Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Förra veckan fick ni följa med mig in i mina funderingar runt vad höftöppnare egentligen är och hur vi bör börja fundera på hur vi faktiskt jobbar med våra höfter i vår yogapraktik. I denna andra del på temat så vill jag ta dig med på en djupdykning in i höftens anatomi, biomekanik och hur höften fungerar utifrån detta perspektiv. Dessutom kikar vi närmare på positionen Duvan, och hur vi kan jobba med våra höfter på mest skonsamma och effektiva sätt i denna position. Häng på och utforska dina höfter, på riktigt! 

---

Detta är andra delen av två på temat Happy Hips - på riktigt, läs del 1 här! 

Höftens anatomi
Anatomi handlar om läran om kroppens strukturer med utgångspunkt i dissektion och separation av delar. Vi kan titta på kroppens anatomi utifrån en generell bild, men vi ska också komma ihåg att vi alla har skillnader och individuella anatomiska förutsättningar som också kan förändras över tid. Exempelvis har vi olika former och storlekar på vårt bäcken samt höftleden som har olika djup vid ledpanna och insättning. Det ger oss olika förutsättningar för rörelse.

Området kring våra höfter består av vårt bäcken (höftbenen och korsryggen) och våra lårben som fäster in mot varandra och skapar tillsammans höftleden. En höftled ska kunna böja sig framåt, bakåt, lyfta ut åt sidan och in mot mitten samt rotera både inåt och utåt. Tillsammans med resterande bindvävsstrukturer, muskler och så vidare är höften en stabil och stark kroppslig struktur. 

Höfternas rörelser är i sin enkelhet smått magiska. Det är de som tar oss framåt, då höfterna fungerar som kroppens motor i rörelse. Att vi kan böja och sträcka i höften är ett av de mest grundläggande rörelsemönster vi har. Eftersom höfternas rörelse är så central i våra kroppar är de även tydligt kopplade till vad vi har för tendenser i andra delar av kroppen.

Biomekaniken
Biomekanik handlar om läran om hur krafter påverkar biologiska system som exempelvis den mänskliga kroppen. I kontexten yoga och rörelse handlar det därför om hur mekaniska krafter påverkar struktur, funktion och rörelse i kroppen.

Exempelvis vill jag påstå att höfterna är ett viktigt centrum för rörelse på grund av sin placering mellan ryggrad och ben. Benen fungerar som en hävarm från ryggraden och höften blir den centrala brytpunkten för vridmomentet. Därför är en stark, stabil och effektiv höft viktigt i kraftutvecklingen vid exempelvis gång och löpning. 

Krafter och dess riktningar
Det finns olika typer av krafter: Tyngdkraft, muskelkraft och extern kraft som exempelvis en yttre vikt. Dessa krafter kan belasta kroppens strukturer i olika riktningar.

Belasta kroppen och dess strukturer i alla riktningar för att vara stark i alla riktningar eftersom de anpassar sig efter vad som efterfrågas av dem. Det handlar bara om hur. Då kommer även faktorer som mängd, plats, duration, frekvens och hastighet ha inverkan. Du kan jobba med muskelstyrka både excentriskt (från mittpunkten), koncentriskt (mot mittpunkten) och isometriskt (statiskt). 

Överbelastning
De kroppsliga vävnadernas beteenden är beroende av stress (belastning) och deformation (riktning och hur vävnaden formas av belastning) samt tid. Om jag ska definiera stretch så handlar det om en struktur där kraften drar två punkter ifrån varandra (så kallad tensile load) vilket är vanligt att göra i mjuka vävnader inom yogans asanapraktik. Dock vill jag här referera till vad som kallas “progressive overload”, principen för överbelastning. Den innebär att du måste överbelasta en struktur för att den ska anpassa sig till den nya kraften och bli starkare. Om du underbelastar kommer strukturen bli svagare och om du överbelastar för mycket kommer du skada strukturen.

Viskoelasticitet
När du jobbar med stretch i mjuka vävnader som har viskoelasticitet finns det en sak att ta hänsyn till, nämligen att tidsaspekten inte är linjär. Det vill säga om du belastar något med viskoelasticitet kommer den, precis som en utdragen godisskumbjörn, fortsätta ge med sig hela tiden du belastar. Även om belastningen hela tiden är densamma. 

