Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Det är livsviktigt att skapa bra vanor. Det slår ekonomiprofessor Micael Dahlen fast. I första delen av tre i en intervjuserie berättar han hur vi kommer igång och hur det gick till när han själv ändrade 40 vanor på 40 veckor.

Bli kompis med din Alfons Åberg

Det här är den första delen av tre i en intervjuserie med ekonomiprofessor Micael Dahlen, av Hanna Rydén, journalist och yogalärare.

Vårt liv består av en mängd saker som vi gör vanemässigt. Därför är vi inte alltid medvetna om varför livet ter sig som det gör. Micael Dahlen, som förutom att vara professor i ekonomi är succéförfattare, föreläsare och debattör, har i sin forskning intresserat sig för människors beteenden – varför vi gör som vi gör och hur vi kan påverka det.

I boken ”Starkt kul” visade Dahlen att 75 procent av en grupp slumpmässigt utvalda personer svarade att de ville träna mer och må bättre, men de gjorde inte det. Hur kommer det sig att så pass många personer vill förändra sina vanor för att leva ett längre och lyckligare liv, men inte gör det? Det handlar helt enkelt om att vi inte ens är medvetna om dem.

– Det första och stora steget är att se de små sakerna och beteendena som vi sysslar med under dagen, säger Micael Dahlen.

Hur vi bäst gör det är att avsätta en stund för oss själva där vi går igenom våra beteendemönster och ringar in vilka vi vill ändra på. Därefter handlar det om att sätta igång. Det stora hindret för att bryta vanor och hålla nyårslöften är att vi aldrig riktigt börjar.

– Det finns alltid något i vägen, något som är mer brådskande. Det vi vill och behöver göra får komma sen, efter vår lilla Alfons Åberg som ”ska bara”. Så det handlar på sätt och vis om att bli kompis med sin Alfons Åberg och få Alfons att känna att jag ska bara först göra det här jag tycker är viktigt och vet att jag behöver göra.

Ändrade 40 vanor på 40 veckor

Micael Dahlen bröt själv en rad vanor efter att ha gått in i väggen 2013. Han startade projektet Even40 där han ville se om det bara behöver ta sju dagar att etablera nya beteendemönster om man bestämmer sig för det. Han tog en vecka i taget och när året var slut kunde han summera: 40 vanor hade ändrats på lika många veckor.

– Jag har lite svårt att komma ihåg vad jag ändrade och det tar jag som ett kvitto på att det har blivit en del av livet, säger Micael Dahlen och fortsätter:

– En av de första sakerna jag förändrade var ovanan att jag sprang överallt; om jag skulle till ett seminarium på Handelshögskolan eller till mataffären. Jag hade ett upptrissat tempo i kroppen. Nu strosar jag omkring och tittar på gatuskyltar och världen runt omkring.

Tidigare kollade han tvångsmässigt på mobilen för att se om någon sökt honom eller vilka möten som stundade. Nu kollar han inte alls lika ofta på telefonen. Under det senaste året har pandemin gjort att vi pendlar mindre, jobbar och går i skolan lite kortare och låser upp mindre tid i ärenden. Enligt statistiken har vi fått en timme extra per dag. Micael Dahlen vill därför uppmana folk att skapa en ny vana och använda timmen på följande sätt.

Skapa nya vanor och använd din extra timme till:

• Ge 20 minuter till en vän. Ta en fika (det går alldeles utmärkt via skärmen), prata med varandra, skratta tillsammans, gråt när det behövs. Ge varandra den där kvalitetstiden vi haft så ont om tidigare och som vi alla behöver för att känna gemenskap och må bättre. Kom någon närmare, återknyt kontakten med någon du saknat eller gör en helt ny vän. Forskning visar att du behöver umgås med någon 50 timmar för att bli goda vänner. Med 20 minuter om dagen hinner du göra tre nya vänner för livet i år.

• Ge 20 minuter till dig själv. Fördjupa dig i något du är nyfiken på, lär dig något du vill bli bra på, testa något nytt. Det tar ingen tid alls att komma igång, vad du än behöver, från Shakespeares samlade verk till exotiska matingredienser, instruktionsvideor eller babblande professorer, finns bara en knapptryckning bort. Ge dig själv den där tiden du saknat tidigare att utforska och utvecklas för din alldeles egen skull och för att det får dig att må bra. Med 20 minuter om dagen hinner du bli bättre, till och med riktigt bra, på i stort sett vad som helst redan i år (det motsvarar en månads heltidssysselsättning). Kanske hittar du till och med en helt ny riktning i livet?

