Yoga, träning och hälsoinspiration för dig

Vad är egentligen en yogi? Det är något jag funderat en hel del över, och även frågat mina egna lärare om hur de ser på begreppet. Här kan ni läsa både deras och mina tankar. 

Under mina år i Indien har jag fått en viss bild av vad en yogi är. Där är ordet yogi synonymt med en ”sadu” eller ”baba”, vilket betyder en helig man eller kvinna (yogini) som frånsagt sig allt det materiella och lämnat sin familj bakom sig, för att dedikera sitt liv till det man inom den hinduiska traditionen menar är att komma närmare Gud.

I väst har vi en längtan efter att identifiera oss med något som är större än oss själva. Yoga blir ofta symbolen för det osjälviska, och ett sätt att känna tillhörighet med en uråldrig tradition och det eviga.

Somliga av oss känner kanske skuld i och med den priviligierade delen av världen vi lever i. Yoga blir ett verktyg för att balansera upp det övermaterialistiska med något andligt, men betyder det att vi är en yogi i dess sanna bemärkelse?

Ordet yogi kommer från yoga, vilket betyder att förena. En yogi eller yogini är någon som har förenat det individuella medvetandet med det universella, och insett att hon/han är ett med allt.

Under en tid har jag brottats med dessa tankar och begreppet yogi, och känner att jag själv inte kan kalla mig för en yogi. Efter att ha umgåtts med riktiga yogis eller ”sadus” som lever i Himalayas grottor klädda i sitt enda höftskynke och dreadlocks ner till marken, så känns det helt enkelt inte äkta när folk i en urban yoga-community kallas sig yogis bara för att man köper sig yoga-kittet. Kvällskurs, yogamatta, rökelser och kanske en vegansk diet.

Kärnan är just, att frånsäga sig det materiella.

Å andra sidan, ord och dess innebörd förändras precis som allt annat.

Jag har därför vänt mig till några av mina lärare i öst för att få veta vad dom tycker om hur vi i väst använder och tolkar ordet yogi. Du hittar deras svar längre ner i inlägget. 

Mina egna tankar
Precis som Julie nämner så öppnade västvärldens intresse för yoga upp ett bredare intresse hos indierna själva, det är enligt mig på alla sätt positivt att yogan når en bredare och bredare publik. Även om innehållet blivit något urvattnat, att en del ”yogapraktik” inte ens bör kallas yoga, men vem är jag att döma? Ingen annan än den som utövar yogan, är medveten om vad som sker i sinnet och medvetandet just då.

Kanske är det just nu som föreningen mellan det individuella och universiella medvetandet sker?

Att avgöra vad som är en uppoffring är upp till var och en. En sadu (en helig man) lämnar ofta hela sin familj och identitet bakom sig, vilket vissa säkerligen anser är en stor uppoffring, men som Julie nämner är en sökare ute efter något mycket högre och större.

En tanke efter att fått höra Julie och Govind Radhakrishnan, så instämmer jag med att västvärlden använder begreppet yogi på ett felaktigt sätt. Jag har en något traditionell syn på yogan och dess filsofi. Men min slutsats är ändå att allt är i ständig förändring och i vår tids snabba tempo är ords betydelse något levande.

Inom mig finns en längtan att förmedla mer filsofi och en djupare förståelse, och även sprida kunskap om vad en sadu är. Förhoppningsvis kan även ordet sadu få komma till västvärlden, så att vi kan förstå vad ordet yogi ursprungligen har haft för betydelse.

Då kan ordet ”yogi” fritt få användas av oss i väst, utan att vissa av oss tycker att det används allt för lättsint.

Govind Radhakrishnans tankar

"Jag tycker det känns konstigt och samtidigt lite roligt för att ordet har bytt betydelse så mycket jämfört med hur jag är van att använda det. Men jag tycker samtidigt inte att det är västvärldens fel. Indien har pushat ut yoga så hårt till resten av världen, så att idag är yogacertifikat en av våra främsta exportvaror. Det är inte konstigt att misstag som dessa uppstår när folk inte hinner få en djupare bild och upplevelse av denna gamla visdom som är innebörden av yoga."

Om Govind
Govind Radhakrishnans delar visdom från en uråldrig yogatradition med rötterna i den spirituella yogapraktiken i Indien. Kunskapen om yoga har först vidare till honom från indiska yogamästare och meditationsgurus i en-till-en-vägledning och genom hans personliga erfarenheter i djupt tillstånd av meditation.

Julie Martins tankar

This is such a tricky subject and has been going around for a while with lots of people chiming in who are probably not qualified to chime in. First of all what most people in the west do is not yoga at all. It's exercise with stretching and that's fine they can bring some asana into a moving practice and even chant a few Om's if they like. I don't think it's hurting anyone, but personally (only personally) I wish they didn't call it yoga. Maybe just movement practice with stretching or something similar.

For the bigger picture, and what so many people are claiming about cultural appropriation is also a bit off in my book. First of all, I don't understand what people talk about when it comes down the "sacrifices" yogi's made. In India it has been culturally exclusive to the point that until the 20th century women weren't allowed to even study it. (we'll get to tantra in a minute). It was kept solely by the Brahmins for many years and handed down mostly by word, not with books because it was supposed to be kept secret. The Brahmin's didn't think any other caste was allowed to find enlightenment and so it wasn't even available to them. I feel that the west has helped opened this up to all practitioners and allowed the Indians to do so as well. Without the popularity in the West of modern yoga it would probably still be rather obscure. When I first was traveling in India very few Indians practiced or taught yoga. Now that it is more mainstream in India as well (due to the West bringing into popular context) it is much more widely available for everyone there too. I'm talking about from the 1960's onwards, not just the last few decades.