Stärk dina höftstrukturer i yogan
Alltså kort och gott, vi vill stärka höftens strukturer. Då måste vi jobba med en väl avvägd belastning (progressive overload) i alla riktningar och ta hänsyn till tid. Problematiken i yogan är att vi gärna snöar in på en kraftriktning, nämligen stretch (tensile load). Men för en stark höft behöver vi fousera på alla riktningar. Utmaningen är att med den kroppsegna muskelkraften och tyngdkraften också jobba med de andra riktningarna och vinklarna. Det går, du måste bara klura lite. 

Ett vanligt exempel

Duvan - Pigeon pose - Eka Pada Rajakapotasana

Denna position är en vanlig företeelse under benämningen “höftöppnare”. För det första skulle jag vilja påstå att det även är en bakåtböjning som konsekvens av den stora bakåtsträckning (extension) som krävs i höften på bakbenets sida. Den främre benets höft är i en utåtrotation, lyft åt sidan (abduktion) och böjd framåt (flexion).

Vanliga situationer på yogamattan vid denna position:

1. De flesta av oss kommer inte ha den rörligheten i bakbenets höft och därför tar vi vanligen ut rörligheten i ländryggen istället och komprimerar denna del. Det gör att du går miste om möjligheten att skapa en mer funktionell och stark höft för fokus hamnar annanstans.
2. En annan vanlig variant är att lägga sig ned med överkroppen i en framåtstupa position och slappna av. Det innebär att positionen bli passiv. Genom att göra den passiv kommer vi gå miste om möjligheten att stärka höftens strukturer som vi gör genom muskelkraft. Det innebär också att de mjuka vävnaderna och dess viskoelasticitet pushas beroende på tid du är i positionen. Det behöver inte innebära någon fara i sig. Men frågan är vad det ger dig? Personligen ser jag inte någon fördel i att placera hela sin överkropps vikt på en avslappnad led. Det som det möjligen kan skapa är en ökad flexibilitet i höftleden. Men om du inte aktivt kan använda den rörligheten skulle jag vilja påstå att den är onödig då du inte “äger” den.

Hur kan du göra istället:

1. Luta överkroppen framåt en aning för att minska utsträckningen (extensionen) i benet bakåt. Du kan exempelvis hålla händerna på klossar eller placera överkroppen mot en stol. Behåll kroppen aktiv.
2. Börja aktivera strukturerna i området kring höften. Du kan exempelvis använda golvet som motkraft och pressa benen lätt mot golvet för att få ett lyft uppåt.  Att jobba dynamiskt är också ett bra alternativ.
3. Välj ett alternativ med mindre belastning. Exempelvis lägg dig på rygg och efterlikna frambenets position och jobba aktivt med muskelkraft.

“Balanced range”
Alla behöver inte vara tokmobila för att kunna leva hälsosamt med sin kropp i sin vardag. Om du är ballerina eller gymnastyogi kan det definitvt finnas en vits med att stärka kroppen samt pusha dess ytterlägen. Men om du inte siktar mot det, ja då kan du helt enkelt nöja dig med en mer balanserad mobilitet och mindre ROM i dina leder (range of motion). Träna då mobilitet i mindre omfång för ledhälsans skull. 

Anatomi och Biomekanik 2.0
Kunskaperna inom både anatomi och biomekanik med sina förgrenade kunskapsfält är under utveckling och mycket har hänt på sistone. Framförallt kommer mycket hända framöver. Det ser jag fram emot. 

Jag skulle kunna inkludera ännu fler perspektiv i detta inlägg, men detta får räcka för denna gång. Och jag vill påminna om att jag här har utgått ifrån ett anatomiskt och biomekaniskt perspektiv, så mycket vi vet hittills. Ibland upplever jag att vi tror oss veta mycket om kroppen och dess mekanismer, men egentligen vet vi ganska lite. Utifrån det, menar jag, att vi bör förhålla oss till kroppen och kunskap med ödmjukhet. Med kunskapens utveckling kommer vi göra nya upptäckter som kompletterar det vi redan vet men som också utmanar. Sällan sker paradigmskiften, det mer troliga är att vi bygger på de modeller vi redan påbörjat. Men vem vet, om några år kanske vi säger något helt annat. 

Lästips

• Make a long term investment in your body, av Matthew Griffiths
• Använd props - lär dig mer om de olika props, redskap, du kan använda för att göra din yogapraktik ännu, skönare, säkrare och mer effektiv.
• Guide för yogalärare - få tips och stöd i din roll som yogalärare här på Yogobe.

