    • Friterad eller hårt uppstekt mat.
    • Processade livsmedel.
    • Omega-6-fettsyror som solrosolja, majsolja, rapsolja.

• Ta probiotika: Probiotika innehåller levande bakterier, ofta kallade ”goda bakterier", som har en positiv effekt på tarmfloran, tarmhälsan och matsmältningen. Probiotika finns i vissa livsmedel, särskilt i fermenterade livsmedel, såsom:
  • Kefir
  • Yoghurt
  • Kimchi
  • Surkål
  • Kombucha
  • Miso
  • Natto
  • Tempeh

• Hantera stress: Din hjärna kommunicerar med din tarm på grund av den så kallade tarm-hjärna-axeln, speciellt när du är stressad. Det är därför vissa matsmältningsbesvär, som IBS, kan utlösas när en person är kraftigt stressad eller orolig. Stress kan förvärra känslor av buksmärta, uppblåsthet och illamående. Stress kan också påverka dina avföringsvanor och kan till och med leda till antingen förstoppning eller diarré. Möjliga sätt att minska stress kan vara:
  • Yoga
  • Meditation
  • Andningsövningar
  • Regelbunden träning
  • Att få tillräckligt med sömn
  • Egentid, som att läsa en bok, ta ett bad och koppla av.

• Öka vattenintaget: Uttorkning har en negativ inverkan på tarmhälsan och kan orsaka förstoppning, Illamående, uppblåsthet och sura uppstötningar. Även om det mest uppenbara rådet för att upprätthålla en god vätskebalans är att dricka vatten så kan du också göra det genom att:
  • Äta vätskerika livsmedel såsom vattenmelon, gurka och jordgubbar.
  • Undvika eller begränsa intaget av alkohol och koffein.
  • Tillsätt vatten med färsk frukt eller örter för att göra det mer smakfullt och förhoppningsvis hjälpa dig att dricka mer av det.

• Minska inflammation: Inflammation är ett naturligt sätt för kroppen att reagera på en skada eller infektion. Kronisk inflammation är dock när inflammationen varar under lång tid – vanligtvis i månader eller år. Kronisk inflammation kan orsakas av dålig kost, stillasittande livsstil och andra livsstilsfaktorer och stressfaktorer. Ett holistiskt kostmönster (se tips ett) kan hjälpa till att lindra inflammation.

• Minska eller eliminera alkoholintag: Överdriven alkoholkonsumtion kan hindra din kropp från att producera matsmältningsenzymer som hjälper din kropp att bryta ner och smälta näringsämnena i maten ordentligt. Överdrivet och regelbundet alkoholintag kan också orsaka ökad tarminflammation och en obalans i tarmfloran.

• Motion: Träning har massvis med hälsofördelar, inklusive hjärtsjukdomar och minskad risk för cancer, blodsocker- och insulinreglering, förbättrat humör och mental hälsa, bättre sömn, starkare skelett, muskler och bättre tarmhälsa. Studier har visat att träning kan öka andelen goda bakterier i tarmen, vilket har många hälsofördelar för hela kroppen. Det underlättar såklart att hitta något man tycker är kul, testa lite olika träningsformer och hitta din favorit.

• Sluta röka: Ett viktigt tips för hur man förbättrar tarmhälsan är att sluta röka (om du röker för tillfället). Rökning ökar risken för inflammatorisk tarmsjukdom (IBD), speciellt Crohns sjukdom. Rökning ökar sannolikheten för att få halsbränna eller utveckla magsår och gör det svårare att behandla båda dessa tillstånd. Rökning är också en riskfaktor för cancer i matsmältningssystemet, såsom matstrupe, magsäck, bukspottkörtel och tjocktarmscancer. Tala med din läkare eller sjukvårdspersonal om du behöver hjälp med att sluta röka.

• Tugga maten ordentligt: Matsmältningsprocessen börjar så fort du börjar tugga. När du tuggar maten bryter du ner stora partiklar till mindre partiklar, och ju mer du tuggar desto mer bryts matpartiklarna ner, vilket gör dem lättare att smälta. Salivens matsmältningsenzymer hjälper till att bryta ner maten ännu mer, vilket underlättar matsmältningsprocessen.

• Få tillräckligt med sömn: Om du har haft en dålig natts sömn, har du förmodligen känt av direkta effekter kopplat till sömnbrist såsom trötthet, dåligt humör, försämrad koncentration och obalanserade hormoner. Men dålig sömn kan faktiskt också påverka din tarmhälsa genom att minska de goda bakterierna i tarmen. Vill du öka dina goda bakterier i din tarm naturligt så sikta mot 7-8 timmars sömn på natten. Har du problem med sömnen – kolla in Yogobes sömnvideos.

/Caoline

Meditationer för bättre maghälsa 

Yogobe Video: 86gf Yogobe Video: 5dw9 Yogobe Video: 4c9t Yogobe Video: a75e

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Om Caroline:

Caroline är en livsglad person som brinner för att inspirera andra till en hälsosammare livsstil. Hon läser till holistisk hälso- och livsstilsterapeut och har ett stort intresse för att läsa senaste forskningen kring hur livsstil, mat och hälsa hänger ihop. Under många år hade Caroline hälsobesvär så som IBS, konstant trötthet, smärtproblematik i kroppen (senare diagnostiserat som fibromyalgi) och insjuknade i sköldkörtelsjukdom. Antiinflammatorisk kost blev en av hennes nycklar till att minska smärta, känna sig piggare och få bukt med magbesvären. Mindfulness, djupandning och yoga samt att bli nyfiken på tankemönster var andra viktiga nycklar för att minska stressen i kropp och sinne. Caroline startade sitt instakonto holistic.caroline för att inspirera andra genom kost som hjälpt henne själv till en mycket bättre hälsa.