• Ge 20 minuter till din hälsa. Rör på dig, gå, spring, träna vad du känner för. Det går att göra var och när helst du vill. Utanför dörren eller inne i värmen. Tryter fantasin och motivationen så finns det massor av inspiration och sällskap att hitta på nätet. Ge dig själv den där chansen du lovat så många gånger förr, på riktigt den här gången. Det krävs så lite. Forskning visar att 20 minuters motion om dagen faktiskt är allt som krävs för att du ska må bättre på alla möjliga sätt, bli friskare och motståndskraftigare, leva livet längre och gladare och bli en ännu bättre version av dig själv.

I den andra delen av intervjuserien ger Micael Dahlen tips på hur du behåller dina nya vanor, håll utkik i bloggen nästa vecka!

Foto: Studio Emma Svensson

Läs mer om vanor, yoga och träning

• Designa ditt liv – skapa goda vanor med hjälp av yoga och meditation, av Emma Öberg.
• Vad är flow för dig? av Linda Åslev.
• Lyssna aktivt för bättre relationer, av Camilla Oldberg.

Videotips – hitta nya vanor med rörelse

Yogobe Video: kx23 Yogobe Video: 2ph8 Yogobe Video: z2h5 Yogobe Video: 56zb

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Om Micael Dahlen

Micael Dahlen är författare, internationell föreläsare och ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm. Hans senaste bok är En liten bok om meningen med livet. Den tar vid från hans bok En liten bok om lycka, som bygger på ett forskningslivs studier om hur lyckan fungerar och vad som får oss att må bra. Micael har även skrivit boken Starkt kul: ingen kan bli perfekt - men alla kan bli skitbra.

Om Hanna Rydén

Hanna Rydén är journalist och yogalärare. Hanna var svårt utbränd och hittade en ny väg med hjälp av yoga, meditation och ayurveda. Parallellt med återhämtningen utvecklade hon sin roll som journalist och yogalärare. Hanna har tidigare varit utrikeskorrespondent för Göteborgs-Posten i Paris och jobbar idag för Dagens Nyheter i Göteborg.

Många tränings- och yogaformer kan snarare avskräcka och få en att känna sig otillräcklig, än att locka till glädje, lagom utmaning och harmoni när man har en större kropp. Jag brinner för att skapa klasser där alla kan känna sig inkluderade och får känna träningsglädje. Läs mer här!

Att inte känna sig bekväm med träningen

Har du någon gång varit på en träningsklass som varit alldeles för svår eller anpassad till en annan målgrupp än du själv? Eller en klass där ingen hänger med och instruktören får ha sin egen show inför kunderna. Jag har genom åren varit på många olika varianter av klasser. Och jag är fullt övertygad om att alla instruktörer går dit med goda intentioner om att ge deltagarna något bra. Men det handlar oerhört mycket om att skapa en god känsla och se den grupp man leder.

Jag har varit på klasser där jag inte känt någon utmaning alls eller klasser som varit alldeles för tuffa. Känner ni igen er? Oavsett har jag gått därifrån med en mindre tillfredsställande känsla. En känsla och upplevelse av frustration och kanske till och med en otillräcklighet.

Ibland tänker jag lite på alla gymkort som köps varje år som bara efter några veckor landar i en byrålåda. Eller när klasserna blir mindre bara några månader in på terminen. Eller de som köper kort och aldrig kommer dit. Jag tror att det finns många anledningar till detta och att varje person är unik i varför. Men jag tror att det många gånger handlar om att man sätter upp för höga mål som man sedan inte orkar hålla, men också att träningen blir ett krav.

Det handlar säkerligen också om att man inte hittar sin träningsform och ett ställe där man känner sig bekväm. Och jag är fullt övertygad om att jag som instruktör/yogalärare bär ett stort ansvar här. Det vill säga att jag lyckas med att bjuda in deltagarna till mina klasser på ett bra sätt som efteråt ger en positiv känsla.

Hitta träningsformen som ger dig glädje

De flesta av oss har ett högt tempo där livet bara snurrar på. Där det är ibland svårt att prioritera sig själv och framför allt att ens få tid till sin träning. Därför krävs det ännu mer att vi verkligen gör träning som vi tycker om. En träning som både ger utmaning och skapar motivation till att vilja fortsätta. Men också att vi upplever ett positivt klimat där man känner sig tillräcklig. De klasser jag har gått på som inte gett någon utmaning har känts som en helt onödiga att gå på. Där jag efteråt undrat varför slösade jag bort dyrbar tid på att ens gå dit. De klasser som varit alldeles för svåra eller omöjliga att utföra har gett en negativ känsla av att jag är värdelös och otränad.

Så vad vill jag säga med detta? Jo det är att just du och din träningsstund är viktigt. Så välj med omsorg i allt utbud som finns. Det är just det som är så fint med Yogobe, att det finns något för alla. Att lyckas skapa klasser som är anpassade till en bred målgrupp samtidigt som de ger träningsglädje är min största uppgift som instruktör och yogalärare, men också den svåraste.