Videorekommendationer

Yogobe Video: 87gs Yogobe Video: 7rb3 Yogobe Video: 1na4

Foto, huvudbild: Malin Wittig

Det pratas en hel del om höftöppnare inom yogan. Men vad syftar vi egentligen till med detta uttryck? Jag har själv höfter som ofta inte är anpassade efter många av dessa höftöppnare som det pratas om, men vad innebär det då? I ljuset av ökade höftskador är det dags att vi börjar fundera på varför vi gör vissa saker inom yogan och hur det faktiskt påverkar våra kroppar. Därför inbjuder jag här till en nyanserad diskussion på just detta ämne! 

---

Kunskap är inget statiskt. Det är något som ständigt utvecklas, om än långsamt. Sedan jag började praktisera yoga har jag både klurat på det där med vad “öppna höfter” innebär samtidigt som jag konstaterat att jag ofta inte har haft fördelaktiga höfter för positioner jag ombetts göra benämnda som “höftöppnare”. Innebar det då att mina höfter var “stängda”, eller vad? Jag har pressat, pustat och gett upp flera gånger vad gäller mina egna höfter. Jag tror att mitt intresse för rörelseapparaten, kroppen, dels har sprungit ur dessa återkommande frustrationer blandat med en nyfikenhet och ständigt grottande kring begreppet VARFÖR. 

Ibland, till och med ofta, används begrepp inom yogan i relation till den fysiska kroppen som är ganska diffusa som exempelvis öppen, stel, tight, vig och så vidare. Det här rör till det för oss. Problematiken med dessa ord och begrepp är att de ofta inte beskriver något specifikt. Det blir bara ett diffust värdeladdat begrepp som egentligen inte säger någonting om någonting. 

Vad menas med “höftöppnare”?
När vi inom yoga använder benämningen “höftöppnare”, brukar det ofta beröra positioner där höfterna är huvudfokus. Det kan vara framsida lår och höftböjare, sätet eller de djupliggande stabiliserande strukturerna kring höften. 

Vanliga idéer:

1. “Tajta höfter är dåligt” - För det första är tajt ett diffust ord att använda, även ordet dåligt. Den här idéen kring att vi hela tiden skall stretcha områdena kring höften skulle jag vilja ifrågasätta. Du vill säkerligen ha en stark och stabil höft tillsammans med en hälsosam ROM (range of motion). Då kan du inte bara stretcha de strukturerna. Du måste jobba med fler kvalitéer.

1. Stark rumpa betyder starka höfter - Att ha välutvecklad gluteusmuskulatur har sina fördelar, men det är bara en del av höften. Du behöver balansera upp styrkan i omkringliggande muskulatur och bindvävsstrukturer.
2. Alla dessa utåtrotationer - Nästa gång du deltar på en yogaklass, notera hur många utåtrotationer du gör i höftleden jämfört med hur många inåtrotationer du gör. En vanlig företeelse jag ser på yogamattan är ett extremt fokus på utåtrotationer i relation till motsatt. En led bör med fördel vara stark i alla vinklar, så varför bara jobba på en?

Problematiken anser jag vara en alltför ensidig syn, i det här fallet på just höfterna. Min uppfattning är att fysiska yogaklasser ofta baseras på "så här ska det vara/så här har det alltid gjorts" samt "yoga är bra för allt" snarare än någon sorts reflekterad och kvalitativ kunskapsbaserad bild av vad individen och/eller gruppen framför dig har för behov i mobilitet och styrka och så vidare. Jag vill uppmärksamma detta ämne och bidra till en diskussion kring vår syn på vad som bör och inte bör göras med en höft inom yogan samt bidra till en mer nyanserad bild av vad som är "bra" och "dåligt".

Yoga som fysiskt verktyg ska enligt mig vara till för individen som utför den, och inte tvärtom. 

Ändra vår terminologi?
En del i det hela jag lyft upp är terminologin. Börja fundera på vilka specifika ord du använder och vad du menar, framförallt är det viktigt att veta vad du själv lägger i ett begrepp du använder. Stryk öppen, tajt, vig. Eller ha en väldigt tydlig förklaring på vad du menar. Lägg förslagvis till begrepp som stretch (tensile load, se nedan), mobil (rörlighet med stabilitet och kontroll), eller styrka (excentrisk, koncentrisk eller isometrisk styrka). 

Vad ska vi då göra i höftpositionerna?

