Vill du också ha tillgång till vårt videobibliotek?

  • 2500 videor
  • Ingen bindningstid
  • Testa utan kostnad

Välkommen till vår blogg

Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Frågor att ställa till barn vid middag eller läggning

Frågor att ställa till barn vid middag eller läggning

11 december 2022 | Av

Brukar du fråga ditt barn hur det varit i skolan idag? Får du också en axelryckning eller ett "Vet inte" till svar? Här kommer förslag på annorlunda frågor att ställa till hela familjen vid exempelvis middagsbordet för mer gemenskap samt frågor att ställa vid läggdags för att avsluta dagen med kärlek. Testa!

Ställ konkreta frågor

Att ställa frågan "Hur har du haft det i skolan?" brukar sällan ge något tydligt svar. Men vi vill ju veta vad våra älskade människor gör på dagarna, och hur de har det. Och vi vill ju vara föräldrar som lyssnar, och är närvarande. Så hur kan vi göra?

Ett tips är att ställa konkreta och spännande frågor. För stora, eller snarare för diffusa, frågor hjälper inte till att skrapa fram ett konkret minne hos barn. Försök föreställa dig allt som händer under en skoldag – det vill säga inte så lite...

Nedan hittar du dels frågeförslag för hela familjen att ställa vid exempelvis middagen, i bilen eller i soffan, svara gärna på dem du också! Dels hittar du frågor att ställa vid läggdags, för en mysig och kärleksfull avslutning på dagen!


Tips på frågor du kan ställa till barnen & resten av familjen

  1. Är det något som fått dig att skratta idag?
  2. Vilken är din favoritplats i skolan?
  3. Har din lärare sagt något roligt idag?
  4. Vem sitter du bredvid i klassen? I matsalen?
  5. Har du hjälpt någon idag? Eller: Är det någon som har hjälpt dig?
  6. Har det hänt något annorlunda eller konstigt idag?
  7. Har du lekt någon ny lek idag?
  8. Vad var det bästa som hände idag? Varför ?
  9. Vad tyckte du minst om idag? Varför?
  10. Vilken är den viktigaste regeln i din klass?
  11. Har du gjort något idag som du aldrig gjort förut?
  12. Om du skulle byta plats med din lärare, vad skulle du göra då?
  13. Skulle du vilja ändra på något i din klass eller skolan? Varför och hur?
  14. Har du skrivit eller ritat något idag? Berätta!
  15. Har du varit ledsen eller arg någongång idag? Varför?

Bonusfrågor till små och stora barn

  1. Om din lärare var ett djur, vilket skulle det vara? Och varför?
  2. Vilken är din lärares superkraft?
  3. Vilken fras, eller vad säger din lärare ofta? Vad säger du själv ofta?
  4. Om det kom utomjordingar till din skola, vad skulle de ta med tillbaka till sin planet? Varför?
  5. Om pirater skulle gömma en skatt någonstans i din skola, var skulle de gömma den?

10 frågor att ställa till barn vid läggdags – avsluta dagen med kärlek

  1. Vad var det bästa med dagen?
  2. Vad är det bästa med dig?
  3. Vad ser du fram emot när du vaknar imorgon?
  4. Vad får dig att skratta mest?
  5. Vad får dig att känna dig älskad?
  6. Om dina mjukdjur kunde prata – vad skulle de säga då?
  7. Vad tycker du om att ge till människor?
  8. Om du ritade det du tänker på just nu, vad skulle du rita då?
  9. Vad tror du att du kommer drömma om inatt?
  10. Vad gör dig så fantastisk?

Lästips för mer närvaro och lugn med barn

Videotips med yoga för barn och unga

Yogobe Video: 6cf7 Yogobe Video: e57x Yogobe Video: b97g Yogobe Video: 5cp6

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Källa och egen översättning, delvis från: Mylittekids.fr

Öppna inlägget
En app med Yoga, träning & meditation hos Yogobe

En app med Yoga, träning & meditation hos Yogobe

07 november 2022 | Av
Yogobe

Yogobe har skapat en app just för dig, med den vill vi stötta dig genom att göra träning, andning, meditation och yoga mer tillgängligt. Läs mer här!

App för yoga, meditation och träning

På Yogobes webbsida erbjuder vi våra medlemmar över 2200 klasser, föreläsningar, playlists för olika behov, specialframtagna program, utmaningar och en härlig community. 

Vi har även tagit fram en app för att göra det lättare att trycka på play och få till den där viktiga regelbundenheten och träningen i vardagen. Appen är ett komplement till vår hemsida och i den hittar du det mesta av det som också finns på webben. Appen är gratis att ladda ner och du kan bli medlem direkt via appen.

Vi jobbar ständigt på att uppdatera appen så att du kan få den bästa upplevelsen.

Spara offline – unikt för appen

Det som i nuläget endast finns i appen och inte på webbsidan är att du kan spara videor offline så att du kan använda den när du inte har tillgång till datatrafik.

Vi har även byggt ett speciellt gränssnitt för audio – perfekt för dig som tar med dig meditationer eller föreläsningar ut på promenaden eller när du rör dig mellan A och B i din vardag.

Vad kommer snart i appen?