When we get into the tantric world of hatha yoga, which the asana stems from, then there were women allowed to practice and teach. Initially it was seen as something special and secret. It was hidden because the practice is about facing your deepest darkest fears and gripping to identity. That is often best done (if you're looking for enlightenment) away from family, work and distractions. So true seekers would remove themselves from society. It's not a sacrifice when you understand cutting through the ego to find truth.... it is a desire to be liberated. Most people in the west don't understand this as they love to cling to their identity. Often changing the identity that doesn't suit them any more and now clinging to their new "yoga" identity. It's the same either way you look at it. Truth doesn't have a method or religion or even a practice associated to it. Truth is truth. If you are a seeker you'll find it by any means. Cultural approapriation doesn't stand in the way of the seeker or the sought (liberation).

The only time in history when it was perhaps viewed as a sacrifice to maintain a yoga practice was back in the 1700's and 1800's when yogi's were using their siddhi's (psychological powers) to earn money and entertain people. At that point the Vedantist's thought that was vulgar and tried to convince the general public to stay away from these types of yogi's as they were focusing on gaining attention as well as too much attention to the body and what it could do (ahem, similar in a different way to what we see in now in classes with everyone wanting to be acrobats and still call it yoga).

Swami Vivekananda was one of the first of the Vendantist tradition to come to the west (England and then USA) and because he understood that interested people would be coming from a predominantly Christian-Judeo background, he went to great lengths to drop the sanskrit and use terminology and reference that wouldn't seem like he was some kind of Voodoo man. He also did translations of text's like Sermon on the Mount and other Christian readings to show the parallels between the deeper philosophy of both spiritual practices. He wanted the west to become yogi's. So did Yogananda and many of the early meditation and kriya teachers of the early 1900's.

So when modern western yogi's start getting in a bit of twist about how we are representing yoga I think we need to take a step back and look at the big picture. We haven't stolen anything from India. They brought it willingly to us over 100 years ago and most Indians at that time weren't interested themselves. The biggest problem is that people are just putting the word yoga onto the end of anything in order to hop on the band wagon and personally I think that will pass soon and those that want to have a deeper connection with the self and realize that movement and stillness can both offer doorways into that then we can get back to a bit more integrity in the yoga world. For now, we just have let some of this stuff ride it's own wave and witness it with curiosity.

Om Julie
Julie Martin vill uppmuntra dig till att tänka utanför boxen, att kliva av yogamattan, ruska om de gamla dogmerna och finna frihet att utvecklas i skönheten i en yogapraktik som kommer från insidan. Med över 25 års erfarenhet och med elever och studenter från hela världen är Julies största mål att inspirera.

Yoga in hösten och vintern med mig

Nu i slutet av augusti drar jag åter igång höstens yogakurser. Jag erbjuder hathayogakurs på måndag och/eller onsdagar i Gamla Stan, Stockholm. Läs mer och boka här! 

Yogavideor med Viktor

Yogobe Video: qf64 Yogobe Video: 82179241 Yogobe Video: 5e3g Yogobe Video: 79109726

Vad levererar och förmedlar jag som yogalärare egentligen till mina elever? Ta del av mina tankar runt konsten att sekvensera samt förmedla hållbara och utvecklande yogaklasser, vilka också blev grunden till min och Yogobes nya onlinekurs Sekvensering för yogalärare. 

Ungefär ett decennium in i mitt undervisande började jag starkt ifrågasätta vad det var jag egentligen gjorde på klasserna. Vad levererade jag till min elever? Oerhört kreativ koreografi, men var det egentligen yoga? Jag funderade, studerade och fick hjälp med att utvärdera min undervisningsstil men kände mig ändå högst osäker på att jag talade sanning när jag presenterade mig som yogalärare. Var jag kanske mer av en rörelsekonsult?

Jag fick ovärderlig hjälp med att hitta tillbaka av lärare som utmanade mig att ta en ordentlig funderare på vad jag vill förmedla på mina klasser. Att våga skala av och faktiskt undervisa mina elever i det som jag tycker är viktigt. Genom processen upptäckte jag detaljer om min yrkesroll som jag aktivt arbetat med för att förändra:

Jag hade någonstans förlorat glöden i mitt förmedlande, kärleken fanns där men under mognaden från att börja undervisa till att ha undervisat ett tag hade jag vuxit ur mitt ursprungliga syfte och inte sökt något nytt. Därav den vilsna känslan. Jag hade tappat min förankring till varför jag undervisar. Att vara lärare är ett passionerat yrke, men passion utan riktning flyger med stukad vinge. Jag hade delvis offrat mig själv och min undervisning för att bli omtyckt och håva in hinkvis med facebooktummar. Jag ville vara cool som instagramdrottningarna och presentera yogasekvenser värda pris för sina kreativa övergångar. Mina klasser var kul. De funkade. Ingen skadade sig, stämningen var hög och folk mådde bra.

Men lärde jag dem egentligen någonting? Fanns där någon hållbarhet och framåtblickande utveckling för eleverna? Hmmm...

Sekvenseringskurs online - vägleds av mina erfarenheter 
Med detta i backspegeln har jag tillsammans med Yogobe skapat en kurs för yogalärare och andra intresserade där du kan fördjupa dig i sekvenseringskonsten. Ett starkt inslag i kursen har för avsikt att besvara frågan: Vad är yoga för dig? Vem vill du vara som förmedlare av utövandet av asana? Rent krast; Varför vill du undervisa? Genom kursen får du en grundläggande mall för sekvensering att utgå ifrån och låta din kreativitet blomstra genom din högst personliga, unika stil och röst. Du får riktlinjer för att utforska sekvensering för energiteman och olika utövarnivåer. Du får återkommande hjälp med frågeställningar som har som syfte att guida dig djupare in, ända till roten av din alldeles egna anledning till varför du vill förmedla yoga till omvärlden så att du står stabil i din övertygelse och skapar klasser ur denna magiska plats.

