Vill du också ha tillgång till vårt videobibliotek?

  • 2500 videor
  • Ingen bindningstid
  • Testa utan kostnad

Välkommen till vår blogg

Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Mindfulness för barn

Mindfulness för barn

08 december 2021 | Av
Yogobe

Ge barnen tid för reflektion, återhämtning och att öva mindfulness, för att må bättre och för att bättre kunna hantera vardagen. Här delar mindfulnessinstruktören och författaren Maja Öberg med sig av tips på mindfulness för barn och berättar varför detta är så viktigt. 

Därför behöver barn mindfulness

Barn är naturligt närvarande när de leker fritt, när de är i naturen och i sina relationer. Men även barn har mycket på sina scheman idag. Förskolan är fylld av aktiviteter och saker som barnen ska göra, skolan likaså, sen är det aktiviteter utanför hemmet, med till affären, åka till Skansen med morfar, kalas för kompisen och kanske största boven av alla: skärmtid.

Barn behöver mer tid till återhämtning och reflektion än vi vuxna behöver eftersom deras hjärnor utvecklas i en snabb takt och de dessutom lär sig så otroligt mycket nytt hela tiden. Barn behöver tid att göra ingenting, tid att ha tråkigt. Det är viktigt för deras utveckling.

Barn liksom vuxna behöver utrymme för att känna in hur de egentligen mår. Tid till reflektion för att upptäcka sina tankar och känslor.

Barn känner ofta snabbt hur bra de mår av mindfulness och vill ofta öva mer. De har inte lika många lager som många vuxna har som behöver skalas av först. Min vision är att varje barn ska få lära sig mindfulness i förskolan, skolan eller hemma. Några minuters träning varje dag gör stor skillnad i deras liv nu och i framtiden. Vill du upptäcka nuet tillsammans med dina barn? Nuet, en plats där vi alla är likvärdiga, ingens erfarenhet eller kunskap är värd mer än den andras. Båda upplever nuet samtidigt och på lika villkor.

Några av de positiva effekterna av att öva mindfulness regelbundet

  • Förbättrad sömn
  • Minskad stress
  • Ökad självkänsla och självmedkänsla
  • Ökad koncentrationsförmåga
  • Förbättrade relationer

Tips på mindfulness med barn

  • Gå ut i skogen tillsammans. Var närvarande. Känn hur det känns att andas, lyssna på ljuden, leta färger och former, känn förnimmelserna mot huden, krama ett träd och känn efter hur det känns inom dig och så vidare. Bara fantasin sätter gränser.
  • Starta varje morgon och avsluta varje kväll med en kort andningsövning tillsammans.
  • Börja varje måltid med tre minuters tystnad efter att alla fått mat på tallriken för ökad matro. Detta brukar bli en favorit, så ge inte upp första gången utan ge det 5-10 gånger.
  • Läs min bok Pluttens mindfulness och utforska nuet tillsammans med hjälp av boken.
  • Gå en mindfulnesskurs tillsammans eller fråga förskolan/skolan om de övar mindfulness med barnen.

Läs mer om mindfulness för barn

Träna mindfulness & yoga för barn online

Yogobe Video: 47wb Yogobe Video: at47 Yogobe Video: 96re Yogobe Video: u45t

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Är du ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Om Maja Öberg

Maja Öberg driver Gröna Huset - Balans kommer inifrån, och ger kurser i mindfulness för både barn och vuxna. Läs mer om Maja och hennes barnbok Pluttens mindfulness här!

Öppna inlägget
Hur kan yogans värdegrund minska stress i skolan?

Hur kan yogans värdegrund minska stress i skolan?

26 augusti 2021 | Av

I min studie på stress som fenomen i grundskolan framkom att pedagoger har olika syn på stress, vilket gör att de bemöter fenomenet på olika vis. Vi vet att meditationsbaserade stillhets- och koncentrationsövningar är bra för hälsan samt ger minskad stresskänsla – kan yogan med hela dess praktik minska stressen för barn i skolan?

Stress som fenomen i grundskolan

Mitt intresse för unga och deras hälsa har varit stort under många år. Jag har stångats mot samhälle och skola i önskan om att hjälpa dessa individer till läkande genom att ge dem verktyg från bland annat yoga. Trots min starka vision kom jag till slut till en punkt då jag kände att detta är inte nog, det fungerar inte, något större måste göras, samtidigt som en form av hopplöshetskänsla landade i bröstet.

