Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

I artikelserien Medveten närvaro i skolan kikar vi på skolan, samhällets utmaningar och hur mindfulness kan vara till hjälp. I denna femte del utforskar vi fler inre färdigheter och styrkor, och hur vi kan utrusta eleverna med dessa.

Inlärningsmål för Den medvetna undervisningen – framtidens skola

Av Daniel Rechtschaffen, Malin Lundquist och Pål Dobrin

Om vi går hela vägen och på allvar implementerar träning i inre färdigheter i undervisningen, hur skulle då inlärningsmålen och måluppfyllelsen i skolan kunna se ut? I den här delen ser vi på de sex resterande styrkorna vi kan utrusta våra elever med, som komplement till all annan ämneskunskap. Läs mer om de första styrkorna här!

En del del av texten är ett utdrag ur Daniel Rechtschaffens arbetsbok Medveten undervisning vilken kompletterar hans lärarutbildning. Här har också Malin Lundqvist, tidigare forskningskoordinator vid Mensa bidragit med sina kunskaper kring aktuell forskning.

Att vara tillfreds
Övningarnas syfte är att på ett roligt sätt få eleverna att känna sig bekväma i sina kroppar. Forskning visar att vi är lyckligare när vi är fokuserade i nuet i motsats till när tankarna vandrar. (Killingsworth and Gilbert, 2010). Underbart nog så är effekterna av mindfulness lycka och känsla av att vara tillfreds. När ungdomar känner sig trygga och omvårdade är de naturligt lekfulla, kreativa och nyfikna på lärande. Mindfulness kan hjälpa eleverna att känna sig mer avslappnade och trygga vilket frigör mer lycka. En lyckligare skara elever gör undervisning och inlärning enklare. Studier har visat att elever som lär sig mindfulness blir mer lugna, avslappnade och visar större acceptans inför sig själva (Broderick and Metz, 2009).

Självmedkänsla
Vänlighet, medkänsla och självkänsla är viktiga ingredienser i ett hälsosamt och lyckligt liv. Att ha genuin aktning och medkänsla inför andra börjar med vänlighet inför oss själva. Självmedkänsla är ett växande område inom mindfulness, där vi kultiverar medkänsla inför våra egna sinnen, hjärtan och kroppar. Självkritiska tankemönster, förakt inför egna kroppen och känslomässiga störningar är på uppgång bland unga och dessa frågor är allvarliga hinder för akademisk och social och emotionell utveckling. När forskare erbjöd mindfulnessträning för ungdomar på en psykiatrisk institution fann man att deras ångest, depression och kroppsliga oro minskade, samtidigt som deras självkänsla ökade (Biegel et al., 2009). Forskare som studerade elever i en mindfulnessbaserad träning kring självmedkänsla fann att eleverna inte bara uppnådde ökad acceptans av sig själva utan även rapporterade en högre grad av välmående (Neff and McGee, 2010).

Känslomässig självreglering
Elever kan med dessa lektioner lära sig direkta tekniker för att bevittna sina oreglerade tillstånd, spåra sina känslor och föra sig själva tillbaka till balans. Vi behöver kunna reglera våra känslor som en del i att förbereda oss för inlärning. Svåra känslor har kraften att hindra vår förmåga till inlärning och ändra riktningen i våra liv. Mindfulnessforskning har visat sig stärka de områden i hjärnan som är korrelerade med förmågan till känsloreglering såsom prefrontala kortex, och lugna de områden som processar känslor, såsom amygdala (Lutz et al., 2014). Forskare fann att elever som tränats i mindfulness förbättrade sin förmåga till känsloreglering, självrapporterade större känslomedvetenhet, tillgång till strategier för känsloreglering och ökad känslomässig klarhet (Metz et al., 2013).

Metakognition
Lektioner erbjuder eleverna möjlighet att uppnå objektivitet inför sina tankar och de fenomen de upplever utan att svepas med av dem. Självmedvetenhet är en medfödd mänsklig egenskap och mindfulnesspraktik stödjer vår förmåga att bevittna vad som försiggår i våra sinnen, våra kroppar, våra hjärtan och vår omgivning. Det här ger eleverna större möjlighet att upptäcka och vara medvetna om när de är i obalans eller distraherade och ändra kurs mitt i händelsernas förlopp. Mindfulnessbaserade terapeutiska modeller har visat sig precis lika effektiva som antidepressiv medicin för att förhindra återfall vid depression. En av de största vinsterna med terapeutiska initiativ baserade på mindfulness kommer till följd av metakognitionen, förmågan att bevittna tankar och känslor utan att drunkna i dem (Teasdale, 1999). Forskare inom pedagogik har funnit att metakognition är en avgörande faktor för studenters motivation och självreglerade lärande (Efklides, 2011).

Exekutiva funktioner
Mindfulness har visat sig förbättra de exekutiva funktionerna hos elever i grundskolan, speciellt för dem med någon begränsning i de exekutiva funktionerna (Flock et al., 2010). Med exekutiva funktioner menas de interna system som kontrollerar och reglerar våra kognitiva processer. För att lösa ett problem och tänka kritiskt behöver elever stärka denna essentiella kognitiva förmåga. Neurovetenskapliga studier har funnit att kortvarig mindfulnessträning kan förbättra de exekutiva funktionerna och dess underliggande neuro-biologiska mekanismer (Tang et al., 2012). Mindfulness syfte är just att återföra elever från distraktion och obalans till en upprätthållen fokuserad uppmärksamhet, vilket i sin tur förstärker förmågan att bevittna och reglera med hjälp av exekutiva funktioner.