Något som jag själv känt när jag tränat är att jag är för tung och otymplig. Eller att min kropp är i vägen. Både mage och byst är i vägen samtidigt som jag har korta armar och ben, vilket skapar vissa begränsningar. Och jag tror att vi alla brottas med olika utmaningar och begränsningar. Och att vi söker olika delar i träningen.

Träning och yoga för större kroppar

För mig är det viktigt att klassen är utformad så jag känner mig bekväm i min kropp och ser den som en tillgång istället för en begränsning. Det är också viktigt att träning ska vara lika tillgänglig för mig som överviktigt som för alla andra. Därför är ett av mina mål att skapa klasser där alla hänger med och känner att de klarar av klassen oavsett kroppsform. Där extra volanger, byst och korta armar inte har någon betydelse för att du ska kunna göra eller hänga med i klassen. Jag vill att just du ska känna att du duger. Därför kommer du möta mig i klasser där jag bjuder på att min mage och mina valkar rör sig. Du kommer bjudas på svettiga klasser som kanske inte är så tekniskt avancerade, där vi knyter knut på oss själva. Men klasser som ger oss det vi behöver för att känna en utmaning, en tillfredsställelse och framförallt en träningsglädje efteråt.

Det är just det jag brinner för och vill dela med mig av till andra. Du duger som du är! Och det viktigaste är att vi tränar, rör på oss och mår bra. Träning är till för alla oavsett hur vi ser ut!

NYHET – softyoga och yinyoga för större kroppar

Nu har vi fyllt på videobiblioteket med nya klasser i softyoga och yinyoga som är utformade att passa större kroppar, guidade av Frida Lindgren Karlsson. Du hittar dem, och alla Fridas klasser här! 

Läs mer om yoga och träning 

• Frida vill göra träning och yoga tillgängligt för alla, av Yogobe
• Yoga för den kurviga kroppen, av Rebecka Marie Gustafsson
• Utmana din kropp!, av Hillevi Borga

Videotips – tillgänglig yoga och träning med Frida

Yogobe Video: 5hd6 Yogobe Video: w7t2 Yogobe Video: 4k5c Yogobe Video: kx23

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här för att komma igång direkt!

Trots pandemin är det viktigt att ge våra liv sammanhang, att komma ihåg och göra plats för de saker som får oss att må bra. Annars kanske vi hamnar för länge i tillståndet languishing – när du inte är direkt deprimerad, men inte heller glad. Läs mer om languishing och håll i det som fyller på och ger dig ork!

Oviss vardag – men vad kommer efter pandemin?

Jag och min kollega Maria tog över yogastudion Raja Yoga Lund i augusti 2019. Samtidigt startade vi upp psykologmottagningen YOMI Psykologer och fick på samma gång en fysisk plats att kunna hålla våra YOMI-kurser. Yoga och psykologi, ett kvarter från Lunds Universitet där vi bedriver forskning på våra YOMI-program.

Det var en dröm som av flera slumpmässiga sammanträffanden uppfylldes flera år för tidigt, mitt i de hektiska småbarnsåren. Vi hade efter sju månader precis fått någon slags ordning och börjat landa i rollen som studioägare då coronapandemin slog till. Det var 15 månader sen. Vi har nu befunnit oss i ett läge av ovisshet och kris så länge att det nu blivit vardag. Vardag att vänta på besked om permitteringsstöd, om förlängda restriktioner, om huruvida kurvorna över inlagda covid-patienter går upp eller ner. Vi sitter, liksom många yogastudioägare, i en rävsax mellan hyreskontrakt, ansvar gentemot yogalärare och reception, och det samhälleliga ansvar vi delar med alla andra; att bidra till att minska smittspridningen. En rävsax som ibland sliter oss itu.

Efter att ha varit fullt upptagna av att hantera det akuta med krisen, börjar vi nu, i takt med att vaccinationskurvan går uppåt och smittkurvan neråt, fundera kring vad som kommer sen. Efter krisen. För det kommer alltid ett efter krisen, och då gäller det att mentalt inte stanna kvar i krisläget.

Languishing – inte deprimerad men inte riktigt glad

Tidigare i vår publicerade New York Times en artikel om det tillstånd som många upplever efter ett drygt år av pandemi: det där läget när man inte är direkt deprimerad, men inte heller glad. Där man inte känner sig särskilt engagerad i någonting och har tappat bort det som tidigare gav livet stadga: sociala tillställningar, gruppträning, teater, att få vara tillsammans på en arbetsplats eller i skolan. Rutiner. I artikeln benämns det här läget som languishing.