  • Anmäla sig till liveklasser. (Just nu anmäler du dig via hemsidan).
  • Gå med i program och utmaningar.

Vad du inte kan göra i appen just nu?

  • Du kan i nuläget inte gå med i program, utmaningar eller temasidor i appen. Du kan inte heller köpa onlinekurser, anmäla dig till LIVE-klasser eller läsa blogginlägg.
    • Obeservera att du däremot kan du i appen kan se de utmaningar, program och temasidor du anmält dig till på webbsidan, samt de onlinekurser du köpt där – du hittar dem då under "Min översikt".

Ladda ner Yogobes app

Innehåll i appen och på webben på Yogobe

I vårt bibliotek på webben och under sök i appen hittar du klasser och övningar inom bland annat:

  • Yoga:
    • Yinyoga
    • Yoga nidra
    • Restorative yoga
    • Hathayoga
    • Ashtangayoga
    • Global yoga
    • Embodied Flow
    • Traumaanpassad yoga
    • Mammayoga
    • Gravidyoga
    • Barnyoga
  • Meditation:
    • Mindfulness
    • Loving kindness
    • Fokus
    • Tacksamhet
    • Shaking
  • Andning:
    • Andningsträning
    • Pranayama
  • Träning:
    • Pilates
    • Tabata
    • Dans
    • Soma Move
    • Funktionell träning
    • Rörlighetsträning
    • Styrka
    • Konditionsträning
    • Prehab- och rehabträning
    • Gravidträning
    • Mamma träning
  • Personlig utveckling & mental träning
    • Motivation
    • Självbild
    • Stresshantering

... och mycket mer! 

Videotips för att komma igång med träning, yoga och meditation

Yogobe Video: 3sz4 Yogobe Video: 7tf9 Yogobe Video: r65d Yogobe Video: tg52

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Kom igång direkt!

Öppna inlägget
Barn behöver rörelse

Barn behöver rörelse

03 juli 2022 | Av
Yogobe

Det finns mycket forskning som visar på hur barn allt mer blir stillasittande. Här får du tips och ideér på hur du enkelt får till rörelse i vardagen med barnen!

Barn sitter, halvligger eller står stor del av vakna tiden

Folkhälsomyndigheten fastslår att barn och ungdomar sitter, halvligger eller står mer eller mindre stilla under större delen av sin vakna tid. Det visar en ny undersökning från myndigheten där skolelever har burit aktivitetsmätare. Resultaten visar ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, mindre stresskänslor och ett bättre mående. 

Det finns även studier från Göteborgs universitet från 2018 som visar att bland annat att antalet steg per dag minskat sedan år 2000 – med 30 procent för 14-åriga pojkar och med 24 procent för jämnåriga flickor. I studien deltog 332 barn och ungdomar år 2000, år 2017 deltog 532 barn och ungdomar. Vid båda tillfällena var deltagarna i åldrarna 8, 11 och 14 år och kom från samma sex skolor i tre medelklassområden i sydöstra Sverige.

Om barns stillasittande

  • Barn är stillasittande 70 procent av den vakna tiden.
  • Ju äldre de blir desto mindre rör de på sig.
  • Barn rör sig mindre på helgerna när familjen är tillsammans – än till vardags i skolan.
  • Tänk också på att vanor sätts tidigt – ge små och större barn möjlighet att vara utomhus, det bidrar till mer fysisk aktivitet.

Föreläsare, utbildare och författare Sandra Dahlén skriver i sin bok "Frigående barn – en föräldrabok om det ökade stillasittandet och hur vi tillsammans tillgodoser våra barns behov av rörelse", där hon har pratat med lärare, läkare, psykologer och föräldrar, att det är med oss föräldrar som barnen rör sig som minst. "Vi är alltså den första generationen som håller våra barn inne. Vi behöver släppa ut dem, våga ge dem möjlighet att springa, klättra och ta risker."  – ur boken "Frigående barn".

Så mycket behöver barn röra på sig – enligt Folkhälsomyndigheten

  • Rekommendationer för barn upp till fem år:
    Regelbunden fysisk aktivitet, alla barn bör ha möjlighet att röra sig flera gånger varje dag, och att stillasittandet minskas. Det kan handla om lek, aktiv transport, utevistelse och utforskande av olika miljöer.
  • Rekommendationer för barn och unga mellan 6 och 17 år:
    • Regelbunden fysisk aktivitet veckans alla dagar.
    • Pulshöjande fysisk aktivitet en timme om dagen i genomsnitt.
    • Fysisk aktivitet med hög intensitet som stärker muskler och skelett minst tre dagar i veckan.

Yogobes tips på rörelse med barn i vardagen

  • Om det är möjligt – gå eller cykla till skolan.
  • Hoppa hopprep ute eller inne. Förhållandevis enkelt, pulshöjande och kul!
  • Under sommaren, låt sjö och hav bli en lekpark. Njut av bus och skoj i vattnet.
  • Låt barnen välja glad musik och kör igång en dansstund före middagen.
  • Testa yoga online med barnen – kika i vår playlist Playtime – Familjeskoj för nya favoriter!
  • Ta med barnen ut i skogen. Hoppa över stockar, smyg på rådjuren, ta stora kliv över vattenpölar.  Det finns knappt något som får barn (och vuxna) att röra sig så spontant som när vi är i naturen.
  • Hoppa studsmatta om det finnes. Kanske kan ni "låna" någons om ni inte har hemma?
  • Kvällspromenad innan läggning brukar göra underverk för sömnen, både för vuxna och barn.
  • Sist men inte minst, barn gör som vi gör. Lägg undan telefonen och se till att hålla dig själv i rörelse. Tillbringa tid med barnen och låt lekfullheten ta över. Barn blir glada av att göra saker tillsammans med familjen.