Intellektuell förmåga
Mindfulness avstressande effekt har positiv inverkan på miljöfaktorer, vilket kan bidra till förhöjd intelligens hos skolbarn. Miljöfaktorer påverkar nämligen intelligens med från ca 80 % i spädbarnsåldern till 60 % i tonåren och 40 % i vuxenåldern (Plomin et a., 2015). Enligt den välrenommerade tidskriften Nature innebär intelligens abstrakt resonerande, planeringsförmåga, logiskt tänkande, konceptuell komplexitet och problemlösning. Följaktligen associeras hög intelligens med flexibelt, adaptivt och målinriktat beteende, speciellt i nya situationer. Intelligens tillsammans med uthållighet och samvetsgrannhet utgör generellt sett de mest betydelsefulla framgångsfaktorerna (Credé et al., 2017). Mindfulness kan öka medvetenheten om sitt eget beteende, vilket är betydelsefullt även för särskilt begåvade. I Skolverkets stödmaterial för särskilt begåvade elever står det “Det tog henne bara några få minuter att läsa texten och säga svaret på frågorna, men det tog ofta timmar att få henne att skriva ned svaret på de alldeles för enkla och för henne meningslösa uppgifterna. Oftast skrev hon ned svaren i ilska, sittandes på golvet efter att i frustration ha kastat kuddar och slagit i soffan.”

Läs vidare här för en möjligt förklaring av hennes reaktion och om mindfulness kan förändra hennes beteende i positiv riktning.

Skolor runt om i världen vänder sig till mindfulness och känslomässigt-socialt lärande som en motvikt till ökad stress, emotionell dysreglering och uppmärksamhetsproblem. I skolsystem som fokuserat på inre färdigheter är elever och lärare gladare, mer fokuserade, mer medkännande, känslomässigt reglerade och mindre påverkade av stress. Vilken skola vill missa chansen att höja provresultat, ha mindre bråk på skolgården och njuta av en lugnare skolmiljö?

Tidigare artiklar i serien

• Medveten närvaro i skolan – Del 1
• Medveten närvaro i skolan – Del 2
• Medveten närvaro i skolan – Del 3
• Medveten närvaro i skolan – Del 4

Tips på videor för medveten närvaro

Yogobe Video: 6fa2 Yogobe Video: x2k8

Gratis barnyoga online hela september

Den första fredagen i september firas varje år Barnyogadagen i hela Sverige – en ideell satsning för att fler barn ska få testa yoga. Tusentals barn får just denna dag prova på yoga i sin skola eller förskola. Nytt för i år är Barnyogadagen Online där yogavideor finns tillgängliga gratis under hela september. Läs mer här!

Event med Daniel Rechtschaffen

Daniel Rechtschaffen kommer till Sverige i slutet av september, vill du ha information om eventet kan du besöka Empaticus här!

I artikelserien Medveten närvaro i skolan tar vi ett brett grepp på skolan, samhällets utmaningar och hur mindfulness kan vara till hjälp. I denna fjärde del utforskar vi inre färdigheter och styrkor, och hur vi kan utrusta eleverna med dessa. 

Inlärningsmål för Den medvetna undervisningen – framtidens skola

Av Daniel Rechtschaffen, Malin Lundquist och Pål Dobrin

Vi har nu tittat på stressen i skolan och på de utbredda uppmärksamhetsproblemen och ungas rätt till stöd, samt sambanden mellan empati, kroppsmedvetenhet och mobbning.

Om vi skulle gå hela vägen och implementera träning i inre färdigheter i undervisningen på allvar, hur skulle då inlärningsmålen och måluppfyllelsen i skolan kunna se ut? I denna artikel tittar vi på de fem första styrkorna vi kan utrusta våra elever med, som komplement till all annan ämneskunskap.

Större delen av denna text är ett utdrag ur Daniel Rechtschaffens arbetsbok Medveten undervisning vilken kompletterar hans lärarutbildning. Här har även Malin Lundqvist, tidigare forskningskoordinator vid Mensa bidragit med sina djupa kunskaper kring aktuell forskning.

En omfattande forskning kring mindfulness har byggts upp de senaste 30 åren inom medicin, neurovetenskap och psykologi, vilket de senaste 10 åren utmynnat i en hel rad publicerade lovande studier inom området för mindfulnessforskning.

Daniels utbildning som innehåller följande inlärningsmål är hämtade från denna forskning och är en del av Den Medvetna Undervisningen.

Inlärningsmålen syftar till att ge elever, lärare och skolpersonal helt nya sätt att hantera sin befintliga vardag. Förutom att vara verktyg i skolarbetet, förbereder de för alla livets faser, ger möjlighet att öka måluppfyllelsen i den befintliga skolan och förbereder eleverna för en framtid som är oviss och föränderlig.

Ofta debatteras elevers resultat i Pisa och hur vår matematiska förmåga och läskunnighet sjunkit de senaste åren. Det har som följd av detta satsats på utveckling och framsteg inom skolan bland annat genom mattelyftet och läslyftet samt en storsatsning på digitalisering. Alla viktiga i sitt sammanhang; men där vi står idag med dagens ökade ohälsa, stress, uppmärksamhetsproblem, inlärningssvårigheter och arbetsmiljöfrågor i skolan har vissa värden och områden fått kliva åt sidan. Områden som skulle kunna skapa ett helt nytt inlärningsklimat och en annan måluppfyllelse.

Vilka är då inlärningsmålen för den medvetna undervisningen?

Resiliens
Lektionerna i resiliens hjälper eleverna att vara närvarande i svåra känslor och kunna reglera sig själva vid motgångar. Resiliens är förmågan att stå inför motgångar och utmaningar och att röra sig igenom dem med hoppfullhet och mod. Vi ställs alla inför hinder och resiliens är förmågan att växa med och stärkas av svårigheterna, snarare än att duka under av problemens tyngd. Den uthållighet som krävs för att röra sig genom svåra stunder kräver beslutsamhet och uthållighet. En del pedagoger som kallar denna förmåga för “grit” har visat på de akademiska fördelarna för dem som utvecklar grit. En studie på mindfulness visade att ungdomar med beteendeproblem kunde utveckla större medvetenhet och reglering av sina aggressiva beteenden (Sing et al., 2007) Med en mindfulnessbaserad träning i vänlighet visade forskare hur förskoleelever kunde utveckla större förmåga till resilient självreglering (Flook et al., 2015)

Stresshantering
Stress kan påverka elevers mentala, emotionella och fysiska balans och störa deras förmåga till inlärning och socialiserande. De här övningarna syftar till att minska stress och föra tillbaka eleverna till fysiologisk homeostas. Stress minskar människors förmåga att minnas, att fokusera och vara tillfreds. Stressen från familjelivet och skolans krav är så hög för många barn att de utvecklar allvarliga fysiska och emotionella problem. Avslappning är nyckeln till att släppa taget om stress och finna balans. En metaanalys av studier om stressens påverkan på barns hjärnutveckling har visat negativ prefrontala påverkan på kortex, försämrade exekutiva förmågor och andra kognitiva förmågor. (Hanson et al., 2011). I en översikt över forskningen på mindfulness i skolan var en av de viktigaste upptäckterna ökad motståndskraft mot stress (Zenner et al., 2014).

