Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Känner du att någonting skaver, som lätt går ut över mat, träning eller synen på dig själv och din kropp? Här delar jag med mig av några tankar kring vad hälsa är och inte, och hur du kan hjälpa dig själv till hälsa från grunden.

Vad är hälsohets? 

Vad är egentligen hälsa, och när blir det hets? Det finns ingen vedertagen definition, inget medicinskt begrepp. Men jag tror att i många fall handlar ångest kring mat och träning i grunden om något annat. Jag skrev en bok om Hälsohets*, för att jag saknade ett perspektiv inom vården som handlar om grundorsaken till ätstörningar och kroppsångest. Det viktigaste är vad som slår an i dig, vad hälsa innerst inne är för dig själv. Här är några av mina tankar kring vad hälsohets är:

Svaret är individuellt. Varje person har sitt varför, sina behov, sin balans och vad som hjälper respektive stjälper till hälsa, likväl som det finns lika många orsaker till hälsohets och ätstörningar som det finns personer.  Men en definition av hälsohets är att en jakt på att vara hälsosam har blivit ohälsosam. Du styrs nu av ångest, stress och press, och du kommer längre ifrån välmåendet. Det handlar alltså inte om antal kalorier, exakt vad du äter eller hur du tränar, utan känslan, intentionen, syftet och din känsla inuti.  Jag tror att det ofta också har att göra med någonting på insidan som inte mår bra eller tidigare eller nuvarande livssituationer, se mer längre ner.

Vill du ta hand om din hälsa utan hets? Utifrån vad just du mår bra av & som värnar om hela ditt välmående? Gå med i utmaningen 16 Weeks of Well! Gratis för alla medlemmar med accesstid!

Vad är skillnaden mellan hälsomedvetenhet och hälsohets?

En sund hälsomedvetenhet är inte samma som hälsohets. Men det kan också vara svårt att hitta balansen, i en värld med så mycket budskap som rör (o)hälsa hela tiden. Relationen till mat och den egna kroppen är problematisk för många. Ibland blir det ett sådant rabalder kring kakans vara eller inte vara: Har du en ätstörning som inte äter en kaka? Men också budskap om att det inte är bra att äta för mycket socker – inte konstigt att många blir snurriga! Du själv avgör hur du vill ha det i ditt liv.

Att överträning – eller brist på återhämtning – inte är bra för kroppen, eller att för lite näring inte är bra är såklart givet, på samma sätt som för lite rörelse eller för mycket och ensidig kost inte är bra.  Hetsen jag pratar om är den som sitter i hur vi stressar oss: Jag tror att i många fall handlar hets kring mat och träning i grunden om något annat (Givetvis inte för alla. Det finns lika många orsaker som personer!):

• Det kan vara att inte lyssna på sina ja och nej, utan köra över sina gränser.
• Obekräftade känslor eller behov som tas ut i mat/träning,
• För mycket stress och en ohållbar livssituation.
• Relationsbesvär, tidigare otrygga erfarenheter i livet etc och en känsla av att inte duga, eller föreställningar om hur du behöver vara både som individ och för att passa in.

Självhjälp vid inre ohälsa

• Stärka det sunda: Jag skulle vilja lyfta fram det friska i varje individ och stärka– visa andra vägar att hantera livet, känslor, behov, kriser och sorger än att pressa sig och ta ut det över bland annat maten. Alla har sina egna behov och vägar.

• Reflektion kring grunden: Fråga dig själv – Vad är det som finns i just min grund? Vilka behov, känslor, invanda sanningar eller oro bär du på? Därifrån – se vad du kan jobba vidare med, på egen hand eller med hjälp av en terapeut,

• Goda sammanhang kan vara stöttande. Både att få prata ut om det du känner, men också för att fokusera på något annat och känna gemenskap.

• Flytta fokus – från vad du tror att du måste till vad du vill. När tankarna blivit ångestfyllda, se om du kan göra någonting annat, för att inte dras ner i en loop av tankegångar. Det betyder inte att förneka känslor – tillåt dig att känna, men tankarna däremot kan lätt växa sig större och större.

• Vad är viktigt på riktigt och meningsfullt för just dig? Ibland fastnar vi så lätt på antalet kalorier eller kilo – se vad det är för riktning i livet din själ längtar efter och vill fokusera på!

• Ifrågasätt ideal och inspireras av förebilder: Det är lätt att påverkas av allt vi ser och tar in, vidga gärna perspektivet av vad hälsa innebär. Se dig omkring på de du inspireras av i livet: Vilka egenskaper har de? De finns högst troligt i dig med, även om du inte alltid tror det. Kanske märker du att du fastnat i att söka perfektion fastän du egentligen uppskattar omtanke, mod eller busighet mest? Vad händer om du kliver in i de egenskaperna av dig lite mer?

• Lyssna på kroppen och vad den behöver: Hur vanligt är det inte att äta någonting, när vi egentligen behöver vila? Eller tvärtom, pressar bort dina behov av mat? Det kanske inte alltid går att vila just då, men ibland missar vi till och med signalerna. Stanna upp ett par andetag och fråga vad kroppen egentligen säger.

• Stärk relationen till dig: Kroppsbaserade metoder så som yoga men också kontemplativa metoder som meditation, självmedkänsla eller journaling, kan vara till hjälp för att börja skapa en relation till dig själv och din kropp.

• Träna på att släppa kontrollen och öka lekfullheten. Släpp fram barnet i dig, både den lekfulla varianten och barnet som har behov som du kan ge dig själv nu.

Hjälp & stöd om du inte mår bra

Vid allvarliga ätstörningar, tveka inte att söka till en ätstörningsenhet. Mår du psykiskt dåligt med andra symptom än just ätstörningar – sök till vårdcentral för att få hjälp. Organisationer som kan ge kompletterande stöd:

• Frisk & Fri har utöver det kompletterande grupper och mentorer man kan få stöd av runt om i landet. Du kan få stöd både i att hantera din sjukdom och orsaken, om det finns en sådan för just dig.
• Tjejzonen finns som stöd om du är tjej mellan 10 och 25 år. Medmänniskor lyssnar och stöttar dig i det du går igenom i livet just nu.
• Mind har linjer du kan ringa till för stöd vid psykisk ohälsa, ensamhet eller för att bryta tankar kring självmord.