Ingen vill stagnera, alla vill vidare, ingen vill blicka tillbaka och upptäcka att inget har förändrats. Den här investeringen visar dig hur du kan göra för att lyfta, utbilda och utveckla dina elever. Genom 23 st inspirationsklasser, 12 st föreläsningar och c:a 35 dokument nedladdningsbart textmaterial som du tar in och begrundar i din egen takt under 6 månader. Oavsett vilken hatha- eller vinyasatradition du har din grund i kommer den här kursen få dig att komma till botten med vad yoga är för dig och putsa din sekvenseringsteknik så att den glänser som en spegelblank sjö i månsken.

Jag ville göra den här kursen för att jag tror att det finns fler som känner som jag gjorde, som under perioder känner vilsenhet och ifrågasätter sitt syfte och sin riktning. Den här kursen hjälper dig att hitta stigen du missade, tanken du glömde tänka och blåsa liv i glöden så att din passion hörs i din röst när du uttalar dina sanningar. Den här kursen är inte bara för dig, utan för alla du vidrör med din yoga. Den här kursen har verktygen som destillerar ut vad yoga är för dig och gör det som redan är bra ännu bättre.

Läs mer om kursen och köp den här!

Lästips

• Inspiration för yogalärare i bloggen
• Läs mer om yogalärartips på Yogobe

Sat nam underbara yogaelev, tack för vårt möten på här på Yogobe. Jag brinner för att hålla mina yogalärarutbildningar och en viktig del i detta är att kunna erbjuda även dem som inte har de ekonomisk möjligheterna att gå denna utbildningen en möjlighet till detta. Här berättar jag mer om Mangalams stipendium och hur du kan ansöka. 

Varje år är det några elever som hör av sig till mig med en brinnande lust att gå kundaliniyogalärarutbilningen men utan ekonomisk kapacitet att göra det. Vi har därför startat en tradition att de elever som nu går utbildning samlar ihop pengar till någon eller några framtida elever.

Utbildningen hålls på kursgården Mangalam, som ligger lite utanför Varberg, den startar den 6 oktober, och är min stora passion! Det är en kurs som löper över 9 månader med en träff i månaden där du får möjlighet att fördjupa dig i din egen sanning. Där du får växa i en miljö som ger dig stöd.

Kommande stipendium 
Årets elever på Mangalms kundaliniyogalärarutbildning har samlat in pengar till två stipendier om 5000 kr styck och Mangalam lägger till ett tredje stipendium inför kommande utbildning.

Är du en aspirant på stipendiet eller känner du någon som brinner för kundaliniyoga och som skulle behöva ekonomiskt stöd? En vän eller en elev. Dela denna information med dem, eller om det är du själv, hör av dig till oss innan den 23 juli. Det vi behöver av dig är en kort beskrivning av varför du vill gå kundaliniyogalärarutbildning och varför du behöver stipendiet.

Läs mer om utbildningen här!

Har du frågor, hör av dig till mig på info@mangalam.se, dit du även skickar din ansökan.

Härlig läsning av Emma

• Våga stanna upp - ladda inför nästa utmaning
• Närvaro och expansion
• Skippa prestationen, du är bäst som du är!

Yoga online med Emma

Yogobe Video: ws53 Yogobe Video: 42kw Yogobe Video: h49p Yogobe Video: 5w3u

Att vända uppochner på perspektiven. Att avlasta kroppen och kunna slappna av. Att kunna ge ryggraden längd. En yoga swing, eller hammock, hjälper oss på många olika sätt. Här berättar jag hur jag förälskade mig i flygande yoga, och varför jag älskar denna yogaform så mycket. Allt som har lett till att jag nu håller yogalärarutbildningar inom flygande yoga! 

Jag var 31 år när jag gjorde skiftet från ett stillasittande, tryggt och ”vuxet” jobb till att försörja mig som luftakrobat. Ett val jag inte ångrat en enda sekund. Jag är inte rörlig av naturen. Flexibilitet utan att förlora stabilitet är, och har varit, en stor utmaning för mig. I mitt strävande efter ökad rörlighet utan att förlora styrka och explosivitet bestämde jag mig för att utbilda mig till yogalärare. Planen var att ha ett yrke att falla tillbaka på när jag beslutade mig för att pensionera mig från luftakrobatiken och sluta uppträda. Tidigt kom idén om att på något vis kombinera luftakrobatiken och yogan och 2011 fick jag möjligheten att utbilda mig till lärare i flygande yoga. Kursen var i Oslo och utbildningen hölls av en australiensisk lärare med rötterna i Iengartraditionen. Sedan dess har jag utövat och undervisat flygande yoga.

Vad är flygande yoga?
Flygande yoga kombinerar cirkuskonstens aerial arts, luftakrobatik, och anti-gravity asanas. Även om yogaformen ser väldigt avancerad ut är den inte exkluderande för någon utan ett fantastiskt hjälpmedel för avlastning och förlängning av ryggraden samt ökad förståelse av yogans alignment. Flygande yoga är nybörjarvänligt och informativt då hammocken hjälper eleven att hitta korrekt placering i positionerna. Exempelvis hjälper hammocken till att skapa upplevelsen av inre utrymme och längd i ryggen i adho mukha svanasana (nedåtgående hund) samtidigt som tygloopen för toppen av lårbenen bak mot hamstring (baksida lår).

När en person som är ny till yoga tar med sig känslan från en anti-gravity down dog till sin vanliga yogaklass är förståelsen för lärarens instruktioner djupare. Under en klass utförs yogapositioner traditionellt eller i den aeriala versionen, med hammocken som hjälpande stöd eller för ökad utmaning. Till exempel så kan det vara enklare att utforska det bakåtböjande momentet i eka pada rajakapotasana (enbent kungsduva) inverterad i hammocken än på traditionellt vis då det flygande alternativet arbetar med gravitationen istället för mot den.