Öppensinnighet
Ett öppet sinne stimulerar förmågan att förstå andras perspektiv och värdera mångfald. Mindfulness erbjuder oss förmågan att bevittna våra egna tankar och antaganden och ger oss möjligheten att se bortom det smalare synfält som kommer från vårt individuella perspektiv. Istället för ett begränsat låst synsätt utvecklar vi ett anpassningsbart öppet synsätt baserat på tillväxt och är öppna inför alternativa synsätt. Studier har visat att när elever praktiserar mindfulness blir de mindre själviska och uppvisar mer pro-socialt beteende och större sociala färdigheter (Flook et al., 2015). Det har även visat sig att när vi tränar med övningar i öppen medvetenhet så ökar vår kreativitet och vår förmåga till insiktsfylld problemlösning. (Colzato et al., 2012).

Fokuserad uppmärksamhet
Eleverna kan förstärka sin fokuserade uppmärksamhetsförmåga genom upprätthållande av fokus och förmågan att arbeta med distraktioner och sina vandrande sinnen. Uppmärksamhet är grunden för framgång oavsett vilken utmaning vi ger oss på. När elever är distraherade brukar de vanligtvis även distrahera andra och mycket av undervisningstiden går åt till att försöka fånga deras uppmärksamhet och leda tillbaka fokuset till det aktuella ämnet. Korta övningar i fokuserad uppmärksamhet som upprepas regelbundet kan ge otroliga resultat för eleverna såväl på kort sikt i klassrummet som på längre sikt avseende förmågan i fokuserad uppmärksamhet. Långtida mindfulness-meditatörer förändrar nätverken förknippade med uppmärksamhet i sina hjärnor. Utöver förbättrad uppmärksamhetsförmåga blir de mindre distraherade och störda av yttre stimuli (Brefczynski-Lewis et al., 2007). I en studie där 9-13 åringar erbjöds mindfulnessbaserad kognitiv terapi uppvisade de mindre uppmärksamhetsproblem, vilket också begränsade deras beteendeproblem (Semple et al., 2010).

Kognitiv flexibilitet
Mindfulness kan hjälpa eleverna att göra mer konstruktiva och medvetna val. Meditationstekniker har visat sig stödja kognitiv flexibilitet, förmågan att skifta mellan olika koncept och hålla flera koncept levande samtidigt (Moore and Malinowski, 2009). Eleverna lär sig att de kan skifta sin medvetenhet och välja var de vill placera sin uppmärksamhet, istället för att styras av sina tankar och känslor. Etiska val är alltid en möjlighet och elever med impulskontroll och kognitiv flexibilitet kan välja hur de vill gå vidare. Forskare har även funnit att meditativa tekniker kan skapa mer flexibla och kreativa hjärnor, vilket minskar risken att fastna i rigida synsätt (Greenberg et al., 2012).

I nästa del kommer vi att ta upp ytterligare styrkor och inre färdigheter.

Tidigare artiklar i serien

• Medveten närvaro i skolan – Del 1
• Medveten närvaro i skolan – Del 2
• Medveten närvaro i skolan – Del 3

Tips på videor för medveten närvaro

Yogobe Video: 5px8 Yogobe Video: x2k8

Gratis barnyoga online hela september

Den första fredagen i september firas varje år Barnyogadagen i hela Sverige – en ideell satsning för att fler barn ska få testa yoga. Tusentals barn får just denna dag prova på yoga i sin skola eller förskola. Nytt för i år är Barnyogadagen Online där yogavideor finns tillgängliga gratis under hela september. Läs mer här!

Event med Daniel Rechtschaffen

Daniel Rechtschaffen kommer till Sverige i slutet av september, vill du ha information om eventet kan du besöka Empaticus här!

Kan kroppsmedvetenhet vara en nyckel till minskad mobbning? En viktig del i debatten kring skolan och dagens ungdomar är en upplevd minskad empati hos våra ungdomar och en ökad kultur med egoism och narcissistiska beteenden. Läs och diskutera – vad finns det för samband mellan kroppsmedvetenhet, empati och mobbning?

I våra tidigare artiklar har vi konstaterat att mängden distraktioner aldrig förut varit så stor, tempot i samhället så intensivt, våra uppmärksamhetscykler så korta och våra behov av snabba belöningar så starka. Kan detta ha ett samband med minskad empati? De flesta av oss är förhoppningsvis överens om att empati är en av samhällets grundstenar. Nästa fråga blir i så fall naturligt: hur kan vi hjälpa våra ungdomar stärka och utveckla denna färdighet?

Empatin, mobbningen, kroppsmedvetenheten och hjärnan

Det här är den tredje delen i artikelserien om Medveten närvaro i skolan. Läs första delen här! I denna artikel tittar vi på sambandet mellan kroppsmedvetenhet, empati och mobbning.

Ett pedagogiskt exempel
Psykiatriprofessorn Daniel Siegel från Harvard är känd för sina pedagogiska förklaringar kring hur hjärnan fungerar, han ger följande exempel av en scen på skolgården som illustrerar vikten av kroppsmedvetenhet.