Vi märker detta något oerhört; på vår psykologmottagning, men också på yogastudion. Många av våra yogisar har vi inte sett på ett halvår, ett år, varken på studion eller online. Det är svårare att få folk exalterade inför workshops och kurser. Svårare för alla att upprätthålla motivationen. En slags brist på engagemang. Det är ett tillstånd som kanske varit nödvändigt, men som vi absolut inte får fastna i när pandemin börjar mattas av.

Vi behöver fylla på med positiva känslor

Vi vet ännu inte vad de långsiktiga psykologiska konsekvenserna av coronakrisen kommer att bli, men något vi vet från känslo- och motivationsforskning är att vi människor behöver både positiva känslor, och någon slags stadga för att orka fortsätta framåt. 

I känslolitteraturen brukar man dela upp våra grundläggande känslor (affekter) i tre kategorier: negativa, neutral och positiva. Till de positiva hör endast två: Glädje och Intresse.


Evolutionärt verkar det ha varit viktigt för vår överlevnad att ha flera olika känslor som kan skydda oss från faror (rädsla), gå till attack (ilska), skydda oss från gifter (äckel) och hålla oss kvar i gruppen (skam). Det har inte minst blivit tydligt det senaste året, när vi bokstavligt talat har skyddat oss och varandra från coronaviruset.

 Men även om negativa känslor skyddar oss från fara, så sliter de också på oss. Och ska de inte slita sönder oss behöver vi fylla på också med positiva känslor och lustfyllda aktiviteter.


Behovet av sammanhang finns kvar

Vi vet att det är viktigt för vårt välmående är att ge sitt liv sammanhang. Ett sammanhang som innehåller andra människor, få vara bland andra, få delta i fysisk aktivitet och ha utrymme för återhämtning. För även om pandemin pågår, har inte våra behov försvunnit.


Vi behöver komma ihåg och göra plats för de saker som fyller på, som ger oss ork. För vår del är det yoga- och meditationspraktiken. Genom coronakrisen har det varit ovärderligt att kunna påminna sig om att yogamattan alltid finns där, att kroppen fortsätter att andas, att vi trots all ovisshet som pågår runt omkring oss fortfarande har tillgång till all den rikedom som finns inom oss. Att vi där har möjlighet att komma i kontakt med, inte bara lugn utan också glädje och lust.

Jag hoppas och önskar att alla de som under pandemin kommit ur sin yogapraktik hittar tillbaka till den. Att de yogastudios som tappat stora delar av sina yogadeltagare snart åter får fyllas. Inte bara av det simpla, men ofrånkomliga skälet att en studioägare behöver kunna betala hyran och sina instruktörer, utan framförallt för att den samvaro och resiliens som en yogastudio och en regelbunden yogapraktik ger – är och kommer att vara väsentlig för att hitta glädje och ork ur pandemin och in i vad än världen kommer att bjuda på härnäst. Så att vi kan få blomstra igen.

Foto: Akira Visuals

Nyfiken på stillhet, meditation och att vara ett med naturen? 

Silent Retreat på nya Hallaskog: Yoga, meditation och natur är ett 5-dagars retreat 18- 22 juli, för att njuta av den svenska sommaren samt skapa utrymme för kontemplation för att förankra dig i nuet, frigöra dig från det förflutna och möta det du har framför dig med tillförsikt. Ett retreat för dig som vill utforska tystnad och stillhet samt är nyfiken eller sugen på mer meditation, att vara ett med naturen och att få tid att bara vara med dig själv. Lärare är Maria Johansson och Kousha Safarzadeh från YOMI. Läs mer och boka retreatet här!

Lästips

• 50 tips för mer självkärlek i vardagen.
• 50 tips för mer mindfulness i vardagen.
• Hur fortsätter vi med det som är meningsfullt när livet känns svårt? av Maria Johansson.

Yoga och träning online – för glädje och lugn

Yogobe Video: 2e6h Yogobe Video: 8ts3 Yogobe Video: aw43 Yogobe Video: p7x6

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

En jobbig separation fick henne att börja arbeta med hälsa och träning på heltid. MS-diagnosen knäckte henne men yogan har lärt henne att stanna upp, lyssna in och acceptera. Nu brinner hon för att hjälpa människor att släppa sina mentala hinder och komma igång med träningen. Läs mer om Team Yogobes senaste stjärna Jenny Ström här! 

Glädjen i att hjälpa människor att träna blev karriär inom träning och hälsa

En energisk tjej i sina bästa år, så beskriver sig Team Yogobes senaste tillskott Jenny Ström sig. Jenny är personlig tränare och yogalärare och har jobbat med hälsa och träning sedan många år tillbaka. Hon bor i Täby med sin familj och hunden Leia, som hon älskar att ta många långa promenader i skogen med.

Vad fick dig att börja jobba med hälsa och träning på heltid?