1. Stretcha, men jobba på fler kvalitéer. För att skapa en hälsosam kropp behöver du mer än stretch. Beroende på syftet med din fysiska praktik kan du anpassa. För att jobba med styrka kan du arbeta excentriskt (från mittpunkten) och koncentriskt (mot mittpunkten) genom att jobba med motstånd och vara i rörelse. Du kan också jobba isometriskt (statiskt) genom att exempelvis använda golvet som motkraft för att skapa en statisk muskelkraft.
2. Stärk strukturerna balanserat med variation. Även om du kanske vill ha en putande rumpa kommer du och din kropp må bra av att jobba med både baksida, framsida, utsida, insida och omkringliggande områden. Variera dina positioner och rörelser.
3. Använd alla vinklar. När du jobbar med rörlighet och mobilitet se till att du jobbar i alla tänkbara vinklar. Ett förslag för höfterna är att lägga till inåtrotationer om du inte har det i din praktik redan.

Nästa vecka kommer den andra delen på detta tema, med lite bakomliggande tankar och idéer till vad jag ovan föreslagit. Där hittar du också ett exempel på en vanligt förekommande position: Duvan, Eka Pada Rajakapotasana, och vad som kan vara bra att tänka på i denna position.

Här kan du läsa del 2 av Happy hips - på riktigt!

Lästips

• I huvudet på en yogalärare: Kroppsnjutning, av Sara Ström
• Guide för yogalärare - få tips och stöd i din roll som yogalärare här på Yogobe.
• Hitta rätt teknik - lär dig mer om vikten av teknik i din yogapraktik och ta del av mängder av teknikvideor

Videorekommendationer 

Yogobe Video: 6we4 Yogobe Video: 7ba8 Yogobe Video: c3u2 Yogobe Video: 6xw8

Foto: Malin Wittig

---

Att välja yogalärarutbildning är inte det lättaste. Det är en investering, såväl ekonomiskt som i dig själv som kan få dig att växa på alla plan. Men hur väljer man bland den uppsjö av utbildningar som finns? Här ger jag och några av lärarna i Team Yogobe lite råd på vägen.

Det är fantastiskt att kunna lära sig och ta till sig så mycket som möjligt av en yogalärarutbildning och därigenom utvecklas i sig själv, främst mentalt och själsligt men även fysiskt. Det finns många aspekter som kan vara bra att fundera på inför valet av utbildning. Precis som med din yogapraktik så finns det inga rätt och inga fel. Det handlar helt enkelt om vad du själv behöver. Och vad du vill få ut av utbildningen. Här följer några punkter som jag själv känner är viktiga att ta med i beräkningen:

• Vad har jag för intention? 
  Fundera på vad du vill få ut av utbildningen? Vad är viktigt för dig? Vill du undervisa andra eller gör du det för din egen skull? Vad vill du lära dig?
• Vem inspireras jag av? 
  Det är viktigt att välja lärare med omsorg, att den du väljer att gå din utbildning hos är någon som du inspireras av och som har en pedagogik och ett sätt att dela med sig som tilltalar dig.
• Vilken yogaform gillar jag bäst?
  Vinyasa Flow är ett väldigt vitt begrepp och för att undervisa sådana klasser kan man exempelvis gå en hathayogautbildning för att få basen och sen bygga på med mer. ISHTA-yoga har också mycket bra utbildningar som ger en bra grund utifrån vilken man kan undervisa flowklasser med deras tänk som grund. Likaså utbildningar i embodied flow med exempelvis Anja Bergh eller Satu Tuomela. Självklart finns det massa andra utbildningar också som ger en bra grund, bara några exempel. Så känn efter vad som passar bäst för dig.
• Kvalité snarare än pris.
  Jag anser att det är otroligt viktigt med kvalité. Som med allt annat kostar det då ibland lite mer, men du får ut så mycket mer av utbildningen. Och om man sedan vill lära ut till andra har man ett ansvar att välja en bra utbildning så man ger sina elever de allra bästa förutsättningarna.
• Längd på utbildningen? 
  För att ha en bra utbildning rekommenderar jag att välja en som är 200 timmar, som berättigar dig till en RYT-licens via Yoga Alliance, det är en kvalitetsstämpel som är viktig. Denna bör sedan byggas på med vidareutbildningar allt eftersom.
• Under hur lång tid vill jag gå min utbildning?
  Personligen fick jag ut mer av en utbildning som låg över en längre period, med träffar under ett helt år än vad jag hade gjort med en intensivutbildning. Jag utvecklades så otroligt mycket själv. Det är självklart en smaksak, men jag kan känna att det är bra att ha lite tid att hinna ta in allt och även utvecklas i sig själv.
• Nästa steg: Läs på!
  Gör en research för att få en uppfattning om vad det finns för utbildningar. Googla, fråga runt efter tips, men tänk på att även få en förklaring till varför en person tyckte om sin utbildning. Återigen, som i all yogapraktik, och i livet i stort, är vi alla olika, vi behöver alla olika saker.