Tänk dig att en elev, låt oss säga att det är din dotter, möter en annan elev på väg hem från skolan. Eleven berättar för henne att han blivit illa behandlad av sina klasskompisar. När ditt barn får se och höra kamraten berätta om mobbningen denne blivit utsatt för – speglas automatiskt upplevelsen i hennes egen kropp. Lidandet, det vill säga rädslorna, sorgen och kanske ilskan speglas i den egna kroppen i takt med att hon får höra om knuffarna, förnedringen och de hårda orden. På så sätt blir upplevelsen av smärta, utsatthet och utanförskap hennes egen.

Den starka uppfattningen om att detta inte är ok och det naturligt efterföljande beslutet att informera lärare eller konfrontera mobbarna - kommer från att faktiskt ha känt och upplevt lidandet i sin egen kropp, inte från en intellektuell förståelse eller från att ha blivit tillsagd att man bör vara snäll mot andra.

Hemligheten bakom denna delade upplevelse är hjärnans spegelneuroner. Naturen har ordnat det så finurligt att upplevelsen, känslan, hos den som berättar överförs till den som ser och lyssnar. När du till exempel ser någon ramla och slå knät i en trottoarkant, kan det för en sekund vara som om du själv upplever smärtan. Du vill instinktivt hålla om ditt knä. Ditt ansikte kanske spontant tar uttrycket av att uppleva smärta och din mun formar ett Aj! Det är empati.

En förutsättning för att exemplet med mobbning ovan skall resultera i en stark övertygelse om att det inte är ok att mobba, är alltså att ditt barn lärt sig vara uppmärksamt på och kan identifiera vad som händer i den egna kroppen.

Fem domäner av medvetenhet
Daniel Rechtschaffen uttrycker det väl i boken Den medvetna undervisningen: “det handlar om att lära sig tyda kroppens språk - förnimmelserna.” Daniel har med hjälp av bland annat Daniel Siegel och Linda Lanttieri tagit fram en utbildning för att förändra skolor inifrån, genom att kultivera välmående hos både lärare och elever. Ett av de mest geniala greppen i den är det pedagogiska steg-för-steg-utvecklandet av inre färdigheter. Det handlar om fem domäner av medvetenhet som successivt bygger på varandra för att skapa en naturlig utvecklingskurva med slutmålet välmående, ansvarstagande och trygga elever. Förberedda för att gå ut i världen och ta itu med orättvisor och hållbart samhällsbyggande på alla plan. Den första domänen är kroppsmedvetenhet – att lära elever bli trygga i sina kroppar genom avslappningsövningar och medveten rörelse. Först när eleverna lärt sig lugna ned sig och blivit bekväma i sina kroppar går man vidare till Mental Medvetenhet, följt av Känslomässig Medvetenhet, Social Medvetenhet och Global Medvetenhet. Mer om de andra domänerna i kommande artiklar. Låt oss först titta närmare på relationen mellan hjärnan och kroppsmedvetenheten.

Hjärnan, kroppsmedvetenhet och tidens anda
Det är främst genom ett område kallat Insula som hjärnan uppfattar signaler från kroppens olika delar. Ju mer frekvent vi riktar uppmärksamheten mot kroppen, desto större växer sig insula och desto tydligare uppfattar vi i sin tur kroppens språk. Vi tränar oss att vända uppmärksamheten inåt och vara medvetet närvarande inom ramen för kroppen, ögonblick för ögonblick, vaksamt uppmärksamma på förnimmelserna som uppstår till följd av kroppens eller andningens rörelse för att kunna uppfatta och arbeta med kroppens språk.

Vi gissar att samhällets tempo, teknologi, filmer och alla de andra anledningarna vi nämnt tidigare är starka faktorer bakom den mer utmanande verklighet skolor och unga står inför. Rastlöshet, oro och korta uppmärksamhetscykler borde vara en naturlig konsekvens av att ha vant sig vid en iPad med spel eller film så snart en paus uppstår och vi föräldrar behöver fokusera på annat. Det finns helt enkelt så mycket att göra, så mycket stimuli tillgängligt att barnen inte hinner ha tråkigt och känna efter så ofta. Oavsett anledningen till de ökade utmaningarna i klassrummen så är övningar i kroppsmedvetenhet som att släppa en iskub i ett glas varmt vatten, nedkylningseffekten är omedelbar.

Medvetenhet minskar risken att falla för grupptryck
Tillbaka till skolgården och Professor Siegels exempel. Kroppsmedvetenhet är inte bara grunden för empatisk känslighet inför klasskamraternas orättvisa behandling och viljan att stå upp mot orättvisor. Informationen från kroppens språk kan över tid hjälpa oss att tydligare se och lära från sambanden mellan olika situationer och vår inre upplevelse av dem. Med kroppsmedvetenhet ökar med andra ord vår självkännedom. Det är också en viktig pusselbit på vägen mot att lära sig vad man själv står för och kan acceptera, i motsats till att låta sig styras och påverkas av grupptryck eller en överdriven viljan att vara andra till lags. Med denna typ av självkännedom minskar risken att våra barn och unga låter sig ledas in i saker som inte är bra för dem. Att samtidigt träna och växa i självmedkänsla och den trygghet det medför, gör att de kan bygga upp styrkan att våga säga ifrån, hävda sig själva och inte gå med på att göra saker de innerst inne inte vill. Med ökad kroppsmedvetenhet känner de signalerna i kroppen och lär sig lyssna på sin intuition och inre kompass.

Stress minskar empati och kroppsmedvetenhet
Stress vet vi också minskar empati. Dels beror det på utsöndringen av kortisol som bland annat ökar vårt tunnelseende och vår lättretlighet. Kanske beror det också på att vi sällan vänder uppmärksamheten inåt när vi är stressade. Stress, rastlöshet och oro är inte behagligt i kroppen. Det är mycket behagligare att undfly upplevelsen genom att vända uppmärksamheten utåt. Vid trauma och PTSD sker det automatiskt, kallat dissociation. Förmågan att uppfatta förnimmelser i den egna kroppen stängs ned av hjärnan som en självförsvarsmekanism. Det är en verklighet för många unga, både de som varit med om tuffa upplevelser i sin uppväxt här hemma, och inte minst de som kommer hit som flyktingar med hemska upplevelser av krig och förtryck i bagaget. Även mindre dramatiska men under lång tid pågående upplevelser kan få effekten av trauma.