Jag hoppas att du får bli mött med bekräftelse och medmänsklighet om du är i processen att göra din kropp till en trygg plats att våga vara i. Någon som ser, hör och är med dig, som tillåter dig att få känna, och går med dig vad som dyker upp. Det finns bra stöd att få, ge inte upp!

Playlists för att rå om dig själv inifrån

• Reflektera & Ta dig på en inre resa
• Self Compassion – stärk din självkärlek
• Meditation – Kärleksfull vänlighet

Yoga och meditation online för självmedkänsla

Yogobe Video: 5e4w Yogobe Video: 87gz Yogobe Video: 8ex6 Yogobe Video: x83k

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

*Om boken Hälsohets: Boken har såväl olika personliga berättelser av killar och tjejer, kvinnor och män, som samtal med behandlare, en diskussion om vad hälsohets är (och inte är!) – och vägar till välmående.

Hur kan vi hjälpa en närstående i kriser och trauman, eller prata med barn om kriget som just nu pågår? Vi har tagit hjälp av leg. psykolog Frida Hylander från Team Yogobe och ger även några tips från Röda korset på hur du kan vara stötdämpare till någon i kris. 

Vara ett stöd till någon annan i kris & krishantering tillsammans

– Det jag verkligen önskar att vi börjar prata mer om i dessa pågående tider av kris är att krishantering inte är något vi ska göra ensamma, utan tillsammans. Att det inte primärt handlar om att typ få egentid och ”unna sig” något, utan att det handlar om att stärka färdigheter som kan öka vår motståndskraft, resiliens, för att kunna leva i kris, säger Frida Hylander, leg. psykolog samt del av Team Yogobe.

Rent praktiskt lyfter Frida fram att det kan handla om saker som att:

• Värna sitt befintliga sociala nätverk, eller jobba för att aktivt bygga relationer till människor i ens lokalsamhälle.
• Att få öva på konflikthantering och samarbete, att lära sig mer om hur vi kan leva av mindre resurser och kunna fixa våra egna grejer.
  • Att stärka dessa färdigheter är ett sätt att skapa trygghet och känsla av att vara förberedd ifall omvärlden förändras och blir än skakigare.
• Det kan också vara viktigt att jobba med sin inre resiliens, och där kanske framförallt öva upp sin förmåga att stå ut i ovisshet och i obekväma känslor. Att öva på att agera och upprätthålla dagliga rutiner, trots en stark känsla av ovisshet.
  • Här kan meditation, compassion och yogapraktik vara hjälpsamt – men det är verkligen bara en del av hela pusslet! Vi i yogavärlden gör verkligen inte någon tjänst genom att glömma bort det praktiska agerandet utanför yogamattan och utanför de sedvanliga ”ta hand om dig själv”-tipsen.

Hur vi kan stötta barn beror på barnets ålder, personlighet etcetra, men Frida ger några grundläggande tips för att möta barn i oro, funderingar och kriser nedan.

Stötta barn & prata med dem om kriser

• Det vi brukar säga när det gäller att prata med barn om kris och krig är att först och främst lyssna in, ta reda på vad barnet tänker på och utgå från det.
• Berätta sakligt, men utan att överdriva.
• Påminn om alla som jobbar med att lösa krisen och alla de saker vuxna gör för att hålla världen trygg för barnen.
• Man kan som vuxen behöva stöd själv för att kunna vara ett gott stöd för sina barn.

Vara ett stöd & en stötdämpare till andra i kriser & trauman

Röda Korset* skriver vackert om hur du kan vara en stötdämpare till någon närstående i kris. Tipsen kan även göras om till att rikta sig till dig själv – våga sök stöd, både av professionella och av dina nära. De skriver: "Att ge stöd till någon som har det svårt handlar inte om att försöka förändra verkligheten – det som har hänt har hänt. Ditt stöd handlar snarare om att se till att den som drabbats inte utsätts för nya prövningar, och för stöd att lindra effekterna av det som skett":

• Umgås och försök skapa trygghet även om personen inte vill prata om sin oro eller sitt mående. Visa att du finns där som stöd både i den mest akuta fasen och över tid. Ta ny kontakt även om du tidigare blivit avvisad.

• Ha tålamod. Låt personen få älta och ställa samma frågor om igen. Ältandet kan hjälpa att bearbeta det som hänt.

• Erbjud dig att hjälpa till med praktiska saker som kan underlätta vardagen.

• Hjälp personen att finna rätt hjälp. Det kan till exempel handla om kontakter med vården eller med försäkringsbolag om möjlighet till ersättning.

• Respektera den drabbades handlingar och reaktioner. Ta det inte personligt om din vän inte orkar ses, bokar av en aktivitet eller om humöret skiftar snabbt.

• Delta tillsammans i olika former av fysisk aktivitet, som en promenad eller ett träningspass. Anpassa aktiviteten efter vad din vän orkar med i stunden.

• Kom ihåg att ta hand om dig själv för att orka och må bra. Få avlastning om personen du stöttar kräver mycket av dig just nu, Det finns stödlinjer att få hjälp som anhörig om du behöver stöttning. Ta också stöd och hjälp om du bär på oro och egna krisreaktioner.

Traumaanpassad yoga – stöd genom  kroppsbaserade regleringstekniker

Vill du lära mer om hur du kan stötta dig själv och hjälpa andra till att reglera oro, ångest, rädsla och andra krisreaktioner? I 9-veckorsprogrammet i traumaanpassad yoga får du kunskap om trauma, PTSD och vad som sker i hjärna, nervsystem och vanliga reaktioner – och hur du genom kroppsbaserade metoder kan stötta dig för att lugna och stabilisera kroppen och därigenom även sinne och reaktionsmönster. Programmet är ett komplement till professionellt stöd.

Läs mer om krishantering & att stötta dig själv och andra i oro och rädsla

• Traumaanpassad yoga
• Möta sig själv i överväldigande känslor – del 5: Krishantering
• Att samla kraft i kristider, av Majja Lund

Onlineyoga för lugn hos barn & vuxna

Yogobe Video: 48xg Yogobe Video: kt93 Yogobe Video: ra28 Yogobe Video: 8ex6

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Källa: Röda Korset

Vi står inför många kriser i livet, som kan vara traumatiska. Vi kan behöva stöd att hantera känslor och krisreaktioner som oro, skräck, uppgivenhet, sorg eller ilska. Här får du läsa om vad kris och trauma är och hur du kan hjälpa dig själv eller vara stöd till andra i kriser.