Läs mer om vardagsmotion och barns hälsa

Tips på yoga och rörelse online för barn och unga

Ta del av samtliga barnyogaklasser i vårt videobibliotek.

Yogobe Video: g7b9 Yogobe Video: 6cf7 Yogobe Video: p7f9 Yogobe Video: 93bz

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Källor:

Öppna inlägget
Hur du kan vara ett stöd till barn eller vuxna i kris

Hur du kan vara ett stöd till barn eller vuxna i kris

27 mars 2022 | Av
Yogobe

Hur kan vi hjälpa en närstående i kriser och trauman, eller prata med barn om kriget som just nu pågår? Vi har tagit hjälp av leg. psykolog Frida Hylander från Team Yogobe och ger även några tips från Röda korset på hur du kan vara stötdämpare till någon i kris. 

Vara ett stöd till någon annan i kris & krishantering tillsammans

– Det jag verkligen önskar att vi börjar prata mer om i dessa pågående tider av kris är att krishantering inte är något vi ska göra ensamma, utan tillsammans. Att det inte primärt handlar om att typ få egentid och ”unna sig” något, utan att det handlar om att stärka färdigheter som kan öka vår motståndskraft, resiliens, för att kunna leva i kris, säger Frida Hylander, leg. psykolog samt del av Team Yogobe.

Rent praktiskt lyfter Frida fram att det kan handla om saker som att:

  • Värna sitt befintliga sociala nätverk, eller jobba för att aktivt bygga relationer till människor i ens lokalsamhälle.
  • Att få öva på konflikthantering och samarbete, att lära sig mer om hur vi kan leva av mindre resurser och kunna fixa våra egna grejer.
    • Att stärka dessa färdigheter är ett sätt att skapa trygghet och känsla av att vara förberedd ifall omvärlden förändras och blir än skakigare.
  • Det kan också vara viktigt att jobba med sin inre resiliens, och där kanske framförallt öva upp sin förmåga att stå ut i ovisshet och i obekväma känslor. Att öva på att agera och upprätthålla dagliga rutiner, trots en stark känsla av ovisshet.
    • Här kan meditation, compassion och yogapraktik vara hjälpsamt – men det är verkligen bara en del av hela pusslet! Vi i yogavärlden gör verkligen inte någon tjänst genom att glömma bort det praktiska agerandet utanför yogamattan och utanför de sedvanliga ”ta hand om dig själv”-tipsen.

Hur vi kan stötta barn beror på barnets ålder, personlighet etcetra, men Frida ger några grundläggande tips för att möta barn i oro, funderingar och kriser nedan.

Stötta barn & prata med dem om kriser

  • Det vi brukar säga när det gäller att prata med barn om kris och krig är att först och främst lyssna in, ta reda på vad barnet tänker på och utgå från det.
  • Berätta sakligt, men utan att överdriva.
  • Påminn om alla som jobbar med att lösa krisen och alla de saker vuxna gör för att hålla världen trygg för barnen.
  • Man kan som vuxen behöva stöd själv för att kunna vara ett gott stöd för sina barn.

Vara ett stöd & en stötdämpare till andra i kriser & trauman

Röda Korset* skriver vackert om hur du kan vara en stötdämpare till någon närstående i kris. Tipsen kan även göras om till att rikta sig till dig själv – våga sök stöd, både av professionella och av dina nära. De skriver: "Att ge stöd till någon som har det svårt handlar inte om att försöka förändra verkligheten – det som har hänt har hänt. Ditt stöd handlar snarare om att se till att den som drabbats inte utsätts för nya prövningar, och för stöd att lindra effekterna av det som skett":

  • Umgås och försök skapa trygghet även om personen inte vill prata om sin oro eller sitt mående. Visa att du finns där som stöd både i den mest akuta fasen och över tid. Ta ny kontakt även om du tidigare blivit avvisad.
  • Ha tålamod. Låt personen få älta och ställa samma frågor om igen. Ältandet kan hjälpa att bearbeta det som hänt.
  • Erbjud dig att hjälpa till med praktiska saker som kan underlätta vardagen.
  • Hjälp personen att finna rätt hjälp. Det kan till exempel handla om kontakter med vården eller med försäkringsbolag om möjlighet till ersättning.
  • Respektera den drabbades handlingar och reaktioner. Ta det inte personligt om din vän inte orkar ses, bokar av en aktivitet eller om humöret skiftar snabbt.
  • Delta tillsammans i olika former av fysisk aktivitet, som en promenad eller ett träningspass. Anpassa aktiviteten efter vad din vän orkar med i stunden.
  • Kom ihåg att ta hand om dig själv för att orka och må bra. Få avlastning om personen du stöttar kräver mycket av dig just nu, Det finns stödlinjer att få hjälp som anhörig om du behöver stöttning. Ta också stöd och hjälp om du bär på oro och egna krisreaktioner.