– Det var en tuff separation, jag kraschade där och visste inte vad jag skulle göra. Jag hade jobbat utomlands i 10 år och åkt jorden runt på lyxjakter och jobbat. Så kom jag tillbaka till Sverige och jag fick barn och jag blev lämnad. Jag visste inte vad jag skulle livnära mig på, jag hade knappt någon mammapenning. Jag gick över till min granne och pratade och hon sa "du som alltid har tränat och du har alltid sagt att du skulle vilja hjälpa andra med träning". Och då anmälde mig bara till PT-skolans alla tre utbildningar på ett nafs. Jag är väldigt impulsiv så det var väl en sån här impulsivgrej, men det kändes så rätt att jag bara körde på. Jag utbildade mig även inom kostrådgivning och coaching och kickade igång mitt egna företag. 

– Men jag har jobbat med träning i någon form från när jag var 15 år. Jag har varit aerobicsinstruktör i gympasalar för tanter i min ålder och körde V-steg och så. Jag jobbade i Amsterdam i ett och ett halvt år som gruppträningsinstruktör och körde 20 pass i veckan. Så jag har alltid tyckt att det var kul att hjälpa människor att träna och sett glädjen i det. 

Yogan har lärt Jenny att lyssna inåt

2012 var Jenny i sitt livs form och hade precis genomfört både "En svensk klassiker" och Stockholm Triathlon när kroppen plötsligt gick från superstark till svag och orkeslös. Jenny fick diagnosen MS (Multipel Skleros) som knockade henne totalt. I samband med det hittade hon till yogan och idag är Jenny också utbildad yogalärare i både hatha- och ashtangayoga.

– När jag började yoga var det lugn medicinsk yoga jag landade in på men sen när jag hade byggt upp mig själv tyckte jag att ashtangan var ljuvlig att köra. Yogan har fått mig att bli Jenny Ström 2.0, den nya bättre versionen av mig, som gör att jag har hittat till en härlig balans i livet där jag kan parera min otroliga energi och drivkraft framåt med stunder för att landa. 

Du verkar ha mycket energi och jag förstår att det hjälpt dig åstadkomma mycket, men har det någon gång varit ett hinder?

– Ja! Jag säger det i min föreläsning, min styrka är också min svaghet, alltså den här styrkan att bara driva på. Ser jag ett CV nu där det står jag älskar att ha många järn i elden och multitaska då går det bort, för vi ska inte jobba så. Det är inte hållbart. Och sen har ju jag saker som jag inte kan påverka, yttre saker som sjukdom och så, och det går vi alla igenom någon gång i livet. För mig var det en ständig kamp framåt, att jag skulle både bevisa läkare och mig själv att jag kunde minsann komma tillbaka. När jag egentligen behövde backa, landa och acceptera att det kommer ta tid att komma tillbaka. Så min styrka där blev verkligen en svaghet. Det var ju jag som körde mig i botten liksom. 

Övervinn dina mentala hinder en gång för alla

På Yogobe kommer Jenny guida i yoga, träning och rehabträning. Först ut är klasser med vardagsträning och träning för nybörjare. 

Vilka är dina bästa tips för att få in träning i vardagen?

– Om du inte rör dig alls så börja med vardagsmotionen. Gör skillnad på träning och rörelse och att börja röra på dig så att gapet inte blir så stort till att komma igång med träning sen. Det är ju inte så mycket som du behöver göra enligt WHO för att uppnå hälsa och få ner risken för diabetes och hjärt-och kärlsjukdomar. Hitta en träningskompis. Se till att få rörelse varje dag och hobbyträning två dagar i veckan. Det behöver inte vara blodsmak i munnen, och det behöver inte vara jätte, jättetufft. Vi måste anpassa vår träning till där vi är livet. Men också våga utmana oss själva och våga ta hjälp.

Jenny har en stark tilltro till att allt är möjligt och vill förmedla att man ska våga tro mer på sig själv och att vi har de styrkorna vi behöver.

– De här mentala hindren vi sätter upp, "jag kan inte" – röj dem! Gör av med dem en gång för alla, det är så 2008 att sätta upp de här hinderna hela tiden. Släpp "Jag kan inte yoga för jag är så stel", utan VÅGA. Man vet aldrig förrän man har provat. VÅGA prova något nytt.

Foto i text: Göran Öberg

Läs mer om träning, yoga och motivation

• Guide: Så skapar du en hållbar träningsrutin, av Julia Glutz
• Så kommer du igång med yoga & träning hemma
• Hur hittar jag motivationen till att yoga & träna?, av Linda Åslev

Videotips – träna med Jenny Ström online

Yogobe Video: x4p2 Yogobe Video: r65d Yogobe Video: cs94 Yogobe Video: k4w5

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här för att komma igång direkt!