Det hela resulterade i att jag tog ett steg tillbaka och istället för att verka fysiskt aktivt mitt i stormens öga började jag från ett mer utanför-perspektiv observera och studera unga och deras psykiska hälsa, samt miljön som de befann sig i. I samband med detta påbörjade jag också en magisterutbildning i pedagogik och inom ramen av utbildningen genomförde jag senare en studie som fokuserade på stress som ett fenomen i grundskolan.

Resultatet visade att psykisk ohälsa hos unga ökar, skolpersonalen upplever att elever i grundskolan är stressade men att de till viss del saknar verktyg för att hjälpa lindra stressen. Delar av resultaten från studien är egentligen inget nytt under solen, utan för mig var det nog månaderna av arbete och processen som blev mest givande i form av att det gav mig nya perspektiv. Arbetet med studien innehöll bitvis tuffa månader och stundvis var jag klubbad av det faktum att skolvärlden är så skör, drabbad och efter.

Pedagogers kunskap och insikt avgörande för hälsoresultat  

Jag började ställa mig själv frågor som: Varför görs så lite i arbetet kring ungas hälsa? Hur kommer det sig att skolan som arena, dit alla barn och unga kommer på grund av skolplikt, inte agerar? På sikt skulle jag få svar på några av mina frågor. Att unga mår dåligt var alltså inget nytt. Något som däremot, enligt mig, är mer intressant från studiens resultat är att den visar hur avgörande pedagogers kunskap och insikt är för att nå resultat i hälsoarbeten.

Bland annat framkom det i studien att alla pedagogerna som intervjuades hade olika syn på begreppet stress, vilket i sin tur resulterade i att de också bemötte fenomenet på olika vis. Alla var medvetna om problemet och hade även någon gång gjort försök för att lindra symtomen, men delvis eftersom tolkningen av begreppet var något oklar blev effekten av arbetet svagt och med tiden rann allt ut i sanden.

Därefter kvarstod problemet med unga som mår dåligt. Min teori här är att det är svårt att behandla ett problem som inte är ordentligt synliggjort. Efter månader av djupdykning i forskning kunde jag utläsa att stress är vanligt förekommande bland unga samt att orsaken till stress kunde variera. Forskare lyfter att skolan har stor betydelse för barns psykiska och fysiska hälsa och eftersom elever tillbringar en stor del av sina liv i skolan bör skolan ses som en viktig potentiell hälsoresurs.


Minska stress hos barn i skolan – hälsovinst i samhället

Stressreducerande arbete runt barn och unga som lider av stress bör göras dels för elevernas skull och för deras möjligheter att ta till sig kunskap, men också som en hälsovinst för individen i samhället. I läroplanen står det att omsorg för de enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten samt att skolan ska främja elevernas harmoniska utveckling samt låta dem uppleva olika känslor och stämningar.

Samtidigt visar en rapport från Skolverket att en betydelsefull faktor för elevers skolresultat är lärarens kompetens kopplat till främjandet av ungdomars hälsa. En faktor som min studie visar vara bristfällig. Vidare finns det forskning som visar att hjärnan är skapad för en kropp som rör på sig och att meditationsbaserade stillhets- och koncentrationsövningar är gynnsamma för välmåendet samt ger minskad stresskänsla. Min erfarenhet är tyvärr dock att många skolor inte har viljan eller modet att ta till sig verktyg som till exempel yoga trots att de “vet” att utövandet verkar stressreducerande och skulle göra gott för unga på många plan.

Trots detta är jag ändå inte beredd att skylla allt på bara okunskap eller mod. För parallellt med detta upplever jag också att det i samhället överlag idag finns en överdriven och orimlig längtan efter positivitet, en målsättning som i förlängningen skapar en ovilja till att handskas med problem. Detta i sin tur, enligt mig, kan vara en av orsakerna till att utvecklingen en aning har stannat upp. Eftersom få längre har så att säga “lust att få skit under naglarna” eller är beredda att arbeta sig trötta och kämpa för något utanför sig själv finns ett svalt intresse för saker som rör den större massan, detta eftersom alla har fullt upp med att förverkliga sig själv.