Att känna in vad den andre känner och kunna relatera detta till hur man själv hade känt i samma situation och samtidigt ha förmågan att avgöra vilket agerande som på bästa sätt hjälper kamraten är en förmåga alla unga borde få chansen att utveckla.

Om den empatiska känsligheten sedan kombineras med viljan att stoppa eller mildra lidandet vi uppfattar hos andra (eller oss själva) så kallas det för medkänsla. Och det är precis vad vi alla och världen i stort behöver.

Vad tror du, kan det ligga något i vår gissning om att det finns ett samband mellan kroppsmedvetenhet och mängden yttre stimuli och distraktioner?

Tips på videor för medveten närvaro

Yogobe Video: 48xg Yogobe Video: x2k8

Övriga delar i artikelserien

• Medveten närvaro i skolan – Del 2
• Medveten närvaro i skolan – Del 4
• Medveten närvaro i skolan – Del 5
• Medveten närvaro i skolan – Del 6

Lästips

• Här hittar du Del 1 och Del 2 i artikelserien Medveten närvaro i skolan!
• Läs mer om mindfulness här.
• Nyfiken på mindfulness för ungdomar? Här hittar du Påls alla Time-in sekvenser online.

Mängden barn och ungdomar som diagnostiseras med uppmärksamhetsproblematik ökar stadigt. Hur vi tar oss an och hjälper dessa ungdomar är däremot ofta inriktat på snabba och kortsiktiga lösningar. I dagens samhälle vänder vi oss till medicinering på bred front för att hantera dessa utmaningar. Medicinering som ofta ger biverkningar och förutsätter ett liv med fortsatt medicinering för att bibehålla önskad effekt. Finns det alternativ till piller och vilken roll kan skolan fylla i att hjälpa barn och unga utveckla sina uppmärksamhetsförmåga?

Det här är andra delen i artikelserien Medveten närvaro i skolan. Klicka här för att läsa första delen!

Barn och ungas rätt till stöd, diagnos eller inte?

Av Pål Dobrin, biträdande rektor Emma Munter och specialpedagog Maria Körner

Hur utbredd är medicineringen? Omkring en procent av befolkningen hade minst ett uttag av något adhd-läkemedel 2015. Förskrivningen sker i störst utsträckning till barn 10-17 år, där 5,2 procent av pojkarna och 2,2 procent av flickorna inom åldersgruppen hade minst 1 uttag av något adhd-läkemedel. Antalet i befolkningen som använder adhd-läkemedel kommer antagligen att fortsätta öka ytterligare framöver, drygt 8 respektive 4 procent av pojkarna och flickorna kommer att ha en adhd-diagnos på sikt, enligt Socialstyrelsens prognos. Vi vill dock betona att detta enbart är siffror kring adhd; utöver adhd finns flertalet diagnoser och svårigheter som ungdomar idag tillskrivs och i vissa fall även medicineras för.

I Läkartidningen Sept 2016 kunde vi läsa om Peter C Gøtzsche, professor vid Köpenhamns Universitet, som menar att dagens användning av psykofarmaka är våldsamt överdriven. Hans bedömning är att en rimlig användning ligger på ungefär två procent av dagens användning. "Ska vi använda psykofarmaka bör den användas i stort sett uteslutande i akuta situationer", säger han. Den stridbare och frispråkige professorn vid Köpenhamns universitet, har en lång erfarenhet av att granska kliniska studier. Han är tuff i sina omdömen. Han menar att läkare och myndigheter korrumperas av läkemedelsbolagen och ljuger för patienter och medborgare när de hävdar att problem uppstår till följd av kemisk obalans i hjärnan. Han menar även att vi bör förbjuda läkemedelsbolagen att göra kliniska studier. Idag är läkemedel den tredje vanligaste dödsorsaken bland människor i västvärlden. Peter C Gøtzsche hävdar att medicinalindustrin går att jämställa med en kriminalindustri som har en affärsmodell delvis uppbyggd som organiserad brottslighet, "varför ska jag då inte säga som det är?" säger han.

Den lavinartade ökningen av uppmärksamhetsproblematik i både samhälle och skola är oroväckande. Kanske är den en naturlig effekt av samhälls- och teknikutvecklingen. Oberoende av detta ställs många föräldrar inför frågan om medicinering. Det kan vara ett mycket tufft beslut.

Det vi kan göra är att granska oss själva i relation till våra ungdomar och fundera kring varför så många av våra ungdomar medicineras för uppmärksamhetsproblem (och depression). Är det verkligen ett sätt att hjälpa unga att hantera sig själva och sina liv på lång sikt? Eller skulle detta medicinberoende kunna undvikas med mer långsiktiga metoder?

Kortsiktiga och långsiktiga lösningar

I den förra artikeln diskuterade vi den utbredda stressen i skolan och i samhället. Hur många av eleverna med diagnoser är egentligen “vanliga oroliga ungdomar” som inte vet hur de ska hantera sin rastlöshet och oro? Är lärmiljöerna verkligen anpassade till behoven och förutsättningarna i det stressade samhället? Faktum är att uppmärksamhetsförmågan har minskat generellt. Enligt en undersökning av bl.a Microsoft konstaterades att uppmärksamhetsspannet online har minskat från 12 till 8 sekunder, bara de senaste åren.

Som lärare kan det kännas överväldigande att hantera klasser där det finns flera barn med svårigheter. Samtidigt har forskning visat att förmågan till fokuserad uppmärksamhet i allra högsta grad går att träna och förbättra, oavsett vilken nivå personen i fråga befinner sig på i dagsläget. Mindfulness och fokusträning är effektiva sätt att träna uppmärksamheten som inte kräver några fysiska redskap eller extra resurser annat än ökad kunskap bland de som arbetar i skolan.