Traumaanpassad yoga – stöd genom  kroppsbaserade regleringstekniker

Vill du lära mer om hur du kan stötta dig själv och hjälpa andra till att reglera oro, ångest, rädsla och andra krisreaktioner? I 9-veckorsprogrammet i traumaanpassad yoga får du kunskap om trauma, PTSD och vad som sker i hjärna, nervsystem och vanliga reaktioner – och hur du genom kroppsbaserade metoder kan stötta dig för att lugna och stabilisera kroppen och därigenom även sinne och reaktionsmönster. Programmet är ett komplement till professionellt stöd.

Läs mer om krishantering & att stötta dig själv och andra i oro och rädsla

Onlineyoga för lugn hos barn & vuxna

Yogobe Video: 48xg Yogobe Video: kt93 Yogobe Video: ra28 Yogobe Video: 8ex6

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Källa: Röda Korset

Öppna inlägget
Hur kan yoga hjälpa föräldrar till barn med NPF?

Hur kan yoga hjälpa föräldrar till barn med NPF?

27 februari 2022 | Av

Att vara förälder till ett barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning gör livet annorlunda. Yogaläraren Anna Malcus vill ge föräldrarna en oas och verktyg för vardagen – med hjälp av yoga.

Vardag för föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

De vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna (NPF) är adhd, autismspektrumtillstånd, Tourettes syndrom och språkstörning.

Anna Malcus är själv förälder till ett barn som har autism och adhd och har haft en del utmaningar kring det. Vardagen innebär mycket koordinerade kring sonens låga energi och svårigheten med att inte klara av att vara i skolan. Själv är Anna yogalärare med kundaliniyoga i grunden.

– För några år sedan insåg jag att jag själv hade ett behov av en plats, en oas – och att få ha det tillsammans med föräldrar som är i samma situation. Eftersom jag inte hade sett en sådan grupp eller plats startade jag det själv.

Annas yogaklasser för föräldrarna är mjuka men deltagarna kan alltid anpassa rörelserna själva efter dagsform. Kundaliniyoga omfattar fysisk yoga, vila, avslappning, meditation och mindfulness finns med som en självklar del under hela passet.

– Jag vet att livet för deltagarna ibland funkar bra och man känner sig stark. Och andra dagar är man väldigt nära känslorna och de utmanande delarna av sitt liv. Att få rätt återhämtning är livsviktigt så att vi inte bränner ut oss – för vi är i riskzonen för utmattning eftersom vi behöver agera jurist, psykolog, projektledare, m.m. i kampen för att våra barn ska få både den skola, sjukvård och omvårdnad som de har rätt till.

Vilka utmaningar kan finnas för föräldrar till barn med NPF?

  • I vardagen är det sällan något flyter på enkelt. Förändringar är ofta en jättestor svårighet. Ska man gå från ett läge/aktivitet till en annan behöver barnet stöttning hela vägen. Till exempel “Du behöver stänga av, säga hejdå, gå ut i hallen…”.
  • Man brukar säga att man får dra bort 30 % av åldern för de kognitiva funktionerna hos ett barn med NPF: är du 12 år så är du i vissa avseenden endast 8 år. Det syftar då till att planera, organisera, utföra. Detta är inget barnet automatiskt kan och där behöver vi vuxna stötta.
  • Inte alla skolor har resurser, erfarenhet eller kunskap kring hur vi behöver bemöta dessa utmaningar. Att t.ex få en vikarie i klassen kan betyda att ett barn med de här utmaningarna går bärsärk eller rymmer ut i skogen. De kan inte hantera förändringen eller förstå vad som krävs av dem. Föräldrarna behöver därför ha kontakt med skolan för att de ska kunna hantera detta.
  • Vården ska stötta upp men köerna är jättelånga och det kan ta lång tid att få hjälp.
  • Tjejer blir oftast utredda senare än pojkar – dels vänder de sig ofta inåt medan killar blir utåtagerande. Tjejer är bättre på att härma så det kan verka som att de fungera, de kan t ex ha vänner som drar med dem, men egentligen står de vid sidan av – då kan det vara svårt även för skolan att se att något inte är som det ska.
  • Bilden av barnet i skolan och hemmet kan vara väldigt olika: Barn som går i skolan där allt till synes funkar bra kan krascha när de kommer hem, inte orkar leka eller ha fritidsaktiviteter. Livet består av 24 h per dag, men om man kraschar när man kommer hem är det något som tar för mycket energi.

Yoga kan bidra med lugn och acceptans

En vanlig fråga som Anna får från föräldrar är: Hur gör jag för att vara mer lugn och tålmodig? Svaret är, att träna på det.

– Om vi tränar på lugn under en yogaklass, så blir vi bättre på det även utanför. Att ta sig igenom utmaningar i yogan gör att vi tar med oss det i vardagen oavsett om det är när vi bemöter vårt barn eller andra aktiviteter. Det är också ok att det blir jobbigt, men man kan skapa känslan av att kunna ta sig igenom det. Jag fortsätter att andas – det är ok att ta sig igenom utmaningar.