Snabba lösningar ger sällan bra långsiktiga resultat

Så även om jag är en av dem som förespråkar personlig utveckling menar jag att vi behöver vara lite aktsamma så att vi inte istället för att stärka Jaget med vårt arbete vattnar Egot. Vi behöver komma ihåg att så länge vi lever i ett gemensamt samhälle så kommer i skuggan av ett starkare Jag finns alltid ett Vi. För dig som redan läst mellan raderna så stämmer det att jag syftar till att många idag saknar intresse av att jobba för någon annan än sig själv, och i andra fall ger man ofta upp för lätt. I jakten efter konstant glädje tenderar vi att söka snabba lösningar som sällan ger gott resultat i längden.

Jag menar vidare att jag alltså inte ser något fel i att fokusera på problem, utan snarare fördelar, om man gör det på rätt sätt. Att analysera och identifiera problem hjälper oss att medvetet välja vilken lösning som är den bästa. Ta till exempel min historia, där jag arbetade stenhårt med att föra yoga in i skolan (en av många lösningar för att unga ska må bättre). Jag jobbade med elever, utbildade lärare och höll workshops om yogans metoder och dess goda effekter, men gjorde sällan en bakgrundskoll som kunde berätta för mig vilken förförståelse mina kunder hade kring problemet jag önskade bota. Kanske innebar det att jag undervisade fel stoff som i sin tur resulterade i dåliga resultat, detta trots att min intention var god.

Drömmen om yoga som en del av lärarutbildning

På den tiden kunde jag inte se varför saker blev fel. Jag tänkte då att problemet låg i att synen på yoga blivit förstörd i takt med att den blivit populär och att det var därför praktik som genom århundraden varit stark tappat sin kraft. Så vad gjorde jag? Jo, jag slutade, liknande situationen från studien. I mitt fall valde jag dock istället för att bli avvaktande bemöta problemet från en annan vinkel, som i sin tur gav ett annat perspektiv av problemet. Kanske egentligen det huvudsakliga.

Det visade sig att det inte räcker med att bara lära ut yogapositioner, asanas, till skolpersonal som de sedan kan utöva dessa med elever – vi behöver också förankra yogans värdegrund på ett djupare plan och sammanfläta den med skolans värdegrund. Praktiken behöver också, förutom en god förförståelse, kontinuitet, beslutsamhet och tålamod för att den ska ge resultat. Något som de flesta saknar, något som de flesta behöver lära sig mer om, något som de flesta behöver ständig stöttning kring. Något som jag inte var där och gav dom. I min drömvärld är yoga med hela sin praktik en del av lärarutbildningen. Under en längre tid, kanske delvis strömmande genom hela utbildningen, ges lärarstudenter möjligheten att först arbeta med sig själv för att sedan vidare ha förankrade kunskaper som de i framtiden kan använda i hälsoarbetet kring våra barn och unga.

Läs mer om skola, rörelse och närvaro

Yoga för barn och unga – hemma och i skolan

Yogobe Video: 9dk4 Yogobe Video: 9uk6 Yogobe Video: 5mp9 Yogobe Video: 73rk

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget
Härma mästarna i mindfulness – barnen

Härma mästarna i mindfulness – barnen

10 juni 2021 | Av
Bianca Barck

Med små barn runt omkring kan det vara lätt att hamna i huvudet. Att tro att man konstant behöver tänka ett steg före. Och visst, planering är bra men var här, annars är det lätt att missa de små, stora sakerna. Några som verkligen är mästare på mindfulness är barnen, så härma dem!


Närvarande i stunden eller fokuserad på målet?

Lillgrabben skriker plötsligt så högt att jag håller på att cykla i diket. Hinner tänka ”hjälp, att det alltid ska vara något”, innan jag stannar till och tittar efter. Han sitter där bak i cykelstolen med hjälmen som på något sätt vridit sig så det gör ont på hans öra. Jag hjälper honom och får ett tandtrollsleende och lysande bruna ögon tillbaka. Ångrar snabbt min tanke. För här står jag under ett träd där kvällssolen silar in genom löven. Som i en grön koja. Solstrålarna träffar min sons ögon och får honom att kisa och le med hela ansiktet igen. Om han inte skrikit till hade jag cyklat förbi. Visst hade jag njutit men också varit fokuserad på målet. Att komma fram dit vi skulle.