Hantera kriser och traumatiska upplevelser

När den här texten kommer ut har kriget i Ukraina pågått i knappt en månad. En pandemi har påverkat hela världen i mer än två års tid och det pågår kriser dagligen i varje land – som påverkar hela samhällen, familjer, individer. Kanske är du just nu uppe i situationer som skakar om ditt liv på det privata planet – eller påverkas av den skräck och oro som krig och sjukdom medför. 

Ta del av vår playlist Stöd vid kris, trauma och oro för föreläsningar och klasser som hjälper dig i och efter kriser och traumatiska upplevelser.

Oavsett om vi kan göra någonting för att påverka den faktiska situationen vi är i eller inte, kan vi må bra av att först och främst hjälpa oss själva till mer av lugn och stabilitet. Därifrån kan vi lättare agera – se vad vi kan göra och inte, själva och tillsammans. I krisen som råder nu är det lätt att svepas med i desinformation eller svepas med i skräck eller ilska och situationen känns övermäktig, eftersom den är det – det är för stort för en människa att omfatta.

Man kan också ta in all världens lidelse, med krig och konflikt i många länder, klimathot, fattigdom etcetra, och själv få psykisk ohälsa, oro och ångest. Från en lugnare plats kan vi lättare söka reda på information om vad vi kan göra och också släppa det vi inte kan påverka, lite lättare. Det gör inte situationen mindre allvarlig, men vår förmåga att ta oss igenom lite starkare.

Men först och främst vad är en kris och hur kan vi reagera vid en kris?

Vad är en kris?

• Det kan vara många olika situationer, som påverkar dig starkt, exempelvis stora förändringar i livet, förlora någon nära eller sjukdom.
• Traumatiska upplevelser kan också vara många olika situationer och skilja sig från person till person, det vill säga det är den individuella upplevelsen som avgör vad som är traumatiskt.
• Gemensamt är att situationen är överväldigande och inte går att hantera eller kontrollera för individen.

Vanliga krisreaktioner

• Oro för framtiden, känna dig förtvivlad, ensam, rädd eller hjälplös.
• Känslor av övergivenhet, tomhet eller meningslöshet.
• Stark trötthet, nedstämdhet eller ångest.
• Svårigheter att koncentrera dig på vardagssysslor, på jobbet eller skolan.
• Känslorna kan växla snabbt. Du kan vara glad en stund, och sedan plötsligt bli ledsen, uppgiven eller irriterad.
• Svårt att sova, eller så sover du mycket.
• Ökat eller minskat matintag.
• Söker tröst i sådant som får dig att glömma det som känns jobbigt för en stund, som till exempel att dricka mer alkohol eller spela om pengar.

Råd & tips för att hantera kriser

• Acceptans: Mitt i stormen, är sällan ett mål att stoppa känslorna utan i stället att acceptera dem, få känna dem, det är reella kriser och fullt naturligt att vi reagerar. När vi upplever i stället för att trycka undan eller leva ut dem, eller försöka tänka bort, klingar känslan snabbare av och jagar oss inte. Acceptans innebär inte att bli passiv och inget göra, utan att i stället se situationen för vad den är och se vad vi kan påverka och inte.

• Stabilitet: En viktig förmåga är också skapa att kunna skapa ett ankare av stabilitet inuti. Vi vill lugna nervsystemet, som kan få starka kamp-, flykt- eller frysreaktioner vid kriser och traumatiska upplevelser. Ibland kan vi behöva få fullfölja kroppens stressreaktioner genom att exempelvis röra oss fysiskt eller få söka stöd bland människor vi är trygga med.

• Lugn och kraft: Hitta sådant som ger dig lugn och kraft och som får dig att må bra. Det kan vara svårt att tänka på någonting annat än det som inträffat och i kriser kan man tappa motivation och lust. Men det är viktigt för hälsan att ha aktiviteter som får dig att så småningom må bättre. Påminn dig om  sådant du brukar tycka om och ge dig själv sådana aktiviteter i den utsträckning du orkar och kan. Vad får just dig att ta dig igenom dagen?

• Håll i sunda vardagsrutiner så som tillräckligt med sömn, näringsrik regelbunden mat, daglig aktiv rörelse, få in återhämtning och håll kontakten med människor du mår bra av.

• Minska stress och sänk kraven på dig själv: Du kan exempelvis ta hjälp av mindfulness, avslappning, musik eller naturen för att få in återhämtning och hantera stress.

• Undvik alkohol och narkotika, vilket kan få dig att må sämre.

• Stöd: Vi behöver en trygg och förstående omgivning. Om vi möts av oförstående kan vi känna skuld eller skam och sluta oss, och om omgivningen är allt för orolig kan vi bli än mer orolig. Sök dig till människor som förstår, lyssnar, bekräftar och kan hålla sig närvarande och lugna.
  • Beroende på typ av kris, svår situation, sjukdom, beroende, anhörigskap eller traumatisk upplevelse du är i, kan du få stöd av olika typer av stödlinjer (länk till 1177.se).
  • Sök professionell hjälp när du behöver det – kontakta din vårdcentral för att få hjälp av läkare eller psykolog.

Stöd online vid kris, trauma och oro

• Vi har samlat föreläsningar om kriser och hur vi kan hjälpa oss själva, och yoga- och meditationer som hjälper dig att landa i kroppen – Stöd vid kris, trauma och oro.

• För mer fördjupat stöd, delta i evidensbaserade  programmet Traumaanpassad yoga som kombinerar kroppsbaserade övningar med psykoedukation – kunskap om vad som händer i oss vid trauma och PTSD, och vad vi kan göra för att självreglera och stötta oss själva.

• Tåls att upprepas – vid starka känslor: Har du stark oro, ångest eller stress kan det vara svårt att ta till sig de stillsamma klasserna och meditationerna. Då kan du först göra någon aktivare klass, till exempel:
  • 15 minuter – effektiv träning, tabata
  • global yoga power
  • springa
  • eller göra shaking eller dylikt, för att sedan gå ner i lugn och mer inkänning.

Vår serie om överväldigande känslor

• Trauma & PTSD
• Sorg och depression
• Förstå och hantera starka känslor
• Oro & ångest

Hantera svåra känslor – lugna och balansera vid kriser

Yogobe Video: c28x Yogobe Video: sx62 Yogobe Video: 2ph8 Yogobe Video: te37

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid. Klicka här och kom igång direkt!