Vi kan utbilda lärare att lära eleverna slappna av och bli grundade i sina kroppar. En avslappnad kropp ger effekten av ett mer avslappnat sinne, utan lika mycket anspänning och frustration. Samma princip gäller med impulser att röra sig, göra saker, säga saker. Genom att träna eleverna i konsten att vända uppmärksamheten inåt, mot kroppen och andningen kan de få djupare förståelse för "kroppens språk". Kroppsmedvetenhet och avslappningsförmåga är även grunden för att kunna reglera starka känslor. Med fokusträning lär vi eleverna skapa utrymme mellan stimuli och respons, mellan impuls och handling - en förmåga som är ovärderlig, speciellt när det gäller studier och inlärning.

Paradoxen med extra anpassningar

I dagens klassrum finns många elever i behov. Många lärare både strävar efter och är positiva till en inkluderande undervisning. Tyvärr saknar de fungerande och relevant innehåll i de instrument de har att använda sig av. Verktygen de har kallas för extraanpassningar. Dessa anpassningar är diffust formulerade och består många gånger av upprepning eller förenkling av den undervisning som redan getts. För att kunna nå alla elever i en grupp med många särskilda behov behöver extraanpassningar istället bli till gruppanpassningar, med ett fungerande innehåll som når och riktar sig till alla individer i klassen.

Här utgör en medveten undervisning där elever tränas i inre färdigheter som bygger på beprövad forskning en lösning och gynnar både elever och lärare i vardagen.

En av anledningarna till att antalet elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ökat så dramatiskt är sannolikt att skolan på många håll kräver en diagnos för att elever skall få det stöd de behöver. Detta trots att alla elever enligt skollagen har rätt till det stöd som de behöver oberoende av förekomsten av diagnos. I dagens skola kämpar lärare med att räcka till för allt fler elever med många olika funktionsnedsättningar. På grund av knappa resurser tvingas skolor och förvaltningar till hårda prioriteringar som innebär att många elever i skolan inte alls får det stöd de behöver. Föräldrar till barn som har svårt att koncentrera sig och kommer efter med sin inlärning ställer förtvivlade sig frågan om de bör utreda sitt barn för att få hjälp. Efter genomförd utredning ställs de ofta inför frågan om de vill att barnet skall medicineras eller inte. Läkare som erbjuder medicinering för en diagnos påpekar förhoppningsvis att medicin är ett av flera sätt att hantera en uppmärksamhetsproblematik. I den bästa av världar ger de samtidigt information om möjligheten att bemöta uppmärksamhetsproblematiken genom olika sorters träning och livsstilsförändringar.

Denna träning som eleverna behöver har lärarna svårt att ge. Främst på grund av bristande kunskap och en upplevelse av stress och tidsbrist. Enligt Skolverket har forskning visat att en lyckad inkludering av alla elever bygger på att lärare samarbetar, samundervisar, samplanerar, får handledning och är närvarande med respekt i mötet med eleven. De instrument och verktyg som skolpersonal idag har för att få till ett fungerande samarbete saknar tyvärr ofta ett tydligt och relevant innehåll.

Frågan är om politiker, skolchefer och rektorer känner till potentialen och de goda resultaten som inkluderande av träning i inre färdigheter och medveten rörelse (yoga, tai chi, qi gong) faktiskt redan visat på? Inte bara gällande den mentala hälsan och klimatet, utan i många fall även på studieresultaten.

Den medvetna undervisningen stärker lärarna i sin yrkesroll

Daniel Rechtschaffen, författare och upphovsmannen till Den medvetna undervisningen, vittnar om de fantastiska resultat skolor runtom i världen uppnått när de satsat på att stärka både lärares och elevers inre färdigheter. Vilken skola vill inte ha lägre stressnivåer, elever som behärskar känslomässig självreglering, ett varmare mellanmänskligt klimat med mindre mobbning och mer pro-socialt beteende?

En del skolor har använt sig av manualbaserade program med en serie lektionstillfällen. De riktigt framåtsyftande satsar istället på att fortbilda sin lärarkår och elevhälsa i att själva vara tryggt närvarande, kunna entusiasmera elever och själva kunna utforma lektioner. När lärare själva är etablerade i färdigheterna och har tillgång till en genomtänkt verktygslåda av tekniker och övningar, kan de själva väva in dessa i ordinarie ämnesundervisning där det behövs. Då blir uppmärksamhetsträning och känslomässig självreglering en naturlig del av sättet att vara i skolan, istället för ytterligare en påtvingad intervention som både lärare och elever upplever som “ännu ett måste”.

Dessa lärare modellerar och presenterar de inre färdigheterna för sina elever. På så sätt väcks naturligt elevernas nyfikenhet kring att vara en tänkande och kännande människa i en föränderlig värld. Lärarna, de medvetna eldsjälarna, visar på hur vi kan relatera till omvärlden med acceptans, medkänsla och närvaro.

Medveten undervisning är ett kvalitetssäkert sätt att fylla de de instrument och verktyg som skolan redan har för att kunna utveckla ett positivt samlärande. Faktum är att när så många unga far illa som i dagens samhälle och utbildningssystem så är det vi vuxna som bär det kollektiva ansvaret. Misslyckas vi med att anpassa undervisning och lärmiljöer till denna nya verkligheten av ökande stress och mental ohälsa sviker vi en generation av barn och ungdomar.

Kan vi genom att sprida information om att det finns fungerande alternativ/komplement till medicinering och individuella extraanpassningar skapa ett tryck på våra beslutsfattare att stödja den tysta revolutionen som så många av skolans medvetet närvarande eldsjälar på många håll redan är i full gång med att genomföra?

I nästa artikel tittar vi lite djupare på hjärnan och sambandet mellan kroppsmedvetenhet, empati och mobbning.

Här kan du läsa mer om medförfattarna biträdande rektor Emma Munter och specialpedagog Maria Körner.

Övriga delar i artikelserien

• Medveten närvaro i skolan – Del 3
• Medveten närvaro i skolan – Del 4
• Medveten närvaro i skolan – Del 5
• Medveten närvaro i skolan – Del 6

Tips på videor för medveten närvaro

Yogobe Video: 6fa2 Yogobe Video: x2k8

Länktips

• Nyfiken på mindfulness för ungdomar? Här kan du se alla Påls Time-in-sekvenser online.
• Vill du läsa mer om mindfulness? Klicka här.