Jag vet att jag omedvetet vill skynda på saker och ting, situationer, livet, mig själv, som om det skulle vara bråttom ner i graven. Min hjärna går på högvarv för det är mycket som ska göras, ingen hjärnkirurgi direkt utan en vardag där barnen ska tvätta händerna för sen ska vi äta middag och sen ska vi gå iväg till parken och då behöver jag packa ner… Nej. Nej. Nej.

Uppmärksam på små ögonblick

Var är det man ska vara? Här. Var är det jag vill vara? Här. NU.
Jag har dessutom två mästare på närvaro mitt framför ögonen. Småttingarna. Titta på barnen. Gör som dem! De går all in på det de gör just nu. Koncentrerar sig med tungan rätt i mun när en duplobit ska placeras rätt. Säger till med råge när de är hungriga. De kan inget annat än att vara här. Och de gör det världsrymder bättre än jag.

Längre bak på stigen hörs det krasande ljudet av cykeldäck mot grus och jag vet att det är min dotter som kommer cyklande. Jag hör hur hon ropar något om ”pappa, titta vad jag kan” och ser framför mig hur hon tar fart med en fot i marken. Jag tittar på min lille pojke igen. Han sätter sin knubbiga, solbruna hand på min arm och hans värme går rakt genom skelett, muskler, fibrer och in i hjärtat. De där små gesterna. De där stunderna när allt står still. De där leendena som kommer att följa med ända tills vi hamnar i graven. Så låt oss för guds skull inte ha bråttom dit.

Läs mer om mindfulness

Videotips med närvaro och mindfulness

Yogobe Video: p87h Yogobe Video: 5dw9 Yogobe Video: uh24 Yogobe Video: 54bw

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget
Can mindfulness help the growing brain in children and adolescents?

Can mindfulness help the growing brain in children and adolescents?

24 mars 2021 | Av
Yogobe

Mindfulness can help you focus, feel happier and reduce your anxiety. But what does research say about mindfulness for children? And what happens when schools have mindfulness on the schedule? Read more about how mindfulness can help children and young people – while their brains grow.

Mindfulness for children can lay the foundation for good habits

Mindfulness is a meditation technique that is about learning conscious presence, which increases the feeling of calm in both body and mind. Mindfulness is used today in care and psychotherapy to treat various stress symptoms and states of depression, anxiety and worry. Researchers have also shown that the practice of mindfulness and meditation can improve the immune system, lower blood pressure and even change the structure and function of the brain.

Developmental neurologist Hilary A. Marusak of Wayne State University, USA, has been interested in how mindfulness affects the brains of children and adolescents while it is still developing.

– I believe that mindfulness and meditation may be especially beneficial for children and teens because these skills may strengthen brain circuits that control the ability to focus and concentrate and to regulate emotions, which are maturing during this time. Establishing these habits early in life may also set the stage for good habits later in life, says Hilary A. Marusak.

How does mindfulness work?

When you practice mindfulness, you use all five senses: touch, hearing, sight, smell and taste, to focus on the present moment. One of the most common ways to practice mindfulness is to focus on your own breath.

The tendency for the mind to wander, or lose focus on the present, seems to be a standard state of brain function – and can actually be beneficial. The wandering thoughts can, among other things, trigger creativity. But the wandering mind can also go wrong and lead to excessive worry, focus on negative things or dwelling on the past. Research also shows that we are less happy when thoughts and minds wander than we are when we pay attention to the present.

Mindfulness can also help reduce distraction. Being distracted can disrupt children's ability to handle schoolwork, manage relationships with friends or family, or regulate emotions, which is a problem in today's fast-paced world of distractions everywhere.

Effects of mindfulness on the growing brain

Hilary A. Marusak's study examined how mindfulness affects brain connectivity in children and adolescents. The study scanned the brains of 42 children and adolescents between the ages of 7 and 17, using fMRI (Functional Magnetic Resonance Imaging). Participants' degree of "natural awareness", mindfulness as a trait was also measured.

It turns out that children who are more attentive in the present can act more consciously. They also find it easier to observe and accept their inner experiences without judging them. Adolescents with greater attendance reported lower anxiety levels and their brains switched more often between different connectivity states during the scan.

Greater flexibility in the brain can help explain some of the perceived positive effects of mindfulness training in children and adolescents.

Mindfulness in school

Several schools today use mindfulness as a way to help students in school environment and in everyday life. Swedish television SVT reported, for example, about the International School ISGR in Gothenburg:

– We have noticed fantastic results with calmer and more focused students which has made both mine and their working environment much better, says teacher Camilla Martinsson.