Enligt Anna kan de allra flesta föräldrar känna skuldkänslor och tänka “tog jag ett bra beslut, gjorde jag rätt här”?

– Många barn mår dåligt, då ställs våra beslut på sin spets. Vi behöver på något sätt acceptera att vårt liv är annorlunda. Det är så här det ser ut. Det är vårt normala. Att acceptera att vi gör vårt absolut bästa utifrån de förutsättningar vi har hjälper. Och acceptans är en stor del av kundaliniyogan, vi tränar den delen bit för bit, säger Anna.

Lästips

Yoga och meditera online – för lugn och acceptans i vardagen

Yogobe Video: 8ts3 Yogobe Video: k6u7 Yogobe Video: h85u Yogobe Video: 42kw

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Om Anna Malcus

Anna är yogalärare och brinner för att hjälpa barn med NPF och deras föräldrar. Hon arbetar som lärare i en särskild undervisningsgrupp och är ordförande i Attention Mölndal. Idag tar hon endast emot enstaka privatkunder för yogalektioner online, hon håller också föreläsningar och ger information i sociala medier: för våra barns skull. Se mer av Anna på Instagram och på Facebook.

Öppna inlägget
Så kan du hjälpa barn att hantera oro 

Så kan du hjälpa barn att hantera oro 

29 januari 2022 | Av
Yogobe

Var kommer tankar egentligen ifrån och hur hanterar man oro? Det ger Dennis Westerberg tips på i sin detektivbok för barn – som kan lära oss vuxna ännu mer än barnen, för de vet redan svaret som vi kanske har glömt. Lös mysteriet här!

Varifrån kommer tankar och hur kan vi bemöta barns, och vår egen, oro?

I höstas släppte Dennis Westerberg barnboken Marsipan och tankemysteriet. Han har hämtat inspiration dels från att själv haft mycket oro, ångest och depressioner som barn och dels från sitt arbete som lärare, där han träffat många barn, bland annat flyktingbarn med stark oro.

– Undertiteln är "Perfekt för vuxna att läsa för barn som vill slippa oroande tankar". Det vill säga föräldrar som vill slippa oroande tankar. När föräldrarna vet att oron kommer från tanken blir det lättare att bemöta dem – tankarna. På skylten står det in case of emergency keep calm, inte stressa upp dig så in i helskotta, säger Dennis med ett skratt.

Han vet däremot hur svårt det kan vara, att hålla sig lugn. Dennis dövade länge sin egen ångest på olika vis, bland annat med alkohol. Han slutade med det eftersom det gav sådana negativa konsekvenser för honom själv och hans familj. Men vad kunde hjälpa?

– Det var först 2009 som jag kom i kontakt med en förklaringsmodell på hur oro skapas i oss psykologiskt. Sedan dess har jag ägnat mitt liv åt att förklara vad det här var, i föreläsningar och böcker för vuxna och tonåringar. Men jag ville inte skriva för barn vad oro är, utan mer påminna dem om vad de redan vet. För barn vet att oro finns i tankarna. De går in och ut ur fantasier hela tiden. Men när vi blir äldre glömmer vi bort att vi går runt med fantasier, eller drömmar, eller minnen – i slutändan är allt tankar, säger Dennis.

Stötta barn i svåra känslor och lindra oro

Hur gör man om det finns en verklighetsförankring i tankarna, man kanske har varit med om någonting svårt i skolan och är rädd för att det blir så igen i morgon? 

– Bekräfta barnen, men inte tankarna. Möt barnens otrygghet med trygghet, spä inte på tankarna. Min mamma, min älskade mamma, visste det här. Jag hade mycket tvångstankar och tvångshandlingar men jag visste inte vad det var när jag var liten. En natt när jag skulle sova hade jag glömt en tvångshandling och när jag vaknade var jag övertygad om att min mamma skulle dö. Jag höll mig någon dag men sedan sa jag det till mamma. Hon sa med mycket kärlek att, nämen Dennis det där är bara tvångstankar, sånt hade jag också när jag var liten, det går över. Kom så tar vi en glass, berättar Dennis.

Hur gör man när barnet vill ha stöd i hur de ska göra i specifika svåra situationer? När de vill ha hjälp, utan att använda sig av tankar?

– När våra tankar skingras och sinnet klarnar är inte det som är kvar tomhet och oansvar när vi inte tänker alla tankar. Det som är kvar är livet som lyser ut genom ögonen. Fabriksinställningen att vara människa. Det som är där är det som får hjärtat att slå, lungorna att andas, det är det som får såret att läka. Det är också klokhet, klarhet, det är driv, energi, det är kreativitet, nyfikenhet, förundran och det är barnasinnet. Barnasinnet har aldrig lämnat oss, säger Dennis och fortsätter:

–Men vi glömmer bort att tankar bara är tankar och när vi vet det kommer de automatiskt att skingras. Det som är kvar är nu, närvaro, ro och den bästa versionen av sig själv. Då litar jag på att man själv vet vad man ska säga och göra. Jag har inte svaren, det har de själva, både föräldrarna och barnen.