Hur påverkar stressen i skolan barnen? Och kan medveten närvaro hjälpa? Det pågår en tyst revolution inom skolan, en process som drivs på underifrån av en mängd eldsjälar. Allt fler initiativ som involverar Socialt och Emotionellt Lärande (SEL), samt medvetenhetsträning såsom mindfulness och yoga dyker upp i våra klassrum. Varför händer detta, och varför är det viktigt med träning av inre färdigheter i skolan idag? Läs första delen i denna artikelserie om Medveten närvaro i skolan!

Stressen och skolan

I denna artikelserie i sju delar presenterar meditationsläraren, kris- och konflikthanteringsspecialisten och redskapsutvecklaren Pål Dobrin från Empaticus sina tankar, lite forskning, en uppsättning potentiella inlärningsmål för den medvetna undervisningen samt några tekniker som kan användas i skolan. Läs Del 2 här!

Utmaningen i att sitta still och vara med sina tankar
De flesta lärare vet hur distraherande en enda orolig elev kan vara i en klass. Det är lätt att tänka att vi inte har tid att skapa ett närande och understödjande klimat i klassrummet, att tiden i skolan istället bör ägnas åt ämnesundervisning. Å andra sidan så blir försöken att om och om igen styra tillbaka uppmärksamheten till det aktuella ämnet för lektionen i en orolig klass både tidskrävande och snabbt påfrestande. Tiden det skulle ta att stabilisera och grunda våra studenter, även om det skulle ta halva lektionen, är med andra ord väl värd mödan.

I en studie utförd av psykologer vid University of Virginia och Harvard lät man intet ont anande deltagare sitta ensamma på en stol i ett tomt rum. Uppgiften varade i sex till femton minuter. När man sedan intervjuade dem om deras erfarenhet beskrev majoriteten det som en obehaglig upplevelse. I en uppföljning med samma upplägg gavs deltagarna även möjligheten att administrera sig själva en mild elektrisk stöt.

“Vad som är slående är att det uppenbarligen var så obehagligt att vara ensamma med sina tankar att det drev många deltagare till att självadministrera en elektrisk stöt, vilket de alla tidigare uppgett att de var villiga att betala för att undvika” skriver forskarna bakom studien i tidningen Science. Att vara ensam med sin inre värld, om så bara för en kort stund, är påfrestande och obehagligt för många vuxna människor.

Det stressade samhället
Om vuxna människor knappt klarar av att sitta tysta i ett rum i 6-15 minuter utan att känna obehag, hur kan vi då begära att skolbarn skall klara av det och dessutom prestera och lära sig ett innehåll som inte alltid känns relevant eller begripligt? En av orsakerna till att vi har så svårt att sitta still, och upplever det som obehagligt är sannolikt inre stress och laddade negativa tankar.

En stor del av stressen i dagens samhälle bygger på stressorer som inte fanns för 20 år sedan. Osäkerheten inför framtiden, miljön, vår ekonomi, medias framställning av kriser och terrorhot, de medryckande och beroendeframkallande och psykologiska aspekterna kring mobil teknologi och sociala media, de upplevda kraven på ett perfekt liv, att vara lycklig - listan på stressfaktorer kan göras lång. Skulle koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetsproblem och hyperaktivitet hos barn och unga kunna ha med vår ökade samhälleliga stress att göra?

I den bästa av världar sker överföringen av tekniker för självreglering som att kunna lugna ner sig hemma och förhoppningsvis läggs även grunden för känslofärdigheter i hemmen. Men med tanke på den generellt höga stressnivån i samhället och den verklighet vi lever i - där långt ifrån alla får växa upp i trygga stabila familjekonstellationer - kanske vi bör acceptera att det inte alltid fungerar så. Många föräldrar arbetar allt fler timmar och tillåter (eller tvingas tillåta) sitt arbete att inkräkta på sina liv när och var som helst. Det är en av baksidorna med dagens samhälle och modern teknologi. Oavsett orsakerna så är situationen idag att barn ofta kommer till skolan både kognitivt och emotionellt oförberedda för lärande.

Trygghet i den egna kroppen första prioritet?
Ständig stress, oro, otrygghet och konstant tillgänglighet och med jakt på snabba belöningar sätter spår. I de tillstånden, när det sympatiska nervsystemet är aktiverat för kamp eller flykt är lärande och upprätthållande av fokuserad uppmärksamhet svårt och många gånger helt omöjligt.

Skulle det i dagens samhälle kunna vara skolans prioritet nummer ett att hjälpa våra elever att känna sig trygga och säkra i sina egna kroppar och medvetna om sina tankar och känslor (även de oroliga, självkritiska och jobbiga) så att de kan välja sina beteenden snarare än att blint reagera på varje impuls? Vi kan förbereda dem för en oviss framtid genom forskningsbaserade färdigheter för självkännedom och tekniker för självreglering, kunskaper som många av oss vuxna aldrig blivit undervisade i, utan fått försöka utveckla bäst vi kunnat på egen hand i livets olika faser.

Sambandet mellan vuxnas, lärares och barns stress
Förutom att barnen direkt utsätts för flera av de stressorer som påverkar oss vuxna och det ställs allt större krav på barnen i allt yngre åldrar på ett sätt som äventyrar deras barndom så har det även visat sig att om föräldrarna är stressade, blir barnen känsligare för stress. Det finns studier som visar på starka samband mellan stressade lärare och stressade elever. I andra studier har man sett förbättrade klassrumsklimat till följd av att lärarna tränas i SEL (Socialt och Emotionellt Lärande) eller mindfulness. Lärarens ökade självkännedom och förmåga till självreglering förbättrade inte bara deras egen stressnivå utan hela gruppens klimat.

Om nu förutsättningarna för barn och ungdomars lärande är tuffare, det moderna samhället innehåller fler riskfaktorer och lärares välmående påverkar elever och vice versa - skulle det väl vara en bra idé att prioritera att hjälpa såväl lärare som elever att utveckla den motståndskraft och de skyddsfaktorer som gör att de kan vara mer tillfreds och medvetet närvarande?