Hur yogagungan hjälper dig
Hammocken hjälper kroppen att bära din vikt, lättar på tryck, förlänger ryggraden, skapar utrymme i dina leder, och hjälper dig att utveckla din rörlighet. Du använder din coremuskulatur mer aktivt än vid traditionell yoga för att stabilisera kroppen i luftelementet. Överkroppsstyrkan övas upp då du lyfter dig själv i armarna vid förflyttning mellan olika positioner. Självförtroendet byggs snabbt upp då övningar som ser mer eller mindre omöjliga ut visar sig vara fullt överkomliga att utföra. Det saknas dokumenterade studier kring hälsoeffekterna av att utöva flygande yoga, men man vet att stretcha och stärka kroppens muskler ökar välbefinnandet både fysiskt och mentalt. När kroppen får hänga fritt dekomprimeras kotpelaren och många med ryggproblem upplever minskad smärta. Hammocken avlastar diskar, ligament och leder vilket gör yogaformen snäll och skonsam mot kroppen. Förutom sitt teurapeutiska värde, så väl på den fysiska kroppen som på energikroppen, så möter yogaformen en dröm hos många. Drömmen om att kunna flyga!!

”If you were born without wings, do nothing to prevent them from growing.” – Coco Chanel

Utbildning till flygande yogalärare

I augusti håller jag en yogalärarutbildning i flygande yoga på Pilates Complete i Göteborg. Vill du utveckla relationen till din yoga och din kropp? Vill du kunna erbjuda unik PT-undervisning som öppnar upp oändliga möjligheter för dina klienter oavsett vart de är i livet? Är du redo för att ge en grupp upplevelsen av att sväva viktlös? Då är det här utbildningen för dig.

Lästips

• Flygande yoga ur ett inverterat perspektiv, av Milla Floryd

• Konsten att välja yogalärarutbildning

Testa flygande yoga, yoga swing, med onlinevägledning

Yogobe Video: 78apYogobe Video: 3c2tYogobe Video: 9f7hYogobe Video: f28s

Som yogautövare, yogalärare och utbildare frågar jag mig detta ofta. Vad söker jag efter? Vad vill jag utvecklas inom? Vad krävs av mig för att anses bättre som yogalärare? Lyssna mer inåt och fundera – hur förmedlar just du din kunskap?

Sanningen är den att vi differentieras som lärare och vilken lön vi får för utfört arbete beroende på hur många följare vi har, beroende på hur många poäng vi har i vissa system och vilken kunskap vi har. Ibland är den ena mer överhängande än den andra. Jag anser att gedigen utbildning är nödvändig. Längre tid ger också mer utveckling, tid till reflektion och att processa sin egen praktik sida vid sida med lärarrollen.

Poäng är viktigt men i grund och botten måste det väl ändå vara vår kunskap som är det viktigaste? Det går att få poäng och diplom utan att egentligen bära med sig så mycket kunskap från utbildningen. Det gäller alla utbildningar i alla branscher. En del är givetvis svårare än andra men vad du gör med kunskapen, hur du vrider och vänder och förankrar den i dig själv måste väl ändå räknas högst?

Dras du med i poänghetsen?
Att läsa en bok inom ett visst ämne kan ge mer kunskap än vad en helgkurs nödvändigtvis gör. Allt kan inte dras över en kam men det är intressant att reflektera över detta. Poänghets kan kanske liknas vid betygshets. Väljer du den utbildningen eller workshopen som verkligen lockar dig och du tror kommer ge dig något eller väljer du den som ger dig bäst poäng trots att innehållet inte kändes lika klockrent? Går jag till mig så fastnar jag absolut i poänghets ibland.

Jag menar inte att poäng eller antal systemtimmar ska förringas. Kvalité kan vara förknippat med antal timmar och innehåll. Jag tampas med min ståndpunkt när det kommer till vad som är en bra lärare. Den som har gått lärarutbildningen eller den som har kunskap och kan möta människor? Med fem år på lärarutbildningen borde jag väl i grund och botten anse att den med lärarutbildning är den bästa läraren men jag har också sett andra sidan.

Utbudet av utbildningar och kurser idag är gigantiskt. Jag säger inte att det ena är bättre än det andra. Jag ber dig att reflektera över vad som är bäst för dig. Vad är viktigt egentligen? För mig var en 500h certifiering inom Yoga Alliance viktig men jag ser lika gärna att den utbildning som erbjuds av en kunnig person som kan ge mig något är precis lika viktig. Det ena behöver inte utesluta det andra. Och hur förmedlar du din kunskap? Har du kunskapen med dig eller stannade den i böckerna trots att diplomet hänger på väggen? Fundera över vad du ska använda det till. Gör du det för din egen skull eller någon annans? För ytan eller för det inre? Det är bara du som vet.

Lästips

• Glädjen och rädslan i drömmen som yogalärare, av Johanna Alvin
• I huvudet på en yogalärare - Happy hips, på riktigt (Del 1), av Sara Ström
• Yogalärartips - utvecklas genom att ta del av alla tips och sekvenser här på Yogobe

Lyft dina kunskaper - inspirerande föreläsningar

Yogobe Video: ds86 Yogobe Video: x87w

Välkommen tillbaka till ett utforskande kring kroppsbild, rörlighet och yoga. I föregående del gick vi in i detalj kring vad kroppsbild och rörlighet kan innebära i relation till yoga och hälsa. Här kommer vi grotta vidare kring detta i relation till exempelvis yogans positioner och hypermobilitet.

Detta är del 2 på temat Kroppsbild, rörlighet och hypermobilitet, läs del 1 här!