Han förringar inte svåra situationer och känslor. Sjukdom, våld, separation, mobbning, flykt, sorg. Smärtan är reell oavsett vad man går igenom, något som anses litet för en person kan vara stort för en annan. Men tankarna vi skapar kring vår situation kan antingen skada oss ytterligare eller hjälpa oss.

Närvaro i nuet och bekräfta barnet med empati och kärlek

För att hjälpa barnen att lösa tankemysteriet behöver vi själva vara närvarande i nuet.

– Oro går över, det är det enda vi behöver veta – vi ska ge hopp åt våra barn, allt är övergående. När vi är mitt i en stark oro, är det svårt att få bort oron, det jag pratar om är mer hur tankar uppstår, men mitt i stormen är det i stället att acceptera vad du känner och låt det vara så, så förändras det med tiden, säger Dennis och fortsätter:

– Men också, om man mår dåligt i livet, så prata med en människa som man har förtroende för, så att man får det ur sig. För då tappar det lite i värde, och kanske har man tur att möta någon som säger att det där är inte så farligt kom så tar vi en glass. Det är att förringa tanken men att ge barnet, eller vem det nu är, all kärlek och all form av sann empati.

Nyfiken på Dennis bok? Kolla in Marsipan och tankemysteriet

Läs mer om oro och närvaro

Yoga och meditera online för mer lugn och sinnesro för hela familjen

Yogobe Video: 93bz Yogobe Video: n6py Yogobe Video: e9z7 Yogobe Video: 2ab5

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Om Dennis Westerberg

Dennis Westerberg jobbar som föreläsare och utbildare, författare till flertalet böcker, mental coach och driver tillsammans med Tomas Lydahl podden Tomas & Dennis Podcast, som bjuder på tankar kring hur vi människor ska kunna uppleva mer lycka och mer framgång i livet. Han är också musiker och jobbar en del inom event. Många strängar på sin lyra alltså, som han säger själv, något som än mer möjliggjorts då barnen är vuxna och han och frun fått mer tid. Läs mer på denniswesterberg.com och @dennis_westerberg.

Öppna inlägget
Volontär på Tjejzonen – stöd för unga tjejer som mår dåligt

Volontär på Tjejzonen – stöd för unga tjejer som mår dåligt

26 december 2021 | Av
Yogobe

Många unga tjejer mår dåligt och känner inte att de har någon att prata med, eller vill inte belasta sina nära. Tjejzonen finns där som stöd för att stötta, lyssna och vara som en storasyster. Möt mia och Nicky som är volontärer i stödchatten!

Många unga tjejer mår psykiskt dåligt

Nicky och Mia är så kallade Storasystrar, volontärer i Tjejzonens stödchatt, där tjejer 10-25 år kan höra av sig för att få någon som lyssnar, är med dem i deras livssituation och som de kan känna sig trygga med att öppna upp sig inför.

De upplever att det är många unga tjejer mår dåligt och att återkommande faktorer är situationer i skolan, prestationsångest, sociala medier och familjerelationer. Många lider av ensamhet, utanförskap, önskan om att se ut eller vara på ett annat sätt, en känsla av att inte räcka till och inte bli lyssnad på och respekterad av sin familj eller omgivning. Ibland även kränkningar och våld.

Tjejerna de chattar med uttrycker ofta inte har någon i sin närhet att prata med om hur de mår, eller att de håller inne på sina känslor av rädsla för att tynga ner sina nära.

– Därför är det så fint att få vara den som Lillasystern får lätta på sitt hjärta för och äntligen berätta för om sådant som känns jobbigt, säger Nicky.

Hur stöttar man bäst unga tjejer som mår dåligt?

Nicky:
– Genom att lyssna, bekräfta och finnas där. Det finns inga rätta ord som kan fixa allt, den som mår dåligt behöver oftast bara att någon sträcker ut en hand och finns där, någon som inte räds att vara med i det mörka och jobbiga. Tips och råd kan man komma med om det är efterfrågat men oftast är det inte det som är det centrala när man mår dåligt, utan just att ha någon att dela sina tankar med.

Mia håller med om att det som en medmänniska som mår dåligt behöver oftast är att bli lyssnad på, på riktigt, och som stannar kvar vad som än dyker upp i samtalet. Hon uppmuntrar också att släppa lite på sina egna föreställningar om vad personen behöver och tänker – vilket kan vara särskilt svårt om det är någon man känner väl och tror sig veta allt om.

– Undvik att säga vad hon borde göra och att ge oombedda råd, det får vi så mycket av från alla håll i familj och samhälle redan som det är, och brukar ju ärligt talat inte vara så hjälpsamt just när man mår dåligt. Men såklart försöka hjälpa henne att söka professionell hjälp om det behövs! Och det kan vara bra att tänka på att även om ditt stöd inte tas emot väl direkt så kan det i alla fall så ett litet frö till förändring. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra nåt, om än bara att skicka ett sms och kolla hur läget är och visa att man bryr sig.

Yoga som hjälp vid svåra känslor för unga tjejer via Tjejzonen

Alla Storasystrar på Tjejzonen får ett år gratis medlemskap på Yogobe – Hur upplever du att yoga kan hjälpa vid svåra känslor?