At ISGR, three classes in grade four have done mindfulness exercises for ten minutes a day for just over a year. In 2020, mindfulness was introduced on the schedule in 20 classes at the school.

– There are far fewer social conflicts now. The children can follow the reasoning and join in in a different way, says Camilla Martinsson. Many of the students also say that they sleep better.

Read more about mindfulness in swedish!

Source: Oregon live, SVT, Göteborgs stad

Read more about yoga and mindfulness 

Videos online –  mindfulness and breathing

Yogobe Video: 7z3r Yogobe Video: x83k Yogobe Video: 4x2r Yogobe Video: 4s5p

To watch a full video you need to be logged in as a paying Yogobe member. Haven't tried Yogobe before? Try it for free during 14 days – get started here!

Öppna inlägget
Kan mindfulness hjälpa den växande hjärnan hos barn och unga?

Kan mindfulness hjälpa den växande hjärnan hos barn och unga?

16 mars 2021 | Av
Yogobe

Mindfulness kan hjälpa dig att att fokusera bättre, att känna dig gladare och att minska din oro. Men vad säger forskningen om mindfulness för barn? Och vad händer när skolor har mindfulness på schemat? Läs mer om hur meditationstekniken kan hjälpa barn och unga – medan deras hjärnor växer. 

Mindfulness för barn och ungdomar kan sätta grunden för goda vanor

Mindfulness är en meditationsteknik som handlar om att lära sig medveten närvaro, vilket ökar känslan av lugn i både kropp och sinne. Mindfulness används idag inom vård och psykoterapi för att behandla olika stressymptom och tillstånd av nedstämdhet, ångest och oro. Forskare har även visat att utövandet av mindfulness och meditation kan förbättra immunförsvaret, sänka blodtrycket och till och med förändra hjärnans struktur och funktion.

Utvecklingsneurologen Hilary A. Marusak vid Wayne State University, USA, har intresserat sig för hur mindfulness påverkar hjärnan hos barn och tonåringar medan den fortfarande utvecklas.

– Jag tror att mindfulness och meditation kan vara särskilt fördelaktigt för barn och tonåringar eftersom dessa färdigheter kan stärka hjärnans förmåga att fokusera och koncentrera sig och att reglera känslor – som mognar under denna period i livet. Att etablera dessa vanor tidigt kan också sätta grunden för goda vanor senare i livet, säger Hilary A. Marusak.

Hur funkar mindfulness?

När du tränar mindfulness tar du hjälp av alla fem sinnen: känseln, hörseln, synen, lukten och smaken, för att rikta uppmärksamheten på nuet. Ett av de vanligaste sätten att träna mindfulness på är att fokusera på det egna andetaget. 

Tendensen för sinnet att vandra, eller förlora fokus på nuet, verkar vara ett standardläge för hjärnans funktion – och kan faktiskt vara till nytta. De vandrande tankarna kan bland annat utlösa kreativitet. Men det vandrande sinnet kan också gå fel och leda till överdriven oro, fokus på negativa saker eller ältande av det förflutna. Forskning visar också att vi människor är mindre glada när tankarna och sinnet drar iväg, än när vi uppmärksammar nuet.

Mindfulness kan även hjälpa till att minska distraktion. Att bli distraherad kan störa barns förmåga att sköta skolarbetet, hantera relationer till vänner eller familj eller att reglera känslor, vilket är ett problem i dagens snabba värld med distraktioner överallt.

Effekter av mindfulness på den växande hjärnan

I Hilary A. Marusaks studie undersökte man hur mindfulness påverkar kopplingarna i hjärnan hos barn och ungdomar. I studien skannade man hjärnan hos 42 barn och tonåringar mellan 7 och 17 år, med fMRI (Functional Magnetic Resonance Imaging). Man mätte också deltagarnas grad av "naturlig medvetenhet", mindfulness som egenskap.

Det visar sig att barn som är mer uppmärksamma i nuet kan handla mer medvetet. De har också lättare för att observera och acceptera sina inre upplevelser utan att döma dem. Ungdomar med större närvaro rapporterade lägre ångestnivåer och deras hjärnor växlade oftare mellan olika kopplingslägen under skanningen.

En större flexibilitet i hjärnan kan hjälpa till att förklara några av de upplevda positiva effekterna med mindfulness-träning hos barn och unga. 