Exempel från verkligheten
Jag deltog i en workshop nyligen där vi deltagare fick frågan: “är det någon som känner sig tight i hamstrings här?” av läraren. Upp åkte en massa händer till följd av denna fråga. Personen som till slut fick komma upp och vara demonstrationskropp ombads göra en stående framåtfällning - positionen uttanasana. Personen ifråga fällde sin överkropp framåt och placerade sina fingertoppar, ganska obesvärat om du frågar mig, på golvet nedanför. Läraren ställer några följdfrågor om hur det känns och så vidare och sedan kommer en förklaring kring vad en vanlig orsak till “tighta hamstrings” kan vara och så fortsätter vi därifrån.

Det här är bara ett exempel av många liknande jag har varit med om på workshops, utbildningar och kurser där vi tangerar kroppsbild och rörlighet. Frågan som jag ställer mig om och om igen är:

Hur kan upplevelsen vara att ha “tighta hamstrings” om du till synes enkelt kan placera händerna på golvet i uttanasana?

Som du kanske märkt hittills har jag använt citationstecken över uttrycket “tighta hamstrings”. Definitionen av “tighta hamstrings” är en lång, krokig och en helt annan diskussion, som vi förhoppningsvis kan ta en dag. Så…. tillbaka till resonemanget. Vi kommer alla uppleva ett stopp någonstans när vi fäller vår överkropp framåt i ett försök att placera händerna nedanför oss, frågan är bara vart. Det som är slående för mig i denna situation är att en person som i mina ögon är rörlig upplever sig själv, i denna situation, som relativt icke-rörlig. Denna person skulle i ett helt annat sammanhang anses vara en person med extremt stor rörlighet. Här börjar mina tankar gå igång kring yoga, kroppsbild och rörlighet.

Yogans kroppsbild och rörlighet
Vad är det yogan kräver av oss i rörlighet? Självklart beror detta på situationen och yogaläraren som lär ut en sekvens eller en position. Men om vi tittar närmre på dessa tidigare nämnda visuella “yogakroppar” och bilder som florerar (både nyare och äldre) så är ett exempel på en typ av position just framåtfällningar som uttanasana, där händerna ofta är placerade i marken eller på golvet. Eftersom yoga ofta förknippas med hälsa och vad som är hälsosamt skapar vi på så sätt även ett samband mellan dessa bilder av “hur en position ska se ut” och vad som är hälsosamt i rörlighet. För mig skapar detta lite gnissel och krångel när vi pratar om just hälsa, för vad är en hälsosam rörlighet?

Låt oss ta ett exempel på något som definieras som möjligt ohälsosamt: hypermobilitet.

Hypermobilitet
Hypermobilitet innebär en överrörlighet i kroppens leder. Det är förknippat med en ökad risk för skador och kan exempelvis vara relaterad till olika typer av sjukdomar där kollagenet i kroppens vävnader får en “förslappad” kvalité (engelskans laxity). Människor med hypermobilitetssyndrom uppger bland annat oftare problematik med åkommor i skelettmuskulaturen som är kroniska eller svåra att förklara uppkomsten kring. Det har även visat ha association till åkommor som karpaltunnelsyndrom, osteoporos, kronisk smärta och fibromyalgi. För att ta hand om och behandla hypermobilitetssyndrom används ofta styrke- och proprioceptionsträning samt olika typer av terapeutisk träning. I studier har detta visat goda effekter, dock är den forskningen så pass begränsad att det utifrån de resultaten är svårt att dra några fullständiga slutsatser. (Wolf mfl, 2011)

Ett standardiserat test för hypermobilitet som har kommit att bli ett av de mest frekvent använda är Beighton’s score (Wolf mfl, 2011). Det testar nio olika leder i rörlighet: höger och vänster lillfinger i extension, höger och vänster tumme mot underarmen med flexion i handleden, höger och vänster armbåge i extension, höger och vänster knä i extension samt flexion i höft och överkropp med raka ben. Minst fem av skalans nio kriterier ska uppfyllas för hypermobilitet. Testen används framförallt inom forskning, och anses ha hög realibilitet (Boyle mfl, 2003).

Det sistnämnda i testet för hypermobilitet är exakt samma position som vi inom yogan kallar just uttanasana. Så, i ett sammanhang förknippas detta eventuellt med hälsa och i ett annat med eventuell ohälsa och sjukdom. Det handlar om vilken bild vi har av kroppen, och det här är bara ett exempel.

Hitta gråzonerna!
Vad som anses hälsosamt och ohälsosamt, normalt och inte normalt är alltså en en definitionsfråga. Så vad innebär en hälsosam yogakropp? Hur rörlig bör jag vara?

Nej, du behöver inte kunna sätta händerna på golvet nedanför dig med spikraka ben. Låt oss bredda bilden av vad yoga, rörlighet och hälsa har gemensamt. Dessa frågor bör alltid besvaras i relation till en uppgift eller ett syfte. Vad vill du kunna göra med din kropp i din vardag, på ditt jobb, i din hobby och så vidare. Sedan handlar det om att skapa den rörligheten och att ta kontroll över den. Det handlar om att äga sin rörlighet och bli stark i de rörelser och positioner du vill bemästra, oavsett om det är att kunna leka med barnen eller göra en full split på yogamattan.

Rörlighet i sig är ingenting att eftersträva om du inte kan använda den till något som för dig är meningsfullt. Jag skulle vilja se fler på yogamattan som jobbar med mindre rörelseomfång, men med större medvetenhet och i relation till ett syfte. Utforska gråzonerna i kroppen och sinnet.

Summering
Jag vill ännu en gång slå ett slag för att yogans fysiska positioner är till för individen som utför dem och inte tvärtom. Vi har alla olika idéer kring kroppen och vi upplever vår kropp på olika sätt.