Källor:

• Så stöttar du någon i kris (Rodakorset.se)
• Att hamna i kris (1177.se)
• Traumaanpassad Yoga med Josefin Wikström
• Boken The Body Keeps the Score, av Bessel van der Kolk.

Gillar du att sitta i ett litet varmt utrymme och svettas? Bra! Bastu – eller sauna som finländarna säger – kan ge dig många hälsofördelar, särskilt om du kombinerar med träning. Läs mer om effekterna från bastuvärmen här!

Positiva hälsoeffekter av att bada bastu

När du bastar reagerar kroppen med att reglera temperaturen – och du börjar svettas. På samma gång vidgas de yttre kärlen för att släppa ut värme. I en artikel hos Wellness berättar Hans Hägglund, läkare och adjungerad professor vid Uppsala universitet att även blodtrycket och blodfetterna minskar.

Det påverkar immunförsvaret, hormonsystemet och nervsystemet vilket bidrar till positiva hälsoeffekter.

Fördelar med att basta kombinerat med att träna

Att bada bastu är onekligen avslappnande och skönt för kropp och sinne. Men det kommer även nya råd och rön som menar att om du kombinerar regelbunden bastu med träning kan du få extra bra hälsofördelar.

Enligt Hans Hägglund påminner bastubad mycket om ett konditionspass, med skillnaden att du inte aktiverar muskulaturen. 

– Nya studier pekar på att värme kombinerat med styrketräning skulle kunna stimulera ökad styrka, och bidra till ökad muskelmassa, säger Hägglund till Wellness.

Dessutom kan bastubad ge positiva effekter på mer än kroppen – enligt nya studier kan bastandet bidra till minskat antal förkylningar, lindra mildare depression och oro samt ge mindre muskelvärk, ångest och huvudvärk.

Effekter av regelbundna bastubad

• Kan minska oro och ångest
• Kan lindra huvudvärk
• Kan bidra till ökad styrka och muskelmassa i kombination med styrketräning
• Kan lindra muskelvärk
• Kan lindra depresssion och oro
• Bidra till färre förkylningar

Hitta din närmaste bastu, kombinera med skön träning och ha en riktigt härlig vår!

Läs mer om träning och hälsa

• Släpp på trycket – fram med hettan, av Cecilia Gustafsson
• Styrketräning för dig som yogar, av Julia Glutz.
• Regnbågsmat för bättre hälsa

Videotips med styrketräning online 

Yogobe Video: 9ep7 Yogobe Video: t47a Yogobe Video: 8s7e Yogobe Video: 9kh2

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Källa: Wellness samt Bastu.se (av K-rauta)

Foto: Bastudelen av bilden är tagen av Charlotte Klerfalk

Vad skulle hända om vi kände och visade tacksamhet lite mer? Forskning visar att vi skulle må bättre, både fysiskt och psykiskt. Här kommer åtta forskningsbaserade skäl till att visa tacksamhet!

---

Varför ska vi öva på att vara tacksamma?

Tacksam och tacksam, hur ska man kunna vara det när det här är jobbigt, och det här går dåligt och, och, och... Faktum är att det GÅR att känna tacksamhet för något litet, nästan varje dag. Så fokusera på dem, nosa upp små bra grejer – och läs om hur forskning visar att du kan må bättre med hjälp av tacksamhet här!

Varför öva tacksamhet – enligt forskningen

• Tacksamhet kan skapa fler relationer
  Ett enkelt “tack” visar inte bara på artighet, det kan också ge nya vänner enligt en forskningsstudie publicerad i tidningen Emotion. Studien visar att när du säger ”tack” till en person blir sannolikheten större att hen vill fortsätta er relation. Så vare sig du tackar en främling för att hen håller upp dörren eller skickar ett tackmail till kompisen som hjälpte dig häromdagen – att uppmärksamma andras fina gester kan leda till nya möjligheter.

• Tacksamhet kan förbättra din fysiska hälsa
  Tacksamma personer upplever mindre smärta och värk, och säger sig må bättre än andra människor, enligt en studie publicerad i Personality and Individual Differences. Tacksamma personer tenderar också att ta hand om sig själva och sin hälsa bättre, de tränar och äter mer hälsosamt samt går på fler hälsokontroller. Enligt forskare tenderar tacksamma människor också att vara mer optimistiska, vilket kan boosta immunförsvaret.

• Tacksamhet kan förbättra din psykiska hälsa
  Tacksamhet minskar negativa känsloupplevelser, allt från avundsjuka och uppgivenhet till frustration och ånger. Robert A. Emmons, ledande tacksamhetsforskare, har genomfört flera studier på kopplingen mellan hälsa och tacksamhet. Hans forskning visar att tacksamhet ökar dina lyckoupplevelser och minskar depressioner.

• Tacksamhet kan öka empati och minska aggression
  Tacksamma personer har en ökad tendens att vara mer sociala, även om andra beter sig otrevligt, enligt en studie vid University of Kentucky. Deltagarna som rankade sig själva högt på tacksamhetsskalan var mindre benägna att hämnas mot andra, även när de fick negativ feedback. De upplevde även mer känslighet och empati gentemot andra människor.

• Tacksamma chefer får hängiven personal
  Chefer som kommer ihåg att säga "tack" till sina anställda kan höja motivationen bland medarbetarna. I en studie vid University of Pennsylvania delade forskare in universitetsanställda i två grupper. De anställda arbetade med att ringa samtal för att samla in donationer. Den ena gruppen fick fortsätta att ringa samtal på samma sätt som de tidigare gjort, den andra gruppen fick ett peppande samtal från sin chef som sade sig vara tacksam för personalens arbete. Under den kommande veckan gjorde de anställda i "tacksamhetsgruppen" 50 % fler donationssamtal än de anställda i den första gruppen.

• Tacksamma människor kan sova bättre
  Att skriva tacksamhetsdagbok förbättrar din sömn, enligt en studie publicerad i Applied Psychology: Health and Well-being. Ta 15 minuter till att skriva ner några tacksamma meningar innan du går till sängs. Du kommer att sova både bättre och längre!

• Tacksamhet kan förbättra din självkänsla
  En studie som publicerades i Journal of Applied Sport Psychology visar att tacksamhet ökar idrottares självkänsla, vilket är viktigt för att kunna prestera optimalt. Andra studier visar även att tacksamma personer inte brukar jämföra sig socialt med andra. Istället för att bli avundsjuk på människor som har mer pengar eller bättre jobb, uppskattar tacksamma personer andra människors prestationer.