Mindfulness i skolan

Flera skolor använder idag mindfulness som ett sätt att hjälpa eleverna i skolmiljön och i vardagen. SVT rapporterade till exempel om Internationella skolan ISGR i Göteborg:

– Vi har märkt fantastiska resultat med lugnare och mer fokuserade elever som gjort att både min och deras arbetsmiljö blivit mycket bättre, säger läraren Camilla Martinsson.

På ISGR har gjorde tre klasser i årskurs fyra mindfulness-övningar i tio minuter om dagen under ett drygt år. Under 2020 införde man mindfulness på schemat i 20 klasser på skolan.

– Det är mycket färre sociala konflikter nu. Barnen kan följa med i resonemang och hänger med på ett annat sätt, säger Camilla Martinsson. Många av eleverna säger också att de sover bättre.

Här kan du läsa mer om mindfulness!

Källa: Oregon live, SVT, Göteborgs stad

Läs mer om yoga och mindfulness för barn och unga

Meditera online –  mindfulness och andning för barn och unga

Yogobe Video: at47 Yogobe Video: u2f7 Yogobe Video: 75gf Yogobe Video: 48xg

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget
Så blev resultatet av Yoga of Hope 2020

Så blev resultatet av Yoga of Hope 2020

16 februari 2021 | Av
Yogobe

Yoga of Hope, som är ett samarbete mellan Barncancerfonden och Yogobe, anordnades för fjärde året i rad den 13-15 november 2020. Trots ett exceptionellt år där vi fick tänka nytt och ställa om lyckades vi tillsammans samla in över en kvarts miljon kronor till Barncancerfondens viktiga arbete.

Yoga of Hope 2020 – ett lyckat resultat trots pandemin

För tredje året i rad var Yogobe stolt samarbetspartner till Barncancerfonden och Yoga of Hope - yogaevenemanget som bidrar till den viktiga barncancerforskningen. I och med den den rådande situationen med Covid-19 och nya restriktioner fick vi flera gånger under hösten tänka om och tänka nytt.

För att göra det möjligt för fler människor att arrangera ett Yoga of Hope-event, och för att utöka chanserna för deltagare att delta i klasser bestämdes det tidigt under hösten att ett digitalt alternativ behövdes tas fram. Genom ett nära samarbete mellan Barncancerfonden och Yogobe togs detta helt nya, digitala upplägg fram på bara ett par veckor - något vi är glada och stolta över och som definitivt kommer att bli en stående möjlighet för kommande år.

Nytt för 2020 var också att Yogobe anordnade egna Yoga of Hope-event. Dels två digitala liveyogaklasser med Yogobe’s marknadschef Philippa och partneransvarig Agnes, och dels ett Yoga of Hope för de personer som inte hade möjlighet att delta på någon live-klass under helgen. Förhoppningsvis är detta något som blir en tradition för kommande års Yoga of Hope och tillsammans lyckades vi på dessa event samla in hela 8550 kronor!

Det kan de insamlade pengarna användas till

Totalt anordnades det hela 150 stycken yogaklasser runt om i Sverige vilket både Yogobe och Barncancerfonden tycker är helt fantastiskt med tanke på omständigheterna. Eldsjälar som på kreativa sätt anordnade både säkra och trygga klasser, allt till förmån för barncancerforskningen. Trots en rådande pandemi med allt vad det innebär så lyckades vi tillsammans samla in över 277 000 kronor vilket vi tycker är helt fantastiskt! Dessa pengar går oavkortat till Barncancerfondens viktiga arbete, och vi frågade projektledare Linnea Nyberg vad Barncancerfonden till exempel skulle kunna göra för dem:

  • Ge jourstöd till drabbade barn och familjer i ett år
  • Finansiera en syskonstödjare under en månad
  • Införskaffa en kvävetank för att spara tumörbiopsier i. I kvävetanken ryms ca 5400 prover.

Yogobe är stolta och glada över detta viktiga samarbete och ser fram emot att jobba vidare tillsammans med Barncancerfonden under 2021!