• Slutligen: Känn in!
  Efter att ha funderat och kikat runt, känn efter. Låt magkänslan få styra i slutändan.

Team Yogobes råd

Här ger några av våra härliga lärare i Team Yogobe några råd i jakten på din yogalärarutbildning. 

Emelie Steen

• Jag tycker det är viktigt att man provat olika yogastilar innan man väljer utbildning. Detta för att riktningen du sen valt ska vara sann med dig så det du lär ut blir trovärdigt och tryggt.
• Fråga runt om utbildningen du tänkt gå. Bara för att den syns mest på grund av att det är en "känd" yogalärare som skapat den behöver det inte alls betyda att den är bäst.
• Fundera också kring syftet med din utbildning. När och på vilket sätt ska du använda dig av den?

Emma Öberg

• Följ ditt hjärta, din inre kompass. Om du i din klarhet förstått att du ska gå en utbildning, gör det. Efter insikten, klarheten som känns i hela hjärtat och kroppen som sann, kan sinnet ibland presentera olika tankar om varför det skulle vara ett problem för dig att göra som du vill. De här tankarna kan ibland bli ett hinder för dig. Det kan vara tankar om att att du inte är bra nog, inte har tid, inte passar in, inte har råd, att det är fel utbildning, att den ligger för långt bort, att den är för kort, att den är för lång osv. Tacka sinnet för informationen och återvänd till din meditation och koppla på din inre kompass, det är där du har ett riktigt svar. Bara du vet vad som är helt rätt för dig i ditt liv. Följ din inre visdom. Ta ett beslut och lös eventuella praktisk problem, ofta är det helt möjligt.
• En yogalärarutbildning är ofta en djupt transformerande process, där du får möjlighet att växa som människa på många sätt. Det kan vara fint att göra den resan med en lärare du har förtroende för. En lärare som du kan koppla med i hjärtat. Som kan hjälpa dig vidare i din utveckling.

Milla Floryd

• Att det är en erfaren lärare. Ju längre guiden själv har rest desto mer vet denne om resan.
• Undervisningsteknik i praktik. Att det finns utrymme att omsätta det man får lära och öva att lära ut det i en trygg, stöttande och utvecklande miljö.
• Yogafilosofi och historia. Att du får lära dig: var kommer yogan ifrån, hur har den sett ut och hur har den utvecklats?

Hitta utbildningar

Under Kurser & Utbildningar här på Yogobe listar vi flera utbildningar med lärarna från Team Yogobe, som alla är mycket duktiga och har väldokumenterad erfarenhet. Kika gärna där under din research. 

Lästips

• Hitta tips och tricks för dig som yogalärare i vår guide för just er!
• Hur är en bra yogalärare?
• I huvudet på en yogalärare: Kroppsnjutning

Foro: Fannie Runneberger, yogafoto.se

Att bli yogalärare är mer populärt än någonsin i Sverige. Men sen då, när du har gått din 200-timmars utbildning och är färdig yogalärare, vad händer då? Du vill börja, men hur ska du gå tillväga? Här ger Elin Jensen och Lisa Andersson Rhodiner, som tillsammans startat Yogalito Teachers Academy, dig som nybliven yogalärare lite vägledning och tips som hjälper dig komma igång.

---

9 tips till nya yogalärare
 

1. Identifiera din egen intention.
   Sätt upp en fem-årsplan för din nya roll som yogalärare. Vad drömmer du om? Vad vill du ge? Vem vill du vara? Kanske är ditt mål att ha en egen studio. Kanske vill du hålla retreats på Maldiverna. Kanske vill du helt enkelt försörja dig på att vara yogalärare. Identifiera vad som krävs för att du ska nå dina mål. 
    
2. Var långsiktig. Ha inte för bråttom.
   Långsiktig framgång inom yoga bygger på starka relationer, kvalitet och förtroende över tid. 
    
3. Fortsätt din egen träning. 
   Du har gått på djupet under din yogalärarkurs. Nu måste du fortsätta att utvecklas från din nya plattform. Var nyfiken, gå på andras klasser och träna hemma. Ta med dig en anteckningsbok på andras klasser och skriv ned allt som är bra och mindre bra. 
    
4. Var ödmjuk. 
   Identifiera några lärare du kan inspireras och lära vidare av. Erbjud dig att assistera deras klasser. Stanna kvar efteråt och ställ frågor. Hitta dina mentorer (ja, man kan ha många, och ja, man kan byta mentor).   
    