Det jag har beskrivit i dessa två delar på det här temat är utifrån mina perspektiv. Vilket perspektiv har du och vad är dina upplevelser av detta? Jag skulle vilja se en större diskussion kring hur vi definierar, värderar och tänker kring våra kropp och dess kvalitéer. Att allt inte är svart eller vitt, att det finns nyanser.

Varma hälsningar,
Sara

Läs & träna vidare

• Yoga för överrörlighet och skador, av Rebecca Carlowitz

• Funktionell träning för alla motionärer, av Robert Kronberg

• Läs mer om styrka och stabiliseringsträning - vikten av att skapa en stark och stabil kropp

• Temamånad: Hållbar och medveten träning - följ fysioterapeuten Hillevi Borga och personliga tränaren Tanja Djelevics temamånad där du under fyra veckor får fokusera på att ta hand om din kropp inifrån och ut. (Att bara läsa inläggen ger också rejält med inspiration.)

Referenser
Boyle KL, Witt P, Riegger-Krugh C. (2003). Intrarater and interrater reliability of the Beighton and Horan Joint Mobility Index. Journal of Athletic Training 2003;38(4):281-285.

Wolf JM, Cameron KL, Owens BO. (2011). Impact of Joint Laxity and Hypermobility on the Musculoskeletal System. Journal of the American Academy of Orthopaedic Surgeons. 2011;19: 463-471

Foto: Malin Wittig

Vi blir ständigt försedda med tips på hur vi kan träna vår rörlighet, jag är själv en av dem som bidrar med dessa. Bilder på rörliga yogisar som sätter händerna i golvet med spikraka ben har blivit mer vanligt än ovanligt i sociala medieflöden. Och visst har väl många av oss haft tanken “jag vill ju bara kunna nåååå mina tåååår!”? Men ibland kan det vara tid för lite reflektion och självrannsakan. Vad är det vi skapar genom allt detta, vad är syftet, och framförallt vilken bild av yoga och hälsa är det vi förmedlar? Det är iallafall sånt jag klurar på då och då. Här bjuder jag på mina tankar.

Lite kring kroppsbild
Kroppsbild är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Relationen mellan hälsa och hur vi ser på, upplever och vad vi gör med vår kropp går att diskutera i dagar, månader, till och med år. Det är komplext och alldeles, alldeles underbart på en och samma gång om du frågar mig.

En läkare ser på kroppen på ett sätt, med sitt medicinska öga. En samhällsvetare ser på kroppen på ett sätt, med sitt mer sociologiska öga. En yogalärare eller tränare ser också på kroppen på ett visst sätt. Vi ingår alla i såväl samma som i olika sammanhang. Allt detta formar vår relation till kroppen. Vad som är natur och vad som är kultur, det diskuteras det hej vilt om. Det finns alltså olika sätt att närma sig kroppen, att förstå den, att prata om den och att se på den i relation till oss själva och vår omvärld.

En vanlig uppdelning när vi pratar om kropp och kroppsbild är den objektiva, den levda och den symboliska kroppen. Dessa överlappar och kan ibland vara svåra att separera från varandra. (Andreasson & Johansson, 2015)

• Den objektiva - kroppen som maskin. Denna kroppsbild definieras av kontroll, disciplin och bearbetning av kroppen på ett nästintill instrumentellt sätt. Här kan vi forma, förändra och förbättra vår kropp och dess funktioner.

• Den levda - kroppen som subjektiv. Denna kroppsbild definieras utifrån erfarenhet och upplevelser av kroppslighet. Helt enkelt hur vi lär oss saker om och via kroppen. Det kan handla om sensationer, kognition och kroppskännedom. Här vävs det kroppsliga, kognitiva och emotionella samman.

• Den symboliska - kroppen i en kulturell och social mylla. Denna kroppsbild handlar om den lärande kroppen och förståelsen kring den i relation till det kulturella och symboliska sammanhanget den befinner sig i och utgör en del av. Vilken mening, status och betydelse har kroppen.

Det finns många fler uppdelningar än dessa med fokus på vad en kropp och kroppsbild kan innebära, ofta med utgångspunkt i ett biomedicinskt alternativt ett mer sociologiskt perspektiv. Uppdelningen ovan tycker jag är lämplig när det kommer till rörelse- och hälsokultur så som exempelvis yoga, träning och hälsoindustri ser ut idag.

Kroppsbild och yoga
Det är inte bara kroppen som kan innebära många saker, även yoga kan betyda många olika saker för olika människor. Låt oss titta närmre på den fysiska yogautövning av asanas som utvecklats under de senaste 150 åren. Mark Singleton (2010) skriver i sin bok Yoga Body om hur denna utveckling skedde parallellt med idén hos både individ och samhälle kring att förbättra kroppen och dess funktion. Detta går hand i hand med den objektiva kroppsbilden beskriven ovan. Han beskriver vidare vilken symbol för styrka, uthållighet och kapacitet kroppen som objekt blir under denna tid. Utvecklandet av fotografi och teknologi har även det bidragit till en snabbt växande visuell yogakultur där “yogakroppen” har fått ta stor plats (Singleton, 2010). Både socialt och kulturellt anses kroppens utseende, funktion och kapacitet vara något nära förknippat med vår hälsa. Något som jag skulle vilja påstå än idag består. Den objektiva kroppsbilden har ett starkt fäste i vår kultur och samhälle idag. Kroppen som “projekt” och statussymbol har även blivit en symbolisk kroppsbild, om jag får lov att spekulera.