• Tacksamhet kan öka din mentala styrka
  Forskning visar att tacksamhet inte bara reducerar stress, den spelar också en stor roll när det handlar om att ta sig igenom ett trauma. En studie publicerad i Behavior Research and Therapy visade att krigsveteraner från Vietnamkriget som kände sig tacksamma inte upplevde samma nivå av posttraumatiska stressyndrom. Även efter terrorattackerna i New York 2001 visade studier att tacksamhet var en stor orsak till att man kunde hantera sina upplevelser. Att uppmärksamma allt du har att vara tacksam för – även i de värsta stunderna – kan ge vidareutveckling och återhämtning.

Träna tacksamhet för acceptans & närvaro

Att känna tacksamhet kanske inte ändrar omständigheterna i ditt liv, men kan få dig att känna annorlunda för dem. Och alla kan öva på att vara tacksamma. Ta några minuter av din dag och fokusera på allt du faktiskt har här i livet.

Läs mer om tacksamhet, mindfulness och välmående

• Tacksamhetsövning till läggdags, av Bianca Barck.
• Så här kan du träna och leva med de nio mindfulnessprinciperna.
• Vetenskapen bakom välmående – 5 tips som gör dig gladare.

Tips på yoga och meditation för medkänsla och tacksamhet

Yogobe Video: h43x Yogobe Video: 4u2z Yogobe Video: f2e3 Yogobe Video: 8ex6

För att kunna se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem på Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Källa: Läs mer om studierna här och här!

Mjukt tryck mot kroppen används för att behandla ångest och sömnproblem. Med ett tyngdtäcke kan du få en liknande effekt – vår samarbetspartner The NAP Lab lär dig mer här! 

Lindra ångest och sömnproblem med mjukt tryck

Vi människor har ett inbyggt behov av beröring och att bli hållen. Vi behöver kramar och fysisk kontakt för att balansera vårt nervsystem, motverka ångest, och hitta lugn och ro. Inom praktisk psykologi finns konceptet kroppsorienterad terapi, där mentala symptom som ångest och oro behandlas med fysisk terapi, som massage och fysisk beröring. Beröring, och tryck mot kroppen, resulterar i en känsla av trygghet och värme.

Sådana tekniker är särskilt hjälpsamma för dem som har sömnproblem eller som lider av ångest på grund av ensamhet och brist på beröring. Det är vanliga problem bland barn och unga, men drabbar även vuxna som trots högt tempo och liv och rörelse runt sig kan känna sig ensamma. Känslan av ensamhet kan i sig orsaka besvär såsom känsla av stress, sömnproblem och ångest.

Tyngdtäcke för att lindra ångest

Idag används tyngdtäcken och tyngdfiltar som en av de terapeutiska metoderna inom ”deep pressure touch therapy”, en typ av behandling där tryck mot kroppen används för att minska stress och ångest. Behandlingen stimulerar kroppens produktion av serotonin och melatonin som hjälper kroppen att slappna av och minska produktionen av stresshormonet kortisol. Resultatet blir mer avslappning och mindre ångest och stress. Men hur fungerar det?

I vår kropp finns miljontals nervändar som kallas proprioceptorer. Hjärnan behöver hela tiden information från dem för att registrera i vilken position kroppen är i och är vad kroppen är i för situation. Om hjärnan inte längre får den informationen kommer kroppen att märka av negativa konsekvenser, med ökad oro som en av de tydligaste.

Med hjälp av ett tyngdtäcke kan man öka mängden information som hjärnan får från kroppen (det läkare kallar för ökad proprioceptiv feedback) vilket gör att vi lugnar ned oss, stress och ångest minskar, och vi kan sova bättre och känna oss mer tillfredsställda.

En studie som publicerats i Journal of Occupational Therapy in Mental Health visade att 78 % av patienter som led av ångest föredrog tyngdtäcke över medicin för att lindra sina sömnbesvär.

Hur fungerar ett tyngdtäcke?

Till en början användes tyngdtäcken som hjälpmedel för barn och vuxna med autismdiagnos att slappna av och sova bättre. Men på senare tid har man upptäckt att tyngdtäcken visat sig hjälpa alla som har problem med sömnen.

Forskningsbaserade effekter av tyngdtäcken som behandling mot sömnbesvär visar att de kan bidra till:

• Snabbare insomnande
• Djupare sömn och med färre avbrott
• En känsla av lugn
• Längre sömn
• Att vakna mer utvilad

Tyngdtäcken från The NAP Lab

The NAP Lab grundades med målet att förbättra människors sömn. Det är ett svenskt företag som utvecklar och designar sömnhjälpmedel och innovativa textilprodukter som hjälper människor att slappna av och få ut det mesta av sina dagar. Du som medlem på Yogobe får 15 procent rabatt i hela sortimentet när du anger koden: nlyogo15.

Kombinera tyngdtäcket med övningar vid sömnproblem

• Mental träning – sömnträning, med Jenny Hagman
• Sov gott – övningar för bättre sömn

Yogobe Video: k23b Yogobe Video: 24ag Yogobe Video: bk92 Yogobe Video: e57x

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – kom igång direkt!

Många unga tjejer mår dåligt och känner inte att de har någon att prata med, eller vill inte belasta sina nära. Tjejzonen finns där som stöd för att stötta, lyssna och vara som en storasyster. Möt mia och Nicky som är volontärer i stödchatten!

Många unga tjejer mår psykiskt dåligt

Nicky och Mia är så kallade Storasystrar, volontärer i Tjejzonens stödchatt, där tjejer 10-25 år kan höra av sig för att få någon som lyssnar, är med dem i deras livssituation och som de kan känna sig trygga med att öppna upp sig inför.

De upplever att det är många unga tjejer mår dåligt och att återkommande faktorer är situationer i skolan, prestationsångest, sociala medier och familjerelationer. Många lider av ensamhet, utanförskap, önskan om att se ut eller vara på ett annat sätt, en känsla av att inte räcka till och inte bli lyssnad på och respekterad av sin familj eller omgivning. Ibland även kränkningar och våld.

Tjejerna de chattar med uttrycker ofta inte har någon i sin närhet att prata med om hur de mår, eller att de håller inne på sina känslor av rädsla för att tynga ner sina nära.