5. Undervisa gratis i egen regi. 
   Som ny lärare behöver du bygga erfarenhet och självförtroende i din nya roll. Undervisa gratis på din arbetsplats om du har ett “day job”, utomhus på sommaren eller för en grupp vänner i ditt hem. 
    
6. Tänk brett. Undervisa på andra ställen än en yogastudio. 
   Finns det ett spahotell i din närhet? Ett gym? En sportanläggning? Ett sportgymnasium? Hör dig för och erbjud dina tjänster. Generellt är arvodet per klass lägre i denna kategori, men just nu är det erfarenhet du behöver. 
    
7. Erbjud dig att vikariera. 
   En studio – stora som små – behöver alltid några namn på vikarielistan. Man vill ogärna ställa in klasser på en studio, och ordinarie lärare kommer att bli sjuka och resa bort. Se till att vara med på flera listor. Var tillgänglig när andra vill resa bort (jul, påsk, skollov). Avtala på förhand ett arvode som du är nöjd med. Undervisa inte gratis på en studio. Du är ny, men du har ett värde. 
    
8. Fortsätt att utbilda dig. 
   Åk på retreat. Ta en workshop i ett smalt ämne. Köp böcker. Gå en till lärarutbildning. Hitta din expertis, din grej och blir riktigt vass på ditt område. Kanske är det en viss förgrening inom yoga – yinyoga, iyengar eller vinyasa. Kanske brinner du för en viss grupp människor: barn, överviktiga eller gravida. Kanske vill du rikta in dig på anatomi, filosofi eller fitness. Låt det ta tid att hitta och utveckla din grej.
    
9. Sist men inte minst - var dig själv precis som du är - och undervisa det du redan själv kan och känner dig säker på! Utveckla ditt egna personliga sätt att undervisa på och släpp all prestation över att du behöver vara/undervisa som någon annan. Det är DIG och din personlighet eleverna kommer att komma ihåg och vilja komma tillbaka till!

Lästips

• Guide för yogalärare - videos & vägledning
•  Botanisera bland yogalärarutbildningar, kurser & workshops här! 

Om Elin och Lisa 

Elin Jensen undervisar yoga på deltid sedan åtta år och är delägare i studion Yogalito i Båstad. Elin har tillsammans med Lisa Andersson Rhodiner startat Yogalito Teachers’ Academy, där etablerade och seniora gästlärare erbjuder workshops i smala ämnen, designade särskilt för yogalärare. Läs mer om Yogalito Studio i Båstad här och läs mer om Yogalito Teacher Academy här! 

Lisa Andersson Rhodiner undervisar yoga på heltid och är baserad i Malmö. Tillsammans med sin partner Nazareno driver hon Inspiro Yoga, och erbjuder både yoga workshops och retreats i Sverige och utomlands. Läs mer om Lisa här! 

Att man får upp känslor på yogamattan, under eller efter klassen är något som många känner igen sig i. Yoga väcker saker inom oss, både glädje och sorg. Som ny i yogans värld kan det både kännas obehagligt, pinsamt och jobbigt. I synnerhet om man börjar gråta i ett rum med andra yogis.

Vi får en del frågor i vårt forum på Facebook BEYOGA356 och en av dem var: Varför är yoga är känslosamt? Här har vi samlat de tankar och funderingar som kom upp.

Yogan skapar kontakt med vårt inre
Precis som fysiska spänningar sätter sig i kroppen är det likadant med känslorna. Man menar att både minnen och känslor sätter sig i kroppen och skapar blockeringar även om vi inte alltid är medvetna om det. Yoga gör att du får mer kontakt med din kropp och dina känslor. Andningsövningar, yogapositioner, meditation och avslappning löser upp spänningar och blockeringar på flera olika ställen i kroppen. Känslorna har funnits där hela tiden men det är först nu de kommer upp till ytan. Det kan bli lite överväldigande i början, speciellt om du har "haft locket på" under en lång tid.

Yogan gör oss mer levnadsglada
Yogi Bhajan, en yogaguru som förde in kundaliniyogan till väst beskrev det som att vi alla har lortiga, fulla soptunnor och när vi yogar är det som att hälla vatten i den. Ju mer vi yogar desto renare blir soptunnan och ju mer livsenergi kan flöda genom oss, vilket gör att vi känner oss friare och gladare. Och du. Ta det lugnt. Ta ett steg i taget.

Tips på mer läsning
I yogan säger man att området kring höfterna är kopplade till våra känslor och genom att öppna upp dessa kan man öppna upp och frigöra känslor. Läs mer om hur yoga relaterar till känslor: "Höfterna - en väg till mer frihet och glädje"

3 rekommenderade videos för att komma i kontakt med dina känslor:
Är man inte inloggad kan man se 1 minut preview av våra videos. Har du inget konto hos oss så kan du enkelt och lätt skapa ett och utforska tjänsten helt gratis under 3 dagar utan bindningstid.