Testa själv, slut dina ögon och föreställ dig först en “hälsosam kropp” och sedan en “ohälsosam kropp” så som du definierar dessa två. Överensstämmer din “hälsosamma kropp” med bilden ovan? Eller utgår du mer från hur kroppen upplevs? Kanske har du mer av en subjektiv kroppsbild. Oavsett vilken bild som kommer upp för dina ögon ställ dig själv frågan: utifrån vad värderar du din kropp och din hälsa?

Vi formar och skapar sanningar för hur kropp och hälsa hänger ihop, både som individer och som samhälle. Det är ingen kritik bakom detta påstående från min sida, bara mer av ett reflekterande. Jag skulle gärna se en mer utvecklad diskussion kring detta inom just yoga och träning.

Nu kanske du undrar vad allt detta har med rörlighet att göra? Låt mig förklara...

Rörlighet
Begrepp som flexibilitet, mobilitet, rörlighet med flera har lyfts upp mycket de senaste åren inom de flesta rörelseskolorna, inte bara yoga. Men vad innebär de? Det är svårt att hitta definitioner kring dessa begrepp då många använder sig av lite varierande sådana. Flera menar att flexibilitet handlar om mjukvävnad och att mobilitet har mer fokus på leder. En del menar att flexibilitet är av mer passiv karaktär och att mobilitet är mer av aktiv karaktär. Själv skulle jag säga att flexibilitet handlar om hur mycket ett material kan tänjas eller böjas och mobilitet handlar om rörelseomfånget över en eller flera leder. Så när jag pratar om rörlighet är det förmågan till rörelseomfång över en eller flera leder som inkluderar alla kroppens vävnaders förmåga att följa med i dessa rörelser.

Kroppsbild och rörlighet
Oavsett om du är den som förbannar stretchingens uppkomst eller om du hör till dem som gärna utsätter dig för mer vigorösa yogapositioner och rörelser har dem flesta av oss nån idé eller tanke kring om detta är bra för vår kropp eller inte. Hur vi ser på rörlighet har att göra med vår bild av kroppen, och ofta även vår idé kring rörlighet i relation till hälsa. Spana in rapporten Yoga in America 2016 (Yoga Journal & Yoga Alliance, 2016) om du inte redan gjort det. Precis som förgående rapport ligger flexibilitet på första plats som anledning för de som praktiserar yoga. Även om få slutsatser kan dras utifrån det så visar den iallafall att rörlighet värderas högt inom yogans community och också då är relevant att titta närmre på.

Alltså, hur vi värderar rörlighet och dess befintlighet eller icke-befintlighet kommer att vara förknippat med det vi gör med våra kroppar. Därför har kroppsbild och rörlighet med varandra att göra. Detta inlägg kanske skapade fler frågor än svar, det var iallafall min tanke att det skulle göra. Som sagt, ibland behövs lite reflektion och självrannsakan. Det tror jag.

Mer läsning i del 2
I del 2, fortsätter jag mina tankar och resonemang kring yoga, rörlighet och just hypermobilitet. Ta del av konkreta exempel på yogapositioners koppling till hälsa (och självklart kroppsbild).

Varma hälsningar,
Sara

Videorekommendationer

Kika gärna på sekvenserna nedan, men även detta träningsprogram för ökad rörlighet: Mobilitet & Stabilitet med Matthew Griffiths.

Yogobe Video: 3u4g Yogobe Video: yj4y

Mer läsning med olika inriktningar kring kroppsbild

• I huvudet på en yogalärare: Kroppsnjutning, av Sara Ström
• Yogis and yoginis - let's get lost together, av Simon Krohn
• Vår dagliga rutin påverkar kroppen, av Magnus Ringberg
• Increased performance with mobility practice, av Matthew Griffiths

Referenser
Andreasson J & Johansson T. (2015). Fitnessrevolutionen: Kropp, Hälsa och Gymkulturens Globalisering. Stockholm: Carlssons Bokförlag.

Singleton M. (2010). Yoga Body: The Origins of Modern Posture Practice. New York: Oxford University Press.

Yoga Journal & Yoga Alliance. (2016). Yoga in America 2016 - Study conducted by Yoga Journal & Yoga Alliance. Publicerad den 13 januari 2016.

Foto: Mailin Wittig

Glädjen och rädslan i drömmen ”Du lever ju drömmen Johanna”. En mening jag hör ofta. Ja, jag lever drömmen. Drömmen är den läskigaste och mest krävande jag upplevt. Att få ha det man älskar som yrke är ett privilegium och få förunnat. Det kallas för frihet. Det kallas för livsstil. Jag håller ibland med, ibland inte. Yogastudioägare och yogalärare, på heltid, och mer därtill, är förenat med en salig blandning av känslor. Glädje, passion, oro, rädsla, här delar jag med mig av minna innersta känslor och tankar. 

Yoga berör själen

Jag älskar att få möta människor på riktigt, som personlig yogalärare och lärare i grupp kommer man människor inpå livet. Yoga berör själen. I alla fall hos dem som släpper in yogan på riktigt. Jag är faktiskt inte helt säker på att den berör alla men det kanske heller inte är nödvändigt. De som går på yoga en tid och när den börjar fungera, krypa innanför och står där som sanningen i vitögat. Då lämnar de. Rädsla kanske. Inget konstigt, det är mänskligt. Men det blir så mycket mer människor av oss om vi stannar. Det är vad jag tror i alla fall. Det är då vi blir ärliga, sårbara, öppna och samtidigt starka. Flera dimensioner av vardagen, av livet. Alla anledningar till att gå på yoga är lika legitima och lika mycket värda. Jag lägger ingen värdering i det och jag är ingen att bestämma det. Yoga för rörlighet och löpning exempelvis för själen är inte bättre eller sämre. Yoga är till för alla. Alla som vill.