En ny familjemedlem får Maria Hesselmar att tänka tillbaka på tiden som trött småbarnsförälder.  Om vikten av att ta hjälp och påminna sig själv av att inget varar för alltid när vardagen kantas av sömnlösa nätter. Läs mer här!

Morgonpigga barn och trött förälder

När vi hämtade vår senaste kattunge kändes det klurigt att få den nya familjemedlemmen att känna sig inkluderad och trygg. Från att hitta matskålen, till en trygg sovplats till att hitta kattlådan. Vi inrättade ett litet utrymme till henne som var lagom stort, och hoppades att det skulle bli bra.

Kvällen gick bra, men när vi gått och lagt oss började det. Mjauandet. Hela tiden. Högt och tydligt, gick inte att undgå. Att sova var helt uteslutet. Hon lyckades hålla mig, min man och vår äldsta son vakna mer eller mindre hela natten. Och vår andra katt. Jag klev upp ur sängen redan 05.30 på söndagsmorgonen – ingen idé att ligga kvar i sängen längre – bara att koka en kopp kaffe och njuta av den vackra morgonen som uppdagades. Hela söndagen var jag som i en dimma. Trött var bara förnamnet.

På eftermiddagen tog jag en promenad i solen. Och reflekterade över att känslan jag bar på var rätt familjär. Inte efterlängtad men igenkännande – efter alla åren som småbarnsförälder. Jag skrattade nästa lite för mig själv när jag landade i den över jämförelsen. Jag minns de åren med skräckblandad förtjusning. Mina älskade, morgonpigga barn. Som under många år steg upp runt fem på morgonen – redo att ta sig an dagen med ett glädjetjut. Och med en trött förälder vid dess sida som drack kaffe som aldrig förr. Jag övergick rätt snabbt till mörkrostat kaffe, det skulle vara ett starkt kaffe som fick mig att vakna upp med ett ryck på morgonen.

Jag hade inte heller lyxen att ha föräldrar eller svärföräldrar nära som kunde hjälpa till med avlastning, men jag reste hem ganska ofta när barnen var små. Bodde en helg hos mina föräldrar och fick möjlighet att emellanåt sova ut och vakna på en helgmorgon och faktiskt känna mig rätt normal.

Ta hjälp av vänner och familj

Jag minns alla tips jag fick av andra föräldrar under dessa år – om hur jag skulle få mina barn att sova längre på morgonen. Men de funkade såklart inte, jag hade testat det mesta och insåg rätt tidigt att de är av den morgonpigga karaktären. Frågan var ju snarare hur många år det skulle ta tills de kunde klara sig själva på morgonen och jag kunde få en godtagbar natts sömn. Och vad jag skulle göra under alla dessa år för att orka hålla min egen energi uppe.

Den där extrema tröttheten man kan känna som småbarnsförälder är tuff. Den tär på en. Har man inte upplevt vad det innebär att under flera år bära på konstant, ofrivillig sömnbrist så är det svårt att förstå vad det innebär. Så är det bara. Det som känns viktigt att förmedla till er som just nu är mitt i det är att det är inte ett konstant fenomen – det går över! Du kommer få sova ut om mornarna. Jag lovar. Men ta hjälp på vägen dit. Vänner och familj, be dem om stöd. Skapa utrymme för dig själv, för sömnrika nätter och härliga mornar.

Mina barn är fortfarande morgonpigga och trots att den äldsta nu är i tonåren vaknar han fortfarande tidigt på morgonen, men nu klarar de sig själva. Är inte alls beroende av mig utan jag kan vakna efter min egen klocka, dricka kaffe i sängen och skriva i min bok. Jag är övertygad om att vår lilla katt kommer att landa i sin nya familj och sova gott om nätterna. Och att få en ny liten mjauande familjemedlem är såklart värt allt – inget varar för alltid.

Läs mer om föräldrarollen, träning och yoga

• Rädslor & funderingar mitt i livet, av Maria Hesselmar.
• Förälder – hur tar du hand om dig själv? Inspiration i filmformat, av Micke Gunnarsson.
• Kärlek till kroppen – att vara ett föredöme som förälder, av Yogaretreats Norrland.

Videotips – yoga och meditation för bättre sömn

Yogobe Video: 9z8f Yogobe Video: 4u2z Yogobe Video: c87k Yogobe Video: 5zt9

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Om Maria

Maria Ely Hesselmar är en rastlös och energisk själ med stort intresse för yoga och hästar/ridning. Hon har tre underbara barn, en härlig man och två söta katter. Har nyligen upptäckt en passion för trädgårdsarbete, och pendlar så ofta hon kan mellan Bromma och lantstället i Dalarna. På dagarna arbetar Maria med ledarskap, och drivs av att få utveckla människor och organisationer.