Milla Floryd leder dig djupt in i höfterna med tajmade höftöppnare, 45 min
Kom i kontakt med ditt hjärta med Johanna Andersson, 15 min
Öppna upp och gör dina höfter glada med Johanna Andersson, 15 min

Foto: Shutterstock/PaulPrescott

I vår community på Facebook, BEYOGA365, har det diskuterats vad som gör en bra lärare. Här har vi samlat det som yogisarna i vårt forum tycker gör en bra yogalärare.

---

• Kommunikation & tydlighet
  Att läraren ger vägledning i det som man själv har en tendens att missa när man ska komma in i positionerna. Bra och tydliga instruktioner helt enkelt.
• Kunskap & känsla
  Det är också viktigt att yogaläraren har mycket kunskap om kroppen, så att hon/han kan förklara olika saker och tillrättavisa på ett milt sätt om man gör något som kan leda till skador. Många anser även att det är av betydelse att läraren pratar om yogans filosofi för att få en djupare inblick i vad yoga handlar om. Att inte bara se och prata om det fysiska.
• Personlighet & förtroende
  Det är viktigt att läraren skapar ett förtroende så att man kan lita på honom/henne och slappna av fullständigt. En behaglig röst gör det enklare att fokusera på yogan. Att läraren är varm, snäll men samtidigt bestämd samt visar intresse och hjälper eleverna att utvecklas.
• Hjärta, glädje och humor
  Att ge uppmuntran, visa vänlighet och ha humor. Att läraren kan förmedla en känsla av att man kan och det man gör duger. Att yogan kommer från hjärtat och inte är dogmatisk, utan att läraren är öppen för andra yogastilar och att allt inte måste vara så himla perfekt. En sista sak som många gillar är om läraren gör oväntade saker och vågar vara personlig under yogaklasserna.

Det är ju såklart också viktigt att man klickar med läraren och detta är ju väldigt olika från person till person.

Lästips

• Var den yogaelev du själv skulle vilja möta!
• Hitta tips och tricks för dig som yogalärare i vår guide för just er!

Ställ frågor, inspireras och diskutera i vårt community på Facebook BEYOGA365!

När stressen i livet, skyldigheter och ansvar byggs upp, är du klok nog att ställa ner bördorna en stund och ta en paus? Stress är en börda i våra liv. Det skapar ohälsa och ibland sjukdom. Stress förgiftar relationer och åldrar oss i förtid. Men det finns ett enkelt motgift: släpp taget om din börda. I alla fall för en kort stund. Du behöver inte ens en yogamatta. Du behöver inget alls, förutom en vilja att praktisera icke görande och en liten golvyta. Sedan är du redo att agera genom icke agerande.

---

Hur släpper man taget?

Det låter så enkelt: att stanna upp, göra ingenting, släppa taget. Men om det är så enkelt - varför är det så svårt? Varför behöver vi kämpa för att inte göra något? Kämpa för stillhet och att bara vara. Varför är det så svårt att inte tänka på det drama som sker i livet, att släppa stressen kring jobb eller relationsproblem? Antagligen för att släppa taget inte värderas i vår kultur. Och det som inte värderas praktiseras inte. Att släppa taget och bara vara anses för en del som lathet. Att vara passiv, att ge upp. En attityd så vanlig i vår yang-samhälle. En attityd som behöver förändras.

Att släppa taget är en konst

Att släppa taget är en yin-liknande kvalité. Det tar tid att lära sig släppa taget och att låta saker och ting bara vara, och det är inte alltid så lätt. Men vi måste tillåta oss själva att börja någonstans. I början på juni begav jag mig till Shambala Gatherings i Skinnskatteberg för att leda ett fyra dagars retreat i Yin Yoga. Temat var Yin Yoga: The Art of Letting Go. Att just art fick vara med i namnet kändes viktigt och naturligt, då det är en konst att lära sig att släppa taget. En konst och en process.

Agerande genom icke agerande

Ledord för Yin Yoga. Vi agerar genom att vi intar formen utan en position. Vi sitter i stillhet i positionen i flera minuter, och låter positionen att göra jobbet åt oss. Det enda vi behöver göra är att tillåta oss själva att vara stilla, att lyssna och observera med ett nyfiket sinne. Yin Yoga är starkt förknippad med Daoismen, en gammal kinesisk livsfilosofi som bär stora likheter med buddhismen. Och att praktisera ingenting, att släppa taget, har Daoisterna gett ett eget namn: wu-wei. Icke görande genom görande. Agerande genom icke agerande. Coolt, vackert och svårt Otroligt viktigt, och otroligt kraftfullt.