Vad jag hade behövt veta när det kommer till enskild firma

Det är nog yogan jag ska tacka för att jag tagit steget till att följa min dröm. Utan den hade inte självkänslan varit densamma. Med utmattningsdepression och sjukskrivning i ryggen har jag lagt ett liv som anställd bakom mig. De val jag gjorde då är också de val som format mig till den jag är just nu. Dock trodde jag inte att jag skulle möta de där ångestkänslorna igen, i drömmen. Allt skulle ju vara roligt. Det är det också, för det mesta. Men skulle jag starta ett bolag igen så skulle jag inte göra det själv.

Att inte ha någon att bolla idéer med eller att ta hjälp av som har samma passion och driv som en själv är tufft. Det är också en övning liksom prövning att skilja på sak och person i ett enmansföretag. Det är ensamhet i ett stort community. Och alla armbågar i yogavärlden är inte mjuka. De flesta är mjuka men en del är också vassa, och en del sylvassa. Som i alla branscher, för ja, yoga är nu en bransch vare sig vi vill det eller inte. Och med skiftande kvalité och djup. I snart ett år har jag drivit ett bolag istället för enskild firma. Tiden i firman låg parallellt med sista tiden som anställd. Jag åkte på en stor nit med Skatteverket och avdrag för utbildningar. Varför hade ingen berättat att man inte får göra avdrag för utbildningar i en enskild firma? Jag lärde mig den hårda vägen att du endast får gå utbildningar som du kan bevisa att du måste ha för att behålla dina befintliga kunder. Det blev dyrt men framför allt ångestladdat.

Bästa tipset till dig med enskild firma; lägg alla dina utbildningar som bilagor med motivering varför du behöver dem. Sedan hänger allt på varje enskild handläggare. Det är också Skatteverkets replik ”Du hade otur att bli granskad”. Det var tyvärr bara att knipa igen och betala böter, trots att det var oavsiktligt.

Större studio – större möjligheter, varvat med större oro

För att satsa och få det att gå runt gäller det att göra det ordentligt. Den lilla studion med plats för åtta mattor fick lämna plats för en stor studio med plats för mer än det dubbla. Att satsa kräver tid, energi och galet mycket pengar. Vissa nätter sover jag så gott, andra nätter är sömnlösa. Det som ser häftigt och glammigt ut på sociala medier har också en baksida. Det är fantastiskt att få göra detta men det innebär också att offra all sin lediga tid, att vara beredd att gå ner i en inkomst som är lägre än dagens studiemedel och en ständig känsla av att kämpa.

Det går aldrig att stanna. Det går aldrig att sluta marknadsföra, sköta bokföring, städa studion, anlita de bästa lärarna, hålla koll på ventilationsmodeller som går sönder, förkovra dig själv och framför allt leverera en upplevelse utöver det vanliga när du undervisar så att kunderna kommer tillbaka till just din studio när det finns företagsjättar runt om som levererar till synes samma produkt för hälften av priset. Du måste tro på dig själv och du måste hålla standard. Det är din dröm det handlar om och det är också ditt levebröd. Det som gör att du har råd att köpa mat varje månad. Hundratusentals kronor investerades innan FLOW ens hade öppnat.

Att ta hand om och samtidigt utmana sig själv

Jag visste att det skulle bli mycket att göra men såhär i efterhand var jag inte ens i närheten av att föreställa mig vilket jobb det är att på egen hand sköta en verksamhet och studio. Jag älskar att kliva innanför dörrarna där varje dag. Kärleken till studion och yogan blir starkare dag för dag. Känslan av otillräcklighet är också ganska påtaglig eftersom jag varken har kompetens för allt eller hinner allt som behöver göras. Jag tar hjälp med det jag kan men det ligger också helt ärligt en prestige i det. Rösten som säger ” Jag ska lyckas, jag kan” pockar på och så länge den har det peppande tonläget är den en drivkraft. När tonläget blir hårt är det definitivt en bromskloss. Rädslan att misslyckas är mänsklig. Den speglar också verksamheten. Att ta hand om sig själv är det viktigaste för att både person och verksamhet ska blomma men det är också det svåraste. Ödmjukhet hjälper mig.

Att bygga ett företag kräver tålamod. En av mina mest utmanande egenskaper. Att ha is i magen. Jag har fina lärare och vänner runt omkring mig som stöttar mig. Jag vill ju att allt ska funka och lyckas direkt. Så ser inte verkligheten ut. Oron, stressen, paniken gör besök en stund för att sedan bytas ut mot rationella tankar och distans. Tackar alla delar av yogan för det. Utgifterna är betydligt större än inkomsterna. Jag ser fram emot när det är tvärtom.

Jag ser fram emot att fortsätta bygga, lägga tid, kärlek och engagemang i det jag älskar att leva i, att förmedla, att samarbeta med andra och att alltid vara ärlig. Mot mig själv och mot min omgivning. Dela med mig av att det faktiskt är avgörande för en verksamhet om du kommer dit eller inte. Oavsett om det är en yogastudio eller ett café. FLOW och att undervisa yoga med personlighet och omtanke är det som är mina ledord. Om resan bär med sig ett eget företag eller en anställning, det får framtiden utvisa. Jag är så tacksam för vad som finns just nu.

Lästips för yogalärare

• Här hittar du videosekvenser med tips och inspiration för dig som yogalärare
• Tips till nyblivna yogalärare, av Elin Jensen och Lisa Andersson Rhodiner
• I huvudet på en yogalärare: Kroppsnjutning, av Sara Ström

Videotips – inspireras i  din egen yogapraktik

Yogobe Video: 32bp Yogobe Video: 9pf6 Yogobe Video: 3r9h Yogobe Video: 7g3s

För att se en hel video behöver du vara inloggad som betalande medlem hos Yogobe. Ny till tjänsten? Prova gratis i 14 dagar, utan bindningstid – klicka här och kom igång direkt!

Foto: Vegafoto (huvudbild)