Med små barn runt omkring kan det vara lätt att hamna i huvudet. Att tro att man konstant behöver tänka ett steg före. Och visst, planering är bra men var här, annars är det lätt att missa de små, stora sakerna. Några som verkligen är mästare på mindfulness är barnen, så härma dem!

---

Närvarande i stunden eller fokuserad på målet?

Lillgrabben skriker plötsligt så högt att jag håller på att cykla i diket. Hinner tänka ”hjälp, att det alltid ska vara något”, innan jag stannar till och tittar efter. Han sitter där bak i cykelstolen med hjälmen som på något sätt vridit sig så det gör ont på hans öra. Jag hjälper honom och får ett tandtrollsleende och lysande bruna ögon tillbaka. Ångrar snabbt min tanke. För här står jag under ett träd där kvällssolen silar in genom löven. Som i en grön koja. Solstrålarna träffar min sons ögon och får honom att kisa och le med hela ansiktet igen. Om han inte skrikit till hade jag cyklat förbi. Visst hade jag njutit men också varit fokuserad på målet. Att komma fram dit vi skulle.

Jag vet att jag omedvetet vill skynda på saker och ting, situationer, livet, mig själv, som om det skulle vara bråttom ner i graven. Min hjärna går på högvarv för det är mycket som ska göras, ingen hjärnkirurgi direkt utan en vardag där barnen ska tvätta händerna för sen ska vi äta middag och sen ska vi gå iväg till parken och då behöver jag packa ner… Nej. Nej. Nej.

Uppmärksam på små ögonblick

Var är det man ska vara? Här. Var är det jag vill vara? Här. NU.
Jag har dessutom två mästare på närvaro mitt framför ögonen. Småttingarna. Titta på barnen. Gör som dem! De går all in på det de gör just nu. Koncentrerar sig med tungan rätt i mun när en duplobit ska placeras rätt. Säger till med råge när de är hungriga. De kan inget annat än att vara här. Och de gör det världsrymder bättre än jag.

Längre bak på stigen hörs det krasande ljudet av cykeldäck mot grus och jag vet att det är min dotter som kommer cyklande. Jag hör hur hon ropar något om ”pappa, titta vad jag kan” och ser framför mig hur hon tar fart med en fot i marken. Jag tittar på min lille pojke igen. Han sätter sin knubbiga, solbruna hand på min arm och hans värme går rakt genom skelett, muskler, fibrer och in i hjärtat. De där små gesterna. De där stunderna när allt står still. De där leendena som kommer att följa med ända tills vi hamnar i graven. Så låt oss för guds skull inte ha bråttom dit.

Läs mer om mindfulness

• Nyfiken på att läsa mer om mindfulness och medveten närvaro? Klicka här!
• 50 tips för mer självkärlek i vardagen.
• Att natta barn med mindfulness och regnbågar, av Bianca Barck.

Videotips med närvaro och mindfulness

Yogobe Video: p87h Yogobe Video: 5dw9 Yogobe Video: uh24 Yogobe Video: 54bw

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Metta meditation is a Buddhist meditation that focuses on loving kindness. You direct the feeling first to yourself, then to someone you hold close, and to all living beings. Here you will learn more about metta bhavana meditation that can help you to open your heart.

Metta bhavana – meditation for loving kindness

In Buddhism, there is no word that means the same as our Western "meditation". Instead, they usually use the word bhavana, which means "cultivation" or "cultivation of". For example, if you focus your attention on the breath, it is called anapanasati bhavana, ie the cultivation of attention (sati) on the inhalation and exhalation (ana-pana).

Bhavana shows that meditation is something you actively do, not something that just happens by itself. To meditate, some effort is needed – a balance between effort and receptivity, to let go. In metta bhavana, it is metta (loving kindness) that you grow, awaken or produce. 

Metta is a deep desire that things will go well for both yourself and others. It is free and does not need anything in return. This desire comes from an open heart, and is based on the fact that we deeply identify ourselves with other people and everything that lives and breathes.

Metta meditation – an excercise

• Sit comfortably and relaxed.
• Take two or three deep breaths with long exhalation.
• Become aware of how you feel in the body, how you feel right now.
• Give yourself permission to experience whatever you feel.
• For a few minutes, feel or imagine how the breath moves through the center of your chest – in the area around the heart.
• Peacefully begin to mentally repeat, slowly and steadily, the following or similar phrases:

May I be happy.
May I live in peace and harmony.
May I be safe and secure.
May I have patience and courage.

Start with yourself, then expand to someone close and then to all beings, "May you be ...". Try to keep the phrases in your heart just as you would hold something fragile and precious in your hand.

When you say the phrases, distracting thoughts may emerge. It starts to itch on your forehead, your knee hurts or you start thinking about the job interview you have tomorrow. When the distraction comes, try to get back to the phrase again and again.