Några av skolans viktigaste uppdrag är att överföra värden, förmedla kunskaper, förbereda individer för att arbeta och verka i samhället och stärka grunden för ett livslångt lärande. I läroplanen kan vi läsa att det är skolans skyldighet att låta varje elev utveckla sin kreativitet, nyfikenhet och självförtroende. Skolan ska helt enkelt förbereda för livet efter skolan och lära för livet. Gör vi detta i dagens skolsverige eller kan träning i inre färdigheter bidra med något som skolan idag inte uppfyller?

Tills dess att våra beslutsfattare ser vikten av ovanstående kommer den tysta revolutionen sannolikt att fortsätta, pådriven av modiga skolchefer, rektorer och lärare som själva förstått vikten av inre färdigheter i en turbulent värld.

Tips på videor för medveten närvaro

Yogobe Video: tz47 Yogobe Video: 6c9p

Övriga delar i artikelserien

• Medveten närvaro i skolan – Del 2
• Medveten närvaro i skolan – Del 3
• Medveten närvaro i skolan – Del 4
• Medveten närvaro i skolan – Del 5
• Medveten närvaro i skolan – Del 6

Länktips

• Nyfiken på mindfulness för ungdomar? Här kan du se alla Påls Time-in-sekvenser online.
• Vill du läsa mer om mindfulness? Klicka här.

Läs mer om forskningen här!

Kan yoga vara en hjälp vid behandling av lungsjukdom? Med. dr. Marian Papp har skrivit en avhandling om bland annat effekten av fysisk hathayoga på personer med KOL och astma. Läs mer om forskningen här!

I Marian Papps avhandling undersöker hon effekten av fysisk hathayoga på friska personers hjärt–kärlfunktion, samt på personer med obstruktiv lungsjukdom (KOL och astma). I studierna användes olika program med yogapositioner och andningsövningar. Marian Papp är yogalärare, författare och med. dr samt magister i folkhälsovetenskap vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska institutet i Stockholm.

Här berättar vi om två av studierna från den aktuella avhandlingen.

Så här gick studierna till

Två studier omfattade 36 personer med obstruktiv lungsjukdom, som KOL och astma. I den ena studien jämfördes yoga med konventionell behandling (konditions- och styrketräning). Den andra studien var en intervjustudie om deltagarnas upplevelser av yoga. I intervjustudien deltog 15 personer.

Deltagarna fick utföra intensiva yogaövningar där stora muskelgrupper aktiverades, i kombination med andningskontroll och andningsövningar. Både yoga och konventionell träning gjordes två gånger per vecka. De olika programmen utfördes på Karolinska universitetssjukhuset.

Resultat

Efter 12 veckor fick deltagarna göra ett sex-minuters gångtest och man fann man i den första studien ingen skillnad i effekten mellan yoga och konventionell behandling. Dock förbättrades båda grupperna!

Enligt intervjustudien upplevde deltagarna att yogan underlättade deras egen sjukdomskontroll, förbättrade andningstekniken och ökade medvetenheten om andningen.

Yoga hade alltså jämförbara effekter på gångtest som den konventionella behandlingen vid obstruktiv lungsjukdom. Konventionell träning hade dock signifikant bättre effekt än yoga på sekundära utfallsmått för trötthet och emotionella funktioner. En signifikant skillnad i trötthet och emotionella funktioner kvarstod också efter sex månader.

Resultaten kan vara en bra grund för fortsatt forskning på området med fokus på att utvärdera standardiserade fysiska yogaprogram och med längre uppföljningstider. Detta saknas nästan helt saknas i yogaforskningen.

Lästips

• Läs fler forskningsinlägg om yoga & hälsa här!
• Nyfiken på andningsövningar och dess effekter? Här hittar du alla våra sekvenser inom just andning.
• Yoga - en vän för livet, av Alexandra Måneheim.

Kan dans och yoga minska magsmärta för flickor i åldern 9-13 år? Det studeras just nu i forskningsprojektet ”Just in TIME” vid Örebro universitet.

Återkommande buksmärta drabbar upp till 25 % av barn i skolåldern, mestadels flickor. Det leder till minskad livskvalitet, skolfrånvaro, sämre sömn, försämrade kamratkontakter och en ökad vårdkonsumtion. På längre sikt ökar risken för kvarstående smärtproblem och psykisk ohälsa under vuxenlivet.

Nu görs ett forskningsprojekt vid Örebro universitet, lett av Med. Dr. och forskningshandledare Anna Duberg. Syftet är att utvärdera effekten av regelbunden dans och yoga på flickor i 9-13 år som har återkommande magsmärtor.

Så här går studien till

Flickorna kommer att få utöva dans och yoga två gånger i veckan under åtta månader. Förutom magsmärta så studeras också psykiskt välmående, stress, fysisk aktivitet, skolfunktion, upplevelser av deltagande och hälsoekonomiska aspekter.

Projektet drivs av den tvärvetenskapliga forskargruppen Just-in-TIME där TIME betyder ”Try, Identify, Move and Enjoy”, som tidigare har genomfört ett framgångsrikt projekt med dans för tonårsflickor med psykosomatiska besvär. Förhoppningen är att hitta en enkel och kostnadseffektiv behandling för det utbredda problemet med återkommande magsmärta hos yngre flickor.

Nu söker forskarna nya deltagare i Örebro och Västerås med start i höst! Känner du någon flicka med återkommande magsmärta utan medicinsk förklaring så tipsa gärna. Är det din dotter som är intresserad av att delta i forskningsprojektet så är ni välkomna att anmäla ert intresse i formuläret här för att få mer information.

Här kan du se en kortfilm om forskningsprojektet!

Lästips

• Att vägleda barn och ungdomar genom yoga, av Emelie Steen.
• Läs mer om Ungdomsyoga här!

Videotips Ungdomsyoga

Yogobe Video: e32c Yogobe Video: vh2j