”Vi är enormt glada för det engagemanget vi såg på Yoga of Hope i år! Tack vare alla fantastiska Yoga of Hope arrangörer och deltagare samlade vi ihop hela 277 000 kronor i kampen mot barncancer. Vi är jätteglada för samarbetet med Yogobe och deras engagemang i årets Yoga of Hope och ser fram emot att jobba vidare tillsammans."
– Linnea Nyberg, Projektledare Barncancerfonden

Öppna inlägget
Yoga med familjen under jullovet

Yoga med familjen under jullovet

22 december 2020 | Av
Yogobe

Pandemin fortsätter men på något sätt kommer det ändå en jul. Och sen när julklapparna är öppnade, julmaten uppäten...vad ska vi göra då? Yoga såklart! Här kommer tips på hur och varför du ska yoga med barnen i jul.

Yoga med barnen i jul 

I år blir det säkerligen en annorlunda jul för oss alla – men  någon form av ledighet och jullov kanske de flesta kommer att ha. Vad ska vi göra då? Inga kompismiddagar, inga släktträffar och sällskapsspelen med de närmsta är avklarade, klapparna öppnade för länge sen. Varför inte testa att yoga tillsammans med barnen? Barn och ungdomar gynnas av yoga precis som vuxna och det är en rolig och mysig aktivitet att göra tillsammans. I Yogobes videobibliotek finns videor med barnyoga, ungdomsyoga och partneryoga – något för hela familjen.

Varva ned med lugn yoga och avslappningssagor

Är familjen uppe i varv efter julafton? Testa att göra lite lugnare yoga som yinyoga, restorative yoga eller yoga nidra för att komma ner i varv. Stilla yogaformer och avslappningssagor hjälper hela familjens parasympatiska nervsystem att kicka in och skapa julfrid på riktigt. Passar lika bra som lugn paus mitt på dagen, som innan ni ska gå och lägga er.

Lite enkelt kan man säga att det parasympatiska nervsystemet aktiveras när din kropp är i vila, alltså motsatsen till stressad. När du och familjen aktiverar det parasympatiska nervsystemet betyder det att:

  • Hjärtat slår långsammare
  • Blodtrycket sjunker
  • Nivån av stresshormoner sjunker och "må-bra"-hormonet oxytocin ökar
  • Matspjälkningsapparaten stimuleras
  • Kroppens läkningsprocesser förbättras

Visst låter det skönt? Testa att be dina familjemedlemmar känna på pulsen både före och efter yogan.

Pulshöjande yoga när rastlösheten smyger sig på

När familjemedlemmarna börjar bli sega och rastlösa av för mycket TV-häng är det perfekt med mer fysisk yoga. Testa att få till lite mer dynamisk rörelse, varför inte en rolig yogasaga, eller att utmana varandra med stärkande partneryogaövningar? Ibland behöver vi vila, och ibland behöver vi sparka igång sig oss själva och flocken. Rör på er, känn hjärtat slå – och glöm inte att ha kul!

Fysisk aktivitet påverkar hjärnan på flera positiva sätt. Det här händer när du får upp pulsen i kroppen:

  • Du känner dig gladare direkt. Det beror på att vissa ämnen frigörs i hjärnan som motverkar depression.
  • Du får bättre minne.
  • Du löser problem lättare.
  • Du får bättre koncentrationsförmåga.
  • Du kan känna dig nöjdare och piggare. Det beror på att endorfiner frigörs i hjärnan – och endorfinerna kallas ibland kroppens eget morfin.
  • Att röra på sig regelbundet ökar också hjärnans prestationsförmåga. Du kan även få bättre impulskontroll och mindre ångest.

Testa att be familjemedlemmarna att berätta hur de känner sig före och efter yogan.

Källa: 1177 Vårdguiden

Lästips i jultider

Videotips för hela familjen

Yogobe Video: b89r Yogobe Video: 5cp6 Yogobe Video: 7br8 Yogobe Video: 92cw

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Öppna inlägget
Unga får social jetlag av nattlig skärmtid

Unga får social jetlag av nattlig skärmtid

26 maj 2020 | Av

Först undersökte forskarna effekten av att ha en ”tjock-tv” på rummet. Nu har barnen blivit ungdomar som sover med mobilen bredvid kudden. Skärmtiden har ökat, och nattliga meddelanden till kompisar gör att dygnsrytmen förskjuts om helgerna. Forskarna ser nu ett samband mellan mindre än sju timmars sömn per natt, övervikt och sämre betyg. Läs mer om forskningen här!