Nicky:
– Jag tycker det är så fint att vi får medlemskapet! Senaste året har jag, likt många andra under pandemin, haft det tufft med förändringar och jag har verkligen hittat till yogan. Så pass mycket att jag gick en yogalärarutbildning i somras. Yoga ger en en stund att koppla bort allt annat och bara vara närvarande. Oavsett mående, att bara få stanna upp och vara är så läkande. Det är så lätt att springa bort från det som gör ont, genom att kolla serier, mobilen eller göra andra saker. Yogan ger både avkoppling och en stund att möta sina känslor, som ofta krävs för att må bättre. Men med det sagt så tror jag inte att yoga passar alla, mår man riktigt dåligt kanske man behöver något mer energiskt eller underhållande. Det tycker jag är viktigt att komma ihåg.

Mia:
– Jag har börjat yoga mer kontinuerligt senaste året och märker positiv skillnad på mitt mående. Yoga är ett sätt för mig att stärka min kropp och lugna nervsystemet. Ju mer i kontakt jag är med min kropp och ju smidigare jag blir så mår jag mycket bättre, jag stressar inte upp mig lika mycket över saker som tidigare och när det väl sker så har jag verktyg för att lättare varva ner. Jag blir bättre på att bemöta andras känslor när jag har mer kontroll. Det är också bra för svåra känslor som omedvetet har kapslats in i kroppen. Känslor som man inte visste fanns därinne kan komma fram i ljuset och lösas upp när spänningar släpper!


Att vara storasyster i Tjejzonen

Vad fick dig att vilja engagera dig som Storasyster?

Nicky:
– Jag längtade efter att stötta och hjälpa. Sökte på Volontärbyrån och fastnade för rollen som Storasyster, dels för att jag tyckte att Tjejzonen verkade vara en bra organisation och dels för att jag tyckte om upplägget med den anonyma chatten eftersom jag tycker om att skriva och det kändes som ett bra format för Lillasystrarna att dela med sig av i. 

Mia:
– Jag har genom hela min uppväxt haft svårt att uttrycka och prata om känslor. Jag har kapslat in allt som varit svårt genom livet inom mig och känt att det inte är något som är värt att andra ska belastas med. När jag som vuxen blev utbränd för ett par år sedan så insåg jag att jag måste börja göra annorlunda och påbörjade en ganska omvälvande personlig utvecklingsresa. Under denna tid blev jag samtidigt alltmer intresserad av att kunna hjälpa andra, och jag har alltid velat jobba som volontär. Men jag har tidigare inte haft självförtroendet att söka eller känna att jag skulle kunna bidra med något. Men vartefter jag blev tryggare i mig själv så kände jag att det var dags att trotsa osäkerheten, och för ganska exakt ett år sedan så hittade jag Tjejzonen, som sökte sommarvikarier till chatten. Det är så många unga tjejer idag som mår dåligt och om jag kan göra en liten skillnad för någon av dem genom att finnas där som Storasyster så är det allt värt.

Era tips för den som vill engagera sig?

Nicky:
– Mitt tips är att söka runt på t.ex. Volontärbyrån som samlar olika volontäruppdrag, och gå på känsla när du väljer. Jag tror att alla mår bra av att få hjälpa och bidra. Sedan är det förstås viktigt att fundera över omfattning och hur man trivs med att möta människor – är det i personliga möten, via chatt och skrift eller telefonsamtal?

Mia:
– Tips för den som skulle vilja engagera sig: gör det! Jag var orolig innan att det skulle vara för svårt och att jag skulle göra saker fel. Men Tjejzonen har ett sånt otroligt starkt och välfungerande system för att löpande utbilda och stötta oss volontärer vilket gör att man verkligen kan växa in i uppdraget i sin takt och på ett positivt sätt.

Vad är mest berikande respektive den största utmaningen med att vara Storasyster?

Nicky: 
– Att känna att jag gör skillnad, bara genom att lyssna. Det är så fint att ens närvaro gör att Lillasystern får något annat att tänka på för en stund. Så alla fina möten och samtal om livet är det absolut mest berikande. Och ofta får man bekräftelse direkt från Lillasystern att hon verkligen uppskattat samtalet, vilket såklart ger kraft och vilja att fortsätta stötta. Utmanande är att det ibland blir rätt tunga samtal som, om man chattar, kan vara svåra att avsluta efter de två timmar vi har tillsammans.

Mia: 
– Det berikar att känna att jag får vara med och göra skillnad, att möjliggöra att någon som behöver det just den här kvällen får möjlighet att öppna sig eller bara få känna att någon finns där för henne och vill lyssna på henne, kravlöst och anonymt. Den största utmaningen var i början, då var det lätt att känna sig otillräcklig i svåra chattsamtal, och oro mig över att jag borde gjort mer, eller skrivit något annorlunda. Men tack vare feedback och stöd från mentorerna så har jag lärt mig att hantera det bättre och bättre. Ofta när jag känt att något gått riktigt dåligt så har det visat sig vara att jag är för självkritisk och hård mot mig själv, så det har blivit en möjlighet att få jobba även med dessa sidor hos mig själv genom att vara volontär hos Tjejzonen.