Varför Yin Yoga?

För mig är Yin Yoga en livsnödvändig praktik. Ett nödvändigt dagligt inslag i mitt liv som ett komplement till min aktiva tid på min SUP bräda (stand up paddle board), samt som medicin för att hålla min en gång illa skadade kropp smärtfri. Yin Yogan ger mig balans i sinnet, en stunds vila och stillhet, men är så otroligt viktig av den aspekten att kronisk smärta alltid har att göra med kroppens fasciasystem. (Bindväv). Yin Yogan skapar frihet i kroppen och öppnar upp stagnerad energi kring våra leder. Vi ökar vätskeflödet i vårt fasciasystem, som i mitt fall får smärta att smälta bort.

Vill du lära dig mer om Yin Yoga?

Jag håller regelbundet yinyogalärarutbildningar där du får möjlighet att fördjupa dig i en intim och tillåtande Yin Yoga utbildning. Du behöver inte vara yogalärare för att deltaga, utan du kan välja att vara med för att skapa din egen hemmapraktik. Håll utkik under Kurser & Utbildningar här på Yogobe.

Lästips

• Lär dig mer om Yinyoga här!
• Ta del av videor med yinyoga här på Yogobe!​

Är du ny till vår tjänst kan du prova gratis i 14 dagar för att ta del av hela vårt videobibliotek. Väljer du att sedan betala för en månad eller fler gör du detta helt utan bindningstid. Registrera dig här!  

Att vara yogalärare är som att vara en blandning mellan sjukgymnast, psykolog och präst. Jag jobbar holistiskt med kropp, sinne och medvetande. Ofta får jag möjlighet att möta människor när de är i förändring. Antingen för att de behöver förändra sitt liv för att må fysiskt eller psykiskt bättre, eller för att de upptäckt att en sann relation med sig själv kräver att de olika strukturer som de skapat runt omkring sig förändras. De har skapat ett liv utifrån rädsla och gamla trauman och är nu redo att leva utifrån öppenhet.

Min roll som yogalärare blir att ge eleverna de verktyg som de behöver för att själva kunna arbeta vidare med sin resa in i sig själv. De verktyg som de behöver för att personlighetsutvecklas och göra de förändringar som de på olika plan längtar efter; fysiska rörelser för att stärka kroppen och öppna och rikta energisystemet, andningsövningar för att ge kroppen mer prana och för att påverka sinnet, meditationsövningar med mudras (handställningar) och dristis (blickpunkter) för att påverka hjärnans plasticitet, kapaciteten att iaktta sig själv och se sin egen essens.

Min roll blir att hela tiden, i det kaos eller smärta som elevens kropp eller sinne har, spegla elevens ljus, det alltid närvarande medvetandet, som oavsett kroppens eller sinnets tillstånd är helt.

För att kunna göra det så bra som möjligt behöver jag som yogalärare hela tiden jobba med mitt eget instrument, min kropp, mitt sinne och medvetandet som strömmar genom mig. Hela tiden ha sanna möten med mig själv. Jag kan bara guida genom en terräng där jag själv har varit. Och bara när jag är i kontakt med mig själv, i medvetandets ström, kan jag hjälpa andra att hitta dit.

På det sättet blir yogalärare ett otroligt spännande jobb där kärnan i det jag gör är att ha sanna möten med mig själv och andra som leder till positiv förändring i mitt eget och andras liv. Där kroppen blir stärkt, sinnet utvecklas och den egna kopplingen till medvetandet utforskas.

Jag är yogalärare på Mangalam och här på YOGOBE.

Vill du också bli yogalärare?
Yogalärarutbildningen med mig på Mangalam börjar den 10 oktober. Anmäl dig redan nu och få vårt EARLY BIRD-pris.
Läs mer om utbildningen

VIDEOTIPS FÖR ENERGI:
Här länkar jag till ett av mina pass som ger dig energi och flöde av prana och stödjer kroppens alla funktioner då energitillgången ökar. Logga in och yoga med mig nu på en gång! Att andas bra ger livskvalitet! Passet är enkelt utan svåra ställningar, tar bara 30 minuter och fyller på kraft inifrån i linje med Milla Floryds temavecka i BEYOGA365!
Yoga för energi med Emma Öberg, 30 min