Tjock-tv och skärmtid

Pernilla Garmy leder forskningsprojektet Sömn, medievanor och livsstil hos ungdomar. Hon är skolsköterska i botten, docent i omvårdnad vid Lunds universitet och biträdande professor i omvårdnad vid Kristianstad högskola. Redan 2008 började hon undersöka förhållandet till tv:n bland barn i Lunds kommun, då 6-7 år gamla. När barnen gjorde rutinbesök hos skolsköterskan fick de då besvara frågan ”Har du tv på rummet?”

– Den frågan känns så gammal! Men då var det ju så, det var tjock-tv som gällde. Våra rekommendationer var att inte bära in den i barnens sovrum. Det var inte lika självklart att bära ut den igen så den riskerade att bli stående där, ständigt tillgänglig. Men sedan dess har skärmarna blivit små och mobila och följer med oss överallt, mellan rummen, säger Pernilla Garmy.

Sover mindre – mår sämre

Lundabarnen började högstadiet och fick i forskningsunderlaget sällskap av barn och unga från ytterligare tre skånska kommuner. Skärmtiden har ökat sedan de smarta mobilerna kom in i våra liv. Det påverkar också våra ungdomars sömn på grund av mer skärmtid och fler nattliga störningsmoment i form av sms och andra digitala meddelanden.

Pernilla Garmy och hennes forskarteam har bland annat sett att barn och unga som sover mindre än åtta timmar per natt – mådde sämre och var oftare trötta i skolan. De som fick mindre än sju timmar sömn per natt hade oftare övervikt och underkända betyg.

Medan 7,7% av ungdomar med normalvikt sov mindre än 7 timmar per natt, var motsvarande siffra 11,5 % för elever med övervikt, och 21,7% för elever med fetma. Av elever som inte hade några underkända ämnen, var det 7,6% som sov mindre än 7 timmar per natt, jämfört med 12,9% bland dem som hade 1-2 underkända ämnen, och 21,7% bland dem som hade minst 3 underkända ämnen.

De som skattade sin familjs ekonomiska situation som sämre sov också mindre.
– Detta väcker ju många följdfrågor, och vi har också lagt in fler frågor i den datainsamling vi nu gör när de är på gymnasienivå, säger Pernilla Garmy.

Social jetlag

Forskarna vet redan är att ungdomar vänder på dygnet till helgen. Om det finns någon begränsning i skärmtid under skolveckan, så tenderar den att luckras upp på helgerna.

Det här ser forskarna:

  • Skärmtiden ökar.
  • Sänggåendet senareläggs och morgnarna börjar senare.
  • Under nätterna är det vanligt att skicka och få meddelanden till och från vänner. Inte sällan ligger mobilen i sängen för att man inte ska missa något.

Du får social jetlag när dygnet förskjutits två timmar eller mer, vilket visade sig stämma in på drygt hälften (54 procent) av högstadieungdomarna.

– De flesta av oss, också vuxna, förskjuter dygnet en aning när helgen kommer. Men ungdomar gör det mer, och det kostar på. På söndagskvällen blir det omöjligt att somna en bra tid. Det blir svårt att kliva upp på måndagsmorgonen, och sedan blir denna trötthet kvar en bra bit in i veckan. Och sedan är det helg igen.

Vill vara där för sina vänner

Var fjärde ungdom skickade och/eller tog emot nattliga meddelanden varje vecka, och drygt var tredje hade fyra timmars skärmtid eller mer varje dag efter skolan.

Allt med att vara digitalt tillgänglig är dock inte av ondo. Det handlar i grunden om unga, omtänksamma personer som vill finnas där för sina vänner när de behöver stöd. I en ny studie som bygger på intervjuer med gymnasieungdomar lyfts frågor om gränssättning. De unga menar om att det krävs en viss tyngd för att ett nattligt meddelande ska vara okej – men när en kompis mår dåligt är toleransen hög.

– I intervjuerna framkommer att ungdomarna själva tycker det är viktigt med gränser: ”Ja, men om jag ska vara en bra kompis och ge stöd – då behöver jag faktiskt få sova också”, citerar Pernilla Garmy en återkommande reflektion.

Hur pratar du med dina barn och unga om skärmtid? Och ser det ut med din egen skärmtid? Diskutera gärna vidare i vår fb-community BEYOGA365!

Videotips för skönare sömn

Yogobe Video: sk39 Yogobe Video: 5c7d Yogobe Video: 7ps9 Yogobe Video: bk92

Lästips

Källa: Lunds universitet

Öppna inlägget