The liberation of the heart – metta is also being kind to oneself

Of course we are not always so present or open-hearted, and it takes time and patience to cultivate metta. But if we are in contact with ourselves and are aware, we will naturally wish that things will go well for others. Metta can then arise only by thinking about or becoming aware of another.

Metta meditation can be the heart's path to liberation – having a friendly attitude towards oneself is also part of metta.

Källa: Viryabodhi, Tricycle

Read more about meditation, mindfulness and wisdom

• Creating a space for the wild birds to settle down, av Eleonora Ramsby Herrera.
• Research: Can mindfulness help the growing brain in children and adolescents?
• Design your life – create good habits with the help of yoga and meditation, by Emma Öberg.

Videos with meditation and loving kindness

Yogobe Video: x83k Yogobe Video: z5a3

To watch a full video you need to be logged in as a paying Yogobe member. Haven't tried Yogobe before? Try it for free during 14 days – get started here!

Metta-meditation är en buddhistisk meditation som handlar om kärleksfull vänlighet. Du riktar känslan först till dig själv, sedan till någon du håller nära, och till alla levande varelser. Här får du veta mer om metta bhavana meditation som kan hjälpa dig att öppna hjärtat.

Metta bhavana – meditation för kärleksfull vänlighet

Inom buddhism finns inget ord som betyder detsamma som vårt västerländska "meditation". Man brukar istället använda bhavana, som betyder "odlandet" eller "kultiverandet av". Om du riktar din uppmärksamhet på andningen kallas det till exempel för anapanasati bhavana, alltså odlandet av uppmärksamhet (sati) på in- och utandningen (ana-pana).

Bhavana visar att meditation är något aktivt du gör, inte något som bara händer av sig själv. För att meditera behövs en del ansträngning – en balans mellan ansträngning och mottaglighet, att släppa taget. I metta bhavana är det metta som du odlar, väcker eller tar fram. Metta betyder kärleksfull vänlighet (”loving kindness”), eller kärleksfull välvilja, inte helt lätt översatt.

Vill du odla din kärleksfulla vänlighet – till dig och andra? Vi har metta/loving-kindness meditation på svenska och engelska i videobiblioteket här på Yogobe. Njut av din hjärtliga stund!

Metta är en djup önskan om att det ska gå väl för både dig själv och för andra. Den är fri och behöver inte något tillbaka. Denna önskan kommer ur ett öppet hjärta, och bygger på att vi på djupet identifierar oss  med andra människor och allt som lever och andas.

Mettameditation – så gör du

• Sätt dig så att du sitter bekvämt och avslappnat.
• Ta två eller tre djupa andetag med lång utandning.
• Bli medveten om vad du känner i kroppen, hur du mår just nu.
• Ge dig tillåtelse att uppleva vad du än känner.
• Under några minuter, känn eller föreställ dig hur andningen rör sig genom mitten av ditt bröst – i området runt hjärtat.
• I lugn och ro, börja att mentalt upprepa, långsamt och stadigt, följande eller liknande fraser:
  • Låt mig vara lycklig.
  • Låt mig leva i fred och harmoni.
  • Låt mig vara trygg och säker.
  • Låt mig ha tålamod och mod.

• Börja med dig själv, utöka sedan till någon nära, "Låt dig vara..." och sedan till alla varelser, "Låt alla vara...". Försök hålla fraserna i ditt hjärta precis som du skulle hålla något bräckligt och dyrbart i handen.

• När du sedan säger fraserna kan distraherande tankar att dyka upp. Det börjar klia i huvudet, ditt knä gör ont eller du börjar tänka på jobbsamtalet du ska ringa. När distraktionen kommer, försök komma tillbaka till frasen igen och igen.

Hjärtats befrielse  – metta är också att vara snäll mot sig själv

Självklart är vi inte alltid så närvarande eller öppenhjärtiga, och det tar tid och tålamod att odla metta. Men om vi är i kontakt med oss själv och är medvetna, kommer vi naturligt att önska att det ska gå väl för andra. Metta kan då uppstå bara genom att vi tänker på eller blir medveten om en annan. 

Metta-meditation kan vara hjärtats väg mot befrielse – att ha en vänlig attityd till sig själv är också en del av metta.

Källa: Viryabodhi, Tricycle

Lästips om meditation, mindfulness och visdom

• Creating a space for the wild birds to settle down, av Eleonora Ramsby Herrera.
• Forskning: Kan mindfulness hjälpa den växande hjärnan hos barn och unga?
• Fyra principer till visdom – och ett mer hållbart liv, av Lars-Johan Bastås.

Videotips med meditation och kärleksfull vänlighet

Yogobe Video: x83k Yogobe Video: 5dw9 Yogobe Video: 3cyz Yogobe Video: 5px8

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!