– Därför är det så fint att få vara den som Lillasystern får lätta på sitt hjärta för och äntligen berätta för om sådant som känns jobbigt, säger Nicky.

Hur stöttar man bäst unga tjejer som mår dåligt?

Nicky:
– Genom att lyssna, bekräfta och finnas där. Det finns inga rätta ord som kan fixa allt, den som mår dåligt behöver oftast bara att någon sträcker ut en hand och finns där, någon som inte räds att vara med i det mörka och jobbiga. Tips och råd kan man komma med om det är efterfrågat men oftast är det inte det som är det centrala när man mår dåligt, utan just att ha någon att dela sina tankar med.

Mia håller med om att det som en medmänniska som mår dåligt behöver oftast är att bli lyssnad på, på riktigt, och som stannar kvar vad som än dyker upp i samtalet. Hon uppmuntrar också att släppa lite på sina egna föreställningar om vad personen behöver och tänker – vilket kan vara särskilt svårt om det är någon man känner väl och tror sig veta allt om.

– Undvik att säga vad hon borde göra och att ge oombedda råd, det får vi så mycket av från alla håll i familj och samhälle redan som det är, och brukar ju ärligt talat inte vara så hjälpsamt just när man mår dåligt. Men såklart försöka hjälpa henne att söka professionell hjälp om det behövs! Och det kan vara bra att tänka på att även om ditt stöd inte tas emot väl direkt så kan det i alla fall så ett litet frö till förändring. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra nåt, om än bara att skicka ett sms och kolla hur läget är och visa att man bryr sig.

Yoga som hjälp vid svåra känslor för unga tjejer via Tjejzonen

Alla Storasystrar på Tjejzonen får ett år gratis medlemskap på Yogobe – Hur upplever du att yoga kan hjälpa vid svåra känslor?

Nicky:
– Jag tycker det är så fint att vi får medlemskapet! Senaste året har jag, likt många andra under pandemin, haft det tufft med förändringar och jag har verkligen hittat till yogan. Så pass mycket att jag gick en yogalärarutbildning i somras. Yoga ger en en stund att koppla bort allt annat och bara vara närvarande. Oavsett mående, att bara få stanna upp och vara är så läkande. Det är så lätt att springa bort från det som gör ont, genom att kolla serier, mobilen eller göra andra saker. Yogan ger både avkoppling och en stund att möta sina känslor, som ofta krävs för att må bättre. Men med det sagt så tror jag inte att yoga passar alla, mår man riktigt dåligt kanske man behöver något mer energiskt eller underhållande. Det tycker jag är viktigt att komma ihåg.

Mia:
– Jag har börjat yoga mer kontinuerligt senaste året och märker positiv skillnad på mitt mående. Yoga är ett sätt för mig att stärka min kropp och lugna nervsystemet. Ju mer i kontakt jag är med min kropp och ju smidigare jag blir så mår jag mycket bättre, jag stressar inte upp mig lika mycket över saker som tidigare och när det väl sker så har jag verktyg för att lättare varva ner. Jag blir bättre på att bemöta andras känslor när jag har mer kontroll. Det är också bra för svåra känslor som omedvetet har kapslats in i kroppen. Känslor som man inte visste fanns därinne kan komma fram i ljuset och lösas upp när spänningar släpper!

Att vara storasyster i Tjejzonen

Vad fick dig att vilja engagera dig som Storasyster?

Nicky:
– Jag längtade efter att stötta och hjälpa. Sökte på Volontärbyrån och fastnade för rollen som Storasyster, dels för att jag tyckte att Tjejzonen verkade vara en bra organisation och dels för att jag tyckte om upplägget med den anonyma chatten eftersom jag tycker om att skriva och det kändes som ett bra format för Lillasystrarna att dela med sig av i. 

Mia:
– Jag har genom hela min uppväxt haft svårt att uttrycka och prata om känslor. Jag har kapslat in allt som varit svårt genom livet inom mig och känt att det inte är något som är värt att andra ska belastas med. När jag som vuxen blev utbränd för ett par år sedan så insåg jag att jag måste börja göra annorlunda och påbörjade en ganska omvälvande personlig utvecklingsresa. Under denna tid blev jag samtidigt alltmer intresserad av att kunna hjälpa andra, och jag har alltid velat jobba som volontär. Men jag har tidigare inte haft självförtroendet att söka eller känna att jag skulle kunna bidra med något. Men vartefter jag blev tryggare i mig själv så kände jag att det var dags att trotsa osäkerheten, och för ganska exakt ett år sedan så hittade jag Tjejzonen, som sökte sommarvikarier till chatten. Det är så många unga tjejer idag som mår dåligt och om jag kan göra en liten skillnad för någon av dem genom att finnas där som Storasyster så är det allt värt.

Era tips för den som vill engagera sig?

Nicky:
– Mitt tips är att söka runt på t.ex. Volontärbyrån som samlar olika volontäruppdrag, och gå på känsla när du väljer. Jag tror att alla mår bra av att få hjälpa och bidra. Sedan är det förstås viktigt att fundera över omfattning och hur man trivs med att möta människor – är det i personliga möten, via chatt och skrift eller telefonsamtal?

Mia:
– Tips för den som skulle vilja engagera sig: gör det! Jag var orolig innan att det skulle vara för svårt och att jag skulle göra saker fel. Men Tjejzonen har ett sånt otroligt starkt och välfungerande system för att löpande utbilda och stötta oss volontärer vilket gör att man verkligen kan växa in i uppdraget i sin takt och på ett positivt sätt.

Vad är mest berikande respektive den största utmaningen med att vara Storasyster?

Nicky: 
– Att känna att jag gör skillnad, bara genom att lyssna. Det är så fint att ens närvaro gör att Lillasystern får något annat att tänka på för en stund. Så alla fina möten och samtal om livet är det absolut mest berikande. Och ofta får man bekräftelse direkt från Lillasystern att hon verkligen uppskattat samtalet, vilket såklart ger kraft och vilja att fortsätta stötta. Utmanande är att det ibland blir rätt tunga samtal som, om man chattar, kan vara svåra att avsluta efter de två timmar vi har tillsammans.