Om Tjejzonen

Tjejzonen är Sveriges största stödorganisation för tjejer. De kämpar för tjejers rätt att bli lyssnade på och att den psykiska ohälsan ska minska bland alla som definierar sig som tjejer mellan 10 och 25 år. Genom att erbjuda tjejer samtal med en Storasyster som lyssnar ger Tjejzonen stöd och kraft till att må bättre.

Vill du ha en Storasyster att prata med, eller om du vill bli någons Storasyster, kontakta Tjejzonen.

Stötta Tjejzonen

Om du vill stötta detta viktiga arbete kan du ge en engångsgåva eller bli månadsgivare. Läs mer här eller skicka din gåva direkt till 90 02 072.

Lästips

Videotips – yoga online för ungdomar

Yogobe Video: te37 Yogobe Video: 5cp6 Yogobe Video: 75gf Yogobe Video: sg87

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Öppna inlägget
Så kan barn och unga få bättre psykisk hälsa

Så kan barn och unga få bättre psykisk hälsa

21 december 2021 | Av
Yogobe

Många barn och unga mår psykiskt dåligt. BRIS har frågat ungdomar i landet vad de behöver för att må bättre – och vi vuxna behöver ge dem hopp om en bättre framtid. Läs mer här!

Varför mår våra ungdomar så dåligt?

Barns och ungas psykiska ohälsa handlar bland annat om att skolan skapar stress och oro, att elevhälsan inte finns för den som mår dåligt, att det är svårt att prata om sitt psykiska mående plus långa vårdköer och bristande stöd. Många är också oroliga över klimatkris och framtid, samt känner sig ensamma samtidigt som kropps- och beteendeideal skapar ångest och osäkerhet.  Lägg till att våra unga idag växer upp i en tävlingsinriktad och individualiserad tid som skapar prestationsångest och känslan av att inte vara tillräcklig.

BRIS, Barnens rätt i samhället, har frågat barn och unga vad de behöver för att må bättre. Och vi vuxna behöver steppa upp. I en debattartikel listar representanter för BRIS, Mind, Suicide Zero och Tim Bergling Foundation vad unga behöver för en bättre dag. De menar att skolan spelar störst roll för barns och ungas psykiska hälsa – utöver föräldrarnas psykiska hälsa och socioekonomiska situation. Därför borde barns och ungas psykiska välbefinnande blir vägledande för skolpolitiken:

Så kan barn och unga må bättre 

  • Lyckad skolgång utan skadlig stress. Stressen i skolan påverkar barns och ungas hälsa på ett negativt sätt. Kunskaps- och betygskrav behöver anpassas till barns utveckling och förutsättningar. Alla elever måste få förutsättningar att gå ut skolan med fullständiga betyg, oavsett bakgrund eller funktionalitet. Ge bättre och mer anpassat stöd till elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
  • Psykisk hälsa på schemat. Rusta unga med kunskap och verktyg för att förstå sig själva och andra – det behövs för att kunna förhålla sig till och hantera livet, motgångar och relationer. Organisera skoldagarna med elevernas välbefinnande som utgångspunkt. Att få till fysisk aktivitet och studiero spelar stor roll både för elevernas hälsa och för studieresultat.
  • Fler vuxna med tid och kompetens att se eleven. Skolpersonal behöver tid, kunskap och verktyg för medmänsklig kontakt och meningsfulla samtal med unga. Och för att kunna sätta in individanpassat stöd och vård när det behövs, i samverkan med vård och socialtjänst. Med mer personal och högre vuxennärvaro – också på rasterna – läggs grunden för att alla barn och unga ska känna sig trygga i skolan. Ingen ska behöva utstå mobbning.
  • Elevhälsa som främjar psykisk hälsa. Utvidga elevhälsans uppdrag, resurser och samverkan till att arbeta med förebyggande uppdrag och att tidigt identifiera elever som mår dåligt eller far illa. Säkerställ att barnen får den vård och det stöd de har rätt till.
  • Stöd vid ofrivillig ensamhet. Ofrivillig ensamhet är farligt för hälsan, inte minst för ungas psykiska hälsa. Vuxenvärlden behöver mer kapacitet, kunskap och fler verktyg för att lotsa unga till sociala sammanhang och föreningsliv som kan råda bot på ensamhet som många unga upplever.

Källa: BRIS

Lästips

Videotips – yoga för barn och unga, hemma & i skolan

Yogobe Video: a25u Yogobe Video: 9dk4 Yogobe Video: sk39 Yogobe Video: 4hs7

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

For A Better Day

Den 5 december 2020 lanserade Tim Bergling Foundation initiativet For A Better Day (FABD), uppkallad efter en Avicii-låt. FABD är Sveriges största insamling av ungas idéer, tankar och förslag kring vad som behövs för en bättre dag. I höstas träffade Klas Bergling (pappa till Tim ”Avicii” Bergling och grundare av Tim Bergling Foundation) Stefan Löfven, tillsammans med generalsekreterarna från Bris, Mind, Suicide Zero och två ungdomar som representerar FABD och ”verkligheten”. De lämnade över boken ”Det här behöver vi For A Better Day”, en bok med 1 000 insamlade berättelser från barn och unga.

Öppna inlägget