Mia: 
– Det berikar att känna att jag får vara med och göra skillnad, att möjliggöra att någon som behöver det just den här kvällen får möjlighet att öppna sig eller bara få känna att någon finns där för henne och vill lyssna på henne, kravlöst och anonymt. Den största utmaningen var i början, då var det lätt att känna sig otillräcklig i svåra chattsamtal, och oro mig över att jag borde gjort mer, eller skrivit något annorlunda. Men tack vare feedback och stöd från mentorerna så har jag lärt mig att hantera det bättre och bättre. Ofta när jag känt att något gått riktigt dåligt så har det visat sig vara att jag är för självkritisk och hård mot mig själv, så det har blivit en möjlighet att få jobba även med dessa sidor hos mig själv genom att vara volontär hos Tjejzonen.

Om Tjejzonen

Tjejzonen är Sveriges största stödorganisation för tjejer. De kämpar för tjejers rätt att bli lyssnade på och att den psykiska ohälsan ska minska bland alla som definierar sig som tjejer mellan 10 och 25 år. Genom att erbjuda tjejer samtal med en Storasyster som lyssnar ger Tjejzonen stöd och kraft till att må bättre.

Vill du ha en Storasyster att prata med, eller om du vill bli någons Storasyster, kontakta Tjejzonen.

Stötta Tjejzonen

Om du vill stötta detta viktiga arbete kan du ge en engångsgåva eller bli månadsgivare. Läs mer här eller skicka din gåva direkt till 90 02 072.

Lästips

• Möta sig själv i överväldigande känslor: Del 1 – trauma & ptsd
• "Jag önskar jag hade vetat att allt går över"
• Dans kan lindra unga tjejers psykiska ohälsa, av Bianca Barck

Videotips – yoga online för ungdomar

Yogobe Video: te37 Yogobe Video: 5cp6 Yogobe Video: 75gf Yogobe Video: sg87

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka och kom igång här!

Hur kan man hjälpa sig själv vid sorg och nedstämdhet? Vad är egentligen skillnaden mellan att bearbeta och att fastna – och vad händer när vi flyr ifrån känslan? Vi tar vi hjälp av leg. psykologer Frida Hylander och Mona Drar i ämnet möta sig själv i sorg och depression.

Depression, nedstämdhet och sorg

I denna del i serien om överväldigande känslor har vi tagit hjälp av Frida Hylander, leg. psykolog, ISHTA-yogalärare och en av grundarna till YOMI-metoden och Mona Drar, leg. psykolog och författare influerad av bland annat mindfulness, selfcompassion, naturbaserad terapi samt buddhistisk tradition.

Först och främst ska vi bena ut vad som är vad i begreppen. Ibland kan vanliga känslor så som sorg, besvikelse, trötthet eller upplevelser av misslyckanden förväxlas med depression. Om vi inte får verktyg att bemöta oss själva i livets naturliga känslor kan de dock övergå till långvariga tillstånd så som depression, missbruk eller utmattning.

Mona: – I en klinisk depression är det vissa kriterier som ska uppfyllas. Det måste ha hållit i sig i en längre tid, påverka ens funktionsnivå i livet – kognitivt, koncentration, minne och om kan se fram emot saker, aptit: Det påverkar hela livet. Hela världen blir lite gråare, så det är viktigt med beteendeaktivering, att tvinga sig ut och träffa sina vänner och tvinga sig att äta på regelbundna tider för att det är sunt, trots att viljan inte finns.

– Sorg är någonting helt annat. Det är en naturlig respons på en förlust eller kris. Sorg är priset vi betalar för kärlek när det byter form eller tar slut. I dag tror jag att många är rädda för sorg. Men det är ingenting som ska behandlas bort. Ibland kan vi behöva hjälp med sorgbearbetning men det är något annat än att behandla en klinisk depression.

Inkludera känslorna i stället för att bota dem

Det är inte ovanligt att man vill medicinera bort sorgen eller ser tunga känslor som någonting man ska bota. Vi behöver i stället hitta förhållningssätt till dem, att inkludera känslorna i våra liv.

Vad kan man göra när sorg och nedstämdhet överväldigar en?
Frida: – Vanligt när man får starka, jobbiga känslor är att man vill slå dem ifrån sig. Ibland är det viktigt att kunna göra det, men det är lika viktigt att ge utrymme för att tillåta sig att ha även jobbiga känslor. Alla känslor fyller en viktig funktion. Känslan sorg har som funktion att hjälpa oss att bearbeta förlusten och ge plats för något nytt.

– Vi börjar ofta reagera på känslorna och tänker att jag inte borde känna så här, inte bli så ledsen, att jag borde rycka upp mig. Eller bli rädd för känslorna: Tänk om jag aldrig blir glad igen. Det viktiga är att lära sig att ens känslor inte är farliga och de är övergående.

Om vi hela tiden bara slår bort så fort vi får jobbiga känslor, får vi inte upplevelsen av att känslor förändras av sig själva när vi låter dem vara. Vi får inte heller upplevelsen av att vi faktiskt kan hantera våra egna känslor.

– En bra, konkret grej är att ge utrymme åt sina känslor utan att göra så mycket åt dem, utan att värdera eller reagera på dem. Yoga och meditation är väldigt bra, för där övar vi generellt på att vara med det som är, icke-dömande.

Mona håller med, och svarar att vi kan uppmärksamma och möta känslorna, på ett sätt som känns rimligt för en själv, att hitta sina egna strategier och känna in i stunden vad som fungerar:

– Det kan låta så självklart men det är det inte, utan det är det sista vi vill göra. Vi vill hellre fly ifrån det eller snacka om det, men intellektet kan vara ett sätt att undvika. När vi fastnar i historien om vad som hänt undviker vi ofta känslorna. Huvudet vill hitta en lösning. Men vi behöver inte antingen distrahera eller dyka all in, det är varken inkännande eller snällt.

– När känslorna är överväldigande kan det vara för svårt att sitta stilla och meditera, då kan det hjälpa att ta en promenad och lyssna på passande musik som hjälper oss att vara i känslorna. Ha medkänsla med dig själv, intentionen är att vara med känslorna ett tag, att ge detta lite plats, men att göra det så snällt som möjligt. 

Skillnaden mellan att bearbeta och fastna i sina känslor

Hur vet man då när man bearbetar, känner på ett sunt sätt, och när man fastnar och förvärrar?
Frida: – Känslan är en signal att något inte är som det ska, och vi behöver kunna problemlösa kring det, rannsaka oss själva och reflektera för att kunna ändra på saker. Om en relation tar slut, kan man vilja och behöva tankemässigt fundera på vad som hände och om man vill ändra på någonting. Men problemlösande kan lätt gå över till ältande, tankarna går som en cirkel och kommer inte framåt. Då behöver vi ner i kroppen och känna, kännandet i sig är en bearbetning.

Hur gör man om det är svårt att känna eller det blir överväldigande och man hamnar i huvudet?
Mona: – Man kan fråga sig hur känns det i kroppen nu, var sitter de här känslorna, har de någon färg och form? Andningen kan också vara hjälpsam för att förankra sig i nuet. Måla är också jättebra, att ta till det kreativa, eller skriva om man vill det, eller lyssna på musik.

Det här kräver ofta träning och det är bra att börja förebyggande.

Kan det inte vara så att vi ibland behöver ta reda på bakgrunden till varför vi hamnar i samma mönster? Hur vet vi om det är någonting gammalt som triggas eller om vi behöver sätta en gräns, agera på känslan eller låta den vara?
Mona: – I många fall men inte alltid när det gäller psykisk ohälsa, är det något som inte är bra, något som inte känns rätt i livet. Då tänker jag att när känslorna är triggade och det är tufft, då har vi motivationen att göra allt – säga upp sig och skilja sig, men det är då vi inte ska agera, för det är då vi vill utagera, och det är lätt att vi då upprepar historien. När vi är triggade minskar kontakten med hjärnans logiska delar, vi blir primitiva och onyanserade i vårt tänkande.

– Men vi ska inte heller blunda för förändringar. I det triggade kan ett sätt att möta det vara att skriva och sedan kan man titta på det när det lugnat sig och se om man fortfarande vill sätta en gräns, lämna en relation eller ett jobb.

Vår urskiljningsförmåga kommer alltså till pass här, men det finns ingen given regel för den.

– Detta är inte lätt för mig heller. I dag får vi många snabba budskap som låter som att det är enkelt. Jag tror kanske aldrig att det blir enkelt, men ju fler gånger man hittar ett sätt som blir bra för en desto lättare blir det.

Något Mona möter hos sig själv och andra är ett sökande efter rätt och fel.

– Vi behöver hitta ett annat sätt att möta oss själva, som är utforskande, tillåtande: jag provar att göra så här och ser hur det går. Det är lätt bli sträng, jag som jobbar mycket med mig själv, med självutveckling, har jag inte kommit längre, ska jag fortsätta brottas med det här? Vi tänker att livet är linjärt. Men livet är cirkulärt, vi är ständigt i ett lärande om vi vågar vara öppna för livet.

Inget misslyckande att inte vara lycklig

Mona ser en samhällsbild i dag, som utgår från att livet är lycka och välmående och allt annat är misslyckande. Men vi har inte misslyckats för att vi känner, det är en del av livet. Målet är inte att aldrig känna svåra känslor, det kommer vi alltid göra, men att hitta till medkänslan i de svåra känslorna och till mig själv: Jag gör så gott jag kan och får ta hand om mig.

– Vi är så ensidiga i att bara se det negativa i psykisk ohälsa och sorg, och inte ser att det också kan vara något som öppnar upp och får oss att mogna. Psykisk ohälsa som dörröppnare till ett mer meningsfullt liv. Om vi enbart stirrar oss blinda på att få bort symtomen alternativt lindra symtom missar vi kanske att titta på grundorsaken. Vågar vi närma oss grundorsaken innebär det ofta en möjlighet till självutveckling och mognad.

– Det kräver att man känner sig själv. Man inte bara fortsätter i samma mönster utan vrider och vänder på varenda sten, vad vill jag ha och inte ha i livet, och kommer då närmare sig själv. I det svåra kan man också upptäcka den där kraften, som blir till uppvaknanden.

Vad händer om vi inte tar tid för att känna eller bearbeta känslorna?
Frida: – Det är lätt att man blir rädd för sina egna känslor och börjar göra massa saker för att slippa känna. Det kan innebära att man börjar göra saker som inte är bra i längden. Alkohol, droger eller att man alltid är igång, i ett görande eller har saker som händer i lurarna hela vägen tills man ska sova. Det känns bra i stunden, men hur blir det här i lång sikt? Det är inte så att känslorna en dag ger upp, då slutar vi att finnas. Sen brister det och då har vi inte fått öva på hur det är att vara med våra egna känslor, då kan vi snacka överväldigande känslor.

Mona: – När vi på olika sätt försöker döva svåra känslor dövar vi alla slags känslor, för vi kan inte döva selektivt. Vi kan uppleva att vi blir avtrubbade eller att vi inte riktigt är närvarande i våra egna liv. Fortsätter vi att undvika att möta det svåra finns det en risk att priset vi får betala är ett liv som känns mindre meningsfullt, färgglatt och äkta (hämtat från hennes våga möta svåra känslor)

Är det alltid någonting bakom som man behöver bemöta eller kan sorgen bara komma?
Frida: – Det är svårt att säga. Har man levt tillräckligt länge, har alla anledning känna sorg, men det är inte alltid man får fatt i exakt vad det är. På mottagningen är det flera deprimerade som säger att de inte borde, att allt på pappret är bra. Vi har inte alltid en uppenbar anledning, det är okej.

Vad kan man göra mer när det känns som att ingenting hjälper?
Mona: – I naturen kan vi bli påminda om att vi är en del av någonting större och det är skönt. Beroende på hur dåligt man mår, kan man också tänka på om det finns någon jag kan hjälpa, inte som en prestation, utan för att känna att jag också är viktig för någon annan. Vi är sociala varelser som behöver andra och att känna oss behövda säger hon och fortsätter med eftertryck:

– När vi kommer i det här blir vi så små och mår så dåligt, men vi behöver få se våra styrkor också. Hur dåligt vi än mår så är det aldrig så att jag aldrig har någon styrka, tillgång eller medkänsla med mig själv, för då hade vi inte överlevt och det är så hälsofrämjande att se det så.

Serien om överväldigande känslor

• Trauma & PTSD
• Förstå och hantera starka känslor
• Krishantering
• Oro & ångest

Läs mer om att hantera känslor av Mona Drar och Frida Hylander

• Låt oss ta möjligheten till utveckling, av Mona Drar
• Från languishing till flourishing – tankar om livet efter pandemin, av Frida Hylander
• Så tar du dig ur depressionsspiralen, av Frida Hylander

Yoga, psykologiföreläsningar och meditationer online

Yogobe Video: 5e4w Yogobe Video: zx43 Yogobe Video: 2e6h Yogobe Video: c28x

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!